Övergång till västerländsk mat

Det har varit en hel del korta inlägg den senaste tiden men tyvärr har jag inte haft tid till mycket mer den senaste tiden. Men även om inläggen är korta så hoppas jag att de är intressanta 🙂

Som de flesta säkert känner till är övervikt inte lika förekommande i Asien som det är i västvärlden. Till exempel används ofta den traditionella kosten i Japan och särskilt Okinawa som exempel på en väldigt kolhydratrik kost där människor levt väldigt länge och väldigt väl. Överlag är det faktiskt så att i länder där man äter mer kolhydrater finns det färre överviktiga vilket grafen här under visar väldigt tydligt.

I länder där man äter mycket kolhydrater är övervikt ovanligare
I länder där man äter mycket kolhydrater är övervikt ovanligare. Datan är från FAO/WHO och grafen framtagen av Ola Wallengren

Det här är ju inte bevis för att fett gör människor feta men det gör det väldigt svårt att ta argumentet ”kolhydrater gör oss feta” på allvar.

Hur som helst så håller de här mönsterna på att förändras. I Asien går man mer och mer ifrån sin traditionella kost till att äta mer som vi gör här i västvärlden och med det kommer givetvis mer och mer övervikt. Det jag tänkte visa idag är resultatet från en nyligen publicerad artikel som tittat på hur kosten förändrats i Asien över de senaste två decennierna.

Obes Rev. 2014 Jul;15(7):564-77.
Processed foods and the nutrition transition: evidence from Asia.
Baker P, Friel S.

This paper elucidates the role of processed foods and beverages in the ’nutrition transition’ underway in Asia. Processed foods tend to be high in nutrients associated with obesity and diet-related non-communicable diseases: refined sugar, salt, saturated and trans-fats. This paper identifies the most significant ’product vectors’ for these nutrients and describes changes in their consumption in a selection of Asian countries. Sugar, salt and fat consumption from processed foods has plateaued in high-income countries, but has rapidly increased in the lower-middle and upper-middle-income countries. Relative to sugar and salt, fat consumption in the upper-middle- and lower-middle-income countries is converging most rapidly with that of high-income countries. Carbonated soft drinks, baked goods, and oils and fats are the most significant vectors for sugar, salt and fat respectively. At the regional level there appears to be convergence in consumption patterns of processed foods, but country-level divergences including high levels of consumption of oils and fats in Malaysia, and soft drinks in the Philippines and Thailand. This analysis suggests that more action is needed by policy-makers to prevent or mitigate processed food consumption. Comprehensive policy and regulatory approaches are most likely to be effective in achieving these goals.

Det som gör den här studien intressant är att man inte bara tittat på förändringen i intag av fett, kolhydrater och protein. Man har istället fokuserat på socker, fett och salt och vilka livsmedel som bidrar med detta. Kort och gått så har man alltså på sätt och vis fokuserat på hur ökningen av skitmat har gått till i länderna allt eftersom deras kost förändrats. Låt oss nu titta på resultatet.

Mer tillsatt fett, socker och salt

Vi börjar med ett diagram som visar hur intaget av tillsatt socker, fett och salt förändrats i genom åren i olika regioner baserat på inkomst.

Övergången till en mer västerlänsk kost i de asiatiska länderna
Övergången till en mer västerländsk kost i de asiatiska länderna. Ju mer pengar ett land har desto större är övergången till mer tillsatt fett, socker och salt. Det som bidrar med mest kalorier är överlägset tillsatt fett

Det du kan se i det här diagrammet är att intaget av både socker, fett och salt har ökat och ökningen är beroende av ländernas inkomst. Notera att den sista stapeln är en uppskattning för hur det kommer se ut 2017 och det är alltså inga säkra värden.

I höginkomstländerna så som Japan, Sydkorea och Singapore har man inte sett någon förändring i deras kost. Deras marknad ser ut i princip som den gör i västvärlden där försäljningen av skitmat verkar vara mer eller mindre mättad eller ökningarna har i alla fall planat av betydligt.

I de andra länderna ser man dock en väldig tydlig trend och det är mängden skitmat ökar. Det som bidrar med mest kalorier är också utan tvekan tillsatt fett. Notera att diagrammet anger intaget i kilo och inte kalorier så du vill du se ökningen i kalorier får du dubbla andelen i diagrammet som är tillsatt fett för att få proportionerna där. Även det här är en utveckling som du kan se i västvärlden där jag tidigare tagit upp USA som exempel. För Sverige finns det tyvärr ingen data för tillsatt fett men ser man till trenden i matvanor överlag är det troligen samma mönster här, Äter vi en större andel kolhydrater idag än förr?.

Vilka livsmedel ger de tomma kalorierna?

Källorna till socker, fett och salt i Asien indelat efter inkomst i landet
Källorna till socker, fett och salt i Asien indelat efter inkomst i landet.

Jag har ju redan skrivit ganska tydligt att de största källorna till extra kalorier när ett land går över till en mer ”västerländsk” kost är skitmat. Men det är ju också intressant att veta mer precist vad som bidrar med mest kalorier i det här fallet.

Här till höger kan du se de fem största kategorierna av mat som bidrar med socker eller fett till kosten i olika länder i Asien indelat efter landets inkomst.

Som du kan se är det läsk som står för mest socker oavsett vilken kategori av land vi pratar om. Detta är ingen större överraskning och återspeglar hur det ser ut i västvärlden. Läskföretagen har också en väldigt aggressiv marknadsföring av sina produkter i dessa länder.

Efter läsken finns det inte ett lika tydligt mönster mellan de olika inkomstkategorierna. I de rikare länderna är det främst kakor och bakelser som står för nästa stora andelen av socker medan de länderna med lite mindre inkomst får i sig en stor andel socker från juice, choklad och käx. I alla fall är det dock livsmedel som ingen skulle klassa som nyttiga idag. Undantaget möjligen mejeriprodukter men i den kategorin har man valt att inkludera smaksatt mjölk och yoghurt.

Precis som när det gäller läsk som källa till socker är det också solklart vilken kategori av livsmedel som är den största källan till tillsatt fett. ”Oils and fats” som det heter i listan är ett samlingsnamn för en mängd olika källor till fett:

Pork lard, beef tallow, milk fat (butterfat), Vegetable fat, cocoa butter, hydrogenated, vegetable fat, hydrogenated vegetable oil, Vegetable oils, Long and short chain omega-3 fatty acids, animal oils, powdered fats, stanols/stanol, esters, waxes, other

Ja, smör och kokosfett är med i listan. Dessa fettkällor blir av någon anledning hyllade nuförtiden men ser man till studier är det väldigt tydligt att om du adderar dessa till en kost så äter både djur och människor mer.

Det innebär givetvis inte att du per automatik kommer bli tjock av dem. Precis som att socker i frukt inte gör dig fet så gör med största sannolikhet inte koksfett och smör dig fet om det är en del av ordentlig mat.

I skitmaten generellt så använder man sig sällan av kokosfett och/eller smör. Orsaken till det är dock inte att det inte skulle fungera för att locka folk att äta mer utan orsaken är för att andra typer av fetter och oljor är mycket billigare. Man försökte även att uppskatta hur stor andel av allt fett som kom från vegetabiliska fett och oljor i de olika inkomstkategorierna och det var hela 97, 95 respektive 92 procent av allt tillsatt fett.

När det gäller salt så har jag inte adderat med tabellerna här till höger men huvudkällan för de rikare länderna är kyld färdigmat. Alltså mat som du köper som är färdig att ätas och som mest behöver värmas upp något. I de fattigare kategorierna var det bakat gods (bröd, kakor och bakelser) samt kex som stod för det största intaget.

Orsaken till övergången

I den här artikeln tar man också upp eventuella förklaringar till den här förändringen i kostmönster. Deras huvudsakliga förklaringar är dels väldigt aggressiv marknadsföring från stora internationella företag (Coca-Cola, Pepsi Co, McDonalds, Pizza Hut, KFC osv) samt införandet av stora matvaruhus.

Som exempel nämner man att McDonalds har ökat antalet restauranger i Asien från 1 458 till 6 775 mellan 1991 och 2001. På 10 år så mer än fyrdubblades alltså antalet restauranger.

Det är alltså ingen förändring i kostråd som driver på den här övergången. Det är ingen som säger till befolkningen i dessa länder att de borde äta mer av den här maten för hälsans skull. Förändringen drivs istället på av en livsmedelsindustri vars mål är att sälja så mycket som möjligt av billiga råvaror med stor vinstmarginal. Och om vi tycker att vi ger dessa företag för fria tyglar att göra detta här (vilket jag absolut tycker) så är det ingenting mot de fria tyglar som dessa företag för närvarande har i utvecklingsländer.

10 thoughts on “Övergång till västerländsk mat

  1. Så poängen är:
    Så länge du är så fattig att du inte har råd med tillräckligt med mat så blir du inte fet av att det mesta av energin du äter kommer från kolhydrater.

  2. Väljer man att totalt ignorera att det generellt sett inte är regioner där man har brist på mat och i princip all laboratorieforskning gjord på djur och människor så ja, då kan man dra den slutsatsen…

    Annars så nej…

  3. Fast det första är ju precis vad det är. Det är fattiga länder som blivit rikare. Det är ju inte bara så att donken öppnar fler restauranger i länder som blir rikare, det är ju också så att folk får mer pengar att handla mat för, och innan, när man var fattigare, så har man haft ont om pengar och ont om mat.
    Sambandet stämmer ju med din skitmatsteori, men det stämmer ju också med att folk blir fetare när de får god tillgång till mat. Dessutom så stämmer ju sambandet med att ju flera som har stillasittande jobb desto fler feta osv. Kausaliteten är det däremot svårare att uttala sig om.

    Vad gäller laboratorieförsöken så var väl inte det en del av den här artikeln?

  4. Här är något att bita i. ”Our structural VAR results suggest that, on the margin, a 1% increase in carbohydrates intake yields a 1.01 point increase in obesity prevalence over 5 years while an equal percent increase in fat intake decreases obesity prevalence by 0.24 points.”

    Är detta seriöst? Verkar vara en avancerad övning i statistik.

    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Daniel+Riera-Crichtona

  5. Jo, den där har delats ganska friskt på twitter senaste veckan. Det är som du skriver övningar i statistik. Jag har läst en hel del statistik men det är mest grekiska för mig. Verkar dock som att de tagit fram modellen med data för USA och sen har de applicerat den för 169 länder i en klump. Jag har svårt att se att datan skulle stämt om man till exempel bara använt den på ett asiatiskt land.

  6. De har använt samma data som i figuren ovan. Hur man från livsmedelsdata från olika länder kan påstå att man motbevisat energi in- energi ut är ju faktiskt ganska korkat. Det är som sagt avancerad statistik som jag inte har fullständigt grepp om. Mitt intryck är att de möjligtvis handlar om överjustering.

  7. Jag har gjort en analys där jag tittat på förändringen i åldersjusterat BMI i förhållande till förändringar i energi och makronutrientintag mellan 1990 och 2005. baserat på WHO/FAO data precis som studien i länken ovan (kommentar #4).
    Globalt sett har BMI ökat (+1,2 kg/m2), lika så energiintag, ca 171 kcal, varav 75 kcal kolhydrater och alkohol, 71 kcal fett och 25 kcal protein. I relativa termer har kolhydratintaget minskart ca -1,5E%, fett och proteinintag ökat, 1,3 resp 0,26 E%.
    Ökningen i energiintag förklarar ungefär 5% av BMI ökningen, vilket säger en del om kvalitén på datan. Om något så verkar det främst vara proteinintaget som är relaterat till en viktuppgång förutom energiintaget. Sambandet mellan kolhydrater och fett och viktuppgång är väldigt svagt, även om trenden är ungefär som i studien ovan.

  8. Med andra ord förordar du inte LCHF-kost? Har funderat lite på denna kostmetod på sistone då jag har fått diagnosen insulinresistens, så jag är angelägen om att lära mig så mycket som möjligt om den.

  9. Just det här inlägget handlar inte om LCHF, men om du söker lite på träningslära.se och tränastyka.se så kommer du hitta väldigt mycket information.

  10. Med ”tomma kalorier” antar jag att du menar kalorier som är näringsfattiga och därmed mättar sämre än näringstäta kalorier.
    Är det i fettets fall de vegetabiliska fetterna och oljorna (som utgör över 90% av det tillsatta fettet enligt ovan) som är de mest näringsfattiga fetterna (jämfört med tex animaliskt fett som innehåller en hel del fettlösliga vitaminer mig veterligen)?
    Dessa vegetabiliska fetter utvinns väl ofta i en industriell process som innehåller uppvärmning och ”tvättning” med en hel del kemikalier, vilket rimligen borde förstöra en hel del av näringen?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *