Du får dubbelt så mycket rubriker om du publicerar dina resultat två gånger

Det går inte att missa alla rubrikerna idag kring att mjölk förkortar livet. Det här är i princip inga nya resultat utan det är precis samma forskare som publicerade en studie under 2014 som gav mer eller mindre identiska rubriker.

De människor som man har tittat på är också från samma två grupper med kvinnor och män som tidigare. Så att resultatet då blev det samma är inte direkt överraskande.

Jag skrev om den här studien 2014 och det som jag skrev där gäller fortfarande så du kan läsa den artikeln för en genomgång av studien, Kan mjölk korta livet?. Det som är intressant att notera är dock att flera tidningar idag använder rubriker som antyder att man har bevisat ett samband vilket inte var lika vanligt förra gången den här nyheten kom upp.

Till exempel skriver DN idag att ”mjölk förkortar livet” medan man för ungefär 2,5 år sedan skrev att ”mjölk kan förkorta livet”. Så exakt samma resultat som publiceras två gånger om har tydligt fått dem mer säkra på resultatet 😉

Det enda som egentligen är nytt i den här publikationen jämfört med den förra är att man denna gång har undersökt om intaget av frukt och grönsaker påverkar den riskökningen från mjölk som de fann i första studien och här visar deras resultat att mer frukt och grönt är bättre för hälsan. Det motverkade dock inte effekten som de tidigare sett för mjölk.

Lite ny information kring mjölk finns faktiskt

Efter att den här studien publicerades 2014 har det dock hänt lite till inom forskningen på mjölk som kan vara värt att nämna. Först och främst så publicerade ett gäng svenska forskare en översiktsartikel och meta-analys på den här frågan 2015 där även data från den här studien från Uppsala inkluderades (1).

Slutsatsen i den översiktsartikeln var att man inte kunde se något statistisk samband mellan mjölkintag och risken att dö i förtid. Så när man summerar all forskning på området så kan man alltså idag inte se det här mönstret att mjölk skulle öka risken för att man ska dö i förtid.

Här under kan du se resultatet för alla studier som är med i den sammanställningen. När kurvan går under den tunna streckade linjen så innebär det att risken var lägre för de som drack mjölk och när den är över så innebär det att risken var högre. De två lite tjockare streckade linjerna som går på varsin sida om den dragna linjen är studiernas felmarginal.

En av medförfattarna till den här meta-analysen är Karl Michaëlsson som nu är ute i media och berättar om sina ”nya” robusta resultat där han än så länge har glömt att nämna den här artikeln som faktiskt tar mer än hans egna studieresultat i beaktande.

Den nämns i diskussionsdelen till den här nya studien dock.

Epidemiologi är stökigt och blir lätt fel

Allt det här ovanför är epidemiologiska studier. Det innebär att man inte förändrar någonting i människors liv utan man frågar dem helt enkelt vad de äter och sen tittar man på hur det korrelerar med olika saker, i det här fallet då risken att dö i förtid.

Det finns många problem med de här studierna och de förlitar sig framför allt på att människor ger dig korrekt information kring vad de äter och sen också att de fortsätter äta ungefär likadant över lång tid. Jag har gått igenom det ingående i min förra text om den här studien och jag ska inte upprepa det igen.

I den här nya publikationen finns det dock en graf som jag tycker belyser det här på ett bra sätt. Det som grafen visar är dels den uträknade risken baserat på den andra insamlingen av data för kvinnorna 1997 jämfört med uträkningen när forskarna har försökt att kombinera informationen från den första insamlade datan och den andra.

Slutligen kan du även se resultatet för männen som var med i den här studien som egentligen är en helt egen grupp som fick svara på frågor om sina vanor under 1998 vilket då kan liknas mycket med kvinnornas resultat efter andra frågeformuläret 1997.

För mig är det anmärkningsvärt att förändringen i risk hos samma kvinnor förändras så här markant endast beroende på att man gjorde en andra uppföljning av deras vanor när det gäller att dricka mjölk.

Det här skvallrar enligt mig om att det finns problem med indatan. Författarna själva anser att deras andra uppföljning förstärker deras data och generellt sett så stämmer nog det men när självrapporteringen görs med knappt 10 års tidsskillnad så är jag inte alls lika säker.

Under den här tiden så minskade intaget av mjölk i hela den svenska befolkningen och det är därför sannolikt att många har förändrat sitt intag av mjölk över tid och frågan är ju vad två stickprov med ett frågeformulär bidrar med för information över 20 år?

Förklaringsmodellen saknar bra stöd

Förutom att forskarna då kommer med de här påståendena så säger de sig också ha en förklaring till varför de ser de resultat som de gör. Den förklaring som de ger är att galaktos ger en låggradig inflammation i kroppen som då så klart ska vara dåligt på sikt.

Galaktos bildas när vi bryter ner laktosen i mjölk och de påpekar då att i djurförsök så har man sett att om du ger djur galaktos som tillskott så åldras de i förtid.

Det finns dock ett antal problem med den här hypotesen.

Nästan lika mycket galaktos i yoghurt men inget samband i statistiken

Det första problemet är att forskarna i den första publikationen för den här studien kom fram till att risken inte påverkades hos de som drack yoghurt och både i studien och i media så förklarade Karl Michaëlsson detta med att yoghurt skulle innehålla mindre galaktos.

Men det påståendet stämmer helt enkelt inte och detta har Karl Michaëlsson fått påpekat för sig flera gånger om sen hans första studie publicerades. Det är till och med så att hans egen referens i den första studien motbevisar det han säger (2).

Även om du kollar upp yoghurt i olika livsmedelsdatabaser så hittar du väldigt lätt att påståendet att det skulle vara markant mycket mindre galaktos i yoghurt och att det skulle kunna förklara varför risken ökar med mjölk och inte med yoghurt helt enkelt är fel.

Så trots att yoghurt innehåller lika mycket galaktos så såg man alltså en skyddande effekt. Det här skulle möjligen kunna förklaras bort med att yoghurt innehåller annat som är positivt som väger upp men om detta skulle ha en sådan betydande effekt så att trenden helt vänder har jag svårt att tro. Särskilt när man i den här nya publikationen alltså inte fann att grönsaker inte hade den effekten.

Mer mjölk verkar inte ge ökad inflammationen

Ett annat stort problem med forskarnas förklaringsmodell är att de helt ignorerar forskningen som har gjorts på mjölk och inflammation. I den här studien har man med lite skakig indata försökt göra påståendet att mjölk ger inflammation som i sin tur då ökar mortaliteten (dvs risken att dö i förtid).

När man gör den typen av antaganden så är det så klart intressant att titta på hur ett ökat intag av mjölk faktiskt påverkar inflammationen hos människor.

Det finns förvånansvärt få studier som verkligen har tittat på endast mjölk utan det är vanligt att man kombinerar olika typer av mejeriprodukter. Dessa studier där man kombinerar de olika produkterna fungerar ju inte i detta sammanhang då forskarna påstår att effekten ska vara unik för mjölk och inte gälla för tex yoghurt och ost.

De inteventionsstudier jag har kunnat hitta stödjer dock inte att mjölk skulle åka inflammationen och en översiktsartikel från 2015 fann att icke-fermenterade produkter verkade ha en neutral effekt på inflammation medan fermenterade produkter har en positiv effekt, det sänker alltså inflammationen (4).

Författarna gav också en bild där de helt enkelt staplat upp resultaten för olika studier som du kan se här under. Som du kan se visade flest studier på en effekt där icke fermenterade mejeriprodukter minskar inflammationen medan några visade på en neutral effekt och vissa på en negativ effekt.

Det här är alltså interventionsstudier och möjligen beror skillnaden i resultat på vad man har jämfört med eller vad man har förändrat. Om du till exempel får folk att börja dricka mjölk och de tidigare druckit läsk så kommer du troligen att se en minskad inflammation medan det troligen blir den motsatta effekten om du istället säger till folk att dricka 250 kcal från mjölk och jämför det med 250 kcal från grönsaker.

Summering

Det här var en kontroversiell studie redan när den släpptes 2014 och där kom in flera repliker till tidskriften kort efter med invändningar och kritik från andra forskare (5). Författarna till den här studien från Uppsala har vara väldigt duktiga på att ge svar på den kritik som tas upp och de flesta felen som påpekas är saker i designen av studien som inte går att ändra i efterhand.

Min förra artikel om den här studien avslutade jag med att det stora problemet egentligen bara var att studien fick så stora rubriker utan att läsarna till artiklarna fick någon bild av helheten kring forskningen eller hjälp med att tolka hur betydelsefulla och framför allt säkra de här resultaten är.

Kritiken är precis den samma den här gången med tillägget att de här rubrikerna som ny dyker upp 2,5 år senare garanterat kommer att få många människor att tro att det här är ytterligare en ny studie som har visat samma sak som de fick läsa om under 2014. De allra flesta tittar tyvärr inte på aktuella summeringar av forskningen utan istället använder de någon slags överräkning där de kommer ihåg antalet rubriker de läst och går efter det.

I vår podcast Tyngre Träningssnack så brukar jag och Wille ofta försöka nyansera detta genom att säga hur mycket vi hade varit beredda på att satsa att ett resultat eller en hypotes verkligen stämmer. Vissa saker är du väldigt säker på då det finns mängder av vetenskapligt stöd bakom och där hade du varit beredd att satsa alla pengar du har och lånesätta hus osv.

I andra situationer tror du att någonting kan vara på ett visst vis men du vågar inte satsar särskilt mycket på det då du är medveten om att det i slutändan kan gå och vilket håll som helst. I det här fallet är i alla fall inte jag beredd att satsa någon betydlig summa på det här resultatet. Det finns helt enkelt alldeles för många frågetecken kvar att undersöka.

När det gäller den här typen av frågor så vill man ha resultat från många olika typer av studier som pekar åt samma håll och gärna ett konsekvent mönster inom epidemiologin. När det gäller mjölk så finns inte detta idag.