Amerikanernas huvudsakliga kalorikällor

Det här är en väldigt talande figur när det gäller Amerikanernas diet och var de får sina kalorier ifrån. Datan är från USDA databas och visar hur det såg ut 2008.

Olika källor till kalorier i amerikanernas diet
De stora källorna till kalorier i den genomsnittliga amerikanens diet.

Det du kan se är att tillsatt socker och tillsatt fett bara på egen hand står för 40 procent av det totala energiintaget. Spannmål står ju också för 23 procent och sannolikt är det en stor andel av dessa kalorier som kommer från väldigt raffinerad spannmål.

Kvar har vi alltså strax under 40 procent av kalorierna som ger någon betydande näring till dieten. Visst är det väldigt konstigt att de har sån stora problem med övervikt i USA? 😉

Det du också ska tänka på är att detta är medelvärden. Det finns alltså många som äter mycket sämre än så här.

Sockerkonsumtionen har minskat

Det som också är intressant med dessa data från USA är att konsumtionen av tillsatt socker faktiskt har minskat de senaste tio åren. 1999 var intaget som högst och låg då uppe på 20 energiprocent. Samma år var intaget av tillsatta fetter 19 energiprocent.

Vad var det då som hände kring år 2000 i USA? Jo det var en stor lågkolhydratkosttrend som kom igång samtidigt som en väldig massa negativ PR för framför allt socker och läsk. Lösningen från livsmedelsföretag blev givetvis att minska på mängden socker i sina produkter.

Men tar man bara bort mängden socker så blir inte maten lika belönande så vad gjorde livsmedelsföretagen då? Jo de tillsatte givetvis mer fett. Och vad konsekvensen blev på övervikten i USA kan du se i grafen här under.

Trenden i övervikt, fetma och extrem fetma i USA. Det har inte skett någon större förändring de senaste 10 åren
Trenden i övervikt, fetma och extrem fetma i USA. Det har inte skett någon större förändring de senaste 10 åren

Om du inte kan se någon större trend så är det för att det inte skedde något speciellt anmärkningsbart. Mindre socker och mer fett gav ingen förändring i övervikt. Min förklaring är för att det är mer skitmat i amerikanernas mat nu än då.

Och bara så ingen kommer in och säger något i stil med ”de äter kanske mindre socker nu men de äter definitivt mer kolhydrater” så kan du se grafer när det gäller förändringen i mängden kolhydrater och fett hos deltagarna med.

Mindre kolhydrater sen början av 2000-talet
Förändring i procentuellt kolhydratintag från 1971 fram tills 2004 i USA. Sen år 2000 har intaget av kolhydrater minskat
Mer fett i kosten idag jämfört med år 2000
Förändringen i procentuellt fettintag sen 1971 enligt deltagarnas självrapporterade intag. Sen år 2000 har fettintaget ökat.

Summering

Att fokusera på kolhydrater, fett eller någon annan enskild faktor är totalt meningslöst och ger ingenting mer än försäljning av böcker. Det är dags att fokuset börjar hamna på matkvalité.

Det mönster som kan ses här är för övrigt det samma som i Australien där man också äter mindre socker än förr men övervikten ökar ändå Ökad övervikt trots minskat sockerintag i Australien.

17 thoughts on “Amerikanernas huvudsakliga kalorikällor

  1. Räknas HFCS som socker i denna statistik? Annars kan det ju vara en del av förklaringen att sockerkonsumptionen har minskat.

  2. Ser ut att vara ganska lite av frukt&grönt.
    Finns det någon liknande statistik för Sverige/Europa?

    Hur kan det komma sig att kurvorna följs åt så väl inom ”BMI-grupperna”?
    Är det så enkelt att mat-trenderna går över alla grupper?

  3. Ola:
    Räknas HFCS som socker i denna statistik? Annars kan det ju vara en del av förklaringen att sockerkonsumptionen har minskat.

    Ja, det är inräknat. De kallar det egentligen för caloric sweeteners. Alltså all typ av sötning som ger kalorier. Jag döpte om det till socker för att det skulle få plats i cirkeln 🙂

  4. Shrinkin David: Finns det någon liknande statistik för Sverige/Europa?

    För Europa som helhet vet jag inte om det finns någon. Men flera länder har liknande statistik.

    Här är Sveriges, http://tranastyrka.se/ater-vi-en-storre-andel-kolhydrater-idag-an-forr/

    Shrinkin David: Hur kan det komma sig att kurvorna följs åt så väl inom ”BMI-grupperna”?

    Folk äter generellt sett ganska lika. Överviktiga äter vanligen lite mer fett och lite mindre kolhydrater men det är marginellt.

    Senaste jag var med i BODY-radio sa jag något i stil med att jag tror att normalviktiga ofta äter lika dåligt som överviktiga. De har bara turen att ha lite bättre gener. Det är vad jag tror i alla fall.

  5. Varför är det 2 stycken kurvor för respektive BMI grupp i graferna för förändring av procentuellt intag av kolhydrater och fett? Är det för män och kvinnor?

  6. …Senaste jag var med i BODY-radio sa jag något i stil med att jag tror att normalviktiga ofta äter lika dåligt som överviktiga. De har bara turen att ha lite bättre gener. Det är vad jag tror i alla fall.

    Tack som vanligt!

    Låter rimligt.
    Synd att mina föräldrar köpte gener på lågprismarknad. 🙁
    Tur att det går att kompensera dåliga gener med bra mat. 🙂
    Undrar om tvärtom verkligen funkar i längden?

  7. Det finns ju andra orsaker till ökad vikt också än kalorier som t.ex vissa kemikalier, gifter och mediciner. Skulle inte förvåna mig om även elektromagnetisk strålning kan påverka vikten.

  8. Henrik:
    Det finns ju andra orsaker till ökad vikt också än kalorier som t.ex vissa kemikalier, gifter och mediciner. Skulle inte förvåna mig om även elektromagnetisk strålning kan påverka vikten.

    Va?
    Om du stoppar i dig 1 kg av vald kemikalie så ökar kroppsvikten med 1 kg åtminstone tillfälligt.
    Men ser du det på lite sikt, mer än några timmar, så är det kalorier som ökar vikten.

    Hur skulle strålning öka vikten? Skulle mikrovågor öka kroppsmassan?

  9. Stress och tristess tror jag är en annan stark anledning till att man stoppar i sig för mycket mat, oavsett om det är socker eller fett i det man äter. Går det bara att äta så går det ner.
    Kan det inte vara så att en stor del av viktökningen kan bero på tröstätande? Känns det inte som att allt fler är desillusionerade i dagens samhälle?

  10. us:
    Stress och tristess tror jag är en annan stark anledning till att man stoppar i sig för mycket mat, oavsett om det är socker eller fett i det man äter. Går det bara att äta så går det ner.
    Kan det inte vara så att en stor del av viktökningen kan bero på tröstätande? Känns det inte som att allt fler är desillusionerade i dagens samhälle?

    Jo, så är det säkert i många fall. Det är ju också en viss typ av mat som äts vid dessa tillfällen.

  11. Henrik: Det har inget med kalorier att göra utan har att göra med att det kan påverka kroppen på olika sätt.
    http://www.uci.edu/features/2009/10/feature_obesogens_091019.php

    Men där säger han ju ingenting om mikrovågor?

    Dessutom är det bara gissningar.

    ”Obesogen research is in its early stages but gaining widespread attention, including recent in-depth coverage in Newsweek. While it’s unclear to what degree these chemicals contribute to the obesity epidemic, what Blumberg and other researchers around the world are finding is troubling.”

    ”In ongoing studies, Blumberg has identified how obesogens target signaling proteins to tell a developing fetus to make more fat cells. This can have lifelong consequences, increasing the likelihood of body fat accumulation as a person ages and making it more difficult to lose excess weight.”

    ”Blumberg points out that it’s not known whether obesogens have the same effects on adults, but he suspects that they may have already left their mark on Americans born after World War II — when exposure to industrial chemicals became widespread.”

    Möjligen kan nåt visas framöver men ännu vet man inget. Då är det bättre att hålla sig till de modeller man vet något om.

  12. Plocka bort larden de steker all snabbmat i och sockret så får vi en lite mer positiv framtidsbild.

  13. us:
    Stress och tristess tror jag är en annan stark anledning till att man stoppar i sig för mycket mat, oavsett om det är socker eller fett i det man äter. Går det bara att äta så går det ner.
    Kan det inte vara så att en stor del av viktökningen kan bero på tröstätande? Känns det inte som att allt fler är desillusionerade i dagens samhälle?

    Absolut. Draget till sin spets kan man kanske säga att en överdriven trygghet i vardagen gör oss uttråkade och mat kan få oss känna oss levande genom att verka på vår hjärna. Tänk belöningssystem, endorfiner etc. På samma sätt som träning kan det. Eller vad som helst som verkar stimulerande och kan ge ”beroenden”.

    Sedan kan ju tröstätande överlappa men också vara separat. Mat har ju någonstans en rätt stor potentiell ”terapeutisk” funktion akut, med tanke på vilka effekter olika slags matkomposition kan ha på hjärnan. Problemet är att det är mer ”skräp” som tenderar att verka stimulerande; socker, fett – belöningsystem – endorfiner. Samtidigt skapar en ökad tryptofan:LNAA-kvot i blodet förutsättningar för en ökad serotoninsyntes i hjärnan vid kolhydratsrika (insulinresponsen är viktigast) måltider.

    Stress tror jag är en stor del av problemet. Dessutom potentierar ju stress (kortisol) matsug via t ex NPY i hjärnan. Stress och sömnbrist kommer ofta tillsammans och potentierar så att säga varandra och sömnbrist ökar utsöndringen av ghrelin (evolutionärt = sömnbrist som stressor stimulerar matintag antagligen), vilket gör det ännu svårare att stå emot skitmaten. För oss alla, i olika omfattning.

  14. Om man för ett ögonblick glömmer andelen kolhydrater, fett osv, och i stället kollar kalorideklarationen nästa gång man beställer en Big Mac med tillbehör, och antar att många amerikander har detta som daglig mat är det inte svårt att inse varför dom ser ut som dom gör. Jag tror inte man behöver göra det svårare än så, och det är väl det G. kallar skitmat. Det som egentligen är skit, är väl snarast storleken på alla portioner numera. Jag minns när de första pizzeriorna öppnade i Sverige-då fick pizzorna plats på en vanlig tallrik, men nu räcker dom ju till en hel familj, men äts ändå av en person.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *