Hur länge levde man på stenåldern?

Ett vanligt argument emot de som förespråkar paleo/stenålderskost är ju att folk inte levde så länge på stenåldern så vi vet inte om de hade levt längre på den tiden heller. Det vanliga motargumentet är då att de skulle vara en myt att folk inte levde länge förr. Det är den höga frekvensen av dödsfall som ung samt ”krigsskador” som förstör medelvärdet.

Av allt att döma stämmer det dock att livslängden var kortare förr. Medellivslängden från Jägar och samlarfolk där dessa grupper studeras brukar hamna omkring 40 år vilket inte direkt är särskilt imponerande (1). Antalet människor som dör i ung ålder och mödrar som dör vid barnafödsel ”förstör” dock dessa siffror eftersom de inkluderas i medellivslängden och kraftigt sänker förväntad livslängd. Tar man bort de ~50-60 procent som dör innan de fyller 15 år så överlever ~80 procent av de resterande till i alla fall 45 års ålder (4). Medellivslängden i sin tur uppskattas då till ungefär 60-70 år.

Datan här under visar den beräknade livslängden i olika jägar och samlarsamhällen. Som en extra bonus har man inkluderat livslängden hos jordbrukare i Sverige på 1700-talet. Dessa hade inte mycket till sjukvård att förlita sig på heller, men de levde ändå lika länge (4).

Livslängd i olika jägar och samlarfolk
Överlevnad hos jägar och samlarfolk samt svenska bönder på 1700-talet. Väldigt får levde eller lever förbi 80 års ålder. Mer än 50 procent dog som småbarn.

Datan här under visar den förväntade livslängden hos män som blivit 15 år gamla i olika populationer från ungefär 6000 BCE (2). Observera att detta endast är välbärgade män i denna data. De har alltså sannolikt levt mycket bättre liv än gemene man under samma tid.

Livslängd under medeltiden
Medelåldern hos människor med bra bra förutsättningar de senaste 3000 åren.

Som du kan se inkluderar den här datan tyvärr inte människor från stenåldern. Mig veterligen så finns inte den informationen tillgänglig i samma form av data där man utesluter de som dör som barn.

En studie publicerad i Scientific American år 2011 tar dock upp data som visar att väldigt få människor levde längre än 30 år fram tills för ungefär 30000 år sen (3). Daily Mail har en kort artikel om den här studien om du inte har tillgång till artikeln via Scientific American.

Det var ovanligt att människor blev över 30 år i senare stenåldern
Resultatet i studien som publicerades i Scientific American. Old enligt den här illustrationen innebär äldre än 30 år. Alltså verkligen inte old enligt dagens kriterier 🙂

Så fram tills för ungefär 30 000 år sen levde människor verkligen inte länge. Vad som orsakade den stora förändringen i livslängd för ungefär 30 000 år sen är det ingen som ännu vet.

Summering – Vi lever som längst just nu!

Det man kan säga med den här datan är i alla fall att människan inte levde speciellt länge på stenåldern. Fram tills för ungefär 30 000 år sen var livslängden rent ut sagt värdelös och väldigt få blev mer än 30 år gamla.

De jägar och samlarfolk som finns idag eller som fanns fram tills början av förra århundradet lever eller levde inte heller särskilt länge. Deras medellivslängd, även om de klarat sig upp till 45 års ålder, är jämfört med dagens industrisamhällen fortfarande dålig. Ser man till siffror överlag så lever de inte ens längre än svenska bönder på 1700-talet.

De människor som faktisk lever längst just idag är japanerna vars medellivslängd ligger omkring 85 år. Och det är när man räknar in tidiga dödsfall vilket givetvis är lägre nu än någonsin förr men ändå.

Det här är intressant data tycker jag men samtidigt tycker jag att det är mycket mer intressant att titta på livskvalité än livslängd. Jag har stött på väldigt många gamla människor i mitt arbete och det är inte direkt som att de alla njutit till fullo av sina sista år. Så personligen satsar jag på att må väl så länge jag lever, inte på att maximera min livstid. Även om jag tror och anser att dessa två ofta går hand i hand.

14 thoughts on “Hur länge levde man på stenåldern?

  1. Det här är väldigt intressant, jag hittar inte källan nu (det är antingen boken The Fall av Steve Taylor eller möjligen Sex at Dawn av Christopher Ryan/Cacilda Jetha) men jag har för mig att studierna där visade att vi levde lika länge långt tillbaka förr i världen som nu, men att medelåldern var lägre däremellan. Det som kunde göra statistiken missvisande var just barnadödligheten (våld som dödsorsak var extremt ovanligt så de tog även kål på myten att vi var väldigt krigiska då).

  2. Jag hittade det nu, det är i Sex at Dawn. Kapitlet handlar om att det är en myt att vi lever längre idag än vad vi gjorde förr (förr=före införandet av jordbruk)

    Sammanfattar lite:

    – Barnadödligheten var stor men berodde inte på sjukdomar/skador utan på att man faktiskt dödade många (upp till 50%) spädbarn för att hålla nere befolkningen.

    – En av de vanligaste metoderna för att bedöma hur gammal en person blev när man mäter på ett skelett är att mäta eruption i visdomständerna. Dock så slutar eruptionen när vi når ca 35, vilket gör att man bokför alla skelett med avslutat eruption som 35+. Detta gör förstås statistik missvisande om man inte tar hänsyn till detta, och ger ingen info om hur länge de som blev 35+ levde.

    – En översikt av skrivna källor (inklusive gamla testamentet) indikerar att 70-90+ år var en rimlig life expectancy.

    – Vår hälsa dök drastiskt med införandet av jordbruk, men detta återspeglas inte nödvändigtvis i livslängdsstatistiken eftersom det då var mer lönande att låta fler spädbarn växa upp och bli arbetare/soldater.

    – Nutida studier på Waorani-indianer visade total avsaknad av hjärtsjukdomar, cancer, influensa, förkylningar, malaria och diverse andra sjukdomar.

    Att vi inte var krigiska förr i världen står det huvudsakligen om i The Fall.

  3. Lunch idag: Mjölkprodukter, och kulturväxt med högt gluteninnehåll. Mumma!

  4. MartinK: – En av de vanligaste metoderna för att bedöma hur gammal en person blev när man mäter på ett skelett är att mäta eruption i visdomständerna. Dock så slutar eruptionen när vi når ca 35, vilket gör att man bokför alla skelett med avslutat eruption som 35+. Detta gör förstås statistik missvisande om man inte tar hänsyn till detta, och ger ingen info om hur länge de som blev 35+ levde.

    Det är den metod som fungerar finns just nu. Den man använt i artikel i scientific american. Säger som sagt inget om högsta livslängd men den säger ju något om hur många som levde förbi 30 år och detta antal ökade först för omkring 30 000 år sen.

    MartinK: – En översikt av skrivna källor (inklusive gamla testamentet) indikerar att 70-90+ år var en rimlig life expectancy.

    Anges någon referens till detta? För annars går det ju emot den data som verkligen är publicerad som säger omkring 50-70 år i bibliska tider.

    MartinK: – Vår hälsa dök drastiskt med införandet av jordbruk, men detta återspeglas inte nödvändigtvis i livslängdsstatistiken eftersom det då var mer lönande att låta fler spädbarn växa upp och bli arbetare/soldater.

    Om författaren inte vill påstå att man dödade även barn över säg 5 år så stämmer inte detta. Det finns mycket som antyder att medellivslängden minskade när jordbruket infördes men när man väl fick ordning på sanitära saker och effektivitet i jordbruket så maten räckte till så ökade medellivslängden igen.

    MartinK: – Nutida studier på Waorani-indianer visade total avsaknad av hjärtsjukdomar, cancer, influensa, förkylningar, malaria och diverse andra sjukdomar.

    Jo, men det är ju inte livslängd. Vi ska alla dö av något. Det är det jag skriver om i sista stycket. Som du också kan se i inlägget så är medellivslängden inte längre i de jägar och samlarsamhällen som studerats.

  5. Intressant också att grupper som levt söderut och som förmodligen ätit medelhavskost inte blivit äldre än svenska bönder som troligtvis ätit mycket av det hälsovådliga spannmålet 😉

  6. Studien (3) säger ju verkligen inte att det hände något för 30 000 år sedan. Den säger (vad jag förstår av ganska utförligt abstract och artikeln) att man har låg livslängd hos australopiteciner, tidiga homo och neandertalare. Men de anatomiskt moderna människor man kollat på har haft märkbart längre livslängd. Så exakt när från tidiga homo till 30 000 år sedan det hände något kan man inte säga utifrån dessa data. Det är ju möjligt att neandertalarnas livslängd minskat från att de separerades från vår gemensamma förfader, men kanske troligare att livslängden ökat efter att grupperna separerats, kanske i samband med att vi blev sapiens sapiens.

    Sen finns det ju många felkällor när man tittar på tandförslitning så här, att det påverkas av olika typer av kost och matlagningsmetoder, etc. Man får vara medveten om att slutsatserna kan vara fel, även om det som vanligt är bättre att ta hjälp av fakta än att gissa helt fritt.

  7. Vill först bara påpeka att jag egentligen inte argumenterar för eller emot någon särskild ståndpunkt här, jag finner helt enkelt ämnet intressant och ville bidra med det jag läst om det hela. =)

    ”Det är den metod som fungerar finns just nu. Den man använt i artikel i scientific american. Säger som sagt inget om högsta livslängd men den säger ju något om hur många som levde förbi 30 år och detta antal ökade först för omkring 30 000 år sen. ”

    Det säger den absolut något om, men är det en relevant jämförelse med tanke på att det är olika människoraser/förfärdrar som har studerats?

    Det jag tycker är intressant är att vår medellivslängd var väldigt hög från ~30 000 fkr till införandet av jordbruk och övrig ”civilisation” 20-25 000 år senare. Det var ju ändå väldigt primitiva förhållanden vi levde under då.

    ”Anges någon referens till detta? För annars går det ju emot den data som verkligen är publicerad som säger omkring 50-70 år i bibliska tider.”

    Nej inte till just det stycket tyvärr, endast ett citat ur gamla testamentet (”three scores and ten” dvs 70 år). Jag gissar att de värdena inte tar hänsyn till spädbarnsdöd och liknande.

    ”Om författaren inte vill påstå att man dödade även barn över säg 5 år så stämmer inte detta. Det finns mycket som antyder att medellivslängden minskade när jordbruket infördes men när man väl fick ordning på sanitära saker och effektivitet i jordbruket så maten räckte till så ökade medellivslängden igen.”

    Nej endast spädbarn. Men jag tror att det är just det som är poängen, dvs att om färre spädbarn dödades i samband med införandet jordbruk så kommer ju medellivslängden att höjas som följd. I så fall vet vi inte om den höjda medellivslängden beror på annorlunda kosthållning/levnadsförhållanden. (De kan t.o.m. ha försämrats ändå.)

    ”Jo, men det är ju inte livslängd. Vi ska alla dö av något. Det är det jag skriver om i sista stycket. Som du också kan se i inlägget så är medellivslängden inte längre i de jägar och samlarsamhällen som studerats.”

    Nej det är inte livslängd men säger något om inverkan av kosten på hälsan.

    Jag håller absolut med om att livskvalitet är viktigare och intressantare än livslängd. Om man menar att en sund livvstill leder till hög grad av båda de så håller jag med om att det finns ett samband. Men jag tror inte per automatik att en högre medellivslängd i en kultur innebär högre livskvalitet än i en annan med lägre medellivslängd. En slutsats av de böckerna jag hänvisar till är att primitiva jägar-/samlarkulturer hade mer fritid, mindre stress, gott om mat, mer sex, mindre konflikter mindre (i princip ingen) kriminalitet, färre självmord osv osv, än den moderna människan.

    Average height expectancy för i världen var 3-4 fot. Det säger ju absolut ingenting om hur lång en random vuxen stenåldersmänniska blev. Medellivslängd som isolerat mått är ungefär lika användbart i mina ögon. =)

    Högst i världen verkar förresten vara Monaco med 89 år.

  8. Jag tar tillbaka kritiken mot metoden, när jag tänker efter bör värdena inte påverkas av kosten, såvida man inte äter olika kost i olika ålder, vilket vore konstigt.
    Men det bör ju påverkas av när visdomständerna kommer fram, det bör ju kunna vara olika i olika tider, och i sin tur ha påverkats av kost och matlagning.

  9. MartinK: Det jag tycker är intressant är att vår medellivslängd var väldigt hög från ~30 000 fkr till införandet av jordbruk och övrig ”civilisation” 20-25 000 år senare. Det var ju ändå väldigt primitiva förhållanden vi levde under då.

    Vi vet egentligen ingenting om medellivslängden för 30 000 år sen. Vi vet bara att efter den tiden var det en betydligt större andel som levde mer än 30 år. Sen kan de alla ha dött vid 40 men det finns ingen bra metod för att klura ut det ännu.

    Det enda vi vet efter det är livslängden i de kulturer som vi har historiska data från. Alltså de jag tar upp här och möjligen någon till som inte nämnts i studierna jag funnit.

    Efter det vet vi ju bara livslängden hos jägar och samlarfolk men denna data är från slutet av 1800-talet och framåt.

    Av den data som finns är det människor som lever i vissa kulturer idag som blir äldst.

    MartinK: Men jag tror att det är just det som är poängen, dvs att om färre spädbarn dödades i samband med införandet jordbruk så kommer ju medellivslängden att höjas som följd. I så fall vet vi inte om den höjda medellivslängden beror på annorlunda kosthållning/levnadsförhållanden. (De kan t.o.m. ha försämrats ändå.)

    Om vi endast talar om dödade spädbarn så är det inte relevant information i den här frågan. För de fynd som visar att antalet vuxna över 30 år ökade markant för ungefär 30000 år anges ju i förhållande personer under 30 och personer över 30. Där har dödade spädbarn ingen inverkan eftersom sannolikheten att dessa skulle blivit över 30 år rimligen borde vara lika hög som sannolikheten för de barn som fick leva vidare.

    Säg att du 10 000 personer och 50 procent av dessa blir mer än 70 år. Tar du sen slumpmässigt ut 5 000 personer av dessa så hamnar du med väldigt stor sannolikhet på samma värde gällande antalet personer över 70 år.

  10. I fembandsverket ”Det svenska jordbrukets historia”, utgivet av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, står följande att läsa:
    ”I fiskare-jägaresamhällena blev de människor som hade överlevt barndomen i medeltal 40-45 år gamla. Inom jordbrukssamhällena under neolitikum blev de däremot bara omkring 30 år. Under loppet av bronsåldern steg medellivslängden åter. ”
    En ganska kraftig minsknig av medellivslängden alltså vid införandet av jordbruk. Och att livslängden bara skulle ha dippat under en kort övergångspeiod (”men när man väl fick ordning på sanitära saker och effektivitet i jordbruket så maten räckte till så ökade medellivslängden igen”) verkar inte stämma med ovanstående uppgift om att det dröjde ända till bronsåldern (som började cirka år 1500 f.Kr. i Skandinavien).
    Enligt Lasse Berg (Skymingssång över Kalahari) uppstår vid övergången till jordbruk också tydliga tecken på förslitningsskador som inte förekommer innan, vilket tyder på att jordbruksarbetet var hårt och slitsamt. Men ändrade kostvanor påverkar ju också.

    Källa: s. 3 i:
    http://www.ksla.se/anh/files/2012/06/14.-Det-tidiga-jordbrukets-konsekvenser-sid-217-229.pdf

  11. Bra genomgång! Det man dock ibland också tas upp i debatten men också ofta missas är graden av hälsosamt åldrande vilket i ljuset av kost bör vara en av de mest intressanta aspekterna och kanske inte medellivslängden som sådan endast. I många jägar-samlarfolk är andelen 70-plussare i befolkningen mellan 5 och 10 procent, vilket är lägre än i västvärlden men ett tillräckligt underlag för att göra slutsatser om hälsan. Det vi vet är att de hög grad saknar det mesta av det som gör oss västerlänningar sjuka när vi åldras och det är för vår egen del troligen mer intressant att gräva i än hur gamla de faktiskt blir i genomsnitt.

  12. Hej!

    Jag har ett kommentarer angående livslängden på människor från stenåldern. Jag vill först säga att jag inte har tillgång till de referenser som anges i studierna:
    Howell N. Demography of the Dobe !Kung. New York: Academic Press 1979:30.
    Hill K, Hurtado AM. Ache life history. The ecology and demography of a foraging people. New York: Aldine De Gruyter, 1996, 193,194,206.
    Så jag kan inte se hur de har tittat på sin statistik.
    Däremot har jag tillgång till senare studier med liknande data. Eftersom de har arbetat med !Kung så tycker jag att studien:
    Howell, N. Life Histories of the Dobe !Kung: Food, Fatness, and Well-Being Over the Life-Span. Second. University of California Press; Berkeley: 2010.
    är en bra jämförelse.

    Jag tycker att det är värt att notera i Howells studie är att medellivslängden på !Kung, pre 1950, var ca 30 år. Sedan var det ca 20% av befolkningen som levde tills de var ca 55. Bara några få procent levde tills de var 65.
    Vad som verkar försvinna i diskussionen ovan är att man då enbart studerade individer ≥ 2 år. MAO alla barn som dog innan de var 2 år gamla redan är exkluderade från statistiken. Så de drar inte ner siffrorna på livslängden.

    Kan någon ge mig en enda referens där man har noterat att tex jägar-samhällen med 5-10% av befolkningen som är över 70 år?

    Mvh -vän av ordning

  13. ian: Vad som verkar försvinna i diskussionen ovan är att man då enbart studerade individer ≥ 2 år. MAO alla barn som dog innan de var 2 år gamla redan är exkluderade från statistiken. Så de drar inte ner siffrorna på livslängden.

    Verkar försvinna? Det står klart och tydligt förklarat redan i det andra stycket i artikeln du kommenterar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *