Jag tänkte bara kort slänga upp en liten notis om en studie som publicerades förra året och som jag haft liggandes för framtida publicering i ett inlägg. Den här studien går in på samma saker som jag tog upp i inlägget What would Batman eat?. Nämligen att marknadsföring och ”coolhetsfaktorn” på en matvara påverkar barn och deras val av livsmedel.

I den förra studien jag tog upp visade man att barn oftare gjorde bra matval om de ställdes inför frågan ”vad tror du superhjälte x skulle välja?”. Syftet med den studien var att försöka hitta sätt som kan få barn att göra fler bra matval men som jag påpekade i det inlägget används redan den tekniken från livsmedelsindustrin när de sätter disneyfigurer och superhjältar på förpackningarna till det som allt som oftast kan klassas som skitmat.
Den studien jag har tänkt ta upp idag har tittat på effekten av att döpa om grönsaker till coola namn. Så istället för att bara kalla det för ”carrot” kallade man det för ”X-ray Vision Carrots”. I övrigt var det precis samma typ av morot som normalt serveras. Man förbättrade helt enkelt bara förpackningen.
Prev Med. 2012 Oct;55(4):330-2.
Attractive names sustain increased vegetable intake in schools.
Wansink B, Just DR, Payne CR, Klinger MZ.OBJECTIVE: This study will determine if the selective use of attractive names can be a sustainable, scalable means to increase the selection of vegetables in school lunchrooms. METHODS: Study 1 paired an attractive name with carrots in five elementary schools (n=147) and measured selection and consumption over a week compared to controls. Study 2 tracked food sales of vegetables in two elementary schools (n=1017) that were systematically attractively named or not named over a two-month period. Both studies were conducted in New York in 2011. RESULTS: Study 1 found that elementary students ate twice the percentage of their carrots if attractively named as ”X-ray Vision Carrots,” than if un-named or generically named as the ”Food of the Day.” Study 2 found that elementary school students were 16% more likely to persistently choose more hot vegetable dishes (p<0.001) when they were given fun or attractive names. DISCUSSION: Attractive names effectively and persistently increased healthy food consumption in elementary schools. The scalability of this is underscored by the success of Study 2, which was implemented and executed for negligible cost by a high school student volunteer.
Det här är ett väldigt coolt resultat enligt mig. Bara genom att skriva ett lite coolare namn på så ökade man sannolikheten att ett barn skulle ta grönsaker med 16 procent. Det är en betydande ökning även om det säkerligen låter bättre i procent än i gram sett till hur lite grönsaker barnen normalt väljer. Jämför man hur många barn som valde grönsaker före med efter så var det en ökning med hela 100 procent vilket också är imponerande.
Det enda man gjorde i den här studien var alltså att sätta små lappar bredvid maten. Något som alla kan göra utan större problem på alla skolor, restauranger och matsalar utan egentligen någon kostnad alls:
These included names such as X-ray VisionCarrots, Power Punch Broccoli, Silly Dilly Green Beans, and Tiny Tasty Tree Tops. They were displayed on printed cards placed next to the food items in the line. The control school served the same items as the treatment school but did not provide any such names.
Vad som också är intressant i den här studien är att alla ökningen inte var den samma för alla grönsakerna. Konsumtionen av morötter ökade med 30 procent medan broccoli till exempel ökade med 109 procent. Troligen en konsekvens av att namnet på broccoli lockade mer.
Fungerar det här också på vuxna?
Jag känner inte till någon studie av den här typen på vuxna människor tyvärr. Det är lätt att avfärda det med att säga att det bara är barn som kan vara så här ”lättlurade” men jag är säker på att detta fungerar på vuxna med. Möjligen är effekten inte lika stor men den finns garanterat där.
Hur många av mina läsare åt till exempel senapskål innan det började kallas för rucola i grönsaksdisken? Ja, det heter senapskål egentligen. Men det var väl något PR-geni som kom på att om man istället kallar det för rucola så kommer folk tycka att det låter mer ”exotiskt” och då gillar dem det mer.
Så nej. Vi vuxna är inga genier och vi luras också väldigt lätt av marknadsföring och vi påverkas också väldigt mycket av vår omgivning. Och frågar du mig är det givet att vi också påverkas av hur något paketeras och vilket namn det har. Så börja kalla den enkla nyttiga maten för roligare saker!
På samma ämne: ”Fläskhare är ett annat namn för benfri kotlettrad, kan också kallas för fläskytterfilé”
Namn på samma styckningsdetalj rangordnat från minst säljande till mest säljande, typ.
Fläskkarré heter väl egentligen grishals?
Ruccola heter ”rocket salad” i England. Riktigt koolt.
[…] Det här under är ju bara ett klipp från ett TV-inslag och det är säkert väl utvalda exempel för att belysa en poäng. Att packetering har stor inverkan på framför allt barns matval är dock något som det finns bra stöd för från verkliga studier på området med. Jag har skrivit om två exempel i inläggen What would Batman eat? och Coola namn gör att barn äter mer av varan. […]