Jag satt och läste ett inlägg på NeuroLogical Blog om hur man argumenterar och kom på mig själv när jag försökte hitta exempel på hur folk använder argumentationsfel när det kommer till tränings och kost.

Det var nu ganska länge sedan jag skrev ett helt inlägg om kritiskt tänkande och jag tänkte därför att just argumentationsfel kunde vara ett väldigt bra ämne. Jag kommer i detta inlägg att gå igenom exempel på olika typer av argumentationsfel och även ge exempel på hur jag har sett dessa användas i artiklar, diskussioner, böcker eller på forum på nätet för att försöka övertyga de som lyssnar/läser att det som sägs är sanning.

Viktigt att påpeka när det gäller argumentationsfel är att slutsatsen inte måste vara felaktig. Det enda man kan säga när någon gör ett argumentationsfel är att de inte har bevisat sin slutsats. Slutsatsen som sådan kan alltså vara både korrekt och inkorrekt men inte med det givna argumentet som bevis för den.

Felaktig kombination

För alla er som har gjort högskoleprovet eller ett IQ-test så är denna typ av argumentation bekant. Den handlar helt enkelt om att man drar en felaktig slutsats från två premisser som i sig själva är sanna.

• Många som styrketränar tar proteintillskott
• De flesta som tar steroider använder proteintillskott
• Slutsats: Många som tar proteintillskott använder steroider

Orsak/tidssamband

Denna typ av fel sker när man drar ett orsak-samband förhållande mellan två parametrar bara för att den ena följer den andra. Ett klassisk exempel här är alla hemmakurer som folk har för att bota förkylningar eller lindra bakfyllan.

• Man dricker/äter X för att motverka en förkylning
• Dagen efter är förkylningen bättre
• Slutsats: X hjälper mot förkylning

Den här typen av fel är extra förrädiska då det blir en typ utav självuppfyllande profetia. Om man är övertygad om att X hjälper mot förkylning så kommer man att resonera att X hjälpte oavsett ens tillstånd dagen efter. Om man mår lika dåligt som dagen innan så resonerar man att man hade mått ännu sämre om det inte vore för X.

Korrelation medför kausalitet

När man gör detta fel så drar man ett felaktigt orsak-samband förhållande mellan två saker bara för att det råder ett samband mellan faktorerna rent statistiskt.

• Många överviktiga dricker lightläst
• Lightläsk leder till övervikt

eller…

• Många med en allmänt ohälsosam livsstil väljer livsmedel med bl.a. mycket mättat fett
• Mättat fett (som oberoende faktor) är farligt för hälsan

Detta fel dras väldigt ofta av personer som använder sig utav epidemiologiska studier för att dra en slutsats som passar dem. Ett bra exempel är när Lars-Erik Litsfeldt skrev i en debattartikel i aftonbladet att sumobrottare var feta därför att de åt mycket kolhydrater.

Viktigt att påpeka här är att man inte ska förväxla detta argumentationsfel med ordentlig forskning. Vetenskap i sig handlar om att observera naturen för att kunna förutspå dess utfall vilket handlar om just orsak-samband (mer om detta kan ni läsa i inlägget om vetenskaplig metodik). Det som skiljer de två från varandra är att när man faktiskt har ett verkligt orsak-samband förhållande så ska man kunna förutspå ett utfall med hjälp av informationen. Om det varit så att lightläsk verkligen orsakade fetma så skulle man kunna göra människor feta genom att ge dem några liter lightläsk varje dag. Och det kan man inte, man blir INTE fet av lightläsk.

På samma sätt kan man hitta ett sant orsak-samband förhållande genom så kallade prospektiva studier där man tar två grupper som är lika (sett till alla faktorer som man vet korrelerar med det man vill studera) förutom den faktor som man vill studera och sen följer dem några år framåt i tiden. Denna typ av studier är inte 100 % säkra givetvis men det är enda sättet att studera faktorer som man tror orsakar sjukdom då det inte är etiskt rätt att utsätta folk för något man tror är farligt. En bra förklaringsmodell till varför en viss faktor skulle kunna påverka är också något som påverkar hur stor vikt man lägger vid en prospektiv studie. Om man inte har en bra förklaringsmodell till ett visst fenomen så minskar troligheten att det faktiskt finns.

Auktoritetsargument

Denna typ av fel innebär att man säger att något är sant därför att en person med auktoritet påstår så. Här gäller det att vara försiktig då det oftast är så att en auktoritet på ett område oftast är den som har rätt i frågor på just det området. Detta innebär ju dock inte att man plötsligt blir en “allmän expert på allt” men många gånger uttalar sig personer i områden där de verkligen inte är auktoriteter. Så var uppmärksam när massmedia enbart uttalar sig i termer om t.ex. “experten”, “forskaren”, “proffesorn” etc. Proffessor och forskare inom vad och på vilket sätt ger expertkunskaper inom det ämnet samma person auktoritet inom ett helt annat ämne?

Två exempel som har dykt upp i diskussionerna här på bloggen är när jag skrev mitt inlägg om hur vissa medvetet misstolkar studier och när jag skrev om stor komik i aftonbladet. I båda dessa fall fick jag motta argumentet att personerna som jag kritisera var välutbildade etc. Båda sakerna irrelevanta sett till diskussionen.

Andra exempel är när kändisar ska uttala sig i tidningar om vad som är bra mat eller hur man bör träna på bästa sätt.

Ad hoc argumentation (anpassning av definition)

Med ad hoc menas att man lägger till kriterier efterhand så att ens slutsats inte ska vara felaktig. Klassiska exempel när det kommer till träning och kost är många.

Till exempel är det vanligt att man stöter på påståenden om att något tillskott eller kostupplägg fungerar väldigt bra. Om man då visar på en studie som inte visat på någon effekt så får man tillägget “det tar några veckor innan effekten syns och studien varade bara i x antal veckor”. Allt eftersom det byggs upp bevis så läggs fler och fler förutsättningar till som inte var med i det ursprungliga påståendet.

Denna form utav argumentationsfel används ofta utav personer som gör fantastiska påståenden. De hoppas på att ingen ska påpeka felaktigheterna i det de säger och om någon gör det så ändrar de helt enkelt sitt påstående genom att lägga till ett kriterium som inte var med från början. På så sätt kan de göra väldigt stora påståenden samtidigt som det verkar som att ingen kan motbevisa vad som sägs då personen som påstår något alltid har ett ytterligare ad hoc argument att lägga till.

Slut på del I

Detta var en kort introduktion till olika argumentationsfel som används väldigt ofta. Speciellt vanligt är det att folk, helt utan grund och/eller vetenskapligt stöd för sina påståenden, försöker använda sig av dessa för att på olika sätt försöka vinna över publiken eller läsarna.

I kommande del 2 kommer jag diskutera samma ämne samt ta upp lite fler ofta förekommande argumentationsfel…

Vanliga argumentationsfel och hur folk utnyttjar dem, del II»

Lämna en kommentar