Vad äter massajerna i Kenya?

Folkgruppen Masai i Kenya är en grupp som har fått ganska stor uppmärksamhet i delar av världen de senaste 10-15 åren då lågkolhydratkost varit populärt i olika delar av världen under olika tider. Oavsett var det har varit populärt så har dock Massajerna i princip alltid lyfts fram som ett exempel på en folkgrupp som lever väl på nästan bara animalisk föda där en stor del av energiintaget kommer från fett och även i huvudsak mättat fett.

Jag har kort skrivit om deras kost tidigare i min artikel ”Kvalitén är viktigare än mängden kolhydrater, fett och protein!”. Det jag skriver där är väl mest att jag då inte hade lyckats hitta någon bra dokumentation av vad massajerna verkligen äter (eller åt förr). Det som finns är berättelser om folkgruppen från utforskare men de har sällan verkligen fokuserat på kosten och proportionerna mellan olika typer av livsmedel eller energifördelningen mellan kolhydrater, fett och protein.

För några dagar sen stötte jag dock på en studie från 2011 där en nutritionist från Tyskland försökt sig på att få en bättre inblick i kosten genom att låta 26 personer från folkgruppen berätta vad de ätit det senaste dygnet och sen har man analyserat samma råvaror för att få reda på innehållet (1).

Resultatet – Massajerna äter typ enligt NNR

Jag vet att rubriken här ovanför antingen har fått dig att tappa hakan lite eller kanske, om du är LCHF-are, gjort dig väldigt upprörd men så är faktiskt resultatet. Här under har du det i tabellform från studien där du också kan se resultatet från en studie utförd 1989 som fann liknande siffror. Jag har markerat ut medelvärdena med rött respektive blått för den senaste studien och den från 1989.

Det är väldigt svårt att se hur en kost med den här energifördelningen skulle kunna misstas för att vara LCHF-lik. Samtidigt så är det hela kanske inte så svårt att tro om man tänker på hur mycket annat i de vanliga LCHF-böckerna som inte stämmer med verkligheten.

Den här studien är dock utförd under en torrperiod och under den tiden ger massajernas kor mindre mjölk vilket garanterat har inverkat på resultatet. Så hade man utfört undersökningen under en våtperiod hade det sannolikt varit mer protein och fett i kosten på bekostnad av kolhydrater.

Det ska även påpekas att värdena här ovanför gäller som ett medelvärde för en ganska liten grupp som troligen är från samma ”läger”. Det kan ju mycket väl vara så att andra grupper äter annorlunda. Det finns studier med sämre upplägg när det gäller kostregistreringen från senare som i alla fall antyder att de har funnit att massajerna äter mindre kolhydrater och mer fett än vad den här studien fann även om de inte ger några exakta värden (6). Samtidigt finns det andra som visat på att fördelningen varit 55-60 E% kolhydrater, 25-30 E% fett och 12-13 E% protein (10).

Som jag även påpekade i mitt tidigare inlägg så verkar det som att det främst var de manliga krigarna mellan 15-35 år ungefär som främst levt på mjölk, kött och blod (2, 3). Hos dessa personer har man även i studier från 70-talet funnit ett fettintag upp emot 73 E% av kosten (4).

Idag vs förr

Det finns även tidigare rapporter från 60- och 70-talet som pekar mot att massajerna förr åt mer fett och det finns även studier från de senaste 10-20 åren som visar på att massajerna på grund av mer begränsad tillgång till fria markytor har fått minska på antalet djur och leva mer på vegetabilier (5).

Så det är sannolikt så att massajerna åt betydligt mer fett förr. En tandläkare som studerade deras tänder i mitten av 40-talet skrev följande om deras kostvanor (8).

The principal food of the Masai is milk, meat and blood, the latter obtained by bleeding their cattle. The protein consumption, therefore, is extremely high, while carbohydrate is negligible. The Masai have ample means with which to get maize meal and fresh vegetables but these foodstuffs are known only to those who work in town. It is impossible to induce a Masai to plant their own maize or vegetables near their huts.

Den här beskrivningen görs dock i introduktionen till artikeln och det ges ingen direkt antydan till att tandläkaren verkligen kontrollerat det hela.

Så det är ingen som med säkerhet vet vad Massajerna åt förr. Och även om någon skulle vilja påstå att de vet det så är det egentligen ingen som vet något säkert om massajernas metabola hälsa förrän i slutet av 60- och 70-talet ändå.

Det vi däremot vet idag är att massajerna fortfarande är i god metabol hälsa. Så ”trots att”* de idag äter en energifördelning i enlighet med de flesta kostrekommendationer som finns här på jorden så mår de fint sett ur perspektivet metabola hälsoproblem likt övervikt, högt blodtryck, högt blodsocker med mera. I övrigt så råkar de ut för många andra sjukdomar och har dålig tillgång till sjukvård.

Ett par studier som faktiskt delvis utförts av forskare från Sverige och Norge har funnit att massajerna även idag här väldigt låga siffror när det gäller olika mått för metabol ohälsa (6, 7). Deras BMI ligger omkring 21 i snitt, lågt blodtryck och fina blodvärden. Det är givetvis i snitt och där fanns några med övervikt och högt blodtryck.

Det är givetvis inte bara kosten som inverkar på det här dock. Massajerna rör på sig mycket varje dag och i förhållande till människor i västvärlden så sitter de ner väldigt lite under dygnet. De är inte uppe och tränar eller springer utan de är istället ofta i lågintensiv rörelse som till exempel promenader.

Summering

Resultatet i den här studien tillsammans med studien från 1989 tycker jag är intressant då den berättar om vilken kost som massajerna med stor sannolikhet har ätit under de år då man också studerat massajernas hälsa.

Det är sannolikt så att massajerna idag inte lever på alls samma vis som de gjorde för kanske 70-80 år sen och jag kan tycka att det är tråkigt att det inte finns mer information om hur allting var då men det är inget att göra åt idag. Det är helt enkelt det som gäller för de allra flesta samlar- och jägarfolk där informationen är knapp och extremt få av dem lever vidare på sitt traditionella vis idag.

Fast även om det var så att det verkligen åt en lågkolhydratkost förr så är det enda vi vet om deras hälsa vid den tiden att de inte levde särskilt länge och de åkte på många infektionssjukdomar. Deras metabola hälsa vet vi i princip ingenting om.

Jag avslutar med ett citat från en artikel där forskarna till studien jag tog upp först blir intervjuade (9):

The scientist of Jena University discovered that the Maasai have strongly sweetened milk tea for breakfast. Some Maasai eat a kind of ”porridge” in the morning, a liquid mixture of cormeal, water, some milk and sugar.

For lunch there will be milk and ”Ugali,” a kind of polenta being made from cormeal and water. ”Dinner is similar to lunch,” says Knoll who points out that she did her field study at the end of the dry season. There may be slightly different results in the — remarkably shorter — rainy season…

…It is clear though that meat features only rarely on the Maasai menu. The main part — more than 50 percent — consists of vegetarian food. The preferred meat is that of sheep and goats, whereas the meat of traditional Zebu cattle is only rarely eaten. ”A cow will only be slaughtered for ritual festivities by the Maasai,” says Knoll.

*Jag är givetvis djupt ironiska när jag skriver trots att. Det finns väldigt lite som talar för att den faktiskt fördelningen av fett, kolhydrater och protein har någon större betydande roll. Men det är ju många idag som på allvar tror att man per automatik blir sjuk om man äter den mängden kolhydrater som massajerna numera gör.