Varför antioxidanter som tillskott sällan är en bra idé

För mycket antioxidanter är sällan bra

Hypen kring antioxidanter är en sådan där sak som aldrig verkar dö ut trots att forskning på området har visat att antioxidanter i form av kosttillskott inte uppfyller något syfte. De gör inte så att du mår bättre eller presterar bättre och i vissa situationer kan de rent av vara skadliga för dig.

Jag vet att jag hoppat till slutsatsen redan i början av den här artikeln men om du är typen som inte orkar läsa längre än några rader så har du ju nu redan fått lära dig det som är viktigast att ta med sig från den här artikeln. För övriga så börjar jag lite mer från början här under.

Mitt eviga tjat om hormesis – mer är inte bättre

Jag har skrivit ett antal artiklar genom åren kring betydelsen av ordet hormesis. Hormesis beskriver en situation där en ”lagom” dos är bra för oss medan en mindre eller större dos kanske inte har någon effekt eller rent av är negativt.

Träning är det ultimata exemplet på hormesis då vi alla vet att vi mår bättre om vi rör på oss regelbundet och de senaste månadernas debatt kring ortorexi kan ses som ett exempel på att för mycket träning inte är bra. Du vill alltså träna i lagom mängd, för lite är inte bra för dig och för mycket är inte bra för dig.

Träning och hormesis. Med rätt mängd träning får du bästa möjliga resultat
Träning och hormesis. Med rätt mängd träning får du bästa möjliga resultat. För lite eller för mycket kan istället ge negativa effekter

I princip alla mediciner som fungerar har också en doseffekt där en lagom dos av medicinen kan göra dig frisk medan ingen medicin inte har någon verkan och för mycket kan göra dig allvarligt sjuk.

Dosen gör giftet…

Även många ämnen som vi normalt kallar gift har den här typen av effekt där lite av ”giftet” faktiskt kan vara bra både för oss och andra djur samt växter i naturen. Vi kallar det dock fortfarande gift eftersom det vanligen är så vi använder ämnet men tyvärr är det många som feltolkar det hela och tror att giftet alltid är farligt, oavsett dos, vilket det inte är. De allra flesta livsmedel från växtriket som vi äter innehåller någon form av gift som växten har utvecklat genom evolutionen för att skydda den mot skadedjur. I höga doser hade detta gift varit farligt även för oss men istället verkar många av dessa gifter istället förbättra vår hälsa (6).

Även vissa bekämpningsmedel som används i jordbruket har visat sig ha en liknande effekt på vissa växter och djur i små doser vilket jag tagit upp i del 2 i mina tre artiklar kring ekologisk och KRAV-märkt mat.

Vi behöver en lagom dos, inte så mycket som möjligt

I exemplen jag har gett här ovanför är det nog få som skulle argumentera emot. Det är för de flesta självklarheter. Det många däremot inte tänker på är att hormesis också gäller för i princip alla vitaminer och mineraler. Vi behöver dem för att att klara oss men samtidigt kan det bli negativa effekter om vi får i oss för mycket.

Exempelvis behöver kroppen järn och brist på det kan bland annat leda till trötthet, hjärtarytmier och anemi (dvs. blodbrist). En verklig överdosering av järn, vilket visserligen är svårt att uppnå, kan leda till döden. Brist på Vitamin A kan leda till nattblindhet och i värsta fall total blindhet medan överskott på vitamin A istället kan bidra till benskörhet och ge fosterskador.

Du kan fylla på den listan med de allra flesta vitaminer och mineraler som finns även om det är stor skillnad mellan hur stora de eventuella negativa effekterna kan bli samt hur lätt/svårt det är att verkligen överdosera intaget. Men jag ska dra några verkliga exempel på stora studier där man sett att tillskott av antioxidanter och/eller vitaminer har gett tydliga negativa effekter på folks hälsa.

Beta-karoten ökar risken för cancer hos rökare

I slutet av 80-talet publicerades en del studier där man såg att rökare med lägre nivåer av vitamin E och vitamin A oftare råkade ut för lungcancer. Den naturliga slutsatsen man drog från detta var att tillskott av vitamin E och vitamin A skulle kunna minska risken för just lungcancer hos rökare så därför startade man i Finland en stor studie med drygt 29 000 deltagare som man delade in i fyra olika grupper (1).

  • En grupp som fick vitamin E
  • En grupp som fick beta-karoten som bildas till vitamin A i kroppen
  • En grupp som fick båda vitaminerna
  • En kontrollgrupp

Efter några år när man summerade resultaten så fann man att gruppen som fick extra vitamin E fick lika mycket cancer som kontrollgruppen medan grupperna som fick beta-karoten hade en ökad risk för cancer. Så det man trodde skulle skydda mot cancer var antingen verkningslöst eller så hade det rakt motsatt effekt.

Beta-karoten som tillskott gav ökad risk för lungcancer
Beta-karoten som tillskott gav ökad risk för lungcancer

Två år senare publicerades resultaten från en liknande studie utförd i USA med drygt 18 000 deltagare där man också gett vitamin A och beta-karoten och den studien fick avbrytas i förtid eftersom man också där såg en ökad risk för lungcancer hos rökarna som fick tillskott (2).

Om något så höjer extra antioxidanter risken för gastrointestinal cancer

En Cochrane review från 2008 som tittade på alla studier publicerade på antioxidanter fann att tillskott av antingen vitamin A, beta-karoten, vitamin-E eller vitamin C antingen inte hade någon effekt eller ökade risken för gastrointestinal cancer (3). Gastrointestinal är ett fint ord för mag- och tarmkanalen.

Intressant nog fann samma översiktsartikel att selen kanske kunde ha en positiv skyddande effekt. Detta är intressant eftersom selen är ett ämne som en hel del människor får i sig för lite av vilket Nicklas skrev om här på Träningslära för drygt fem år sen, Selen – får vi i oss för lite?. Så här kan det möjligen vara så att människor överlag ligger lite för lågt och en extra dos innebär en positiv effekt medan det för de andra vitaminerna har varit så att en extra dos från tillskott antingen inte haft någon extra effekt alls eller gått över till att ge en negativ effekt.

Vitamin E och beta-karoten ökar risken att dö i förtid

För tre år sen publicerades en annan Cochrane review där forskarna tittade på mortalitet hos personer som fått tillskott av antioxidanter (4). Mortalitet är i princip ett fackord för att ange risken att dö i förhållande till någon annan. Så om du tillhör en grupp på 100 personer där 50 dör så är mortaliteten i din grupp högre än i en grupp där endast 20 av 100 dör under samma tid.

Totalt var det knappt 300 000 personer som inkluderats i studierna som undersöktes i den här översiktsartikeln och resultatet som man fann var att extra tillskott av vitamin E eller beta-karotin ökade mortaliteten. Personer som tog dessa två antioxidanter/vitaminer som tillskott dog alltså oftare än personer som inte tog dem. Även högre doser av vitamin-A verkade ha en liknande effekt.

Dagligt intag av vitamin- och mineraltillskott verkar inte ha någon effekt

Det finns även studier på äldre där man gett försökspersonerna ett vitamin- och mineraltillskott som innehållit flera olika vitaminer och mineraler och även om dessa studier är svåra att tolka i sin helhet så verkar de flesta av dem peka på att detta inte har någon effekt på deltagarnas mortalitet (16). Personerna som får tillskotten lever alltså varken kortare eller längre än personer som inte får tillskotten.

Men D-vitamin kanske sänker mortaliteten något

Precis som när det gäller selen som man sett möjligen kan sänka risken för vissa cancertyper något så finns det även en del preliminära resultat för att D-vitamin kan sänka mortaliteten hos äldre personer (5). D-vitamin är ju, likt selen, ett ämne som många människor kan få i sig för lite av i förhållande till RDI.

Antioxidanter kan även försämra dina träningsresultat

Som om det inte var nog att antioxidanter inte verkar förbättra hälsan och i vissa situationer faktiskt verkar kunna försämra den och höja risken för vissa typer av cancer och öka mortaliteten så är det faktiskt också så att antioxidanter i vissa situationer även kan försämra den träningseffekt du får efter ett träningspass.

När vi stressar kroppen genom träning bildas något som kallas för fria radikaler i kroppen. Dessa fria radikaler sågs tidigare som mest något ont som bidrog till ohälsa och tidigt åldrande och det är en av huvudorsakerna till att tillskott av antioxidanter faktiskt blev populärt.

Friggs Energi innehåller 1 gram vitamin C per dos
Friggs Energi innehåller 1 gram vitamin C per dos. Det är en dos som visat sig leda till sämre träningsresultat och ökad oxidation hos idrottare.

Nuförtiden vet man dock att fria radikaler är något som kroppen behöver. De är en viktig del av de signaler som får kroppen att anpassa sig till träningen och förbättra din hälsa. Även här handlar det alltså om en balans där för mycket av något är dåligt men även för lite av något är dåligt. Det som troligen kan ske om du tar en massa antioxidanter som tillskott när du tränar är att du rubbar den signal som de fria radikalerna normalt ska ge kroppen och lite av din träningseffekt uteblir (7).

Det här är framför allt studerat vid konditionsträning där det numera finns ett antal artiklar som visat att vitamin C kan försämra träningseffekten jämfört med ett sockerpiller, dvs. placebo (8, 9). Ibland ser man verkliga försämringar i prestationsförmågan jämfört med placebo efter träningsperioden och ibland är det endast vissa markörer för anpassning där man ser en effekt medan det inte funnits någon signifikant skillnad i prestationsförmåga (10).

Även tillskott av vitamin E har studerats en del i samband med konditionsträning och en översiktsartikel publicerad förra året fann ingen effekt på muskelskador och återhämtning efter träning (11).

Det finns få studier på tillskott av antioxidanter och styrketräning men de få som finns pekar även de på att om där finns en effekt så verkar den snarare vara negativ än positiv. Jag har skrivit mer om dessa studier i en artikel på Tyngre.

Alla studier på alla typer av antioxidanter är dock inte negativa eller neutrala i sina resultat. Det finns även studier som har visat på effekter som i alla fall kortsiktigt kan ses som positiva. Till exempel har man visat att ett dagligt tillskott av juice från frukten Litchi som är rikt på antioxidanter minskade inflammationen hos löpare under två månaders hård träning jämför med placebo (12). Det här är lätt att tolka som positivt och ur en aspekt är det ju så men samtidigt är inflammation också en signal till kroppen för anpassning och i den här studien tittade man inte på hur deras prestationsförmåga ändrades.

Några andra typer av fruktjuicer samt multivitamintillskott har visat sig kunna ge en liten förbättring med avseende på återhämtningen efter ett väldigt hårt träningspass eller en tävling (13, 14, 15). Även här tittade man ju dock inte på träningsresultat i sig och en snabbare återhämtning kan likväl betyda en försämrad träningseffekt vilket man till exempel har visat troligen gäller vid kallbad, Kyla försämrar styrketräningsresultaten.

Hormesis och balans mellan oxidativ stress och antioxidanter

Med de resultat som finns idag kring antioxidanter och träning så pekar det mesta på att det handlar om en balans mellan oxidativ stress (fria radikaler) och antioxidanter. Träningen i sig ger en kort tillfällig rubbning som gör att din kropp anpassar sig för att bli bättre på att hantera mindre stress igen och en kort tid med stress ger då flera timmar i bättre ”balans” än hos en person som inte tränar.

Två nyligen publicerade översiktsartiklar från olika författare har båda tagit upp hormesis som en förklaring till de resultat som finns och de drar också båda slutsatsen att tillskott av antioxidanter möjligen kan vara till fördel i perioder där det blir ”för mycket” träning men att de under andra perioder när belastningen är bättre troligen kommer att vara negativt (7, 10).

En hormesiskurva från en av översiktsartiklarna
En hormesiskurva från en av översiktsartiklarna som belyser att vi efter träning vill ha en ”lagom” nivå av oxidativ stress.

Huvudpoängen – har du ingen brist behöver du troligen inte mer

Min huvudsakliga poäng med att jag tar upp alla de här studierna är att lyfta fram att om du inte vet att du har brist på något ämne via kosten så behöver du det sannolikt inte som kosttillskott. Likt det mesta annat så finns det möjligen undantag till den generella regeln men om du inte är väldigt säker på att du är i en situation då ett undantag kan gälla dig så gör du bäst i att inte ta några tillskott av vitaminer eller antioxidanter som gör att du kommer långt över RDI.

RDI står för rekommenderat dagligt intag och det är ett värde som är satt med marginal och för de allra flesta i befolkningen innebär det därför ingen större fara om de inte ens uppnår den satta gränsen för RDI. Vissa har ett faktiskt behov som ligger en bra bit under RDI och rent hypotetiskt är det möjligt att de här personerna är i större risk för att faktiskt få i sig för mycket vitaminer. Oavsett en persons faktiska behovs så skulle hen däremot må bra av att äta en bra mängd extra grönsaker och frukter varje dag. Förutom de vitaminer och mineraler som vi behöver finns det ju även många andra ämnen i dessa livsmedel som verkar göra oss gott. Dessutom innebär vanligen mer av den maten att du äter mindre av maten som inte gör dig gott.

Just mer frukt och grönsaker är också det som rekommenderas till idrottare som utsätter sina kroppar för mer stress än gemene man (7, 10). Äter du mer av det så kommer din kropps egna förmåga att hantera en period av ökad stress att förbättras samtidigt som risken att du ska få i dig för mycket av något blir mycket lägre.

De populära men oftast helt meningslösa produkterna på marknaden

Jag brukar skriva mina längre artiklar av den här typen på inspiration och det som inspirerade mig till att skriva den här artikeln var reklamen för Vitamin Well med Zlatan Ibrahimovic. Vitamin Well är en av många produkter som lanserats på senare år där man adderat en massa vitaminer och antioxidanter till annars i princip näringslösa produkter. Vitamin Well kommer att ge dig enskilda vitaminer tillsammans med socker. Doserna är inte särskilt stora jämfört med en multivitamintablett men samtidigt kan ändå en en halvlitersflaska ge dig hela ditt dagsbehov av vissa enskilda vitaminer.

De olika versionerna av Vitamin Well med olika typer och mängder av tillsatta vitaminer
Extra tillskott av socker och vitaminer är sällan något som någon människa har särskilt stor nytt av.

Troligen är det ingen fara i sig precis som ett dagligt intag av multivitamin inte verkar ha någon större effekt på någonting det heller. Men om du dricker en Vitamin Well och samtidigt konsumerar någon annan produkt med tillsatta vitaminer eller kanske köpt marknadsföringen kring vissa tillskott med höga vitamininnehåll så kan du snabbt och lätt komma upp i onödigt höga doser. Här är vi helt plötsligt i en gråzon av något slag. Är det bra eller dåligt att få i sig det? Det är ingen som vet men de studier som numera finns på tillskott visar att vi verkligen inte bara ska anta att det är bra med mer vitaminer.

Summering

Trots att den här artikeln kanske lätt kan tolkas som en total sågning av vitaminer och andra antioxidanttillskott så handlar det jag skriver här mest om att det kan finnas risker med att överdriva saker och ting. Om du äter en ganska taskig kost och inte äter produkter med tillsatta vitaminer och mineraler så kan jag tycka att det kan vara rimligt att ta ett tillskott som kanske ger 50-100 % av RDI av de flesta vitaminer och mineraler som vi behöver. Samtidigt skulle jag säga att det givetvis är så att den bästa lösningen hade varit att förändra kosten mot bättre och mer näringsrika livsmedel.

Det jag vill att du ska ta med dig från den här artikeln är att mer inte alltid är bättre. Det är allt som oftast som så att det du borde satsa på att uppnå är ett balanserat eller ”lagom” intag. Därför bör du veta vad du håller på med om du regelbundet äter eller dricker något med större mängder tillsatta vitaminer eller mineraler.

Till sist vill jag också rekommenderas Nicklas, lite äldre inlägg, om tillskottet Vitaepro där han också nämner en del av det jag tagit upp här men ger det i ett lite mer konkret exempel, Vitaepro – toppkvalitet, skräp eller bara överdrifter?

28 thoughts on “Varför antioxidanter som tillskott sällan är en bra idé

  1. ..men saken är den att de allra flesta har brist på relativt många näringsämnen som t ex magnesium, vitamin d, vitamin k, selen, zink, folat, B12, epa & dha m fl. Det skadar inte, tvärtom, att ta en halv till en rekommenderad dygnsdos av en bra multivitamineral. Inget järn om du är man och kvinna som passerat klimakteriet. Ett överskott av järn i blodet som de flesta män och äldre kvinnor har är mycket osunt, nästan i paritet med rökning (ferritinvärdet ska vara över 50 men under 100 ng/mL). Magnesium, vitamin d och k får man oftast köpa vid sidan av så att dosen blir tillräcklig. 2000 – 3000 IU (50 – 75 mcg) vitamin D / dag och 600 mg magnesium / dag är optimalt för i princip alla med normala njurar och inga väldigt udda sjukdomar. Gärna magnesiumcitrat för att vara säker på att det verkligen tas upp. Barn och unga kan dock lika bra ta magnesiumoxid då de har en surare miljö i magsäcken än äldre som behövs för att spjälka magnesiumoxid.

    Den s k antioxidant-bluffen är just vad namnet säger, en bluff. Kroppen har en lagom och tillräcklig förmåga att själv tillverka de antioxidanter den behöver av de näringsämnen den får i sig. N-acetylcystein (NAC) kan eller t o m bör dock tas oavsett ev brister om man är mån om hälsan d v s. Annars är det väl strunt samma för alla blir ju sjuka, åldras och dör någongång så kanske är det bara slöseri med tid, pengar, energi och med livet att proppa i sig massa preparat. Jag låter det sista dock vara osagt tillsvidare för någonstans här tar nämligen filosofi och var och ens personliga inställning vid.

  2. Andreas Dahl:
    ..men saken är den att de allra flesta har brist på relativt många näringsämnen som t ex magnesium, vitamin d, vitamin k, selen, zink, folat, B12, epa & dha m fl.

    Nej.

  3. Nicklas: Nej.

    Jag vill inte låta viktig men här måste jag säga att du har fel. Jo i precis alla har brist när det t ex gäller vitamin d och k. Gravida kvinnor har ofta brist på / för lite av t ex jod, folat och järn och äldre på vitamin B12. Även selenhalten når i allmänhet inte riktigt upp i den nivån som behövs för att kroppens eget antioxidantförsvar ska fungera optimalt. Främst om vitamin d —> http://www.vitamindwiki.com/VitaminDWiki Lita inte på att svenska läkare vet något mer i denna del än ”mannen på gatan” eller att det svenska folkhälsoinstitutet lägger ner möda och resurser ang. vår hälsa. De går hem vid fem sen struntar de fullständigt i resten för hela slanten.

    Jag låter våra meningsskiljaktigheter bero med en vettig och allmänt hållen länk: http://lpi.oregonstate.edu/mic

  4. Andreas Dahl: Jag vill inte låta viktig men här måste jag säga att du har fel. Jo i precis alla har brist när det t ex gäller vitamin d och k. Gravida kvinnor har ofta brist på / för lite av t ex jod, folat och järn och äldre på vitamin B12. Även selenhalten når i allmänhet inte riktigt upp i den nivån som behövs för att kroppens eget antioxidantförsvar ska fungera optimalt. Främst om vitamin d —> http://www.vitamindwiki.com/VitaminDWiki Lita inte på att svenska läkare vet något mer i denna del än ”mannen på gatan” eller att det svenska folkhälsoinstitutet lägger ner möda och resurser ang. vår hälsa. De går hem vid fem sen struntar de fullständigt i resten för hela slanten.

    Jag låter våra meningsskiljaktigheter bero med en vettig och allmänt hållen länk: http://lpi.oregonstate.edu/mic

    Att det verkar finnas många med insufficiens, dvs. INTE brist som du sa (viktig distinktion), för D-vitamin känner jag till. Jag har skrivit om det här på sidan. Selen likaså, det har jag också skrivit om. Du skrev uttryckligen att ”de allra flesta har brist” och det är ett extremt starkt påstående. Nu har du nyanserat det påståendet och påpekar att det finns specifika riskgrupper för specifika mikronutrienter.

    Ingen av dina sidor är bra källor och i synnerhet inget som ha med Linus Pauling att göra. Ja han fick dubbla Nobelpris, kemipriset och fredspriset. Men det säger absolut inget om nutritionshypoteserna. Bara för att en forskare är fantastisk på ett område blir inte hen per automatik omnipotent för varenda vetenskapsområde.

    Om någon ska ta ditt påstående på allvar så bör du redovisa källor som visar på att ”de allra flesta har brist på relativt många näringsämnen som t ex magnesium, vitamin d, vitamin k, selen, zink, folat, B12, epa & dha m fl.”. Om inte så bör du helt enkelt vara mer försiktig i dina formuleringar. Jag säger ju inte att alla människor i den rika delen av världen har en optimal näringsstatus direkt.

    Det avslutande tramset om läkare och Folkhälsoinstituttet förtjänar inte ens en kommentar.

  5. Rdi är vad en vuxen man i koma kräver..

    Rdi anger enligt SLV hur mycket av vitaminer och mineralämnen en person bör äta varje dag.
    Det rör sig alltså om miniminivåer och inte optimala nivåer

    Vad som är optimalt beror förstås av en mängd faktorer som ålder aktivitetsgrad hälsa mm

  6. Hej, jag har läst artikeln ”varför vitaminer SOM TILLSOTT sällan är bra”. Bra artikel ! Men finns inte överdoseringsrisken om man tar vitaminer naturellt ? T.ex. massor med kokta morötter, citronsaft, e-vitamin rika nötter osv ( lite i övermått…)

    Calle

  7. Dufvensjö:
    Rdi är vad en vuxen man i koma kräver..

    Rdi anger enligt SLV hur mycket av vitaminer och mineralämnen en person bör äta varje dag.
    Det rör sig alltså om miniminivåer och inte optimala nivåer

    Vad som är optimalt beror förstås av en mängd faktorer som ålder aktivitetsgrad hälsa mm

    Jag tvivlar på att du faktiskt har läst vad rekommendationerna bygger på. Först och främst är det ju fel att det handlar om vuxna män i koma. Siffrorna är redan nu anpassade efter kön och ålder. Utöver det så är RDI inte en siffra som anger gränsen som måste passeras för att individen ska undvika risk. Det är en myt. Och den sprids ofta av de som propagerar för väldigt höga intag och använder sig av begreppet ODI (optimalt dagligt intag) som bara är rent hittepå.

    RDI är intaget som ligger två standardavvikelser från genomsnittet (givet att behovet är normalfördelat). Följaktligen fångar RDI in 95 procent av populationen och bara 2.5 procent har då ett högre behov än så.

    Här kan du läsa. https://www.norden.org/en/theme/tidligere-temaer/themes-2014/nordic-nutrition-recommendation/nordic-nutrition-recommendations-2012

    /Nicklas

  8. ”Det avslutande tramset om läkare och Folkhälsoinstituttet förtjänar inte ens en kommentar.”
    Skribenten verkar visst ha insider information från folkhälsoinstitutet och mer eller mindre konstant mens.

  9. Andreas Dahl:

    Skribenten verkar visst ha insider information från folkhälsoinstitutet och mer eller mindre konstant mens.

    Var har du källorna jag bad om?

  10. https://www.youtube.com/watch?v=Cq1t9WqOD-0
    Spola fram till 27:25 om du endast vill höra ang bristen på vitamin d i Boston som exemplet gäller (? samma breddgrad som Madrid, Rom och Istanbul). Hudfärg, vitamin d och folsyra: https://www.youtube.com/watch?v=U66hmLGj7ho

    ..men hur skulle jag kunna ge dig svenska källor som du verkar efterfråga när Folkhälsoinstitutet, läkare och läkemedelsföretag endast forskar och är intresserade av sådant som det går att ta patent och tjäna pengar på samt stora kampanjer på att förebygga salt, alkohol och rökning (sådant som vi alla redan vet). Svenska staten lägger mycket liten forskning på det du efterfrågar, därav de få källorna. Finland tillsatte emellertid selen i sitt konstgödsel för ett antal decennier sedan och nu kan man se att fallen av prostatacancer har minskat påtagligt. Varför gör inte Sverige detsamma? Svaret finner du i en av mina kommentar ovan…

    Du finner mycket annan information som du efterfrågar på vitamindwiki.com och till viss del vitamindcouncil.org även om magnesium och vitamin k men det räcker med vanligt förnuft för att inse att de flesta både i Sverige och andra civiliserade samhällen (där invånarna bär kläder) lider brist på vitamin d. Mutationer uppstår av en slump men evolutionen ändrar aldrig någonting av samma anledning. Mörk hudfärg blev vit helt enkelt för att mörk hudfärg dog ut när de som hade sådan inte kunde fortplanta sig p g a brist. Bl a bäckenet på kvinnor blev dysfunktionellt för barnafödande. Det räcker med att gå runt i t ex Rosengård för att inse att inte så mycket UVB kan tränga igenom slöjor eller burkor och dessutom ganska mörk hudfärg undertill. Under vitamind-vintern som i Sverige varje år varar ungefär from september tom april gäller detta även ljushyade, rödhåriga och tom albino om de så skulle stått helt nakna dygnet runt i solen. Ingen vitamin d bildas i huden och sälkött äter vi inte särskilt mycket av här som innehåller höga halter vitamin d. Hade inte eskimåerna haft tillgång till bl a sälkött hade de alla varit albinos idag.

    Om läkarkåren och Folkhälsoinstitutet vet jag antagligen mer än dig. Dock är vi överens gällande antioxidanter som var artikels rubrik.

  11. Andreas Dahl: Skribenten verkar visst ha insider information från folkhälsoinstitutet och mer eller mindre konstant mens.

    Skribenten är jag, inte Nicklas.

    Andreas Dahl: Spola fram till 27:25 om du endast vill höra ang bristen på vitamin d i Boston som exemplet gäller

    Som Nicklas redan har påpekat så har han redan skrivit en text om D-vitamin, https://traningslara.se/d-vitaminbrist-och-behovet-av-tillskott/

    Andreas Dahl: Finland tillsatte emellertid selen i sitt konstgödsel för ett antal decennier sedan och nu kan man se att fallen av prostatacancer har minskat påtagligt. Varför gör inte Sverige detsamma? Svaret finner du i en av mina kommentar ovan…

    Och han har även redan påpekat att han skrivit om selen https://traningslara.se/selen-far-vi-i-oss-for-lite/

    Det är de andra påståendena du gjorde som han bad om fakta kring. Vilket du inte gett.

    När det gäller din hypotes kring hudfärg så är det en väldigt vanlig förklaring men den är långt ifrån helt accepterad bland de som verkligen kan sina saker:
    http://www.ucsf.edu/news/2014/06/115741/human-evolution-changes-skin%E2%80%99s-barrier-set-northern-europeans-apart
    http://ecodevoevo.blogspot.se/2014/07/skin-color-and-vitamin-d-beautiful.html

  12. Du verkar ha svårt att förstå vad jag skriver Andreas. Jag tar det igen: Jag vill ha en bra källa – inte en slentrianhänvisning till en hemsida – för påståendet att ”de allra flesta har brist på relativt många näringsämnen som t ex magnesium, vitamin d, vitamin k, selen, zink, folat, B12, epa & dha m fl.”.

    Det är allt jag ber om.

    Sedan angående det här med forskning som inte svenska staten bedriver så tror jag inte riktigt att du förstår hur forskning fungerar. Jag kan ju börja med att säga att det först och främst finns en hel del bra nutritionsforskning i Sverige. Den är finansierad av både offentliga och privata medel som delas ut i hård konkurrens mellan forskare/forskargrupper. För det andra så spelar det ingen roll även om du skulle ha rätt (vilket du inte har). Det är nämligen så fiffigt att forskning publiceras i tidskrifter på engelska och är tillgänglig för alla. Visserligen är tidskrifter dyra att prenumerera på men du behöver inte oroa dig för att de svenska forskare saknar tillgång till forskningsfronten. All den evidens som till sist appliceras på svenska förhållanden är alltså en sammanställning av all relevant forskning från hela världen – forskning som kan användas i Sverige är inte begränsad till den som finansierats av svenska skattepengar.

    Dock är jag osäker på vilken forskning du överhuvudtaget pratar om. Pratar du om tillskottsforskning, epidemiolgi, forskning om specifika dieter? Vad har patent med saken att göra? Allt jag efterfrågar är den forskning som du syftar på när du hävdar att ”de allra flesta har brist på relativt många näringsämnen som t ex magnesium, vitamin d, vitamin k, selen, zink, folat, B12, epa & dha m fl.”. Det räcker med populationsstudier för att se sådana saker.

    Jag misstänker ju att det är svenska förhållanden du pratar om, annars skulle du ju inte dra in svenska staten och svenska myndigheter i det här. Och det finns inget som visar att svenskar överlag har BRIST (notera att brist är väldigt starkt) på mikronutrienterna som du rabblar upp konkret samt ditt väldigt luddiga ”m.fl.”. Vilka ingår i ”m.fl.”?

    Släpp nu selen och D-vitamin, varför tog du överhuvudtaget upp det ytterligare en gång när jag klart och tydligt svarade på det? Det är din väldigt generella och hårda formulering som du bör förstärka med källor om du vill att någon ska ta dig på allvar.

    Och du, det är helt okej att säga ”Okej, jag erkänner att jag tog i för mycket. Det inledande uttalandet var fel”. Man får ha fel.

  13. Calle:
    Hej, jag har läst artikeln ”varför vitaminer SOM TILLSOTT sällan är bra”. Bra artikel ! Men finns inte överdoseringsrisken om man tar vitaminer naturellt ? T.ex. massor med kokta morötter, citronsaft, e-vitamin rika nötter osv ( lite i övermått…)

    Calle

    Vill även jag veta hur det är med mycket morötter.

  14. Calle:
    Hej, jag har läst artikeln ”varför vitaminer SOM TILLSOTT sällan är bra”. Bra artikel ! Men finns inte överdoseringsrisken om man tar vitaminer naturellt ? T.ex. massor med kokta morötter, citronsaft, e-vitamin rika nötter osv ( lite i övermått…)
    Calle

    Titeln är ”varför antioxidanter…”, inte vitaminer. Visst kan du få i dig för höga av doser av något även via kosten. Det är dock mycket svårare och i praktiken sker det väldigt sällan.

  15. Ytterligare en mycket bra artikel. Med en väldigt hög nivå dessutom, det skadar inte alls. Ett annat sätt att säga samma sak eller sammanfattande kan nog vara att säga at

    Oxidativ Fosforylering är den grundläggande processen kroppen drivs med och om alla oxidanter skulle vara så dåliga så kan man sluta andas och stänga ned oxideringsprocessens grunder.

    Marknadsföringen av Antioxidanternas fördelar står fabrikanter och säljare av detsamma för det är verkligen bra med balanserande motvikter som kan bränna på bluffarna som tvärtom riskerar att försämra resultaten för den som försöker förbättra sina träningsresultat och hälsan med kosttillskott och hälsokost. De senaste dagarnas skriverier om Antioxidanter backar väl upp slutsatserna i artikeln. Tackar och bockar för den!

  16. så hela denna myt och hets om att antioxidant tillskott är absolut nödvändigt
    för att hålla cancer och andra sjukdomar borta är bara nys??
    Om man nu inte ska äta antioxidanter, hur ska man då hålla cancer osv borta??
    snart så kan man ju inte äta någonting alls. då media fullkomligen överöser oss med varningar, undersökningar, forskningsrön
    osv osv osv
    vad blir kvar att äta?

    ungefär som hetsen med näringstillskott vid träning
    behövs det eller behövs det inte?

  17. thomas: så hela denna myt och hets om att antioxidant tillskott är absolut nödvändigt
    för att hålla cancer och andra sjukdomar borta är bara nys??

    När det gäller tillskott så finns det inga belägg för att tillskotten hjälper. Från början var ju i princip allting baserat på antaganden och sen när man testade det med vissa tillskott på vissa grupper så blev resultaten inte vad man trodde. Därefter har man också lärt sig att allt det där med antioxidanter, fria radikaler osv inte är så enkelt som man kanske trodde förr.

    thomas: Om man nu inte ska äta antioxidanter, hur ska man då hålla cancer osv borta??

    Cancer är ingenting man garanterat kan hålla borta. Det finns riskfaktorer som man kan försöka minska men vem som helst kan drabbas ändå, blir mycket slump i det.

    thomas: vad blir kvar att äta?

    http://tranastyrka.se/ger-allting-cancer/

  18. I inlägget ”Ger allting cancer” skrivs: Om du läser en rubrik i någon tidning om att det eller det som du äter kan ge cancer så försök att ta reda på lite mer kring själva studien innan du börjar bli rädd och lägger om din kost.

    Det samma gäller antioxidanter. Flera studier som påvisat att antioxidanter kunde vara farliga är väldigt konstigt utförda och märkliga slutsatser har gjorts. Många experter som jobbar och/eller forskar på näring reagerade mycket starkt över hur det hela fick gå till.

    Bekanta dig gärna med överläkare Torbjörn Åkerfeldts forskning på Uppsala universitetssjukhus. Han forskar främst på elitidrottare, men har också mycket kunskap inom idrottsnutrition. Han menar att näringstillskott före ett träningspass är sällan att rekommendera, men efter ett träningspass är det viktigt för återhämtningen.

    Bekanta dig också med Per-Arne Öckermans (professor emeritus) forskning på antioxidanter speciellt med take på aorta och artärstelhet, men har han en helhetsbild i sitt upplägg. http://www.biomed-ockerman.com

    Tack för en annars bra sida.

  19. Är du nöjd själv med dina försök att argumentera mot texten Ila? Du droppar två namn och påstår att ”[m]ånga experter som jobbar och/eller forskar på näring reagerade mycket starkt över hur det hela fick gå till”. Vilka är de här experterna och vad var kritiken? Hur är de ”konstigt utförda”?

    Har du någon som helst giltig kritik eller är det samma nonsens som Andreas ovan?

    /Nicklas

  20. Vilket trams! Jag vill inte lägga ner för mycket tid på de här två individerna, för det är lönlöst. De här två individerna, Jacob Gudiol och Nicklas, skulle man kunna tro att de är representanter från läkemedelsindustrin. Det är absurt hur korkad och snäva de är i sitt tänkande. Det holistiska tänkande lyser med sin frånvaro. Jacob Gudiol ifrågasätter alla stora auktoriteter inom forskning om antioxidanter och även Matthias Raths forskningsinstitut som genomför grundforskning och kliniska studier för att vetenskapligt dokumentera de hälsomässiga fördelar som finns med mikronäringsämnen vid behandling av en mängd olika sjukdomar. Han vanliga påstående är att det saknas vetenskaplig evidens. Han refererar bara till negativa resultat som om det inte finns några positiva resultat på studier om antioxidanter och C-vitamin.

    Nämner Jacob Lester Packer? Naturligtvis inte! Han saknar vetenskaplig evidens, enligt honom
    Lester Packer har publicerat över 800 vetenskapliga artiklar och över 100 böcker om alla aspekter av antioxidanter och hälsa, inklusive standardreferenser ”E-vitamin i hälsa och sjukdomar”, ”C-vitamin i hälsa och sjukdomar”, ”Handbook of Natural Antioxidants” och ”Förstå åldringsprocessen: Mitokondriernas roll, fria radikaler och antioxidanter”.
    Dr Lester Packer är en av världens främsta forskare inom antioxidanter. Han är senior forskare vid det prestigefyllda Lawrence Berkeley Lab och chef för Packer Lab vid University of California i Berkeley, där han varit professor i 35 år.

    Här är några positiva och jag kan referera till hur många som helst. Men det är lönlöst, han skulle säga att det saknas vetenskaplig evidens.
    Studie på en blandning av flera antioxidanter vid cancer:
    https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/7752835

    En färsk studie rapporterade något mycket imponerande: ett decennium efter utgången av en randomiserad klinisk studie kvarstod fördelarna inte bara med kosttillskott, utan tycktes bli större. Så varför hör vi inte om detta i massmedia?
    Efter 12 år kunde en signifikant minskad kardiovaskulär (hjärtkärl) mortalitet (mer än 40 %) ses i de som fick tillskott med selen och coenzym Q10, och en betydande riskminskning hos dem med högt blodtryck, kranskärlsjukdomar, nedsatt hjärtfunktion, och diabetes.
    https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5894963/

    Att göra studier med enstaka antioxidanter i mycket hög dos görs enbart om man vill demonisera antioxidanter och skrämma bort folk från dem. Att dessutom välja storrökare för sin studie, när det är en grupp som har erkänt dålig kost. Ställ då denna snedvinklade forskningen mot världens största studie på 29 000 finska män som följdes under 19 år som visar på en signifikant minskad dödlighet hos de män som hade högst blodnivåer av Vitamin E, samt 20–42 procent minskad risk för de vanligaste cancerformerna. En studie på vitamin E och bröstcancer visade att det blev en minskad risk för bröstcancer i gruppen som intog störst mängd vitamin E, jämfört med lägst mängd intag via kosten, det vill säga en blandning av tokoferoler och tokotrienoler. Annan forskning från en 20 år lång studie från Harvard Nurses’ Health Study från Harvard Medical School har visat att en kost rik på antioxidanter, såsom vitamin E, vitamin A och betakaroten, avsevärt minskar risken för hjärt-kärlsjukdom.

    Vi behöver en lagom dos, inte så mycket som möjligt, säger Jacob. Otroligt flummigt och ospecificerat.
    RDI-nivåer (rekommenderat dagligt intag) utvecklades under andra världskriget för att konstatera den minimala mängden av de viktigaste näringsämnen som unga friska soldater behövde för att undvika sjukdom och orka kriga. RDI utvecklades som lägsta tänkbara nivå som krävdes för genomsnittsmänniskan på 40-talet. Dessa nivåer ger inte mängderna som krävs för optimal hälsa, de täcker inte ens våra dagliga behov idag. Varje person är unik och har olika behov. Att vara gammal, sjuk, röka, att dricka alkohol eller kaffe, träna hårt, vara gravid, inta läkemedel, äta p-piller, ha ett stressigt jobb – alla dessa och många fler faktorer anses ändra RDI-nivåerna som upprätthåller hälsa. Dessa kan orsaka behov som lätt överstiger RDI. Enligt biokemisten Roger Williams som bl. a upptäckte vitamin B5, kan din granne behöva minst 10 ggr mer av vissa ämnen än du gör.

    Hälsningar T Askorbin

  21. @ T Askorbin
    Jag tänker inte ta ställning gällande vem som har rätt i denna fråga. Men din attityd får i alla fall mig att inte se dig som trovärdig. Oftast kommer kommentarer som din, från tangentbordskrigare som enbart läst en bok. Tråkig attityd hur som helst, önskar att sånt kan reduceras och att man håller sig enbart till ämnet.

  22. Bruce Ames är känd över hela världen för sin banbrytande forskning om fria radikaler och antioxidanter. Han anser att de är nyckeln till åldrandet. Bruce Ames säger att ”åldrandet verkar till övervägande del bero på oxidanter (fria radikaler). Antioxidanter i kosten spelar en stor roll i fråga om att minimera dessa skador, och den större delen av världens befolkning får otillräckliga mängder av dem, med allvarligare konsekvenser för hälsan”. Fokus måste därför ligga på att det är farligt att inta för lite antioxidanter i stället för att det är farligt att inta för mycket. Det bildas alltid mer fria radikaler än vad försvaret klarar av. Överskottet av fria radikaler stjäl elektroner från närmsta grannmolekyl, som därmed skadas. På detta sätt skadas alla celler i kroppen hela tiden. Man har t.ex. räknat ut, att det sker flera hundra skador på arvsmassan, DNA, i varje cell varje dag. Även alla andra typer av molekyler skadas, t.ex. lipider (fettämnen), proteiner, glykosaminoglykaner (i brosk och bindväv). Eftersom nivåerna av fria radikaler ständigt varierar i kroppen beroende på inre och yttre faktorer, så varierar behovet av antioxidanter i motsvarande grad. Således är det svårt att veta exakt hur mycket antioxidanter vi behöver vid en viss tidpunkt, men för att vara på den säkra sidan är det bättre att inta en bra mängd olika antioxidanter både från kost och kosttillskott. Det är ju också så att många av de ämnen som har antioxidativa effekter har också andra egenskaper, såsom anticancereffekter och immunförstärkande effekter, såsom C-vitamin, selen grönt te, quercetin, kurkumin (gurkmeja) och reservatrol (rött vin).

    Fram till några år sedan trodde forskarna att antioxidanterna jobbade självständigt – nu vet vi att de arbetar i lag. Lester Packer, professor i molekylär- och cellbiologi vid University of California i Berkeley, har utvecklat konceptet ”antioxidanternas nätverk” som är ett genombrott när det gäller förståelsen av hur antioxidanterna samarbetar för ett fullständigt antioxidantförsvar. Det är dock bara vissa antioxidanter som har den här förmågan, säger Packer. De är E-vitamin, C-vitamin, glutation, coenzym Q-10 och alfa-liponsyra. De utgör kroppens specialstyrka, säger han, även om det finns många andra antioxidanter både naturligt i kroppen och i maten vi äter. Ibland dessa fem ”superoxidanter” är det bara alfa-liponsyra som kan återuppväcka alla andra antioxidanter i nätverket – inklusive sig själv.

    Problemet är att nästan all forskning om antioxidanter är gjorda med 1-2 ämnen. Då det krävs flera antioxidanter i synergi för effekt, måste all forskning göras om. Dessutom har många studier använt sig av syntetiska former (E-vitamin (dl-alfatokoferol), betakaroten (transbetakaroten) och A-vitamin (retinol)). De flesta studierna av metaanalysen i Cochrane-studien har använt sig av syntetiska former E-vitamin, betakaroten och A-vitamin. Det samma gäller faktiskt forskningen om C-vitamin som ofta bara använt en dos i för låga doser. En omedelbar följd av den korta halveringstiden för C-vitamin är att kliniska prövningar bara använt en enda daglig dos och underskattat den verkliga fördelen på flera doser fördelat över dagen. Tyvärr har Steve Hickey och Hilary Roberts granskning av litteraturen visat att det stora flertalet tester använt enkla dagliga doser. Detta begränsar giltigheten av ett experiment vars avsikt är att mäta nyttan av C-vitamin för att förebygga sjukdom.

    Artiklar från Martin Bergös forskargrupp i Göteborg har visat att en behandling med syntetiska antioxidanter av N-acetylcystein (NAcCys) och en vattenlöslig form av E-vitamin (Trolox) har försämrat prognosen för lungcancer och malignt melanom hos möss. NAcCys och vissa former av E-vitamin har ingen positiv effekt eller en direkt negativ effekt vid cancerbehandling i kombination med cytostatika eller ensamt. De avviker därmed från många andra antioxidanter eller antioxidantrika koncentrat från växter. Varför har Bergö valt just dessa ämnen, som inte är representativa för alla antioxidanter? Han går också ut till media och varnar folk att ta antioxidanter eftersom de kan vara farliga och bidra till cancerprogression.

    Slutsats
    Det verkar som många som att många forskare inom antioxidanter och C-vitamin inte har tillräckliga kunskaper hur dessa fungerar i den mänskliga kroppen och därför anlagt fel metod i sina forskningssatser. Däribland Martin Bergö.

    Jacob Gudiol vill påskina att alla studier med extra tillskott av C-vitamin och E-vitamin försämrar uthålligheten och mitokondriell anpassning, men så är inte fallet. Studierna varierar, med blandade resultat. Här visar jag på några positiva.

    Hämning av oxidativ stress med antioxidanttillskott begränsar inte muskeltmitokondriell biogenes eller uthållighetskapacitet hos råttor.

    Inhibition of Oxidative Stress by Antioxidant Supplementation Does Not Limit Muscle Mitochondrial Biogenesis or Endurance Capacity in Rats – PubMed (nih.gov)

    EFFECTS OF L-ASCORBIC ACID AND ALPHA-TOCOPHEROL ON BIOCHEMICAL PARAMETERS OF SWIMMING-INDUCED OXIDATIVE STRESS IN SERUM OF GUINEA PIGS.

    EFFECTS OF L-ASCORBIC ACID AND ALPHA-TOCOPHEROL ON BIOCHEMICAL PARAMETERS OF SWIMMING-INDUCED OXIDATIVE STRESS IN SERUM OF GUINEA PIGS – PubMed (nih.gov)

    Short-Term High-Dose Vitamin C and E Supplementation Attenuates Muscle Damage and Inflammatory Responses to Repeated Taekwondo Competitions: A Randomized Placebo-Controlled Trial

    Short-Term High-Dose Vitamin C and E Supplementation Attenuates Muscle Damage and Inflammatory Responses to Repeated Taekwondo Competitions: A Randomized Placebo-Controlled Trial – PubMed (nih.gov)

    Antioxidant supplementation does not alter endurance training adaptation

    Antioxidant supplementation does not alter endurance training adaptation – PubMed (nih.gov)

  23. Mycket namedropping av random person. Väldigt lite substans. Du får göra bättre än så om du ska övertyga någon T Askorbin. Och att länka studier på råttor och marsvin är inte särskilt övertygande det heller 👍

  24. Ja, det här är det ultimata beviset att Jackob Gudiol inte är trovärdig. Han tycker att de största antioxidantforskarna inom antioxidanter (Lester Packer, Bruce Ames), som har ca 40 års erfarenhet inom forskning på området och som förordar att det är viktigt med tillskott för optimal hälsa, är väldigt liten substans. Han säger att studier på råttor inte är särskilt övertygande, men många studier inom forskning däribland läkemedelsindustrin använder råttor som första test. Det beror på att de har ganska lika grundstrukturer i sin anatomi. Sammantaget kan man säga att effekten antioxidanttillskott har på skelettmuskulaturs anpassning till motionsträning är fortfarande tvetydig. Studierna i vårt papper avslöjar motstridiga resultat avseende effekterna av vitamin C och E-tillskott på anpassning till kronisk träning (Nikolaidis et al,. 2012). Det finns inga entydiga studier som visar bara negativa resultat. Våra resultat tyder på att administrering av C-vitamin och E-vitamin till individer utan tidigare vitamin brister har ingen effekt på fysiska anpassningar till ansträngande uthållighetsträning (Yfanti et al,. 2010). Denna studie visade ingen förändring i VO2 max och löpande prestanda i de två grupperna trots diskrepans i mitokondrierna. (Paulsen et al,. 2014).

    Att bara stirra sig blind på enstaka antioxidanters effekt på muskelanpassning och räkna antalet mitokondrier är lite märkligt, för att inte säga mycket konstigt upplagd studie. Det finns så många andra områden antioxidanter har effekter på i den mänskliga kroppen som är lätt att förbi se här, framförallt för att förhindra oxidativ stress som inte är ovanligt i vårt samhälle.

    Frågan är om vi får alla näringsämnen vi behöver via kosten idag? En av världens stora pionjärer inom kost och näring Dr Cheraskin säger att ”under mina år som vetenskapsman har jag och mina kolleger studerat effekter på den mänskliga kroppen från kost och näringstillskott. Vår slutsats är att båda är viktiga. Vi hade utgått ifrån att vi skulle finna kost viktig för god hälsa, men vi har också funnit att även med en optimal kost är det viktigt att ta tillskott.”

    Människor och lägre stående primater lider av den genetiska sjukdomen hypoascorbemia, det vill säga, i jämförelse med djur som kan tillverka eget C-vitamin har människan mycket låga nivåer av C-vitamin i kroppens celler på grund av en defekt gen. Den mängd C-vitamin som djur dagligen producerar motsvarar i regel mellan 1 000 mg och 20 000 mg hos människan. Människan kan däremot inte själv producera en enda C-vitaminmolekyl utan måste förlita sig på kosten för att kunna erhålla C-vitaminet. Det är mycket svårt att få i sig tillräckliga mängder C-vitamin genom kosten, sådana nivåer som ligger i paritet med de nivåer som de flesta djur som under hela dygnet har höga nivåer av C-vitamin i kroppens celler kan producera. Ofta misslyckas människan att få i sig sådana mängder C-vitamin som är tillräckliga för att skydda hjärnan mot skador från fria radikaler och som ger människan starka och stabila blodkärlsväggar för ett bra skydd mot hjärt-kärlsjukdomar och stroke. Kravet på C-vitamin varierar dessutom från individ till individ beroende på gener, fysiologi, livsstil samt andra influenser. C-vitaminbehov kan variera med 100 gånger mellan individer. Dessutom kan en persons dagliga behov även variera 100 gånger från en dag till en annan, beroende på hans eller hennes hälsotillstånd.

    C-vitamin kan ges både oralt och intravenöst (neutraliserat till rätt pH). Det finns en god evolutionär anledning till denna fullständiga brist på toxicitet. Levande organismer har utsatts för ganska höga nivåer av C-vitamin under hela eontiden. Detta kan bedömas utifrån dess utbredda förekomst i alla former av dagens organismer, från de enklaste till de mest komplexa. Om C-vitamin hade någon toxicitet som skulle ha varit skadlig för överlevnaden, eller uthålligheten vid fysisk aktivitet, så skulle den ha eliminerats för länge sedan genom den evolutionära processen.

    Slutkommentar

    Man tycker att med Lester Packers genombrott på antioxidanter borde vi ha en helt annan syn på antioxidanter idag i Sverige och globalt. Det verkar som att motståndet mot antioxidanter har ökat och att de till och med kan vara farliga. Det farliga är det faktum att de flesta får för lite av dem och ofta bara en eller enstaka via kosten. Det är ju precis i paritet med vad som händer med forskning på C-vitamin med pionjärer som Matthias Rath och Linus Pauling. Det finns krafter som vill stoppa dessa forskningsrön att kunna etablera sig i samhället och att människor ska kunna hålla sig friska. Var och en måste själva börja vakna upp och ta eget initiativ för sin hälsa. Myndigheter lär inte göra det såsom Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, Hälso- och sjukvården, politiker och massmedier, eftersom de går efter vad några studier (Cochrane-studien, UK Heart Protection studien m.fl.) har visat, att antioxidanter kan vara farliga eller inte ha någon effekt. Dessa studier har blivit hårt kritiserade globalt för att de innehåller många brister, men tyvärr har massmedia i Sverige ignorerat detta. Sålunda påverkar detta opinionen i Sverige att antioxidanter är farliga eller inte har effekt, och att vi får tillräckligt med C-vitamin och andra mikronäringsämnen genom kosten. KI (Karolinska Institutet, miljömedicin) har underblåst denna uppfattning genom att gå ut med två egna studier om att C-vitamintillskott bidrar till njursten och gråstarr, som går stick i stäv med många andra studier globalt.

    Det gäller att få i sig ett brett spektra av antioxidanter från frukt och grönsaker och kosttillskott i rätt doser för att få effekt på att reducera fria radikaler i den mänskliga kroppen, som är avgörande på hur fort vi åldras. Problemet med många studier på antioxidanter är att det varit för få antioxidanter och i för låga doser. Antioxidanter har bäst effekt när många olika varianter av dem samarbetar för att eliminera fria radikaler. Det är viktigt att ha klart för sig, att man därför alltid måste tillföra många olika antioxidanter samtidigt. Antioxidanterna samverkar nämligen och man får en synergieffekt. Detta enkla faktum har man ofta förbisett vid forskning, då det är mycket lättare att studera en faktor i taget än många på en gång. Därför har i viss mån antioxidantbehandling kommit att betraktas med skepsis. Man har nu emellertid i många studier kunnat påvisa mycket gynnsamma effekter, särskilt om man använder ett brett spektrum av olika antioxidanter och rätt dosering. Dessutom har många studier använt sig av syntetiska former (E-vitamin (dl-alfatokoferol), betakaroten (transbetakaroten) och A-vitamin (retinol)). De flesta studierna av metaanalysen i Cochrane-studien har använt sig av syntetiska former E-vitamin, betakaroten och A-vitamin.

    Det här blir det sista inlägget här. Jag är skribent på 2000-Talets Vetenskap och självklart har alla artiklar jag skrivit vetenskaplig evidens. Jag har också skrivit en E-bok om kost och näring på ca 400 sidor kopplat till forskning som heter cellnäring för optimal hälsa. Den ska publiceras i sinom tid. Det följer en ny linje, (”framtidens linje”) och som inte är tidsenligt i Sverige idag. Det betyder att framtidens medicin kommer att handla om naturliga ämnen och näringssynergism för att förebygga och behandla sjukdomar. Näringssynergism betonar att det inte är intaget av ett enda näringsämne som garanterar full hälsa, utan intaget av ett komplett spektrum av olika polyfenoler och mikronäringsämnen såsom vitaminer, mineraler, aminosyror och spårämnen. Den kliniska effektiviteten i detta tillvägagångssätt har bekräftats i många studier av oberoende forskare och däribland Dr Raths forskningsinstitut i Kalifornien.

    Begreppet cellhälsa bygger på principen att vår hälsa bestäms på cellnivå hos de miljarder celler som bygger upp den mänskliga kroppen. En kronisk brist på vitaminer och andra väsentliga näringsämnen är den vanligaste orsaken till cellfel i kroppen och är den främsta orsaken till många kroniska hälsoförhållanden och mottaglighet för olika sjukdomar. Mikronäringsämnen är viktiga medfaktorer (katalysatorer) av ett flertal metaboliska processer som förekommer i kroppens celler, som att omvandla mat till biologisk energi för att stödja cellulär metabolism och att bygga kroppens strukturer.

    Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste sjukdomen. Anledningen till detta är att kardiovaskulära celler konsumerar vitaminer (C-vitamin) och andra viktiga näringsämnen i högre takt på grund av den mekaniska belastningen på hjärta och blodkärlens väggar (orsakade av hjärtslag och pulsvåg).

    Optimalt kosttillskott av vitaminer och andra viktiga näringsämnen är nyckeln till förebyggande och effektiv kontroll av hjärt-kärlsjukdom, liksom andra kroniska sjukdomar.
    Cellernas hälsa och status i kroppen har effektivt försummats av konventionell medicin, och ortodoxa läkare behandlar våra organ utan att ordentligt ta itu med näringsstatusen hos de celler som bygger upp organen.

    Forskarna på Dr Raths forskningsinstitut har använt en kombination av olika polyfenoler och grönt te-extrakt tillsammans med en kombination av vitaminer (C-vitamin, E-vitamin, D-vitamin et cetera, aminosyror, (L-lysin, L-prolin och arginin) och andra mikronutrienter i mer än 50 olika cancerformer. En sådan multiriktad strategi används mycket sällan i cancerforskning. De polyfenoler som användes tillsammans med en kombination av mikronäringsämnen var quercetin (finns i röd lök, äpple, gul lök), kurkumin (gurkmeja), grönt te, korsblommiga grönsaker, såsom broccoli, blomkål och vitkål och resveratrol (finns i röd vin, röda druvjuicer). Deras studier visar att denna kombination av multinäringsämnen kan effektivt bromsa tumörtillväxt utan att skada friska celler, stoppa spridningen av cancer genom att blockera MMP enzymer, stoppa nedbrytningen av kollagen vävnad och stärka det, och minska blod leverans till en tumör (angiogenes). Deras synergistiska kombination av mikronäringsämnen och polyfenoler har visat sig vara effektiva i alla steg av cancertillväxt (Niedzwiecki et al., 2016).

    Antioxidant supplementation does not alter endurance training adaptation
    Våra resultat tyder på att administrering av C-vitamin och E-vitamin till individer utan tidigare vitamin brister har ingen effekt på fysiska anpassningar till ansträngande uthållighets träning.
    Antioxidant supplementation does not alter endurance training adaptation – PubMed (nih.gov)

    Vitamin C and E supplementation hampers cellular adaptation to endurance training in humans: a double-blind, randomised, controlled trial
    Denna studie visade ingen förändring i VO2 max och löpande prestanda i de två grupperna. Slutsatsen att dessa små mängder C-vitamin och E (alfatokoferol) kan skada uthålligheten är falskt. Naturligt förekommande E-vitamin består av åtta olika molekyler, fyra tokoferoler och fyra tokotrienoler. Även den E-vitamin som används i många kosttillskott består av syntetisk dl-alfatokoferol – eller så kallad naturligt d-alfatokoferol. Men båda dessa saknar sju av det naturliga E-vitaminets åtta komponenter. Hur en studie läggs upp avgör ofta resultatet. En idrottsman som kör flera miles, så kommer det lilla C-vitamin som denne intaget innan att ha förbrukats inom en timme eller mindre på grund av träningens stress. Hur skulle det störa träningseffekten?
    Dessa resultat kan indikera att vitamin C & E-tillskottet tillåter uthållighetsutövare att behålla sina konditioneringsframsteg utan att kravet på att ytterligare mitokondrier och associerade enzymer skapas. Detta skulle indikera antingen en ökad lämplighet för nuvarande mitokondrier eller förebyggande av skador på deras mitokondrier från överskottet av fria radikaler.
    Vitamin C and E supplementation hampers cellular adaptation to endurance training in humans: a double-blind, randomised, controlled trial – PubMed (nih.gov)

    The effect of quercetin supplementation on selected markers of inflammation and oxidative stress
    The effect of quercetin supplementation on selected markers of inflammation and oxidative stress – PubMed (nih.gov)

    Exercise, depletion of antioxidants and antioxidant manipulation
    Kosttillskott med antioxidant vitaminer har visat sig vara fördelaktigt vid bekämpning av oxidativ stress utan att förbättra prestanda medan exogent glutation har visat sig påverka idrottarnas uthållighetskapacitet. Sådana studier visar glutationens kritiska roll och föreslår att interventionsprov bör innehålla en blandning av antioxidanter snarare än en enda antioxidant.
    Exercise, depletion of antioxidants and antioxidant manipulation – PubMed (nih.gov)

    Antioxidant status and muscle cell leakage during endurance exercise
    I båda raserna konstaterades inga förändringar i plasmakoncentrationen VIT E, men VIT C- och GSH-koncentrationerna (glutation) minskade (P <0,05) och genomsnittliga GPX-, AST- och CK-aktiviteter ökade från 0 km (P <0,05). Index av muskelcellläckage (plasma AST och CK) korrelerade (r = 0,36 till 0,67; P <0,03) med index av antioxidantstatus (VIT C, GSH och GPX). Föreningar mellan ökad muskelläckage och minskad antioxidantstatus kan delvis återspegla oxidativ stress och föreslå testning av antioxidanttillskott i uthållighetshästar för att förbättra prestanda och välfärd.
    Antioxidant status and muscle cell leakage during endurance exercise – PubMed (nih.gov)

    Vitamin C supplementation does not alter high-intensity endurance training-induced mitochondrial biogenesis in rat epitrochlearis muscle.
    C-vitamintillskott ändrade inte den träningsinducerade ökningen av dessa oavsett dosen av C-vitamintillskott. Resultaten visar att C-vitamintillskott inte hindrar högintensiv uthållighetsträning träningsframkallad mitokondriell biogenes i skelettmuskulaturen.
    Vitamin C supplementation does not alter high-intensity endurance training-induced mitochondrial biogenesis in rat epitrochlearis muscle – PubMed (nih.gov)

    Vitamin C and E supplementation prevents mitochondrial damage of ileum myocytes caused by intense and exhaustive exercise training
    Vitamin C and E supplementation prevents mitochondrial damage of ileum myocytes caused by intense and exhaustive exercise training – PubMed (nih.gov)

    Nutritional and plasmatic antioxidant vitamins status of ultra endurance athletes
    Denna studie visade uppenbart ett otillräckligt energiintag hos extrema uthållighets idrottare i samband med en lågt intag av antioxidanter.
    Nutritional and plasmatic antioxidant vitamins status of ultra endurance athletes – PubMed (nih.gov)

    Antioxidant supplementation prevents exercise-induced lipid peroxidation, but not inflammation, in ultramarathon runners
    Antioxidant supplementation prevents exercise-induced lipid peroxidation, but not inflammation, in ultramarathon runners – PubMed (nih.gov)

    Nutrition antioxidant status and oxidative stress in professional basketball players: effects of a three compound antioxidative supplement
    Nutrition antioxidant status and oxidative stress in professional basketball players: effects of a three compound antioxidative supplement – PubMed (nih.gov)

    Antioxidant diet supplementation enhances aerobic performance in amateur sportsmen
    Antioxidant diet supplementation enhances aerobic performance in amateur sportsmen – PubMed (nih.gov)

    Diet supplementation with vitamin E, vitamin C and beta-carotene cocktail enhances basal neutrophil antioxidant enzymes in athletes
    Diet supplementation with vitamin E, vitamin C and beta-carotene cocktail enhances basal neutrophil antioxidant enzymes in athletes – PubMed (nih.gov)

    Vitamin E and C supplementation reduces oxidative stress, improves antioxidant enzymes and positive muscle work in chronically loaded muscles of aged rats
    Vitamin E and C supplementation reduces oxidative stress, improves antioxidant enzymes and positive muscle work in chronically loaded muscles of aged rats – PubMed (nih.gov)

    Referens
    Nikolaidis MG, Kerksick CM, Lamprecht M, McAnulty SR. Does vitamin C and E supplementation impair the favorable adaptations of regular exercise? Oxid Med Cell Longev. 2012;2012:707941. doi: 10.1155/2012/707941. Epub 2012 Aug 13. PMID: 22928084; PMCID: PMC3425865.
    Yfanti C, Akerström T, Nielsen S, Nielsen AR, Mounier R, Mortensen OH, Lykkesfeldt J, Rose AJ, Fischer CP, Pedersen BK. Antioxidant supplementation does not alter endurance training adaptation. Med Sci Sports Exerc. 2010 Jul;42(7):1388-95. doi: 10.1249/MSS.0b013e3181cd76be. PMID: 20019626.
    Paulsen G, Cumming KT, Holden G, Hallén J, Rønnestad BR, Sveen O, Skaug A, Paur I, Bastani NE, Østgaard HN, Buer C, Midttun M, Freuchen F, Wiig H, Ulseth ET, Garthe I, Blomhoff R, Benestad HB, Raastad T. Vitamin C and E supplementation hampers cellular adaptation to endurance training in humans: a double-blind, randomised, controlled trial. J Physiol. 2014 Apr 15;592(8):1887-901. doi: 10.1113/jphysiol.2013.267419. Epub 2014 Feb 3. PMID: 24492839; PMCID: PMC4001759.
    Niedzwiecki A, Roomi MW, Kalinovsky T, Rath M. Anticancer Efficacy of Polyphenols and Their Combinations. Nutrients. 2016 Sep 9;8(9):552. doi: 10.3390/nu8090552. PMID: 27618095; PMCID: PMC5037537.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *