Varför antioxidanter som tillskott sällan är en bra idé

För mycket antioxidanter är sällan bra

Hypen kring antioxidanter är en sådan där sak som aldrig verkar dö ut trots att forskning på området har visat att antioxidanter i form av kosttillskott inte uppfyller något syfte. De gör inte så att du mår bättre eller presterar bättre och i vissa situationer kan de rent av vara skadliga för dig.

Jag vet att jag hoppat till slutsatsen redan i början av den här artikeln men om du är typen som inte orkar läsa längre än några rader så har du ju nu redan fått lära dig det som är viktigast att ta med sig från den här artikeln. För övriga så börjar jag lite mer från början här under.

Mitt eviga tjat om hormesis – mer är inte bättre

Jag har skrivit ett antal artiklar genom åren kring betydelsen av ordet hormesis. Hormesis beskriver en situation där en ”lagom” dos är bra för oss medan en mindre eller större dos kanske inte har någon effekt eller rent av är negativt.

Träning är det ultimata exemplet på hormesis då vi alla vet att vi mår bättre om vi rör på oss regelbundet och de senaste månadernas debatt kring ortorexi kan ses som ett exempel på att för mycket träning inte är bra. Du vill alltså träna i lagom mängd, för lite är inte bra för dig och för mycket är inte bra för dig.

Träning och hormesis. Med rätt mängd träning får du bästa möjliga resultat
Träning och hormesis. Med rätt mängd träning får du bästa möjliga resultat. För lite eller för mycket kan istället ge negativa effekter

I princip alla mediciner som fungerar har också en doseffekt där en lagom dos av medicinen kan göra dig frisk medan ingen medicin inte har någon verkan och för mycket kan göra dig allvarligt sjuk.

Dosen gör giftet…

Även många ämnen som vi normalt kallar gift har den här typen av effekt där lite av ”giftet” faktiskt kan vara bra både för oss och andra djur samt växter i naturen. Vi kallar det dock fortfarande gift eftersom det vanligen är så vi använder ämnet men tyvärr är det många som feltolkar det hela och tror att giftet alltid är farligt, oavsett dos, vilket det inte är. De allra flesta livsmedel från växtriket som vi äter innehåller någon form av gift som växten har utvecklat genom evolutionen för att skydda den mot skadedjur. I höga doser hade detta gift varit farligt även för oss men istället verkar många av dessa gifter istället förbättra vår hälsa (6).

Även vissa bekämpningsmedel som används i jordbruket har visat sig ha en liknande effekt på vissa växter och djur i små doser vilket jag tagit upp i del 2 i mina tre artiklar kring ekologisk och KRAV-märkt mat.

Vi behöver en lagom dos, inte så mycket som möjligt

I exemplen jag har gett här ovanför är det nog få som skulle argumentera emot. Det är för de flesta självklarheter. Det många däremot inte tänker på är att hormesis också gäller för i princip alla vitaminer och mineraler. Vi behöver dem för att att klara oss men samtidigt kan det bli negativa effekter om vi får i oss för mycket.

Exempelvis behöver kroppen järn och brist på det kan bland annat leda till trötthet, hjärtarytmier och anemi (dvs. blodbrist). En verklig överdosering av järn, vilket visserligen är svårt att uppnå, kan leda till döden. Brist på Vitamin A kan leda till nattblindhet och i värsta fall total blindhet medan överskott på vitamin A istället kan bidra till benskörhet och ge fosterskador.

Du kan fylla på den listan med de allra flesta vitaminer och mineraler som finns även om det är stor skillnad mellan hur stora de eventuella negativa effekterna kan bli samt hur lätt/svårt det är att verkligen överdosera intaget. Men jag ska dra några verkliga exempel på stora studier där man sett att tillskott av antioxidanter och/eller vitaminer har gett tydliga negativa effekter på folks hälsa.

Beta-karoten ökar risken för cancer hos rökare

I slutet av 80-talet publicerades en del studier där man såg att rökare med lägre nivåer av vitamin E och vitamin A oftare råkade ut för lungcancer. Den naturliga slutsatsen man drog från detta var att tillskott av vitamin E och vitamin A skulle kunna minska risken för just lungcancer hos rökare så därför startade man i Finland en stor studie med drygt 29 000 deltagare som man delade in i fyra olika grupper (1).

  • En grupp som fick vitamin E
  • En grupp som fick beta-karoten som bildas till vitamin A i kroppen
  • En grupp som fick båda vitaminerna
  • En kontrollgrupp

Efter några år när man summerade resultaten så fann man att gruppen som fick extra vitamin E fick lika mycket cancer som kontrollgruppen medan grupperna som fick beta-karoten hade en ökad risk för cancer. Så det man trodde skulle skydda mot cancer var antingen verkningslöst eller så hade det rakt motsatt effekt.

Beta-karoten som tillskott gav ökad risk för lungcancer
Beta-karoten som tillskott gav ökad risk för lungcancer

Två år senare publicerades resultaten från en liknande studie utförd i USA med drygt 18 000 deltagare där man också gett vitamin A och beta-karoten och den studien fick avbrytas i förtid eftersom man också där såg en ökad risk för lungcancer hos rökarna som fick tillskott (2).

Om något så höjer extra antioxidanter risken för gastrointestinal cancer

En Cochrane review från 2008 som tittade på alla studier publicerade på antioxidanter fann att tillskott av antingen vitamin A, beta-karoten, vitamin-E eller vitamin C antingen inte hade någon effekt eller ökade risken för gastrointestinal cancer (3). Gastrointestinal är ett fint ord för mag- och tarmkanalen.

Intressant nog fann samma översiktsartikel att selen kanske kunde ha en positiv skyddande effekt. Detta är intressant eftersom selen är ett ämne som en hel del människor får i sig för lite av vilket Nicklas skrev om här på Träningslära för drygt fem år sen, Selen – får vi i oss för lite?. Så här kan det möjligen vara så att människor överlag ligger lite för lågt och en extra dos innebär en positiv effekt medan det för de andra vitaminerna har varit så att en extra dos från tillskott antingen inte haft någon extra effekt alls eller gått över till att ge en negativ effekt.

Vitamin E och beta-karoten ökar risken att dö i förtid

För tre år sen publicerades en annan Cochrane review där forskarna tittade på mortalitet hos personer som fått tillskott av antioxidanter (4). Mortalitet är i princip ett fackord för att ange risken att dö i förhållande till någon annan. Så om du tillhör en grupp på 100 personer där 50 dör så är mortaliteten i din grupp högre än i en grupp där endast 20 av 100 dör under samma tid.

Totalt var det knappt 300 000 personer som inkluderats i studierna som undersöktes i den här översiktsartikeln och resultatet som man fann var att extra tillskott av vitamin E eller beta-karotin ökade mortaliteten. Personer som tog dessa två antioxidanter/vitaminer som tillskott dog alltså oftare än personer som inte tog dem. Även högre doser av vitamin-A verkade ha en liknande effekt.

Dagligt intag av vitamin- och mineraltillskott verkar inte ha någon effekt

Det finns även studier på äldre där man gett försökspersonerna ett vitamin- och mineraltillskott som innehållit flera olika vitaminer och mineraler och även om dessa studier är svåra att tolka i sin helhet så verkar de flesta av dem peka på att detta inte har någon effekt på deltagarnas mortalitet (16). Personerna som får tillskotten lever alltså varken kortare eller längre än personer som inte får tillskotten.

Men D-vitamin kanske sänker mortaliteten något

Precis som när det gäller selen som man sett möjligen kan sänka risken för vissa cancertyper något så finns det även en del preliminära resultat för att D-vitamin kan sänka mortaliteten hos äldre personer (5). D-vitamin är ju, likt selen, ett ämne som många människor kan få i sig för lite av i förhållande till RDI.

Antioxidanter kan även försämra dina träningsresultat

Som om det inte var nog att antioxidanter inte verkar förbättra hälsan och i vissa situationer faktiskt verkar kunna försämra den och höja risken för vissa typer av cancer och öka mortaliteten så är det faktiskt också så att antioxidanter i vissa situationer även kan försämra den träningseffekt du får efter ett träningspass.

När vi stressar kroppen genom träning bildas något som kallas för fria radikaler i kroppen. Dessa fria radikaler sågs tidigare som mest något ont som bidrog till ohälsa och tidigt åldrande och det är en av huvudorsakerna till att tillskott av antioxidanter faktiskt blev populärt.

Friggs Energi innehåller 1 gram vitamin C per dos
Friggs Energi innehåller 1 gram vitamin C per dos. Det är en dos som visat sig leda till sämre träningsresultat och ökad oxidation hos idrottare.

Nuförtiden vet man dock att fria radikaler är något som kroppen behöver. De är en viktig del av de signaler som får kroppen att anpassa sig till träningen och förbättra din hälsa. Även här handlar det alltså om en balans där för mycket av något är dåligt men även för lite av något är dåligt. Det som troligen kan ske om du tar en massa antioxidanter som tillskott när du tränar är att du rubbar den signal som de fria radikalerna normalt ska ge kroppen och lite av din träningseffekt uteblir (7).

Det här är framför allt studerat vid konditionsträning där det numera finns ett antal artiklar som visat att vitamin C kan försämra träningseffekten jämfört med ett sockerpiller, dvs. placebo (8, 9). Ibland ser man verkliga försämringar i prestationsförmågan jämfört med placebo efter träningsperioden och ibland är det endast vissa markörer för anpassning där man ser en effekt medan det inte funnits någon signifikant skillnad i prestationsförmåga (10).

Även tillskott av vitamin E har studerats en del i samband med konditionsträning och en översiktsartikel publicerad förra året fann ingen effekt på muskelskador och återhämtning efter träning (11).

Det finns få studier på tillskott av antioxidanter och styrketräning men de få som finns pekar även de på att om där finns en effekt så verkar den snarare vara negativ än positiv. Jag har skrivit mer om dessa studier i en artikel på Tyngre.

Alla studier på alla typer av antioxidanter är dock inte negativa eller neutrala i sina resultat. Det finns även studier som har visat på effekter som i alla fall kortsiktigt kan ses som positiva. Till exempel har man visat att ett dagligt tillskott av juice från frukten Litchi som är rikt på antioxidanter minskade inflammationen hos löpare under två månaders hård träning jämför med placebo (12). Det här är lätt att tolka som positivt och ur en aspekt är det ju så men samtidigt är inflammation också en signal till kroppen för anpassning och i den här studien tittade man inte på hur deras prestationsförmåga ändrades.

Några andra typer av fruktjuicer samt multivitamintillskott har visat sig kunna ge en liten förbättring med avseende på återhämtningen efter ett väldigt hårt träningspass eller en tävling (13, 14, 15). Även här tittade man ju dock inte på träningsresultat i sig och en snabbare återhämtning kan likväl betyda en försämrad träningseffekt vilket man till exempel har visat troligen gäller vid kallbad, Kyla försämrar styrketräningsresultaten.

Hormesis och balans mellan oxidativ stress och antioxidanter

Med de resultat som finns idag kring antioxidanter och träning så pekar det mesta på att det handlar om en balans mellan oxidativ stress (fria radikaler) och antioxidanter. Träningen i sig ger en kort tillfällig rubbning som gör att din kropp anpassar sig för att bli bättre på att hantera mindre stress igen och en kort tid med stress ger då flera timmar i bättre ”balans” än hos en person som inte tränar.

Två nyligen publicerade översiktsartiklar från olika författare har båda tagit upp hormesis som en förklaring till de resultat som finns och de drar också båda slutsatsen att tillskott av antioxidanter möjligen kan vara till fördel i perioder där det blir ”för mycket” träning men att de under andra perioder när belastningen är bättre troligen kommer att vara negativt (7, 10).

En hormesiskurva från en av översiktsartiklarna
En hormesiskurva från en av översiktsartiklarna som belyser att vi efter träning vill ha en ”lagom” nivå av oxidativ stress.

Huvudpoängen – har du ingen brist behöver du troligen inte mer

Min huvudsakliga poäng med att jag tar upp alla de här studierna är att lyfta fram att om du inte vet att du har brist på något ämne via kosten så behöver du det sannolikt inte som kosttillskott. Likt det mesta annat så finns det möjligen undantag till den generella regeln men om du inte är väldigt säker på att du är i en situation då ett undantag kan gälla dig så gör du bäst i att inte ta några tillskott av vitaminer eller antioxidanter som gör att du kommer långt över RDI.

RDI står för rekommenderat dagligt intag och det är ett värde som är satt med marginal och för de allra flesta i befolkningen innebär det därför ingen större fara om de inte ens uppnår den satta gränsen för RDI. Vissa har ett faktiskt behov som ligger en bra bit under RDI och rent hypotetiskt är det möjligt att de här personerna är i större risk för att faktiskt få i sig för mycket vitaminer. Oavsett en persons faktiska behovs så skulle hen däremot må bra av att äta en bra mängd extra grönsaker och frukter varje dag. Förutom de vitaminer och mineraler som vi behöver finns det ju även många andra ämnen i dessa livsmedel som verkar göra oss gott. Dessutom innebär vanligen mer av den maten att du äter mindre av maten som inte gör dig gott.

Just mer frukt och grönsaker är också det som rekommenderas till idrottare som utsätter sina kroppar för mer stress än gemene man (7, 10). Äter du mer av det så kommer din kropps egna förmåga att hantera en period av ökad stress att förbättras samtidigt som risken att du ska få i dig för mycket av något blir mycket lägre.

De populära men oftast helt meningslösa produkterna på marknaden

Jag brukar skriva mina längre artiklar av den här typen på inspiration och det som inspirerade mig till att skriva den här artikeln var reklamen för Vitamin Well med Zlatan Ibrahimovic. Vitamin Well är en av många produkter som lanserats på senare år där man adderat en massa vitaminer och antioxidanter till annars i princip näringslösa produkter. Vitamin Well kommer att ge dig enskilda vitaminer tillsammans med socker. Doserna är inte särskilt stora jämfört med en multivitamintablett men samtidigt kan ändå en en halvlitersflaska ge dig hela ditt dagsbehov av vissa enskilda vitaminer.

De olika versionerna av Vitamin Well med olika typer och mängder av tillsatta vitaminer
Extra tillskott av socker och vitaminer är sällan något som någon människa har särskilt stor nytt av.

Troligen är det ingen fara i sig precis som ett dagligt intag av multivitamin inte verkar ha någon större effekt på någonting det heller. Men om du dricker en Vitamin Well och samtidigt konsumerar någon annan produkt med tillsatta vitaminer eller kanske köpt marknadsföringen kring vissa tillskott med höga vitamininnehåll så kan du snabbt och lätt komma upp i onödigt höga doser. Här är vi helt plötsligt i en gråzon av något slag. Är det bra eller dåligt att få i sig det? Det är ingen som vet men de studier som numera finns på tillskott visar att vi verkligen inte bara ska anta att det är bra med mer vitaminer.

Summering

Trots att den här artikeln kanske lätt kan tolkas som en total sågning av vitaminer och andra antioxidanttillskott så handlar det jag skriver här mest om att det kan finnas risker med att överdriva saker och ting. Om du äter en ganska taskig kost och inte äter produkter med tillsatta vitaminer och mineraler så kan jag tycka att det kan vara rimligt att ta ett tillskott som kanske ger 50-100 % av RDI av de flesta vitaminer och mineraler som vi behöver. Samtidigt skulle jag säga att det givetvis är så att den bästa lösningen hade varit att förändra kosten mot bättre och mer näringsrika livsmedel.

Det jag vill att du ska ta med dig från den här artikeln är att mer inte alltid är bättre. Det är allt som oftast som så att det du borde satsa på att uppnå är ett balanserat eller ”lagom” intag. Därför bör du veta vad du håller på med om du regelbundet äter eller dricker något med större mängder tillsatta vitaminer eller mineraler.

Till sist vill jag också rekommenderas Nicklas, lite äldre inlägg, om tillskottet Vitaepro där han också nämner en del av det jag tagit upp här men ger det i ett lite mer konkret exempel, Vitaepro – toppkvalitet, skräp eller bara överdrifter?

21 thoughts on “Varför antioxidanter som tillskott sällan är en bra idé

  1. ..men saken är den att de allra flesta har brist på relativt många näringsämnen som t ex magnesium, vitamin d, vitamin k, selen, zink, folat, B12, epa & dha m fl. Det skadar inte, tvärtom, att ta en halv till en rekommenderad dygnsdos av en bra multivitamineral. Inget järn om du är man och kvinna som passerat klimakteriet. Ett överskott av järn i blodet som de flesta män och äldre kvinnor har är mycket osunt, nästan i paritet med rökning (ferritinvärdet ska vara över 50 men under 100 ng/mL). Magnesium, vitamin d och k får man oftast köpa vid sidan av så att dosen blir tillräcklig. 2000 – 3000 IU (50 – 75 mcg) vitamin D / dag och 600 mg magnesium / dag är optimalt för i princip alla med normala njurar och inga väldigt udda sjukdomar. Gärna magnesiumcitrat för att vara säker på att det verkligen tas upp. Barn och unga kan dock lika bra ta magnesiumoxid då de har en surare miljö i magsäcken än äldre som behövs för att spjälka magnesiumoxid.

    Den s k antioxidant-bluffen är just vad namnet säger, en bluff. Kroppen har en lagom och tillräcklig förmåga att själv tillverka de antioxidanter den behöver av de näringsämnen den får i sig. N-acetylcystein (NAC) kan eller t o m bör dock tas oavsett ev brister om man är mån om hälsan d v s. Annars är det väl strunt samma för alla blir ju sjuka, åldras och dör någongång så kanske är det bara slöseri med tid, pengar, energi och med livet att proppa i sig massa preparat. Jag låter det sista dock vara osagt tillsvidare för någonstans här tar nämligen filosofi och var och ens personliga inställning vid.

  2. Andreas Dahl:
    ..men saken är den att de allra flesta har brist på relativt många näringsämnen som t ex magnesium, vitamin d, vitamin k, selen, zink, folat, B12, epa & dha m fl.

    Nej.

  3. Nicklas: Nej.

    Jag vill inte låta viktig men här måste jag säga att du har fel. Jo i precis alla har brist när det t ex gäller vitamin d och k. Gravida kvinnor har ofta brist på / för lite av t ex jod, folat och järn och äldre på vitamin B12. Även selenhalten når i allmänhet inte riktigt upp i den nivån som behövs för att kroppens eget antioxidantförsvar ska fungera optimalt. Främst om vitamin d —> http://www.vitamindwiki.com/VitaminDWiki Lita inte på att svenska läkare vet något mer i denna del än ”mannen på gatan” eller att det svenska folkhälsoinstitutet lägger ner möda och resurser ang. vår hälsa. De går hem vid fem sen struntar de fullständigt i resten för hela slanten.

    Jag låter våra meningsskiljaktigheter bero med en vettig och allmänt hållen länk: http://lpi.oregonstate.edu/mic

  4. Andreas Dahl: Jag vill inte låta viktig men här måste jag säga att du har fel. Jo i precis alla har brist när det t ex gäller vitamin d och k. Gravida kvinnor har ofta brist på / för lite av t ex jod, folat och järn och äldre på vitamin B12. Även selenhalten når i allmänhet inte riktigt upp i den nivån som behövs för att kroppens eget antioxidantförsvar ska fungera optimalt. Främst om vitamin d —> http://www.vitamindwiki.com/VitaminDWiki Lita inte på att svenska läkare vet något mer i denna del än ”mannen på gatan” eller att det svenska folkhälsoinstitutet lägger ner möda och resurser ang. vår hälsa. De går hem vid fem sen struntar de fullständigt i resten för hela slanten.

    Jag låter våra meningsskiljaktigheter bero med en vettig och allmänt hållen länk: http://lpi.oregonstate.edu/mic

    Att det verkar finnas många med insufficiens, dvs. INTE brist som du sa (viktig distinktion), för D-vitamin känner jag till. Jag har skrivit om det här på sidan. Selen likaså, det har jag också skrivit om. Du skrev uttryckligen att ”de allra flesta har brist” och det är ett extremt starkt påstående. Nu har du nyanserat det påståendet och påpekar att det finns specifika riskgrupper för specifika mikronutrienter.

    Ingen av dina sidor är bra källor och i synnerhet inget som ha med Linus Pauling att göra. Ja han fick dubbla Nobelpris, kemipriset och fredspriset. Men det säger absolut inget om nutritionshypoteserna. Bara för att en forskare är fantastisk på ett område blir inte hen per automatik omnipotent för varenda vetenskapsområde.

    Om någon ska ta ditt påstående på allvar så bör du redovisa källor som visar på att ”de allra flesta har brist på relativt många näringsämnen som t ex magnesium, vitamin d, vitamin k, selen, zink, folat, B12, epa & dha m fl.”. Om inte så bör du helt enkelt vara mer försiktig i dina formuleringar. Jag säger ju inte att alla människor i den rika delen av världen har en optimal näringsstatus direkt.

    Det avslutande tramset om läkare och Folkhälsoinstituttet förtjänar inte ens en kommentar.

  5. Rdi är vad en vuxen man i koma kräver..

    Rdi anger enligt SLV hur mycket av vitaminer och mineralämnen en person bör äta varje dag.
    Det rör sig alltså om miniminivåer och inte optimala nivåer

    Vad som är optimalt beror förstås av en mängd faktorer som ålder aktivitetsgrad hälsa mm

  6. Hej, jag har läst artikeln ”varför vitaminer SOM TILLSOTT sällan är bra”. Bra artikel ! Men finns inte överdoseringsrisken om man tar vitaminer naturellt ? T.ex. massor med kokta morötter, citronsaft, e-vitamin rika nötter osv ( lite i övermått…)

    Calle

  7. Dufvensjö:
    Rdi är vad en vuxen man i koma kräver..

    Rdi anger enligt SLV hur mycket av vitaminer och mineralämnen en person bör äta varje dag.
    Det rör sig alltså om miniminivåer och inte optimala nivåer

    Vad som är optimalt beror förstås av en mängd faktorer som ålder aktivitetsgrad hälsa mm

    Jag tvivlar på att du faktiskt har läst vad rekommendationerna bygger på. Först och främst är det ju fel att det handlar om vuxna män i koma. Siffrorna är redan nu anpassade efter kön och ålder. Utöver det så är RDI inte en siffra som anger gränsen som måste passeras för att individen ska undvika risk. Det är en myt. Och den sprids ofta av de som propagerar för väldigt höga intag och använder sig av begreppet ODI (optimalt dagligt intag) som bara är rent hittepå.

    RDI är intaget som ligger två standardavvikelser från genomsnittet (givet att behovet är normalfördelat). Följaktligen fångar RDI in 95 procent av populationen och bara 2.5 procent har då ett högre behov än så.

    Här kan du läsa. https://www.norden.org/en/theme/tidligere-temaer/themes-2014/nordic-nutrition-recommendation/nordic-nutrition-recommendations-2012

    /Nicklas

  8. ”Det avslutande tramset om läkare och Folkhälsoinstituttet förtjänar inte ens en kommentar.”
    Skribenten verkar visst ha insider information från folkhälsoinstitutet och mer eller mindre konstant mens.

  9. https://www.youtube.com/watch?v=Cq1t9WqOD-0
    Spola fram till 27:25 om du endast vill höra ang bristen på vitamin d i Boston som exemplet gäller (? samma breddgrad som Madrid, Rom och Istanbul). Hudfärg, vitamin d och folsyra: https://www.youtube.com/watch?v=U66hmLGj7ho

    ..men hur skulle jag kunna ge dig svenska källor som du verkar efterfråga när Folkhälsoinstitutet, läkare och läkemedelsföretag endast forskar och är intresserade av sådant som det går att ta patent och tjäna pengar på samt stora kampanjer på att förebygga salt, alkohol och rökning (sådant som vi alla redan vet). Svenska staten lägger mycket liten forskning på det du efterfrågar, därav de få källorna. Finland tillsatte emellertid selen i sitt konstgödsel för ett antal decennier sedan och nu kan man se att fallen av prostatacancer har minskat påtagligt. Varför gör inte Sverige detsamma? Svaret finner du i en av mina kommentar ovan…

    Du finner mycket annan information som du efterfrågar på vitamindwiki.com och till viss del vitamindcouncil.org även om magnesium och vitamin k men det räcker med vanligt förnuft för att inse att de flesta både i Sverige och andra civiliserade samhällen (där invånarna bär kläder) lider brist på vitamin d. Mutationer uppstår av en slump men evolutionen ändrar aldrig någonting av samma anledning. Mörk hudfärg blev vit helt enkelt för att mörk hudfärg dog ut när de som hade sådan inte kunde fortplanta sig p g a brist. Bl a bäckenet på kvinnor blev dysfunktionellt för barnafödande. Det räcker med att gå runt i t ex Rosengård för att inse att inte så mycket UVB kan tränga igenom slöjor eller burkor och dessutom ganska mörk hudfärg undertill. Under vitamind-vintern som i Sverige varje år varar ungefär from september tom april gäller detta även ljushyade, rödhåriga och tom albino om de så skulle stått helt nakna dygnet runt i solen. Ingen vitamin d bildas i huden och sälkött äter vi inte särskilt mycket av här som innehåller höga halter vitamin d. Hade inte eskimåerna haft tillgång till bl a sälkött hade de alla varit albinos idag.

    Om läkarkåren och Folkhälsoinstitutet vet jag antagligen mer än dig. Dock är vi överens gällande antioxidanter som var artikels rubrik.

  10. Andreas Dahl: Skribenten verkar visst ha insider information från folkhälsoinstitutet och mer eller mindre konstant mens.

    Skribenten är jag, inte Nicklas.

    Andreas Dahl: Spola fram till 27:25 om du endast vill höra ang bristen på vitamin d i Boston som exemplet gäller

    Som Nicklas redan har påpekat så har han redan skrivit en text om D-vitamin, https://traningslara.se/d-vitaminbrist-och-behovet-av-tillskott/

    Andreas Dahl: Finland tillsatte emellertid selen i sitt konstgödsel för ett antal decennier sedan och nu kan man se att fallen av prostatacancer har minskat påtagligt. Varför gör inte Sverige detsamma? Svaret finner du i en av mina kommentar ovan…

    Och han har även redan påpekat att han skrivit om selen https://traningslara.se/selen-far-vi-i-oss-for-lite/

    Det är de andra påståendena du gjorde som han bad om fakta kring. Vilket du inte gett.

    När det gäller din hypotes kring hudfärg så är det en väldigt vanlig förklaring men den är långt ifrån helt accepterad bland de som verkligen kan sina saker:
    http://www.ucsf.edu/news/2014/06/115741/human-evolution-changes-skin%E2%80%99s-barrier-set-northern-europeans-apart
    http://ecodevoevo.blogspot.se/2014/07/skin-color-and-vitamin-d-beautiful.html

  11. Du verkar ha svårt att förstå vad jag skriver Andreas. Jag tar det igen: Jag vill ha en bra källa – inte en slentrianhänvisning till en hemsida – för påståendet att ”de allra flesta har brist på relativt många näringsämnen som t ex magnesium, vitamin d, vitamin k, selen, zink, folat, B12, epa & dha m fl.”.

    Det är allt jag ber om.

    Sedan angående det här med forskning som inte svenska staten bedriver så tror jag inte riktigt att du förstår hur forskning fungerar. Jag kan ju börja med att säga att det först och främst finns en hel del bra nutritionsforskning i Sverige. Den är finansierad av både offentliga och privata medel som delas ut i hård konkurrens mellan forskare/forskargrupper. För det andra så spelar det ingen roll även om du skulle ha rätt (vilket du inte har). Det är nämligen så fiffigt att forskning publiceras i tidskrifter på engelska och är tillgänglig för alla. Visserligen är tidskrifter dyra att prenumerera på men du behöver inte oroa dig för att de svenska forskare saknar tillgång till forskningsfronten. All den evidens som till sist appliceras på svenska förhållanden är alltså en sammanställning av all relevant forskning från hela världen – forskning som kan användas i Sverige är inte begränsad till den som finansierats av svenska skattepengar.

    Dock är jag osäker på vilken forskning du överhuvudtaget pratar om. Pratar du om tillskottsforskning, epidemiolgi, forskning om specifika dieter? Vad har patent med saken att göra? Allt jag efterfrågar är den forskning som du syftar på när du hävdar att ”de allra flesta har brist på relativt många näringsämnen som t ex magnesium, vitamin d, vitamin k, selen, zink, folat, B12, epa & dha m fl.”. Det räcker med populationsstudier för att se sådana saker.

    Jag misstänker ju att det är svenska förhållanden du pratar om, annars skulle du ju inte dra in svenska staten och svenska myndigheter i det här. Och det finns inget som visar att svenskar överlag har BRIST (notera att brist är väldigt starkt) på mikronutrienterna som du rabblar upp konkret samt ditt väldigt luddiga ”m.fl.”. Vilka ingår i ”m.fl.”?

    Släpp nu selen och D-vitamin, varför tog du överhuvudtaget upp det ytterligare en gång när jag klart och tydligt svarade på det? Det är din väldigt generella och hårda formulering som du bör förstärka med källor om du vill att någon ska ta dig på allvar.

    Och du, det är helt okej att säga ”Okej, jag erkänner att jag tog i för mycket. Det inledande uttalandet var fel”. Man får ha fel.

  12. Calle:
    Hej, jag har läst artikeln ”varför vitaminer SOM TILLSOTT sällan är bra”. Bra artikel ! Men finns inte överdoseringsrisken om man tar vitaminer naturellt ? T.ex. massor med kokta morötter, citronsaft, e-vitamin rika nötter osv ( lite i övermått…)

    Calle

    Vill även jag veta hur det är med mycket morötter.

  13. Calle:
    Hej, jag har läst artikeln ”varför vitaminer SOM TILLSOTT sällan är bra”. Bra artikel ! Men finns inte överdoseringsrisken om man tar vitaminer naturellt ? T.ex. massor med kokta morötter, citronsaft, e-vitamin rika nötter osv ( lite i övermått…)
    Calle

    Titeln är ”varför antioxidanter…”, inte vitaminer. Visst kan du få i dig för höga av doser av något även via kosten. Det är dock mycket svårare och i praktiken sker det väldigt sällan.

  14. Ytterligare en mycket bra artikel. Med en väldigt hög nivå dessutom, det skadar inte alls. Ett annat sätt att säga samma sak eller sammanfattande kan nog vara att säga at

    Oxidativ Fosforylering är den grundläggande processen kroppen drivs med och om alla oxidanter skulle vara så dåliga så kan man sluta andas och stänga ned oxideringsprocessens grunder.

    Marknadsföringen av Antioxidanternas fördelar står fabrikanter och säljare av detsamma för det är verkligen bra med balanserande motvikter som kan bränna på bluffarna som tvärtom riskerar att försämra resultaten för den som försöker förbättra sina träningsresultat och hälsan med kosttillskott och hälsokost. De senaste dagarnas skriverier om Antioxidanter backar väl upp slutsatserna i artikeln. Tackar och bockar för den!

  15. så hela denna myt och hets om att antioxidant tillskott är absolut nödvändigt
    för att hålla cancer och andra sjukdomar borta är bara nys??
    Om man nu inte ska äta antioxidanter, hur ska man då hålla cancer osv borta??
    snart så kan man ju inte äta någonting alls. då media fullkomligen överöser oss med varningar, undersökningar, forskningsrön
    osv osv osv
    vad blir kvar att äta?

    ungefär som hetsen med näringstillskott vid träning
    behövs det eller behövs det inte?

  16. thomas: så hela denna myt och hets om att antioxidant tillskott är absolut nödvändigt
    för att hålla cancer och andra sjukdomar borta är bara nys??

    När det gäller tillskott så finns det inga belägg för att tillskotten hjälper. Från början var ju i princip allting baserat på antaganden och sen när man testade det med vissa tillskott på vissa grupper så blev resultaten inte vad man trodde. Därefter har man också lärt sig att allt det där med antioxidanter, fria radikaler osv inte är så enkelt som man kanske trodde förr.

    thomas: Om man nu inte ska äta antioxidanter, hur ska man då hålla cancer osv borta??

    Cancer är ingenting man garanterat kan hålla borta. Det finns riskfaktorer som man kan försöka minska men vem som helst kan drabbas ändå, blir mycket slump i det.

    thomas: vad blir kvar att äta?

    http://tranastyrka.se/ger-allting-cancer/

  17. I inlägget ”Ger allting cancer” skrivs: Om du läser en rubrik i någon tidning om att det eller det som du äter kan ge cancer så försök att ta reda på lite mer kring själva studien innan du börjar bli rädd och lägger om din kost.

    Det samma gäller antioxidanter. Flera studier som påvisat att antioxidanter kunde vara farliga är väldigt konstigt utförda och märkliga slutsatser har gjorts. Många experter som jobbar och/eller forskar på näring reagerade mycket starkt över hur det hela fick gå till.

    Bekanta dig gärna med överläkare Torbjörn Åkerfeldts forskning på Uppsala universitetssjukhus. Han forskar främst på elitidrottare, men har också mycket kunskap inom idrottsnutrition. Han menar att näringstillskott före ett träningspass är sällan att rekommendera, men efter ett träningspass är det viktigt för återhämtningen.

    Bekanta dig också med Per-Arne Öckermans (professor emeritus) forskning på antioxidanter speciellt med take på aorta och artärstelhet, men har han en helhetsbild i sitt upplägg. http://www.biomed-ockerman.com

    Tack för en annars bra sida.

  18. Är du nöjd själv med dina försök att argumentera mot texten Ila? Du droppar två namn och påstår att ”[m]ånga experter som jobbar och/eller forskar på näring reagerade mycket starkt över hur det hela fick gå till”. Vilka är de här experterna och vad var kritiken? Hur är de ”konstigt utförda”?

    Har du någon som helst giltig kritik eller är det samma nonsens som Andreas ovan?

    /Nicklas

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *