En riktigt känga mot de fettsnåla kostråden?

För mindre än en vecka sen publicerades en av de största koststudierna som genomförts. Jag tipsade om artikeln Mer fett och grönsaker skyddar hjärtat där Anders Tengblad diskuterar studien redan för några dagar sen på Twitter och på Facebook men jag tänkte att jag skulle lägga upp ett inlägg om studien här också nu när jag själv fått tid att läsa igenom hela.

Studien i fråga är en stor och längre studie där man jämför fettsnål kost enligt de klassiska kostråden som har gällt under de senaste ~30 åren och medelhavsdieten som man väl får säga har vunnit mer acceptans än lågfettkosten de senaste 10 åren även om detta inte är återspeglat så mycket i officiella kostråd då de som tar besluten är väldigt sega med att genomföra förändringar i sina råd.

Hur dieterna såg ut kan du se i tabellerna här under. Stjärnorna framför olivolja och nötter är för att visa att medelhavsdietgruppen var indelad i två subgrupper. En grupp som fick extra olivolja och en som fick extra nötter.

Skillnaden mellan de medelhavsdieten och den fettsnåla dieten
De två olika kostråden som försökspersonerna fick i den här studien. Till vänster medelhavsdieten och till höger den fettsnåla dieten.

Ungefär 7500 personer lottades att antingen få råd om fettsnål kost eller råd om en medelhavsdiet för att därefter följas under flera år. Det fanns inga restriktioner på kalorier eller liknande och inte heller några mål om viktnedgång. Studiens fokus var alltså på saker så som total dödlighet, stroke, diabetes osv.

Deltagarna i studien var i övre medelåldern (55+) och pensonsålder. De hade alla någon form av metabol sjukdom eller dåliga ”livsstilsmarkörer” likt diabetes, högt blodtryck, högt LDL, högt BMI (>25), var rökare, lågt LDL eller liknande.

Risken att få stroke var betydligt högre för gruppen som fick råd om att äta den fettsnåla dieten
Risken att få stroke var betydligt högre för gruppen som fick råd om att äta den fettsnåla dieten

En så stor studie av den här typen innebär att alla deltagare inte inkluderas direkt från start. Deltagare slussas in efterhand vilket innebär att själva studien hade pågått i 7 år när den avslutades. Medeltiden för deltagande var dock 4,8 år.

Orsaken till att studien avbröts var för att forskarna ansåg att de hade fått svar på sin fråga. Det man då fann var nämligen att risken för att råka ut för stroke var 30 procent högre för gruppen som tilldelades den fettsnåla dieten. Du kan se resultatet i grafen här till höger.

När man tittade på den totala dödligheten fanns det dock ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Detta är en punkt som inte riktigt lyft fram i de rapporterna jag sett men ser man till död av vilken orsak som helst är där ingen skillnad. rent trendmässigt kan man möjligen säga att medelhavsdietgruppen som fick olivolja verkar fara något bättre.

Skillnad i total dödlighet mellan grupperna
Relativa antalet dödsfall i de olika dietgrupperna. Det var ingen signifikant skillnad mellan någon av dem.

Du kan se resultaten när det gäller dödlighet i grafen här till höger. Antalet personer som dog i gruppen som åt medelhavsdieten med olivolja var 10 personer på 10000 levnadsår. Motsvarande siffra för kontrolldieten som alltså var den fettsnåla var 11,7 dödsfall per 10000 levnadsår.

Man tittade även på hjärtinfarkter i den här studien och även här var det ingen signifikant skillnad men återigen var trenden mot det sämre för den gruppen som blev tilldelade den fettsnåla dieten.

Vad åt verkligen deltagarna?

Till den här studien har författarna publicerat en väldig massa extramaterial i form av appendix som man kan läsa igenom om man känner att man har en massa tid man vill förbränna. Bland detta extramaterial kan man bland annat få veta hur energifördelningen såg ut mellan kolhydrater, fett och protein i de olika grupperna i den här studien. Eller i alla fall deras egenrapporterade intag av dessa vilket givetvis inte är det samma men det är det bästa som finns att tillgå.

Det du kan se i intaget är hur som helst ett tydligt mönster när det gäller intag av protein, kolhydrater och fett:

Intag av bland annat kolhydrater, fett och protein i de olika grupperna
Skillnaden i rapporterat intag av olika makronutrienter mellan de tre olika grupperna i den här studien.

Nä, jag bara skoja. Där finns inget mönster. En hängiven LCHF-are hade säkert velat påpeka at det skiljer sig ”hela” 4E% i fettintag mellan grupperna på medelhavsdiet jämfört med de på den fettsnåla dieten. Även intaget i kolhydrater skiljer ju sig 3E%. Men dessa värden är praktiskt inte relevanta i sig och att börja argumentera mot kolhydrater eller fett utan att titta på något mer blir bara löjligt.

Det man däremot kan finna som möjligen kan ha haft en inverkan på resultatet är ett högre intag av omega-6 och omega-3 i de två grupperna som följde medelhavsdieten. Dessa fetter har visat sig kunna minska risken för just stroke i tidigare studier och kanske är det skillnaden här som spelat roll? Det är en möjlig förklaring men själv tror jag inte på den helt.

Där finns ytterligare en brist i den här studien. Lågfettgruppen var tänkt som kontrollgrupp i den här studien och därför planerade man från början ingen större invervention för dessa. Så medan de som lottades i medelhavsdietgrupperna fick gå på samtal där de fick tips och motivation en gång varje kvartal fick kontrollgruppen, alltså de som blev tilldelade den fettsnåla dieten, bara en uppföljning varje år.

Efter tre år insåg forskarna att detta nog var ett misstag och man började då införa kvartalmöten även för deltagarna i kontrollgruppen men de första tre åren var det alltså inte en helt rättvis jämförelse då de som fått medelhavsdieten fått mer hjälp att följa sin diet. Det utvärderade också följsamheten i den här studien och mycket riktigt så var följsamheten bättre i medelhavsdietgrupperna än i lågfettgruppen. Det var ingen jättestor skillnad men den finns ju där.

Mina egna spekulationer

Jag skulle personligen inte förklara det här resultatet med en procent hit eller ett gram dit av någon typ av fett eller kolhydrater. Inte heller tror jag att bristen på uppföljning av lågfettgruppen i början av studien haft en sådan betydande inverkan så det kan förklara resultatet.

Jag skulle istället förklara resultatet av att medelhavsdietgruppen helt enkelt fick tips om bättre råvaror. Bara en sån grej att högst ett glas läsk om dagen bara finns med på medelhavsdietens råd får ju en att reagera. Visst, det finns inget fett i läsk men det borde väl ändå vara med om nej, nej på båda listorna kan man tycka.

Sen är det den eviga hyllningen av bröd. Jag har skrivit om detta tidigare i inlägget, Vad är så fantastiskt med bröd?? men det tål att upprepas. Det finns inget i bröd som gör att det är så fantastiskt att det förtjänar rådet ”ät det minst x gånger om dagen”. Det finns väldigt få livsmedel där det är motiverat att sätta en minimigräns utan en övre gräns och bröd är verkligen inte ett sådant livsmedel.

Det finns många livsmedel där det utan tvekan bör finnas en gräns för övre konsumtion (eller bara en stor stoppskylt). Exempel här är ju läsk, kakor, godis, käx, vitt bröd osv. Sen finns det en väldig massa livsmedel som går an i måttliga mängder. Några livsmedel där man kan säga ett par gånger i veckan är bra och sen är det väl egentligen bara grönsaker där man kan sätta en minimigräns och sen bara säga ”ju mer desto bättre”.

Tittar vi på vad som rekommenderats för de som fått medehavsdieten så är det väl egentligen bara vin till maten som verkligen kan diskuteras. Olivolja ger ju inte så värst mycket i form av näring heller men bra fetter och 4 tsk är inte särskilt mycket. Nu fick deltagarna 1 liter olivolja i veckan i den här studien och de mängderna känns det ju överdrivet. Så visst går det att överdriva men risken att det blir överdrivet är nog inte så farligt stor.

Tips på livsmedel att köpa för deltagarna i den fettsnåla gruppen
Här är de fyra första livsmedlen som de i den fettsnåla gruppen fick råd om att köpa. För dig som inte talar spanska är det bröd, cerealier och pasta, ris, potatis.

Tittar vi stället på gruppen som fick råd om fettsnål kost så har vi alltså kategorin bröd, potatis, pasta, ris där man verkligen kan diskutera om minst 3 portioner om dagen är ett bra råd. Särskilt om det blir i form av vitt bröd, frukostflingor och snabbmakaroner. Deltagarna har inte ens fått råd om att välja fullkornsvarianter om de hamnade i den fettsnåla gruppen.

På bladen med information som deltagarna fick med sig hem inför de första året står dessutom bröd högst upp på listan och följs sen av cerealier och pasta, därefter ris och sen potatis. Dessa livsmedel ska INTE komma som prio ett i någon diet!!

Sen är det ju en fråga om vad de i den fettsnåla gruppen fick råd om att undvika också. I appendix ges lite mer information än den som står i bilden i början på det här inlägget och där kan du till exempel läsa att deltagarna inte skulle äta, nötter och jordnötter, lever och andra organ och fet fisk. Där var givetvis andra livsmedel med i den kategorien med men de jag räknat upp här är saker som det inte finns någon som helst anledning att undvika, snarare tvärt om. De borde tillhöra en ”ät gärna någon gång i veckan” kategori.

När det gäller medelhavsdietgruppen hittar jag faktiskt inget livsmedel på deras ”ät inte” lista som jag inte tycker kan höra hemma där. Möjligen rött kött som jag inte skulle klassa som så farligt så det hör hemma i ”ät inte” utan möjligen hade en ”ät inte för ofta” kategori fungera bättre där.

En sista summering

Trots punkterna jag tagit upp gillar jag ändå upplägget på den här studien då fokuset för medelhavsdietgruppen inte var på mängder fett, kolhydrater och protein till deltagarna utan istället har fokuset varit på olika typer av livsmedel. Det är ju också beundransvärt att forskarna bara lyckas få ihop en så här stor studie på ett sådant bra sätt som de ändå gjort.

Och det är egentligen ingen tvekan om att den här studien ger tydliga besked om att i alla fall rådet om att äta en lågfettdiet inte är en bra idé. Där finns dock som sagt flera saker värda att påpeka med resultatet innan man drar för långa slutsatser. Men oavsett är det här ännu en orsak att slopa de gamla råden där fokus var på andelen fett och mängden kolhydrater och sätta fokus på annat istället. Det här verkar ju glädjande nog redan vara på gång i den nya nordiska rekommendationerna, i alla fall delvis.

Referens:

Estruch R, Ros E, Salas-Salvadó J, Covas MI, D Pharm, Corella D, Arós F, Gómez-Gracia E, Ruiz-Gutiérrez V, Fiol M, Lapetra J, Lamuela-Raventos RM, Serra-Majem L, Pintó X, Basora J, Muñoz MA, Sorlí JV, Martínez JA, Martínez-González MA; the PREDIMED Study Investigators. Primary Prevention of Cardiovascular Disease with a Mediterranean Diet. N Engl J Med. 2013 Feb 25.

9 thoughts on “En riktigt känga mot de fettsnåla kostråden?

  1. Så som det är skrivet nu ser det ut som du inkluderar ris och potatis i saker som inte ska rekommenderas som prio ett i någon diet. Stämmer detta?

  2. Beholder:
    Så som det är skrivet nu ser det ut som du inkluderar ris och potatis i saker som inte ska rekommenderas som prio ett i någon diet. Stämmer detta?

    Det är väl vettigt att inte prioritera det allra stärkelserika i kosten i mitt tycke också.
    Prio bör ligga på näringsrika/rikare saker och inte 6-8 skivor bröd om dagen 😉

  3. Beholder:
    Så som det är skrivet nu ser det ut som du inkluderar ris och potatis i saker som inte ska rekommenderas som prio ett i någon diet. Stämmer detta?

    Det stämmer. Inte som prio ett. Prio ett är typ grönsaker bara skulle jag säga 🙂 Sen vitt kött. Därefter kan man välja bra bland en massa annat där jag tycker ris och potatis kan vara med. Man kan alltså ha med det eller inte ha med det, gör som man vill.

    Det är i alla fall inget man ska sätta en minimumgräns för och sen ingen övre gräns som det är just nu i många rekommendationer (och studier).

  4. Jag antar att vi pratar om idag i våran del av världen med våra problem? Så vi är på samma planhalva och inte pratar om olika saker eller menar du att det aldrig borde vara prio ett i någon kost? I så fall varför? Mänden energi det innehåller eller något annat? Båda är ju ändå livsmedel som har varit och är basfödan för en stor del av världens befolkning.

  5. Basföda kan det fortsätta att vara. Men det innebär ju inte att det är prio ett. Det man verkligen ska anstränga sig för att få i sig.

    Man ska liksom inte gå och lägga sig och känna att man ätit dåligt en dag bara för att man inte fått i sig någon potatis eller ris. Inte ens om det händer en hel vecka är det något att tänka på. Om det däremot gått en vecka utan att man ätit några grönsaker så finns det definitivt anledning till förändring i 99,9 procent av alla fall.

  6. Kosten är ju bara en av många faktorer som spelar in hur hälsosam och hur gammal man blir. T.ex stress, sömn, läkemedel, motion, D-vitamin, hur man mår psykiskt syns ju inte i en sån här undersökning.

  7. Jacob Gudiol:
    Basföda kan det fortsätta att vara. Men det innebär ju inte att det är prio ett. Det man verkligen ska anstränga sig för att få i sig.

    Man ska liksom inte gå och lägga sig och känna att man ätit dåligt en dag bara för att man inte fått i sig någon potatis eller ris. Inte ens om det händer en hel vecka är det något att tänka på. Om det däremot gått en vecka utan att man ätit några grönsaker så finns det definitivt anledning till förändring i 99,9 procent av alla fall.

    Då är vi överns då. Håller med dig

  8. Henrik:
    Kosten är ju bara en av många faktorer som spelar in hur hälsosam och hur gammal man blir. T.ex stress, sömn, läkemedel, motion, D-vitamin, hur man mår psykiskt syns ju inte i en sån här undersökning.

    Tjena Henrik!
    Det du skriver stämmer givetvis och jag har tagit upp mycket om dessa punkter i andra inlägg här. Men om du inte har någon specifik anledning att tro att någon av dessa punkter skulle skilja sig betydligt mellan grupperna i den här studien så hör inte kommentaren direkt hemma här.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *