Svenskarnas kostvanor 2010-2011 – En massa skitmat?

För någon dag sedan publicerades då äntligen Riksmaten 2010-2011. Jag skriver äntligen mest för att jag personligen har önskat att den skulle publiceras i över ett år och inte för att den verkligen ger oss så värst mycket ny information. Direkt när jag fått reda på att den blivit publicerad satte jag mig ner och läste igenom hela och när jag var klar kände jag mig mest besviken. Inte besviken på att många svenskar äter väldigt dåligt, vilket det verkligen gör! Utan jag var besviken på själva redovisningen av all data som samlats in. Jag är också besviken på att det faktiskt varit väldigt många svenskar som varit tillfrågade att delta i studien som inte gjort det. Totalt var det faktiskt endast 36 procent av de som blev tillfrågade som faktiskt deltog vilket är dåligt.

Den här studien är precis som den tidigare Riksmaten 1997-98 och Riksmaten barn 2003 ett väldigt ambitiöst projekt som onekligen har krävt en väldig massa arbete. Det finns garanterat också en hel del väldigt intressant information insamlad och det finns även mycket intressant redovisat men där finns också flera saker som får en att sucka till högt.

Kategoriseringen är väldigt underlig

Det jag störde mig på mest i den här studien var att man i redovisningen valt att dela in olika typer av matvaror i olika grupper som man sen redovisar gemensamt. Indelningen varierar lite mellan olika delar av studien och jag kommer inte att gå igenom alla här utan jag tar upp det jag tycker passar. Vill du läsa hela rapporten finns den på Livmedelsverkets hemsida.

Deltagarna i den här studien har fått genomföra en fyra dagars kostregistrering samt fått svara på ett frågeformulär med en mängd olika frågor kring deras kostvanor samt information om ålder, vikt, längd, utbildning, arbete, fysisk aktivitet mm. Själva kostregistreringen har skett via internet där deltagarna har fått skriva in vad de ätit genom att antingen skriva in hela rätter som fanns värdiga i programmet eller genom att de har fått skriva in ingredienserna var för sig om matvaran inte funnits inlagd. Detta kan ju låta rimligt tills man får veta att de till exempel har räknat friterad potatis som potatis. Det innebär alltså att när det står potatis i den här undersökningen så kan det vara just potatis eller så kan det vara pommes från McDonalds.

Senare när vi får veta skillnaden mellan olika åldrar och deras konsumtionsmönster har man bakat ihop nötter, frön och snacks i en kategori! Att äta valnötter är tydligen det samma som att äta chips eller ostbågar enligt dessa forskare. Jag hoppas jag inte behöver skriva hur sjukt detta är!? Det är som att man hade delat in Britney Spears och Pavarotti i samma kategori av sångare, man gör det bara inte.

Den enda gången man har skiljt på dessa enligt mig väldigt olika livsmedel är när man redogör för intaget hos alla och när man delat på det mellan kvinnor och män. Varför indelningen i ålder också är intressant kommer jag berätta senare men först en liten genomgång av deltagarna i studien överlag och det övergripande resultatet.

Representerar verkligen deltagarna Sveriges befolkning?

Som jag var inne på redan i inledningen var det många tillfrågade i den här studien som valde att inte delta i studien, hela 65 procent faktiskt. Det var tyvärr inte heller så att dessa 65 procent var jämnt fördelade mellan olika folkgrupper i Sverige.

Det var fler unga män som valde att inte ställa upp i studien jämfört med de andra kategorierna. Det procentuella deltagandet från män mellan 19-30 år var endast 24 procent. Motsvarande siffra för män mellan 31-44 år var 29 procent, också det väldigt lågt. När det gäller kvinnor var deltagarantalet runt 40 procent oavsett ålder och äldre män låg omkring ungefär 35 procent. Det innebär att de medelvärden som du får av den här studien är lite mer representativt för kvinnor och äldre personer överlag.

Även invandrare och personer med utländska föräldrar är underrepresenterade i den här studien. Endast 27 procent av de tillfrågade personerna i denna kategori valde att delta i studien.

Även utbildningsnivån skiljde sig ganska markant mellan de som tackade ja och de som valde att inte delta. Endast 12 procent av de tillfrågade som endast fullföljt grundskolan deltog i den här studien vilket ska jämföras med siffran 42 procent för de som gått ut gymnasiet och 44 procent för de som har högskoleutbildning. Det fanns även en liten skillnad i inkomst mellan de som valde att tacka nej och de som deltog där de som deltog tjänade i snitt 25 000 kr mer per år.

Drygt 600 av de som valde att inte delta i kostregistreringen fick dock svara på två av frågorna från formuläret kring hur ofta de äter frukt och grönsaker. Här kunde man se att andelen personer som svarade att de aldrig eller sällan åt frukt eller bär var tre gånger så hög än hos de som valde att vara med i studien. Detta visar alltså på att de som valde att inte vara med i den här studien troligen äter sämre än de som valde att vara med

Övergripande resultaten i den här studien

Oavsett vilken kost man anser är bäst så ger den här studien i alla fall lite positiva vibbar när det gäller svenskarnas kostvanor. Med tanke på att Riksmaten barn från 2003 visade på att de fick i sig 25 procent av sina kalorier från godis, läsk och bakverk och siffror från USA antyder att de får i sig nästan hälften av sina kalorier från endast socker och tillsatt fett så trodde man ju att det kunde vara riktigt illa. Det är alltså inte så farligt men det är fortfarande dåligt.

Andelen “skitmat”

Tyvärr tycker jag som sagt att man har grupperat vissa näringsämnen lite underligt ibland så där är vissa saker som jag drar mig lite för att ange värdena för då den procentsiffra som anges egentligen inte säger något. Men de har en kategori som är tillsatt socker där man även inkluderat enkla sockerarter där det i princip är solklart att detta kommer från skitmat. Medelintaget för detta tillsatta socker var 9,7 energiprocent. 9,7 procent av alla kalorier som dessa personer åt kom alltså från rent tillsatt socker utan någon extra näring. Unga kvinnor låg högre på 12 energiprocent och detta är något som är återkommande.

10 energiprocent från rent tillsatt socker är högt, för högt. SLV har ju en gräns som de har satt som väl egentligen inte är baserad på så mycket alls. Men det behövdes sättas en gräns någonstans och det blev just 10 energiprocent men denna gräns är för alla typer av godsaker som godis, glass, snacks och bakverk. Ser man till den totala mängden energi från denna typ av livsmedel så ligger medelvärdet kring 15 energiprocent. Detta värde är på samma nivå som förra Riksmaten. Något som man däremot inte lyfter fram alls i rapporten som jag tycker borde tas upp är att läskkonsumtionen har minskat ganska markant. Kvinnor dricker 26,5 procent mindre saft och läsk och män dricker 31 procent mindre. Och då har man ändå flyttat in fruktnektar till den kategorin inför den här rapporten.

Frukt och grönt – en liten förbättring eller?

Intaget av frukt och grönt har ökat lite sen den förra undersökningen 1998. Den främsta ökningen verkar här ha skett när det gäller rotfrukter och baljväxter. Här har jag dock en liten reservation. I början av rapporten skriver man att i förra Riksmaten så la man till exempel kalops som en kötträtt och alla kalorier därifrån hamnade i kategorin kött. I den här rapporten han man istället försökt att sära på ingredienserna i måltiderna.

En kalops delas därför in i olika mängd i olika livsmedelskategorier. Med tanke på att det främst är rotfrukter och baljväxter som ökat lite så misstänker i alla fall jag att en hel del av detta har kommit från just rätter som kalops där vi ju har rotfrukten morot. Det står inget alls om denna möjlighet i diskussionsdelarna i rapporten så om jag har rätt, fel eller lite rätt går inte att veta. Men jag tror i alla fall att det kan vara förklaringen. I övrigt åt äldre också mer grönsaker än yngre.

Fisk och omega-3

Svensken äter hyfsat med fisk och får också i sig skapliga mängder omega-3. Intaget av fisk har också ökat jämfört med den tidigare Riksmaten och här ser jag faktiskt ingen orsak att misstro informationen. 😉 Återigen ser man samma mönster att det främst är de äldre deltagarna i studien som äter fisk och konsumtionen är klart lägre hos de yngre.

När det gäller omega-3 ligger intaget precis på gränsen för det rekommenderade. Det kan ju tyckas att det är lite dåligt att medelvärdet ligger på gränsen och det hade ju gärna fått vara lite högre med tanke på att hälften då ligger under rekommenderade gränserna. Samtidigt är värdet högre än vad man ser i många andra länder och värdet har också höjt sig från 0,7 energiprocent 1998 till 1,2 energiprocent idag vilket är positivt.

Många vill gärna veta kvoten mellan omega-3 och omega-6 och även om jag själv inte är övertygad om att den spelar någon större roll så var den 1:5  i förra undersökningen och ungefär 3:10 idag. En liten förbättring där med andra ord.

Övriga saker värda att påpeka

Svenskarna får i sig för lite vitamin D och detta gällde faktiskt alla grupper i studien. Återigen var det dock så att de yngre fick i sig mindre än de äldre men eftersom det idag finns en högre RDI-gräns för äldre personer anses intaget även vara för lågt för dem.

Andelen personer som uppgav att de följde en viss diet likt viktväktarna, LCHF eller GI var endast 6 procent. Den här undersökningen genomfördes alltså under 2010 och början på 2011 när LCHF var igång som mest och vi fick höra påståenden som att 20 procent av befolkningen äter LCHF. Hur man ska få ihop de där två påståendena vet jag inte. Hype från LCHF-hållet? Otur med slumpfördelningen inför undersökningen? De som åt enligt LCHF var bland de som valde att inte delta?

Intaget av mättat fett hade även minskat lite sen 1998 vilket har kompenserats med ett ökat intag av andra typer av fetter vilket inte heller rimmar väl med att LCHF ökat i popularitet. Tittar man på Jordbruksverkets statistik så har försäljningen av smör ökat markant, nästan ett helt kilo per person och år sen förra undersökningen. Samtidigt har svensken inte förändrat sitt intag av smör alls enligt den här rapporten. Lite underliga siffror med andra ord som är svåra att få ihop. Det kan ju vara så att det är några få procent LCHF-are som storkonsumerar allt smör. 🙂 Troligen handlar det dock mer om slumpen och bristerna i båda sätten att mäta.

Äldre svenskar äter bättre än yngre

Siffrorna i den här undersökningen har som jag redan påpekat många brister. Urvalet är lite skevt, valet av vilka livsmedel som ska tillhöra vilka kategorier är ibland lite underligt och förändringarna verkar vara väldigt små och möjligen spelar mätmetoderna in här. Så det är svårt att verkligen ta med sig något med säkerhet från den här rapporten tycker jag. Det går inte att säga så mycket mer än att vi äter för mycket skitmat och många får i sig en stor andel tomma kalorier även om vi inte verkar vara i närheten av USA på den punkten.

En annan sak som jag däremot också tycker är väldigt tydlig när jag läser igenom den här rapporten är att unga människor äter klart sämre än äldre människor. När du tittar igenom intaget av vitaminer och mineraler så ligger de unga, och då särskilt unga kvinnor, mycket sämre till än de äldre. Faktum är att i princip den enda vitamin eller mineral där de unga låg högre än de äldre var natrium, alltså det vi får i oss främst via salt. Detta var också egentligen den enda mineral som alla grupper i den här studien fick i sig för mycket av. För mig visar ett högre intag av natrium tillsammans med ett lägre intag på en väldig massa andra vitaminer och mineral på att unga äter mer skitmat.

I den här undersökningen har man även en kategori som man kallar för “Pizza, paj och pirog”. Jag skrattade lite för mig själv när jag först såg denna kategori men faktum är att endast dessa tre livsmedel stod för hela 5 procent av alla kalorier som deltagarna i den här undersökningen fick i sig. Konsumtionen av dessa livsmedel har ökat med hela 40 procent hos kvinnor och 80 (!!!) procent hos män*. Konsumtionen var dessutom nästan dubbelt så hög hos de yngre jämfört med de äldre. Frågan man ställer sig nu är ju då om dessa yngre människor kommer att förbättra sin kost när de blir äldre eller om dessa yngre bara är början på en helt ny generation där kostvanorna är klart sämre?

Summering

Riksmaten 2010-2011 är enligt mig en undersökning som lämnar många frågor obesvarade. Tyvärr är bortfallet i studien stort och vissa grupper har fallit bort mer än andra och detta lämnar en hel del frågor. Var de mindre faktiska förbättringarna som gick att se beroende på urvalet av fler äldre och högutbildade eller är det en förändring som faktiskt har skett de senaste 10 åren?

Det finns en väldig massa annat i den här rapporten som jag inte tar upp här. Antingen för att jag helt enkelt inte tycker vissa bitar är särskilt intressanta och dels för att vissa delar är väldigt svåra att tolka. Hur ska man till exempel se på datan kring potatis när den inkluderar allt från verklig potatis till friterade pommes? Är det bra eller dåligt om denna ligger högt eller lågt i vissa åldersgrupper? Vill vi att den ska öka eller minska? Jag vet inte! Men rapporten finns ju tillgänglig för alla så är du sugen är det bara att göra en djupdykning själv, Riksmaten 2010-2011.

Trenden visar i alla fall på att svenskarna överlag inte är på väg att tappa det helt och börja äta som medelamerikanen. Trenden för de unga är dock lite oroande. Förhoppningsvis är det mer en konsekvens av en liten mindre budget tillsammans med ont om tid att stå i köket.

Slutligen är här lite länkar till tidningsartiklar som publicerades igår. Kanske är intressant för den som vill läsa någon annan syn än min på det hela. Aftonbladet, DN, SvD, HD, Sydsvenskan, GöteborgsPosten

*Den väldigt stora ökningen kan ju också bero på skillnader i mätmetod mellan de två undersökningarna.