Sugar vs Fat

Vad skulle hända om du tog ett tvillingpar och lät den ena äta högfettkost och den andra nästan bara socker och raffinerad stärkelse över fyra veckor? Tänk dig att den ena tvillingen får äta nästan bara fett och protein med minimalt med kolhydrater medan den andra tvillingen bara ska äta mer eller mindre fettfria produkter med massor av socker.

Får några dagar sedan sände BBC en dokumentär med namnet ”Sugar vs Fat” där man gjorde just det här. Två tvillingar blev tilldelade de här två helt olika dieterna och sen följde man dem under en månad. Den här dokumentären dök upp på Youtube igår och jag tänkte att jag skulle tipsa om en innan den försvinner igen. Tyvärr är det lite dålig kvalité på inslaget och ljudet är lite dåligt synkat. Det finns inte heller några textning. Förhoppningsvis kommer Vetenskapens värld att sända det här avsnittet senare också men all informationen finns ju i klippet redan nu.

Resultatet i den här studien är blandade för båda två. Det som nog förvånar flest här i Sverige i alla fall är att tvillingen som åt kosten med mestadels socker faktiskt gick ner ett kilo och han förbättrade sin förmåga hantera blodsocker i ett glukostoleranstest. Detta är givetvis precis tvärt emot vad de flesta säkert hade väntat sig.

Samtidigt gick tvillingen som åt högfettkosten ner fyra kilo i vikt. Han blev däremot sämre på att hantera kolhydrater vid ett glukostoleranstest. Båda tvillingarna tappade ungefär 50 procent muskelmassa på sina dieter vilket är ett väldigt dåliga resultat.

När det gäller testerna för hjärnans funktion så får vi inte riktigt veta när de här testerna genomförs vilket gör det testet lite ointressant. Det tar tid att anpassa sig till en kost med väldigt lite kolhydrater och möjligen hade tvillingen som åt högfettkost inte fått tillräckligt med tid till anpassning.

Det samma gäller egentligen konditionstestet som de utför i studien. Här vet vi dessutom inte om tvillingarna var jämbördiga konditionsmässigt innan de började med sina nya dieter.

Varför gick han ner i vikt på en högsockerdieten?

Det här är nog frågan som de flesta ställer sig. Om du tror på LCHF-logik så skulle detta verkligen inte kunna hända. Jag kallar det för övrigt LCHF-logik lite ironiskt då det egentligen borde heta LCHF-ologik, eftersom de inte finns några stöd alls för alla deras påståenden kring insulin och kolhydrater.

Orsaken till att tvillingen som åt mestadels socker ändå gick ner i vikt är helt enkelt för att han tröttnade på att äta bara socker. Och är maten inte särskilt god att äta så äter vi inte mer av den. Det här är ett resultat som man har visats i många studier på djur. Ger du dem en lagom mängd socker blir de feta men ger du dem en kost med massor av socker så blir det inte feta. Förklaringen ligger helt enkelt i att lagom med socker förhöjer måltiderna medan för mycket socker gör det ”sliskigt”.

Det är av precis samma anledning som i princip alla drycker som du kan köpa innehåller omkring 10 procent socker. Du hittar ingen läsk med 20 procent socker, helt enkelt för att det inte är gott. Men hade du trott på LCHF-logik här så borde ju mer socker innebära högre insulin, högre hunger, mer sockerberoende, mer ätande osv. men det händer inte. Det som händer är, ”det här är tråkigt att äta så jag äter nog inte mer nu”.

Bättre glukostolerans efter dieten med mycket socker

Det här hänger ihop med det jag har skrivit om i inlägget Fastande insulinnivåer vs insulin efter en måltid. Poängen här är att vad som händer efter en måltid inte återspeglar vad som händer på lång sikt. Så mycket socker i det här fallet innebar alltså inte högt blodsocker på lång sikt. Det är andra faktorer som påverkar blodsocker och insulin på längre sikt och här kan både socker och fett bidra.

Tvillingen som åt högfettkosten i den här studien fick ju istället en sämre glukostolerans. Detta trots att han alltså hade gått ner fyra kilo i vikt varav två var fettmassa. Orsaken till det här resultatet var troligen bara att han för stunden åt så lite kolhydrater så han kropp var inte direkt förberedd för det. Precis som de också diskuterar i dokumentären. Och äter man en lågkolhydratkost så är det inte några större problem att man inte hanterar ett glukostoleranstest särskilt väl så länge som känsligheten kommer tillbaka om man börjar äta kolhydrater igen.

Slutsatsen i dokumentären – ät inte skitmat

Slutsatsen i den här dokumentären och slutsatsen som jag drar i de flesta inläggen som berör detta ämne här är att problemet inte är kolhydrater. Problemet är inte heller fett eller protein. Problemet är skitmat. Mat som vi alla gillar att äta för mycket av och när de hela tiden mer eller mindre trycks upp i ansiktet på oss likt det gör i dagens samhälle så äter vi människor för mycket.

Jag delade den här bilden på Twitter, Google+ och Facebook tidigare idag. Den visar mängden normalviktiga hos invandrare till USA efter hur många år som de har bott i landet. Som du kan se är en större andel av invandrarna normalviktiga när de kommer till USA men efterhand så blir deras värden för övervikt precis de samma som för de som alltid har bott i USA. Så antingen tror man att folk helt plötsligt tappar självdisciplin och vilja när de flyttar till USA. Eller så tror man vi som människor påverkas av miljön runt omkring oss och miljön i USA är väldigt obesogen som man kallar det. Den driver alltså folk till att överäta.

Människor blir överviktiga efterhand
Det här diagrammet visar andelen normalviktiga personer hos invandrare i USA. Det du kan se är att allt eftersom tiden går så minskar andelen normalviktiga ner mot samma värde som personer som levt hela sitt liv i USA.

17 thoughts on “Sugar vs Fat

  1. Mycket bra analyserat och skrivet som vanligt! Jag har dock en fundering angående diagrammet om invandrare till USA. Jag tror förvisso att din analys är helt riktigt. Alltså att det beror mycket på miljön ifall vi blir överviktiga. Men det jag funderar på är hur diagrammet skulle sett ut om man följt personer under en 15 års-period som inte flyttat till USA. Om jag t.ex tittar på dem jag umgicks och gick i skola med, så har nog de flest ett högre BMI nu (vad det ser ut som i alla fall) i 37 års ålder än de hade när de var 22. Ännu större skillnad skulle jag gissa att det blir mellan 30 och 45. Jag har dock inte sett någon statistik på det utan det är mer vad jag upplever att folk har en tendens att lägga på sig vikt över åren. Vad tror du om det?

  2. Hallå Micke!
    Du har givetvis rätt i att folk tenderar att gå upp i vikt allt eftersom de blir äldre. Det är först vid 60-70 års åldern som vikten verkar plana ut i statistiken.

    I den här tabellen har man emellertid alla åldrar i alla staplar. En person som immigrerar till USA kan ju vara allt ifrån 0-100 år gammal typ. Fem år senare så har den personen dock fortfarande bara varit i USA i fem år. Så värdena i tabellen är alltså ett medelvärde för alla åldrar. I USA är omkring 40 procent av hela befolkningen normalviktig medan 55 procent av hela befolkningen av nya immigranter är normalviktiga. Hos alla immigranter som har bott i USA i 5-10 år är omkring 50 procent normalviktiga osv…

  3. Så folks självdiciplin blir sämre av miljön i USA? Och då äter de mer smkitmat? 🙂
    Tillgängligheten och acceptansen.

  4. Modesty:
    Två bra kommentarer om programmet
    http://healthinsightuk.org/2014/01/30/how-the-tv-bout-sugar-vs-fat-was-rigged/
    http://www.drbriffa.com/2014/01/30/my-take-on-the-horizon-documentary-sugar-v-fat/

    Bra för att du gillade slutsatserna man drog i dem eller? För det enda som är nytt i dina länkar som inte jag tar upp här ovanför är felaktigt typ. De tar inte heller upp någon fakta utan de bara raljerar.

    När det gäller din andra länk så kan du inte räkna ut statistisk signifikans med n=1. Troligen har han slängt in det i texten ändå för att försöka få folk som inte förstår statistik att tro att ökningen i blodsocker inte har någon betydelse.

  5. Tjena Jakob

    Lite småroligt program.
    Några kommentarer:

    1: ca 10 min – lite rolig/konstig kommentar av läkaren när han berättar att ena killen har 26% fett, speciellt med tanke på ditt senaste inlägg:
    Tvilling: Am I overweight?
    Doktor: well we will have to look at your BMI.

    2: ca 20 min – trodde lustig mestadels inte gillade fruktos, nu drog han till med klassikern när pratade glukos: mer glukos – mer insulin – mer fetma

    3: ca 25 min – här blir jag lite konfunderad när de kollar hur mycket de åt en viss måltid:
    Läkaren nämner high protein diet och sen att protein och socker påverkar ghrelin olika och att man därför äter mindre kalorier på en high fat diet.
    I min värld är det stor skillnad på highprotein och high fat.

    4: 29 min- lite kul att se att blodsockret var lika på dom när de startade cykeltestet trots att de äter så olika.

    5: 37 min – lite roligt, återigen om man ser ditt senaste inlägg, hur olika folk tolkar resultat/uttalanden.
    Doktorn: ”you lost 2 kg muscle mass.”
    Gudiol: ”Båda tvillingarna tappade ungefär 50 procent muskelmassa”
    Kostdoktorn: ”The loss of fat was 1,5 kg on low-carb (a good result in a month) and 0,5 kg on low-fat. Most of the rest was probably fluid”

    6: Doktorn blev väldigt förskräckt när han såg high fat killens resultat och sa i stort sett – fortsätter du såhär kommer du få diabetes, det går inte riktigt hand i hand med LCHF anekdoter. Vad är din syn på HF och diabetes?

    7: i slutet när de pratar om socker och fett för sig kontra kombinerat har de väl en viss poäng men samtidigt handlar det väl om smak? (som absolut är lättare att få bra med socker kombinerat med fett).
    Får jag en skål med socker kommer jag inte äta mycket men ge min en påse lösgodis så går jag loss trots ofta avsaknad av fett. Dock verkar socker behöva vara inblandat – samma frossande sker inte på oxfile trots att jag tycker det är fantastiskt gott.

    8: får avsluta med programmets bästa del ca 42 min in:
    Tvilling: ”when are we gonna learn, it’s never about 1 thing – dont eat sugar – dont eat fat- it’s always more complicated than that”

  6. Max Mustermann: Tvilling: Am I overweight?
    Doktor: well we will have to look at your BMI.

    Definitionen kring vad som är övervikt sett till fettprocent är inte alls lika vedertagen som den för BMI. Så det är möjligt att doktorn inte känt till någon alls. Det är ju väldigt ovanligt att man mäter faktiskt fettprocent i klinik.

    Max Mustermann: trodde lustig mestadels inte gillade fruktos, nu drog han till med klassikern när pratade glukos: mer glukos – mer insulin – mer fetma

    Lustig är i princip aldrig sammanhängande eller konsekvent i det han säger från intervju till intervju.

    Max Mustermann: I min värld är det stor skillnad på highprotein och high fat

    Generellt sett är man väldigt slarvig när det gäller benämningen på den punkten. De kallas ofta bara för low carb eller high fat trots att man också ändrar proteinmängden markant. Jag har skrivit mer om det här, https://traningslara.se/lchf-vs-kost-med-mer-kolhydrater-vad-ar-bast-for-viktnedgang/

    Det är ju lite som att de oftast kallar den fettande dieten i djurstudier för high fat trots att den i princip alltid har en betydande mängd socker med.

    Max Mustermann: Vad är din syn på HF och diabetes?

    Så länge som du var frisk innan och håller dig smal och aktiv så kommer du med största sannolikhet att klarar kolhydrater bra igen när du börjar äta det. Men du botar ju inget bara för att du börjar äta lågkolhydratkost som Doc påstår på sin engelska sida. Det du gör är symptombehandling om du inte påverkar några andra variabler.

    Max Mustermann: i slutet när de pratar om socker och fett för sig kontra kombinerat har de väl en viss poäng men samtidigt handlar det väl om smak?

    Jo, det är mycket mer än bara fördelningen socker-fett som spelar in på hur mycket människor tenderar att äta av något.

  7. Jacob, hjärnans funktion, dvs aktiespelet, kördes efter 2 veckor. Tillräcklig tid för anpassning?

  8. Det är på gränsen. En frisk vältränad person som rör på sig under tiden kan göra det snabbare. En inaktiv lite otränad behöver längre tid.

    Om de velat göra det bättre borde de väntat längre. Nu vet man helt enkelt inte

  9. ”Det är av precis samma anledning som i princip alla drycker som du kan köpa innehåller omkring 10 procent socker. Du hittar ingen läsk med 20 procent socker, helt enkelt för att det inte är gott.”
    Men en påse/säck smågodis försvinner fort (ca. 85% kh). Dubblerar du sedan mängden dryck har mängden socker dubblerats trots att procenten inte ökat. ”Possenten Helge possenten.” Du minns väl att det nästan blev revolution i New York när borgmästaren vill förbjuda kolossala läsk-muggar/hinkar.

  10. Roger: Dubblerar du sedan mängden dryck har mängden socker dubblerats trots att procenten inte ökat. ”Possenten Helge possenten.” Du minns väl att det nästan blev revolution i New York när borgmästaren vill förbjuda kolossala läsk-muggar/hinkar.

    Jag vet inte vad du vill ha sagt Roger. Du verkar inte ha fattat inlägget.

  11. Jodå Jakob jag har fattat, både innehållet i reportaget och ditt inlägg, det är ingen hokus pokus. Det var en kommentar till din logik att är det bara ordentligt sött så slutar man att äta. Nej, många äter väldigt gärna väldiga mängder smågodis med en andel låååångt över 10% kh. När det gäller drickan är det enkelt att få folk att dricka dubbelt så mycket. Då blir mängden socker det dubbla även om procenten är oförändrad.
    Problemet är att det du skriver ”det här är tråkigt att äta så jag äter nog inte mer nu” inte stämmer. Det som i stället händer är ”ä jag tar en till ” igen och igen och igen… för att … ja du vet socker triggar osv.

  12. Roger: Jodå Jakob jag har fattat, både innehållet i reportaget och ditt inlägg, det är ingen hokus pokus. Det var en kommentar till din logik att är det bara ordentligt sött så slutar man att äta. Nej, många äter väldigt gärna väldiga mängder smågodis med en andel låååångt över 10% kh

    Nej, du har inte förstått för det handlar inte om en viss procent av någonting. Det handlar om hur maten upplevs när du äter den. Du kan äta saker med stora mängder socker som inte ens smakar sött och du kan äta saker med en liten andel socker som ändå smakar väldigt sött.

    Koncentrationen av socker har alltså inget att göra med hur mycket du kommer äta av något. Det som är relevant är smaken och i fallet socker då sötman. I dryck är den ”optimal” omkring 10 procent. För andra produkter kan den vara en helt annan.

    Roger: När det gäller drickan är det enkelt att få folk att dricka dubbelt så mycket

    Dubbelt så mycket som folk dricker normalt är inga större problem nä. Men försök få någon som normalt inte dricker något sött att hälla i sig fler liter och de kommer inte att tycka att det är speciellt trevligt ganska fort.

    Men läsk är väldigt potent när det gäller att få i sig kalorier, ingen tvekan om det. Det är därför det också är typ den enda produkt som man faktiskt visat ganska övertygande faktiskt leder till övervikt om man ökar sitt intag.

    Roger: Problemet är att det du skriver ”det här är tråkigt att äta så jag äter nog inte mer nu” inte stämmer.

    Jo det stämmer. Det är visat i många olika typer av försök. Ger du folk bara en typ av smak eller upplevelse så tröttnar de oavsett om de tyckte att det var jättetrevligt från början (sensory specific satiety). Den ena tvillingen fick endast stoppa i sig stärkelse och socker och tröttnade på dessa smaker. Därför gick han faktiskt ner i vikt istället för upp i vikt.

    Du påstår att det är fel men har precis inga belägg för det alls mer än ”jag tror baserat på vad jag tror mig upplevt”.

  13. Jacob!

    Är lite fundersam vad Jonas Bergqvist skriver på sin blogg om den angivna muskelförlusten i programmet. Är läkaren bara okunnig eller har Jonas rätt i sin genomgång av BioPod´ens analysbegränsningar? Är för okunnig själv, därför jag frågar.

    Under överskriften ”Vikt”;
    ”Det mesta som avslöjades kom inte som någon överraskning. Viktminskningen var större hos fettätaren, förmodligen främst genom ökad mättnad och minskat sug, men också genom att fettätaren förlorade mer vatten då glykogenet rann ur kroppen. I programmet varnade man för den ökade minskningen i muskelmassa, men __en Bod Pod kan bara skilja mellan fettmassa och icke-fettmassa (lean mass). En minskning av vatten tolkas av apparaten som en minskning av muskelmassa precis som det gör när man mäter via bioimpedans.__ Hade fettätaren styrketränat så hade han kunnat få till en riktigt bra kroppssammansättning.”

    (källa: http://www.jonasbergqvist.se/blogg/2014/4/22/fett-eller-socker-kul-experiment-pa-vetenskapens-varld/
    Min understrykning. Inläggsförfattarens anmärkning)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *