Den här meta-analysen publicerades för några veckor sen. I den har man jämfört lågfettkost mot högfettkost som man kallar det. Här är abstraktet:

J Acad Nutr Diet. 2013 Dec;113(12):1640-61.
Comparison of effects of long-term low-fat vs high-fat diets on blood lipid levels in overweight or obese patients: a systematic review and meta-analysis.
Schwingshackl L, Hoffmann G.
Dietary fat plays an important role in the primary prevention of cardiovascular disease, but long-term (≥12 months) effects of different percentages of fat in the diet on blood lipid levels remain to be established. Our systematic review and meta-analysis focused on randomized controlled trials assessing the long-term effects of low-fat diets compared with diets with high amounts of fat on blood lipid levels. Relevant randomized controlled trials were identified searching MEDLINE, EMBASE, and the Cochrane Trial Register until March 2013. Thirty-two studies were included in the meta-analysis. Decreases in total cholesterol (weighted mean difference -4.55 mg/dL [-0.12 mmol/L], 95% CI -8.03 to -1.07; P=0.01) and low-density lipoprotein (LDL) cholesterol (weighted mean difference -3.11 mg/dL [-0.08 mmol/L], 95% CI -4.51 to -1.71; P<0.0001) were significantly more pronounced following low-fat diets, whereas rise in high-density lipoprotein (HDL) cholesterol (weighted mean difference 2.35 mg/dL [0.06 mmol/L], 95% CI 1.29 to 3.42; P<0.0001) and reduction in triglyceride levels (weighted mean difference -8.38 mg/dL [-0.095 mmol/L], 95% CI -13.50 to -3.25; P=0.001) were more distinct in the high-fat diet groups. Including only hypocaloric diets, the effects of low-fat vs high-fat diets on total cholesterol and LDL cholesterol levels were abolished. Meta-regression revealed that lower total cholesterol level was associated with lower intakes of saturated fat and higher intakes of polyunsaturated fat, and increases in HDL cholesterol levels were related to higher amounts of total fat largely derived from monounsaturated fat (of either plant or animal origin) in high-fat diets (composition of which was ~17% of total energy content in the form of monounsaturated fatty acids, ~8% of total energy content in the form of polyunsaturated fatty acids), whereas increases in triglyceride levels were associated with higher intakes of carbohydrates. In addition, lower LDL cholesterol level was marginally associated with lower saturated fat intake. The results of our meta-analysis do not allow for an unequivocal recommendation of either low-fat or high-fat diets in the primary prevention of cardiovascular disease.

Det här abstraktet får ju studien att låta väldigt intressanta men precis som studien som tittade på effekterna av ROM vid styrketräning så blir du besviken om du läser metoddelen. Högfettkost i den här studien var alla studier där man ätit över 30 E% fett och lågfettkost var under 30E% fett. Och det var den enda skillnaden.
Den här typen av jämförelser är för mig fullständigt meningslös. Är det verkligen någon som tror att det enda betydande som kan skilja två dieter åt är om de innehåller mer eller mindre än 30 E% fett. Det finns tusentals sätt att äta samtidigt som du äta och ändå delar man in det i två så här otroligt grova grupper.Så här förklarar författarna det i studien:

there is a plethora of contradictory guidelines for weight management, dietary treatment of obesity, and prevention of CVD and their corresponding effects on CVD risk factors with respect to percentage of dietary fat. As a general rule, these different dietary regimens can be categorized into low-fat (LF) (mostly <30% of total energy consumption) and high-fat (HF) (mostly >30% of total energy consumption)

Det får mig att undra vilken sten de levt de senaste årtiondena. Så läxan ännu en gång är att du behöver läsa mer än abstraktet av en studie för att veta vad den verkligen handlar om. Och om du ser någon använda den här studien som stöd för någonting som har med dieter att göra så kan du skratta åt personen.

5 svar på “Blodfetter – Lågfett vs högfettkost”
  1. Jag håller delvis med dig i din kritik men man kan också se det på så sätt att även om skillnaderna är små mellan vissa koster i jämförelsen så ger de mätbara skillnader. I diskussionen går de dessutom igenom flera olika aspekter som kan variera mellan och inom de olika kosterna som delförklaring till resultaten. Meta regressionerna utökar ju även detta resonemang. Så även om meta-analysen haltar lite så tycker jag artikeln är läsvärd.

  2. Jag tänkte ”varför bemödar han sig ens att skriva en artikel om studien då?” tills jag läste om och läste sista stycket, tänkvärt.

  3. Jag stör mig lite extra mycket på att LF-kosten är ”mostly 30%”
    Inte helt bra studie.

  4. Stefan:
    Jag stör mig lite extra mycket på att LF-kosten är ”mostly 30%”
    Inte helt bra studie.

    Så du har läst hela då?

  5. Ola Wallengren:
    Jag håller delvis med dig i din kritik men man kan också se det på så sätt att även om skillnaderna är små mellan vissa koster i jämförelsen så ger de mätbara skillnader. I diskussionen går de dessutom igenom flera olika aspekter som kan variera mellan och inom de olika kosterna som delförklaring till resultaten. Meta regressionerna utökar ju även detta resonemang. Så även om meta-analysen haltar lite så tycker jag artikeln är läsvärd.

    Man har ju inkluderat allt från 35E% fett till lågkolhydratkost med 20g cho/dag som högfett. Det är väl det jag vänder mig mot egentligen. Ser inte hur informationen blir användbar då. Känns som att det blir för många kanske och om. De nämner ju det i slutsatsen att framtida RCT borde ha klarare definitioner på dieterna vilket jag tolkar som att de också inser att det är för många olika dieter inblandade.
    Sen har de ju delat in det mer i deras forest plots. LF vs LC och LF vs LGL/LGI är ju intressant kanske. Men det är ju i sig ingen ny information och de diskuterar ju den knappt i artikeln trots att det nog är den informationen som verkligen säger någonting.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *