Vågar som anger kroppsfett är värdelösa

En våg som räknar ut mängden kroppsfett

Det finns ju många sätt att försöka få en insikt i ens hälsa via olika typer av mått och tester. Det vanligaste som folk egentligen är intresserade av är nog vikt och mängden kroppsfett. Människor vill helt enkelt se bra ut i spegeln. Att se bra ut i spegeln förknippar folk tyvärr allt för oftast med en bestämd vikt när de i själva verket borde förknippa det starkare med en viss mängd kroppsfett.

Så om du försöker förändra hur din kropp ser ut och fram tills nu bara använt dig av en våg är det dags att du lägger till något eller några fler mått.

Ett vanligt sådant mått som folk gärna lägger till är mängden kroppsfett mätt med olika typer av vågar som använder sig av något som kallas bioimpedans. Dessa vågar skickar en svag ström genom din kropp och med hjälp av kunskapen att olika vävnader leder ström olika bra så kan vågen sen räkna ut och ge dig ett värde på hur mycket kroppsfett du har på kroppen. Det är dock ett problem med dessa vågar, de är ofta inte allt för tillförlitliga.

Obes Rev. 2013 Jul 12.
Bioelectrical impedance analysis to estimate body composition in children and adolescents: a systematic review and evidence appraisal of validity, responsiveness, reliability and measurement error.
Talma H, Chinapaw MJ, Bakker B, Hirasing RA, Terwee CB, Altenburg TM.

Bioelectrical impedance analysis (BIA) is a practical method to estimate percentage body fat (%BF). In this systematic review, we aimed to assess validity, responsiveness, reliability and measurement error of BIA methods in estimating %BF in children and adolescents.We searched for relevant studies in Pubmed, Embase and Cochrane through November 2012. Two reviewers independently screened titles and abstracts for inclusion, extracted data and rated methodological quality of the included studies. We performed a best evidence synthesis to synthesize the results, thereby excluding studies of poor quality. We included 50 published studies. Mean differences between BIA and reference methods (gold standard [criterion validity] and convergent measures of body composition [convergent validity]) were considerable and ranged from negative to positive values, resulting in conflicting evidence for criterion validity. We found strong evidence for a good reliability, i.e. (intra-class) correlations ≥0.82. However, test-retest mean differences ranged from 7.5% to 13.4% of total %BF in the included study samples, indicating considerable measurement error. Our systematic review suggests that BIA is a practical method to estimate %BF in children and adolescents. However, validity and measurement error are not satisfactory.

Det här är en så kallad systematisk review där forskare försöker sammanfatta all forskning på ett område. Själva artikeln är mest en massa statistik och jag tänker inte gå igenom särskilt mycket av det man fann här utan nöjer mig med att säga att forskarnas slutsats blev att bioimpendansvågar, alltså vågar som säger sig kunna mäta kroppsfett och muskelmassa, inte kan användas på ett tillförlitligt sätt för just det syftet.

However, our systematic review concludes that, based on conflicting results for criterion and convergent validity and considerable measurement error, BIA cannot accurately assess %BF, FM or FFM. We propose that the most frequently used devices and prediction equations are improved and evaluated in multiple high-quality studies.

I den här studien har man endast tittat på studier på barn och ungdomar. Vågar som använder sig av bioimpedans är beroende av att man har en bra kalibrerad ekvation för just den gruppen av människor som man tänker utföra mätningarna på. Barn har andra förhållanden mellan ben, muskler, fett och vätska än vuxna och därför behöver man en annan ekvation för att få lite bättre resultat. Dessa förhållande förändras ju också när ett barn växer och då de inte finns någon data för hur dessa förändringar sker så kan man inte ta fram en bra ekvation.

Hos vuxna fungerar vågen nästan lika illa

Det finns en rad studier på den här typen av vågar även på vuxna givetvis och resultaten är väldigt varierande där med. I en studie jämförde man till exempel fyra olika ekvationer med en ekvation som man tog fram under studiens gång och fann då föga förvånande att den ekvationen som de själva tog fram fungerade bäst och var den enda som var tillräckligt tillförlitlig (1).

Så om du bor i Marocco i för övrigt passar bra in på testpersonerna i den studien så har du en ekvation som passar ganska bra där. Nu ska du bara hitta en våg som använder den ekvationen. Om du lyckas med det så är standardavvikelsen fortfarande strax över 2 kg vilket innebär att om du väger omkring 70 kg med kroppsfettnivåer omkring 20 procent så kan det värde du får slå med omkring 3 procent åt båda hållen.

Skillnaden i uppmätt fettmassa med en BIA våg och bättre teknik
Grafen visar på skillnaden i uppmätt fettmassa med en bioimpedans våg och en bättre teknik. Om vågen varit perfekt hade alla punkterna hamnat på linjen från nollan. Nu är istället spridningen ganska stor och för att inkludera 95 procent av de testade behöver man öka på felmarginalen med omkring 5 kg både uppåt och nedåt.

Det finns en liten nytta med vågarna ändå

Trots att du alltså inte kan lita på vågarna som säger sig mäta hur mycket fett du har på kroppen så finns det faktiskt användning för dem. Det absoluta värdet som du får från vågen är inte särskilt bra men om du är noga med att utföra mätningarna på samma sätt varje gång så kan du faktiskt få ett ganska hyfsat värde på hur din kropp förändras. Du kan alltså använda vågen för att klura ut om du blir av med muskler eller fett.

För att uppnå detta måste du se till att standardisera mätningarna. Det finns en rad olika faktorer som kan påverka mätningen så du behöver tänka på några saker.

Du måste ha samma vätskenivå vid varje mätning

En bioimpedansvåg påverkas ganska kraftigt av din vätskebalans. Så se till att du väger dig på samma tidpunkt varje dag och att du inför det druckit normalt. Det bästa är vanligen att du mäter dig på morgonen efter det att du varit på toa. Då är man relativt regelbunden i sina mätningar. Det är faktiskt så att även mat i magsäcken kan påverka så det här ska göras innan frukost även om du inte skulle dricka något under frukosten.

Även alkohol timmarna innan mätningen kan påverka eftersom alkohol kan påverka din vätskebalans så har du druckit några betydande mängder dagen innan så hoppa över mätningen nästa dag.

Standardisera även träningen

Även träning kan påverka din vätskebalans och framför allt påverka var vätskan är i din kropp och även det påverkar mätningarna. Utför därför ingen träning de närmsta 8 timmarna i alla fall och om du utför träning dagen innan så se till att den i alla fall är ganska lik den träningen du genomförde innan förra mätningen.

Menstruationscykeln kan ställa till det ordentligt

För kvinnor är menstruationscykeln något som kan påverka resultaten ganska rejält. Beroende på var i menstruationscykeln en kvinna är så kan vätskenivåerna i kroppen skilja sig med ett antal liter. Detta försämrar givetvis tillförlitligheten på mätningarna ordentligt. Det här är ju också något som skapar spöken i tankarna hos kvinnor som försöker gå ner i vikt. De tycker de sköter allting bra och så kan de ändå gå upp 1-2 kg på en vecka. Viktuppgången är dock inte fett utan vätska (om nu personen skött sig bra då).

Armarna och benens position i förhållande till överkroppen

Även var du håller dina armar och ben kan ha en liten inverkan på resultatet. Så se till att du alltid har samma vinkel mellan benen och mellan överarmarna och kroppen när du genomför en mätning. Ett annat alternativ är att du ser till att ha något material mellan dina ben och mellan dina armar och överkroppen som inte leder ström. Detta är oftast den bästa lösningen om du har en hel del övervikt.

Summering – vågar som mäter fett är inte så användbara

Även om det går att använda vågar som mäter mängden fett på ett ganska konstruktivt sätt tycker jag att de är tämligen meningslösa. För du kan följa din viktnedgång på andra bra sätt som är bra mycket billigare och som kräver mindre eftertanke. En klassiker är ju ett måttband. Tar du måttet över områden där du främst lägger på dig fett så får du ett ganska bra mått på hur din kropp förändras när det gäller kroppsfett. Exempel på mått här är runt midjan och över höften.

Har du ganska lågt kroppsfett från början finns det många andra ställen som du kan mäta för att få en bild över om du lägger på dig kroppsfett eller inte. Förutom måttband kan även kaliper fungera ganska bra för att ta reda på mängden kroppsfett. Inte heller kaliper är dock särskilt tillförlitligt men med bra standardisering blir det i alla fall bättre än en bioimpedansvåg.

Sen fungerar ju alltid bilder väldigt bra. Ta en bild varje vecka i samma position med samma ljussättning så får du en bra översyn på hur din kropp förändras. Spegel fungerar ju även det men risken att man lurar sig själv är väldigt stor då ens utseende kan förändras ganska radikalt från dag till dag beroende på träning, vätskenivåer osv.

19 thoughts on “Vågar som anger kroppsfett är värdelösa

  1. Jag vill minnas nånstans att jag läst/hört någonstans att man ska dricka en halvliter kallt vatten direkt efter att man vaknat. Sedan vänta ungefär 30 minuter innan man ställer sig på vågen. Resultatet av det ska vara mest ”korrekt”, eller så nära rätt resultat som möjligt iaf.

    Kommer inte ihåg var jag snappat upp detta, så kan inte backa upp detta med några som helst källor.

  2. Jag har en våg som mäter fettprocent, den är väldigt exakt.
    När det kommer till kroppsvikten. Fettprocenten har jag ingen anledning att lita på.

  3. Jag håller med dig Jacob om princip allt du skriver. Jag har en wifi Withings våg som jag använder dagligen, varje morgon efter toabesök, med samma kroppsposition och rena fötter. Med absoluta mått är den redovisade fettprocenten runt 40% ”fel” relativt kalipermätning (som givetvis också enbart är en grov uppskattning).
    Men relativt sätt är jag väldigt nöjd med vågen. Den visar konsekvent fel. Den tycks alltså ha en låg precision men en mycket hög noggrannhet. Då jag under ett par månadslånga ”testperioder” haft relativt sett mycket god kontroll på energiintag vs uttag (vägt ALL mat, använt stegmätare, effektmätare på cykel etc etc) har vågen visat klart rimliga värden på den relativa procentuella fettförlusten (vilken jag har jämfört med den teoretiska förlusten vid uppmätt minskad kroppsvikt trots oförminskad kroppsstyrka). Kan tilläggas att jag under testperioderna använde mig av tre dagars rullande medelvärden för såväl vikt som uppmätt fettprocent. Om vågen går från tio procent till 11 procent fettprocent är det en tydlig signal att jag med stor sannolikhet ökat min fettandel med ca 10%. Däremot säger det alltså inte att jag har 11% fett. För egen del tycks alltså vågen fungera för mitt syfte att hålla ungefärlig koll på min kroppskomposition, och styra upp min kost/träning om det går åt fel håll. Till hösten tänkte jag köra såväl dexamätning som bod-pod för att jämföra samt kunna använda multiplikator på min uppmätta fettprocent från withingsvågen (är medveten om att även bodpod och dexa endast ger fingervisningar). Är man medveten om bristerna och möjligheterna tycker jag att man kan få ut en hel del av bioimpedansmätning. Självklart är det dock spegeln som får det sista ordet.

  4. Som summering anser jag alltså att det finns flera poänger i texten men att rubriken är missvisande 🙂

  5. Har jag missat något, eller är anglosaxerna extremt dåliga när det gäller att tydligt skilja mellan procent och procentenheter?

    T.ex.: ”test-retest mean differences ranged from 7.5% to 13.4% of total %BF in the included study samples”

    Skulle jag gissa så är 7.5% och 13.4% procenenheter, men det är långt från självklart hur det ska tolkas. Ska man prata om hur stora felen är när det gäller att mäta andel fett, så är det relativa felet klart intressantare. Fem procentenheters fel för en bodybuilder gör en våg värdelös men för en tjock person är det ganska okej t.ex.

  6. MJ: Inte för att du frågade mig, men vad sägs om att använda en backe istället? (svårt att sälja backar däremot).

    jag köper aldrig träningsutrustningar och hade inte köpt eller intresserat mig för den här produkten heller, utan tänkte mest om det finns några fördelar med träning med hjälp av det här redskapet.

  7. MJ: Inte för att du frågade mig, men vad sägs om att använda en backe istället? (svårt att sälja backar däremot).

    Annars kan man nog använda midjebälte med rep och dra stock/bildäck som är den okommersiella versionen bland skidåkare.

  8. Kan bara instämma i detta inlägg. Jag har en våg som mäter kroppsfett som jag numera bara använder för att kolla vikten men eftersom den även visar kroppsfett så kan man ju inte låta bli att kolla. Den kan variera rätt ordentligt i procent (lätt +- 3-4%) medans kalipern varierar max någon procent. Kaliper är ju dessutom billigare.

  9. Hej!
    En annan viktig sak är ju att strömmen alltid tar det kortaste vägen. Så är det inte då så att om man står på en våg, så går strömmen från ena benet, rundar underlivet och ner igen. Således mätes bara nedre delen. Så en bukfet person med kycklinglår får ju hur låga värden somhelst. Möjligt att vågarna på något sätt tar hänsyn till detta, men det var iaf en av grunderna man lärde sig i på elektroniken i skolan.

    **Jocke R

  10. Det stämmer bra det Joakim. Och de flesta BIA-vågar använder endast händerna som utgångspunkt. Det finns dock vågar där du även håller något i händerna vid mätningen. Dessa är dock inte mycket mer precisa tyvärr

  11. Pingback: Shape me up |
  12. Hej Jacob!

    Jag är medveten om att detta är en äldre tråd men tänkte höra om du har någon feedback på den nya generations BIA mätningar:
    http://www.inbody.se/InBody/InBody.html

    Om man ser till vad som står om just denna variant verkar den skilja sig en hel del från dem typerna som ni pratat om här och dennes resultat ska vara ganska exakt.

    Har du lust och tid så åtkom gärna med lite feedback 🙂

    ha det gått!

    mvh, Sebbe

  13. Hej Jacob! Undrar oxå som Sebastian om hur inbody-vågarna fungerar, och hur pålitliga dessa är! Återkoppla gärna på denna gamla tråd! 🙈

  14. En våg som har en homoskedastisk felmarginal kan visa fel men ändå lyckas visa utvecklingen rätt.

    Vad är då homoskedasticitet?

    Enkelt förklarat är det att felen beter sig på ett inte slumpmässigt vis utan har en varians som är lik.
    Ta en hastighetsmätare. Kör du i 10 och den visar 10,5 eller om du kör i 100 och den visar 105 är den homoskedastisk. Skulle den istället visa 10,5 och 113 är den hetroskedastisk.

  15. Ett enklare ord för homoskedasticitet i det här fallet är ju systematiskt fel. Problemet här är dock inte systematiska fel i vågarna. Resultatet varierar beroende på flera olika faktorer som du inte kan förutsäga precist. Ibland får du får låga värden, ibland för höga

  16. Är dessa vägar bättre idag 2020 eller samma skit?

    Tänkte köpa våg +fitbit men vet inte om det är värt de..
    Har du någon artikel ang aktivitetsarmband? Har försökt leta..

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *