Socker & barn – Usla studier hyllas om resultatet är "rätt"

För två dagar sen publicerades en studie utförd av Robert Lustig som föga förvånande fått stor uppmärksamhet i olika större medier igår och idag. Robert Lustig är det nog en hel del som känner till även här i Sverige då hans föreläsning och påståenden kring fruktos fått extremt stor spridning med tanke på dess ämne och han är ju även väldigt hyllad inom LCHF. Hans påståenden kring socker och då främst fruktos har däremot blivit ganska ordentligt ifrågasatta från väldigt många eftersom han varit väldigt alarmistisk i sina påståenden.

Den studie som Lustig med flera har publicerat nu har titel, ”Isocaloric fructose restriction and metabolic improvement in children with obesity and metabolic syndrome” men tyvärr lovar titeln lite mer än vad studien i sig levererar som jag kommer gå igenom senare. Men först en liten kort genomgång av vad studien påstår sig visa och som vad medierna har skrivit om den.

43 överviktiga barn började äta mycket mindre socker

Den här studiens upplägg är väldigt enkelt, och dåligt. Totalt tog man 43 barn och ungdomar mellan 8-18 år gamla och med en medelålder på 13 år som var feta enligt deras åldersanpassade BMI.

Det här var ungdomar som uppenbarligen älskade socker då deras medelintag låg på 28 energiprocent. De fick alltså i sig mer än en fjärdedel av alla sina kalorier från rent socker. Kriterierna för att du skulle få vara med i studien var att du åt minst 15 energiprocent socker.

Barnen drack troligen mycket läsk
Om du ska lyckas äta en kost med 28 energiprocent socker så dricker du troligen en hel del läsk eller annan sockersötad dryck.

Själva mätningen av vad ungdomarna åt tidigare baserades på att deltagarna fick svara på ett frågeformulär och sen bli intervjuade av en dietist. Det här är en metod som används i vissa studier men för just den här studien hade det varit mycket bättre om deltagarna fått fylla i en matdagbok över några dagar istället.

Det fanns ingen kontrollgrupp i den här studien vilket är väldigt dåligt. Givetvis är det väldigt mycket som tenderar att förändras när du går med i en studien och utan en kontroll grupp så vet man helt enkelt inte vad som bidragit med vad.

Den här studien varade i endast nio dagar vilket är väldigt kort tid. I media målas det här upp som någon form av styrka där man påstår att det går att se stora effekter på hälsan på väldigt kort tid bara man äter mindre socker men som jag ska förklara senare så finns det LÅNGT mycket bättre studier som varat över så kort tid om du nu bara är intresserad av de mer kortsiktiga resultaten.

Det var meningen att de skulle äta lika mycket kalorier men…

I titeln till den här studien står det isocaloric. Det här betyder att deltagarna åt lika många kalorier när de fick sin nya diet som de åt innan de var med i studien. Det här är i princip en ren lögn från forskarnas sida då de i själva verket inte haft någon kontroll alls på det här.

Alla deltagarna fick den mat som de skulle äta varje dag men i övrigt levde de fritt och de hade alltså alla möjligheter att fuska. Det finns studier av den här typen sen tidigare och vi vet att folk fuskar även när du ger dem all mat. Jag kan bara tänka mig hur de fungerar om vi snackar tonåringar.

Hur som helst så är ett mindre fusk inte det stora problemet med deras påstående när det gäller att deltagarna fick lika många kalorier. Problemet ligger i att de endast använt sig av en formel för att uppskatta hur mycket kalorier som varje deltagare behövt för att hålla sig i energibalans. Problemet med den här uppskattningen är att den blev fel. Här under kan du se deltagarnas vikt under studien.

Viktnedgång med en diet med mindre sockerSom du kan se gick deltagarna i snitt ner nästan ett kilo på 10 dagar. Deltagarna har alltså legat på ett ganska ordentligt underskott under studietiden. Det var till och med så att Lustig och co insåg detta efter 17 av ungdomarna gått på deras diet och då ökade de på kaloriintaget för resten med 10 procent till. Trots det så har de alltså misslyckats ganska ordentligt med att uppskatta energiintaget, så mycket så det gett minus ett kilo på 10 dagar.

När deltagarna fick berätta hur mycket de hade ätit av maten de fick så varierade deras intag mellan 75 till 115 procent. De som åt mer än hundra har alltså då ätit mer än den maten som de fick från forskarna.

Kort och gått så kan vi alltså summera den här delen med att deltagarna verkligen inte har ätit en isokalorisk diet, vissa av dem verkar ha legat nära det medan andra har ätit helt andra mängder.

Den dieten som deltagarna fick i den här dieten var framtagen för att innehålla ungefär lika mycket fett, kolhydrater och protein som ungdomarna åt tidigare fast istället för ungefär 28 energiprocent socker så innehåll dieten 10 energiprocent socker. Deltagarna fick alltså istället för socker äta andra former av kolhydrater.

Det här nästan allt du får veta om deltagarnas diet. Forskarna skriver också att de försökte inkludera flera ”ungdomsvänliga” matalternativ likt kalkonkorv, pizza, bönburrito, potatis chips och popcorn. I vilka mängder eller hur ofta står det ingenting om.

Om du äter en diet med 28 energiprocent socker så äter du garanterat mycket skitmat och skitmat innehåller inte bara mycket socker utan också bland annat större mängder tillsatt fett och raffinerade kolhydrater. Ska du då plocka bort det mesta sockret så måste du plocka bort lite av skitmaten. Så det är med största sannolikhet inte bara sockermängden, eller ännu mer specifikt fruktosmängden, som bara har förändrats i den här studien.

Studiens resultat – bra för de som gick ner i vikt

Som väntat fick de här barnen bättre hälsovärden. Det som är intressant är dock att det endast var barnen som gick ner i vikt som såg några större förbättringar. Av de 44 barnen som var med i studien var det endast 10 av dem som inte gick ner i vikt. Här under kan du se förändringarna i blodsocker och insulin efter ett glukostoleranstest där de fått dricka 75 gram glukos på fastande mage.

Blodsocker och insulin efter ett glukostoleranstest
Blodsocker och insulin efter ett glukostoleranstest hos de tio barnen vars vikt inte förändrades över 10 dagar.

Lustig och de andra författarna gör en stor grej av att trenden är mot en positiv effekt här med men det är ändå bara en trend förutom att höjningen av blodsockret blev något högre innan de tio dagarna med den nya dieten.

Det mesta annat som man undersökte hos deltagarna förbättrades dock också för deltagarna som inte gick ner något i vikt. Bland annat var där en liten men signifikant sänkning av fasteblodsocker och fasteinsulin samt en förbättring av HOMA-IR som är ett mått på insulinresistens. Här finns dock ett problem i att man i den här studien utför väldigt många så kallade signifikanstest. Om du utför många test av den här typen utan korrigera för det så kommer du med hög sannolikhet att få ett eller flera signifikanta resultat endast på grund av slumpen, Signifikant skillnad, vad betyder det rent praktiskt?.

Av någon underlig anledning får vi inte endast veta vissa av värdena i jämförelsen hos barnen vars vikt förblev stabil. För hela gruppen rapporterar man förändringar i blodtryck men den här informationen saknas för endast de tio deltagarna som höll sin vikt. Blodtrycket förbättrades något hos hela gruppen men det är dels väntat med en liten viktnedgång sen är det också väldigt vanligt att folk får lägre blodtryck efter att du mäter det några gånger då de blir mer avslappnade vid testtillfället. Då det inte fanns någon kontrollgrupp i den här studien så vet vi inte om så var fallet här.

Vad vi vet från tidigare studier jämfört med den här studien

Den här studien är lite unik i sitt slag då den har försökt att undersöka effekten av att minska sockerintaget hos någon som tidigare haft ett väldigt högt sockerintag. Det finns en hel del studier från tidigare där man undersökt effekten av att ge personer en diet med stora mängder fruktos över en kort tid och i de här studierna så ser man inga markanta effekter från fruktosen så länge som vikten hålls stabil (2, 4). I den ena översiktsartikel där man hade lite mindre strikta regler såg man dock en liten förbättring av blodtryck och blodfetter när folk åt mindre socker även om vikten var stabil.

De här översiktsartiklarna målar dock upp en bild där effekten från socker, om vikten verkligen är stabil, är ganska blygsam. I alla fall över en kortare tid. Om vi då väljer att tro på resultatet i den här nya studien från Lustig så innebär det att vi har en situation där det tar längre tid att utveckla negativa hälsoeffekter av socker/fruktos än det gör för att få positiva om du utesluter dem. Inte en omöjlig situation givetvis men jag vet inte vad mekanismen skulle vara.

När det gäller vikten så finns det många väldigt välkontrollerade studier som visat att om du verkligen kontrollerar kaloriintaget så händer det ingenting speciellt med kroppsvikten endast på grund av fruktosinnehållet. Nicklas skrev om det här för tre år sen och om något är detta än mer bevisat idag, Fruktos och energibalans – blir man tjockare ändå?. Så att deltagarnas vikt förändrades i den här studien beror på att de inte lyckades hålla kalorintaget isokaloriskt.

Staffan Lindebergs grupp med Maelán Fontes i spetsen har även utfört en studie på Lanzarote där de gav diabetiker två olika dieter med samma energifördelning över fyra veckor där de också såg till att deltagarna höll sin vikt stabil (3). De lyckades också hålla vikten stabil på sina deltagare. Det som gör den här studien intressant är att de fann en stor förbättring i försöksgruppen som åt en diet med hela 60 gram fruktos per dag. Det här motsvarade 11 energiprocent av deras diet. Precis samma procentandel som ungdomarna i den här studien fick i sig INNAN de började den nya dieten.

Det som skiljer Fontes studie från Lustigs studie är att deltagarna i Fontes studie fick i sig nästan allt fruktos och socker från frukter medan Lustigs ungdomar troligen har proppat sig fulla med en massa skitmat. Så mer socker och fruktos från frukt gav bättre hälsovärden i Fontes studie och mindre socker och fruktos från skitmat gav bättre hälsovärden i Lustigs, börjar du ana mönstret?

Lustig däremot drar givetvis slutsatsen att han har bevisat att fruktos är det som är problemet. Som du förhoppningsvis redan förstått så är den här studien alldeles för dåligt utförd för att bevisa någonting men om den ska sägas visa något överhuvudtaget så är det att barn som äter en helt horribel diet kommer att förbättra sin hälsa om du ger dem bättre mat som är färdig att äta över tio dagar.

Frukt innehåller en hel del socker
När folk äter frukt blir deras hälsa överlag bättre, inte sämre, trots sockerinnehållet

Vad media har skrivit om studien

Engelskspråkig media har generellt sett varit väldigt dåliga när de har rapporterat om den här studien. I princip har de köpt pressreleasen rakt av och sen endast valt att intervjua folk som stödjer studiens slutsatser och få tidningar har ens funderat kring studiens upplägg och dess evidensvärde.

Till exempel så har Time magazine skrivit om den här studien med rubriken ”Sugar Is Definitely Toxic, a New Study Says” och NY-Times har en artikel med titeln ”Cutting Sugar Improves Children’s Health in Just 10 Days”.

En av få tidningar som faktiskt har en liten kritiskt hållning till studien är The Guardian som har fått med citat från två andra forskare som inte är imponerade av studien, Health threat of sugar is vastly underestimated, study claims. Dock har The Guardian också publicerat en artikel av Lustig själv under något som de kallar för ”comments are free” där Lustig påstår att hans nya studien bevisar att socker är ett problem utöver dessa kalorier, The science is in: the case for a sugar tax is overwhelming.

Här i Sverige verkar det som DN är de enda som har plockat upp på studien än så länge och tacksamt nog så har de baserat det mesta i sin artikel på det som står i The Guardian, Amerikansk sockerstudie ifrågasätts.

Om det varit omvändt, vem hade då godkänt den här studien?

Nu när du har fått lära dig lite mer om den här studiens upplägg och alla bristerna både när det gäller dess metod så vill jag att du funderar kring om någon ens hade tittat på den här studien om den varit sponsrad av sockerindustrin och visat på ett resultat som passar dem? Svaret på den frågan är givetvis ett nej, ingen hade brytt sig om studiens resultat eftersom den är så dåligt utförd. Antagligen hade den aldrig ens blivit publicerad.

För att göra det ännu mer humoristiskt så anger Robert Lustig och hans medförfattare att de inte har några jäv, ”no conflicts of interests”. Vi ska alltså tro att en författare till en bok som i princip bygger på att socker är det stora problemet ingen form av jäv? Lustig är också involverad i gruppen Sugarscience vars namn egentligen säger allting. Det är en grupp som gör många bra saker men där finns också en hel del överdrifter på deras hemsida.

Dessutom snackar vi om en man som i flera år nu har stått i föreläsning efter föreläsning, youtubeklipp efter youtubeklipp och påstått att vetenskapen redan finns här mot socker. Har den här personen då inga ”conflicts of interests” när han utför en studie av den här typen. Särskilt när det är så dåligt kontrollerade studier som den här så finns där mycket plats till små justeringar, omedvetna och medvetna, som kan snygga till resultatet.

Summering

Det här är en studie som jag inte tycker ger någonting rent praktiskt. Då den är för dåligt kontrollerad får vi inga svar på vad som verkligen är en metabol effekt från socker i sig och tittar man på det rent praktiskt så är det väl ingen som skulle göra någonting annat? Tänk dig själv om du skulle vara barndietist eller på något annat sätt arbeta med ungdomar med stor övervikt som du efter en matdagbok eller liknande finner äter mer än en fjärdedel av sina kalorier från socker. Vad hade du gjort? Givetvis hade du sagt till dem att kraftigt minska på intaget av alla de livsmedel som innehåller större mängder tillsatt socker som de äter mycket av just nu.

Sockerintaget hos deltagarna under själva interventionen i den här studien var 10 energiprocent vilket inte är direkt lågt, medelsvensken ligger faktiskt på precis samma nivå som medelsvensken idag. Med tanke på att medelsvensken inte äter någon superdiet så kanske det ger dig ett litet hum om hur dåligt de här ungdomarna har ätit från början. Så det som Lustig och de andra forskarna gjorde med barnen i den här studien är det samma som troligen nästan alla dietister har försökt göra med överviktiga barn i många år nu.

Att man kan förbättra hälsomarkörer hos folk utan att folk går upp eller ner i vikt är inget nytt, man har gjort det tidigare i flera studier, till exempel i Fontes studie. Den här studien gör dock inte det, den gör i princip ingenting mer än att säga att det är en bra idé att ge barn som äter en kost med 28 energiprocent socker en kost med mindre socker och skitmat överlag.

13 thoughts on “Socker & barn – Usla studier hyllas om resultatet är "rätt"

  1. Kostdoktorn glömde viss att läsa studien.

    I studien ingick 43 barn med fetma och metabolt syndrom, som under bara 10 dagar fick äta mindre socker. Viktigt var att de fortfarande åt samma mängd kalorier, den enda skillnaden var att de ersatte fruktos med stärkelse.

    Inte så oväntat när man är ekonomiskt beroende. Då ljuger man ju hejvilt som han brukar anklaga alla andra forskare för.

  2. Varför gör man ens en studie utan kontrollgrupp? Han vet ju att den kommer granskas. Publicitet? I så fall har han ju lyckats.

  3. Även studier med brister kan publiceras. Eventuella svagheter och brister brukar lyftas fram i diskussionen och slutsatsen får formuleras därefter. Som reviewer hade i alla fall jag påpekat det.

  4. Har du någon referens till Fontes studie? Det du länkar till är protokollet. Det var länge sedan jag hörde honom berätta om resultaten, men vad jag förstår är de fortfarande inte publicerade? Även om det verkar lovande så är det svårt att säga något innan man läst själva studien.

  5. Tack för en bra genomgång av denna studien.
    När jag läste den blev jag nyfiken – Om du hade gjort en studie likt Lustig här men kommit fram till att det var skitmat som bar skulden: vad hade du angivit under ”conflict of interest”?

  6. Hur är det ens möjligt att få en så bristfällig studie publicerad i en tidskrift med impact 3.4? Måste vara väldigt ont om välgjord forskning på överviktsområdet…

  7. A F - ursprungsliv.nu:
    Har du någon referens till Fontes studie? Det du länkar till är protokollet. Det var länge sedan jag hörde honom berätta om resultaten, men vad jag förstår är de fortfarande inte publicerade? Även om det verkar lovande så är det svårt att säga något innan man läst själva studien.

    Den är vad jag vet inte publicerad ännu. Det jag vet om den är information från olika presentationer samt att jag ställt några frågor direkt till honom via twitter.

  8. Max mustermann:
    Tack för en bra genomgång av denna studien.
    När jag läste den blev jag nyfiken – Om du hade gjort en studie likt Lustig här men kommit fram till att det var skitmat som bar skulden: vad hade du angivit under ”conflict of interest”?

    Jag hade nämnt min bok i ämnet skulle jag tro. Det är väl mest där min konflikt finns i alla fall om man ser till det ekonomiskt. Det är ju utan tvekan ett större problem än någon som kanske fått några tusen för att föreläsa för ett företag någon gång i tiden.

    Sen är ju Lustig involverad i flera organisationer som endast fokuserar på socker och hade jag varit det så hade jag nog nämnt det med.

  9. En kommentar som ganska väl summerar Lustigs syn på vetenskap. ”Vi har inget bevis på att socker är vanebildande, men det sannolikt så.” Kan man kalla det anti-vetenskap?

    ”While the concept of fast food addiction remains to be proven, these findings support the role of fast food as a potentially addictive substance that is most likely to create dependence in vulnerable populations.”

    Curr Drug Abuse Rev. 2011 Sep;4(3):146-62.

  10. Ville: En kommentar som ganska väl summerar Lustigs syn på vetenskap. ”Vi har inget bevis på att socker är vanebildande, men det sannolikt så.” Kan man kalla det anti-vetenskap?

    Här ska han dock försvaras lite i att han är långt ifrån ensam i åsikten att mat kan ha beroendeliknande egenskaper. De flesta är dock mycket mer inne på att det mer är en form av beroende av ett livsmedel eller vissa typer av livsmedel än det är ett beroende av en makronutrient. Problemet här är ju att Lustig inte verkar kunna separera på de här två koncepten. Oftast skriver han om just ”fast food” i sina mer akademiska artiklar men sen i media blir det istället socker eller fruktos.

  11. Jag håller med om att beroendelika tillstånd och påverkan på belöningssystemet säkert förekommer. Gränsdragningen för ett beroende kan ju vara svårt att dra om det handlar om läkemedelsliknande processer i hjärnan eller ett rent beteende som associeras med välbehag eller ångestlindring. Alkohol, drog och läkemedelsberoende är enkelt såtillvida att det finns abstinens och toleranseffekter som lätt kan studeras. Om man är beroende av vissa födoämnen, dataspel, sex eller sin iphone är det nog svårt att bena ut vad som är biologiskt beroende eller mer situationsberoende. Jag har inte sett någon i abstinenskramper utanför lokala hamburgerhaket än 😉
    Mitt inlägg svävar ut lite, min poäng var mest att Lustigs okritiska hållning till sin egen forskning. Att ifrågasätta sig själv är en viktig skillnad mellan seriösa forskare och självutnämnda profeter. Väldigt bra blogg förresten! Ska läsa din bok i dagarna!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *