Kritik.gudiol

För nästan två månader sedan skrev jag en artikel här på Träningslära med titeln Ann Fernholm och överdrivna påståenden kring socker och fettlever. Igår kom hon så med en replik på det jag tar upp i min text samtidigt som hon också skrev i en kommentar här på sidan att hon såg fram emot en rättelse. Så här kommer det tillsammans med en hel del annat.
Jag börjar med sakfrågorna först eftersom det faktiskt är de som är intressanta och det som min text handlar om. Jag kan redan nu säga att det här kommer att bli lite stökigt, det finns inget sätt att komma förbi det i fall jag ska bemöta det som skrivs. Om du är lat så kan du hoppa ner till en summering i punktform i slutet av artikeln.

Evidenshierarkin

Innan jag går in på det specifika inlägget i Fernholms replik så behöver jag presentera den så kallade evidenshierarkin. Detta är en pyramid som används för att försöka illustrera att alla typer av evidens och studier inte är lika mycket värda. Bilden här under är till exempel från Karolinska institutets hemsida där de förklarar varför systematiska översiktsartiklar ligger högst upp i pyramiden.
Som du kan se är det meta-analyser ovanför de systematiska översiktsartiklarna men en meta-analys är en systematisk översiktsartikel där man dessutom gör en ytterligare mattematisk analys för att försöka kombinera alla studieresultat till ett resultat. Ibland går detta att göra och ibland skiljer sig resultaten för mycket eller så är det för få studier för att göra det.

Studier har olika evidensvärde
Det finns olika grader av evidens där det generellt sett är så att ju längre upp man är i hierarkin ovan desto bättre är den evidens som du får ta del av.

Det finns många varianter av den här pyramiden och det finns också saklig kritik av den då till exempel en systematisk översiktsartikel som endast tittat på epidemiologi ibland kan väga mindre än en större interventionsstudie.
Ibland kan pyramiden också ge intrycket av en falsk trygghet då en systematisk översiktsartikel och meta-analys kan komma fram till väldigt osäkra resultat de med eftersom de är beroende av att ett område är väl utforskat med bra studier. Så även om du läser en systematisk översiktsartikel och den kommer fram till en slutsats så kan ändå det klokaste att säga för stunden vara något i stil med ”vi vet inte men om vi måste gissa nu så kör på det här”.  Kritiken till trots så är evidenshierarkin ett bra sätt att belysa hur olika typer av studier har olika mycket tyngd vilket är det jag vill få fram här.

Att det forskas på ett område säger inget om forskarnas åsikter

Det första Fernholm gör här är att hon påpekar att det är ett ökat intresse kring fruktos och fettlever. Det stämmer och hon visar ju det tydligt och bra i en graf i sin artikel.
Därefter gör hon hoppet till en kommentar skriven av mig på Facebook där jag skriver att Ann Fernholm (mfl) överdriver det man vet kring socker och fettlever.
Om du har svårt att se tråden mellan de här två korta styckena så är det för att där inte finns någon. Om jag skulle påstå att 2 gram fruktos direkt får din lever att explodera på grund av fettlever så kan du inte säga att mitt påstående inte är en överdrift eftersom det har börjat publiceras fler och fler studier där man har fruktos och fettlever i titeln.
Nu påstår jag inte att Fernholm har sagt att 2 gram fruktos får din lever att explodera men jag påstår att hon överdriver och säger saker som det inte finns evidens för. Och hennes replik här är ingen saklig replik. Bara för att det forskas på ett ämne så innebär inte det att det hon säger om ämnet är korrekt eller att det inte går att avfärda överdrifter.

Vem är expert och varför publicerar de sin fakta på hemsidor istället för i vetenskapliga tidskrifter?

Efter det här så går Fernholm vidare och berättar att det bland annat finns 12 experter på sidan sugarscience som anser att socker kan ge fettlever. Jag kan hålla med om att i alla fall några av de där 12 verkligen är experter på ämnet men det innebär så klart inte att allting som sägs på sidan och som alla eller vissa av dem tror verkligen stämmer. Än mindre att allt är väl underbyggt idag.
Vi är nu längst ner i evidenshierarkin ovan, istället för att titta på de faktiska studierna och vad experter publicerar i systematiska översiktsartiklar så tittar vi istället bara på vad de tycker. Låg evidensgrad med andra ord.
Man får givetvis tycka och tro mycket och när det gäller sockrets inverkan på vår hälsa så forskar man fortfarande så det finns många med olika hypoteser. Fullt normalt. Däremot så måste man skilja på de här hypoteserna och vad man verkligen vet, det gör man ofta inte på SugarScience och det gör inte Fernholm.
Här tar Fernholm också ut tre punkter kring vad hon tog upp i SVT plus och framställer det som att det var dessa påståenden som jag kritiserade eller bemöter, det är det inte. Och det är väldigt tydligt om du läser min text.

Plocka russinen ur kakan

Efter det här så börjar Fernholm prata om faktiska studier. Äntligen kan man tycka men om du granskar studierna, tittar på evidenshierarkin och sen läser min första artikel där jag säger att Fernholm överdriver så blir du nog snart besviken.
Om du tittar på själva studien så ser du direkt att det inte är en systematisk översiktsartikel. Så Fernholm har med andra ord valt ut en specifik studie av någon orsak istället för att ta upp de systematiska översiktsartiklar som finns.
Nu är studien som Fernholm tar upp dock publicerad efter det att den systematiska översiktsartikeln som jag tar upp är publicerad så vi tittar på den ändå, kanske är den mycket bättre än tidigare studier och därmed innebär en förändring för hela forskningsfältet.
Jag tittar därför igenom metoden och resultatet och finner ganska snabbt att så inte är fallet. I studien har man inte kontrollerat deltagarnas kaloriintag och deltagarna som fick mer socker gick upp i vikt medan deltagarna som fick lite socker gick ner i vikt.

Deltagarna gick upp och ner i vikt med de olika dieterna
Deltagarna gick upp och ner i vikt med de olika dieterna

Om du läst min tidigare artikel så vet du att det här förstör resten av tolkningen av studien då viktförändringen i sig kan förklara alla förändringarna. Det här var också en studie där man använde sig av ett sockerintag på 25 E% vilket är en väldigt stor mängd socker. Detta med de väldigt höga sockermängderna i de flesta studier tog jag också upp i min förra text.

Reviewartiklar är oftast mest forskares hypoteser

Nästa sak Fernholm tar upp är två så kallade reviewartiklar. Reviewartiklar är en eller några forskares syn på ett forskningsfält där de först framställer vad de tror om området just nu och sen försöker peka ut nya områden som behöver utforskas mer. De berättar alltså om sina hypoteser.
En reviewartikler är alltså inte en systematisk översiktsartikel. I en systematisk översiktsartikel ska forskarna ta upp alla studier som passar med deras inklusionskriterier och sen berätta om dessa medan en forskare helt själv får välja vilka studier som hen vill ta med i en review.
Reviewartiklar är inte riktigt med i pyramiden jag har tagit upp här tidigare från Karolinska Institutet och de placeras lite olika beroende på vilken pyramid man hittar. Ibland ligger de ganska långt ner då det på sätt och vis faktiskt bara är en eller några få experters åsikter och ibland ligger det lite högre upp då det ändå ses som en översikt kring ett forskningsområdet, om än mindre rigorös än en systematisk översiktsartikel.
Det finns som jag redan påpekat en hel del forskare som har en hypotes om att fruktos skulle kunna vara extra illa när det gäller fettlever. Men det finns inte evidens för det idag, särskilt inte med rimliga doser socker kring nivåerna som vi har i dagens kostrekommendationer. Det är alltså en hypotes som vissa forskare har. Ann Fernholm framställer det inte så, därav min titel ”överdrivna påståenden”.
Den här delen avslutar Fernholm sen med meningarna

”Så visst finns det olika läger inom forskningen. Allt annat är att snedvrida sanningen.”

Och jag håller med henne till 100 procent. Det är självklart att det finns ”olika läger” eller att forskare inte tycker precis samma sak inom ett forskningsområde. Särskilt när det ännu saknas en hel del kunskap och olika forskargrupper har olika hypoteser. Det innebär dock inte att man per automatik tillhör ett av dessa läger bara för att man yttrar sig. Man kan fortfarande påstå saker som fakta, som det saknas evidens för, och då kommer man med överdrivna påståenden oavsett om ens faktapåstående överlappar lite med vissa forskargruppers hypoteser.
Fernholm levererar helt enkelt ingenting som stödjer hennes påståenden här. Hon brukar förorda WHOs gräns på 5 procent men hon inte ens visa att 10 procent är ett problem i den här diskussionen.

Hur fruktos omsätts i kroppen

I den här delen berättar Fernholm att hon upptäckt klara brister i mina kunskaper kring fruktos. Detta kommer hon fram till efter att hon har läst en mening i min text som hon tycker ”får det att låta som”.

Ann Fernholm kritiserar min formulering men det jag skriver går ihop helt med det hon skriver. Men tydligen så har jag ändå ”bristande kunskap kring hur fruktos omsätts”

Visst är det möjligt att med misstro tolka det här som att jag tror att någonting annat händer när man inte ligger på kaloriöverskott men kom igen. Det jag skriver är helt korrekt och det utesluter inte att samma sak händer alltid. I själva verket har jag skrivit många gånger om att fruktos främst omsätts i levern, den tidigaste referensen jag kunde hitta var första upplagan av Forma Kroppen och jag skrev det även här på sidan 2012.
Så jag har inte åsikten som Fernholm försöker tillskriva mig här och hon hade lätt kunnat hitta tydligare påståenden från mig i fall hon velat. Hon har ju trots allt haft sju veckor på sig och det är inte särskilt svårt att hitta.

Jag får sen kritik för att jag är saklig

I nästa del så får jag kritik från Fernholm för att jag är saklig. Fernholm skriver det så klart inte så men det är det som hon säger när hon drar till med rubriken ”Jacob Gudiol tittar bara på en av alla pusselbitar” och sen börjar skriva om saker som inte berör ämnet.
Om hon tittat på rubriken i min text så borde det stå ganska klart att texten skulle handla om fettlever. Ändå börjar hon kritisera mig för att inte ta upp en massa annat som inte berör fettlever.
Om jag hade velat diskutera allting så hade jag skrivit det. Då hade jag inte skrivit att texten skulle handla om fettlever. Det Ann Fernholm gör här är en typ av red herring.
Personligen så föredrar jag att vara saklig så jag skrev om det jag sa att jag skulle skriva om istället för att ta upp en massa annat. Så jag undanhåller ingen information som Fernholm senare påstår, jag tog upp den information som var relevant för ämnet. Om något är det hon som undanhåller information när hon hela tiden bara lyfter fram de studierna som passar och struntar i de systematiska översiksartiklarna och de enskilda studierna som inte stämmer med vad hon vill påstå.
Jag har skrivit en lång text här på sidan som handlar socker och hälsa rent allmänt och Fernholm är varmt välkommen att kritisera den i fall hon nu vill diskutera socker rent allmänt. Här finns den och jag vet att Fernholm sett då hon kommenterat under den Socker, fruktos och hälsa.

En gigantisk halmdocka att attackera

Nästa gång som Fernholm egentligen tar upp fettlever är under rubriken ”Stärkelse bättre än socker” där hon påstår att min hypotes är att ”alla kalorier påverkar levern lika”. Jag har ingen aning om varifrån Fernholm har fått den här hypotesen?
Fernholm gör en halmdocka
Jag uttrycker inte det påståendet någonstans i min text. Jag tycker mig inte heller kunna hitta någonting som ens skulle kunna antyda detta i texten. Det jag har skrivit är istället följande när jag berättar om den systematiska översiktsartikeln jag tar upp.

Resultatet av den här genomgången var i princip bara att det man kan säga med säkerhet är att det är dåligt att gå upp i vikt och det är bra att gå ner i vikt. Betydelsen av fördelningen mellan kolhydrater, fett och protein samt vilken typ av kolhydrater eller fett du äter är ännu väldigt oklar, även om det finns en indikation på att det borde kunna spela roll

Jag är alltså tydlig med att ingen vet någonting säkert idag men att det finns en del som talar för att det skulle kunna spela roll, men ingen vet säkert hur det påverkar. Ärligt talat så kan du se klart och tydligt i resultaten som jag tar upp i min artikel att det händer saker även på energibalans och att där är skillnader. Att jag då skulle påstå att det inte är så hade varit synnerligen korkat.
Det som Fernholm har gjort här är ett retoriskt knep som kallas för halmdocka eller halmgubbe. Hon hittar på vad jag har sagt så att hon kan bemöta det och verka kunnig/duktig.
Studien som Fernholm tar upp är för övrigt givetvis inkluderad i den systematiska översiktsartikeln som jag skrev om. Återigen ser vi alltså exempel på att plocka russinen ur kakan och bara lyfta fram de studier som passar istället för att försöka ge en rättvis bild av hela forskningsfältet.

Miss av mig då tabellen var felaktig

Slutligen så tar Fernholm faktisk upp lite saklig kritik i frågan här då hon tar upp ett citat där jag skriver att förändringarna var små i en studie.
Otydlig redovisning av studieresultat
För det första när det gäller min första mening så står det här tydligt i översiktsartikeln som jag diskuterar. Att de endast mätte fett i levern i slutet av interventionerna kan du läsa i bilden som jag har klistrat in i inlägget. När det gäller att man inte kunde räkna på signifikans så handlar det om signifikanta värden från utgångsläget och att detta inte gick står också tydligt i översiktsartikeln. Efter resultatet ser du en # och om du sen tittar under tabellen så ser du att detta betyder:

Så de här delarna stämmer med vad jag skrev. Däremot så missförstod jag att man redovisade resultatet i absoluta procentenheter och inte relativa enheter. Värdena i procent är alltså deltagarnas faktiska värden och inte förändringar. Så mitt påstående att det i princip inte hände någonting är fel och jag har nu rättat det i min första text. Värdena är däremot låga och långt under gränsen för vad som klassas för fettlever, för båda grupperna.
Det här förändrar så klart inte den totala bilden heller då artikeln som sagt var med i den systematiska översiktsartikeln och dessutom är det här en studie där man har mätningar på 7 personer där man gav dem 25 E% fruktos. Alltså endast fruktos, inte socker. Om du ska uppnå det här med socker behöver alltså hälften av all energi du får i dig komma från socker. Så relevansen för verkligheten är snällt sagt tveksam.

Verkligheten och okontrollerade studier som svarar på andra frågor

Efter det här så använder sig Fernholm av rubriken ”Men vad händer i verkligheten?” vilket är lite kul med tanke på att vi har diskuterat just den saken tidigare och jag skulle säga att det tar jag tar upp där gäller även här, Verkligheten vs kartan. Det handlar inte om verkligheten vs någonting annat utan det handlar om olika typer av frågeställningar som ger olika typer av svar.
Fernholm tar sen återigen upp studien där deltagarna har fått dricka en liter läsk om dagen. Fernholm hänger upp sig på att förändringen i kroppsvikt inte var signifikant vilket stämmer men samtidigt är det så klart så att även skillnader som inte är signifikanta rent statistiskt ändå finns där.
Det här påpekar också forskarna själva i artikeln där de skriver följande i sin text.

Total fat mass, however, showed a tendency to increase from baseline in the regular cola group at 6-mo follow-up (1.25 kg; 95% CI: −0.4, 2.7; P = 0.1)

Skillnaden i vikt var alltså mer än ett kilo vilket är mindre än skillnaden i flera kortsiktiga studier där man sett tydliga och ganska stora förändringar i mängden fett i levern.
Efter det här så börjar Fernholm ta upp viktförändringen istället för förändringen i kroppsfett.

Jag är ju delvis skyldig här då jag uttryckte mig slarvigt i min text och bara skrev vikt men jag tycker personligen från kontexten, och stycket ovanför som Fernholm inte har med i sin bild, att det är tydligt att jag syftar på fettvikt, alltså fettmassa. Men det är klart att det kan missförstås om texten läses av personer som inte är så nog med att skilja de två som jag normalt är i mina texter.
Lite senare i sin text tar Fernholm också upp att hon precis hittat en studie som visar att vassle (ett mjölkprotein) möjligen kan minska inlagringen av fett i levern. Av någon orsak drar hon dock ingen parallel till den här studien där den andra gruppen som gick upp i fettmassa (men inte lika mycket) faktiskt fick i sig just vassle via mjölken.
Det här är ett exempel på problemet när man ska använda studier från ”verkligheten” för att försöka titta på mekanismer. Du har helt enkelt ingen orsak alls om vad som orsakar vad. Trots det så är alltså den här studien Fernholms absoluta favorit när det gäller bevis. De där systematiska översiktsartiklarna på mer kontrollerade studier är inget för henne.
För övrigt så kan jag också nämna att den här läskstudien faktiskt också är med i den systematiska översiktsartikeln. De har dock klassat den studien som en studie där deltagarna har legat på ett kaloriöverskott. Så jag antar att inte heller de är överens med Fernholm här.

En okontrollerad studie utan kontrollgrupp

Sen tar Fernholm upp en subgruppsanalys på en studie som hon tog upp och jag kritiserade. För det första är det uppenbart från hennes första text att hon inte syftade på subgruppen. Hon skriver istället ”På nio dagar nästan halverades mängden fett i deras lever” när den data hon tar upp nu istället visar på en minskning med drygt 20 procent.
I den här studien hade man 43 barn och av dessa var det då 9 barn som inte hade gått ner i vikt när man mätte dem på vågen efter 10 dagar. I studien rapporterar man även resultatet från en mätning med MR där du tydligt kan se att även de här 9 barnen har tappat fettmassa både subkutant (underhudsfett) och viceralt (kring buken).

Jag har otroligt svårt att förstå vart fettmassan skulle ha tagit vägen i det här fallet. När man gjorde subgruppsanalysen så mätte man bara viktförändringen med hjälp av en våg och den pågick i 10 dagar. Alla som någonsin har försökt att gå ner i vikt vet att det går upp och ner även om man är noga med att ligga på ett kaloriunderskott.
Jag är därför ytterst skeptisk till att detta verkligen återspeglar en stabil kroppsvikt och att det inte handlar om att de här 9 av av slumpen råkade väga kanske 0,5-1 kg mer vid det tillfället på grund av mer vätska, fulla tarmar eller liknande.
Fast visst är det möjligt att det är en riktig effekt. Om du tittar på min tidigare artikel om det här så är det tydligt att man ofta ser effekter i storleken 20 procent när man förändrar vad människor äter.
Men du kan inte lyfta fram en sådan här studien som bevis för någonting. Det är kort och gott en usel studie och jag tycker att det säger en del när det är studier likt den här som lyfts fram som bästa bevis istället för de mycket mer välkontrollerade studierna som finns.

Summering kring socker och fettlever

Det här var nog allting kring fettlever och jag tycker att vi kan konstatera att Fernholm inte tog upp någonting nytt i evidensvärde utan plockade fram några russin ur kakan och sa till alla att titta på dem istället för helheten som då redan är presenterad i den systematiska översiktsartikeln som jag berättade om i min artikel.
Fernholm tar upp många småsaker, några exempel på studier och så vidare men jag uppmanar verkligen alla att inte missa skogen för alla träd som hon hela tiden pekar på. Det som man idag kan säga när man ställer krav på evidensen är inte det som Fernholm säger. Eller har sagt ska jag nog nästan säga för det är lite annan bild hon målar upp i sin replik nu jämfört med tidigare. Här är några exempel på tidigare uttalanden:

  • I sitt svar till livsmedelsföretagen använde hon titeln ”Jo, Livsmedelsföretagen. Socker kan ge fettlever.”.
  • I Fernholms bok smakäventyret från 2015 skriver hon på sida 24 ”Forskning visar allt tydligare på att för mycket socker kan orsaka en farlig förfettning av levern”
  • På hennes hemsida kan du läsa ”Ni som har läst Det sötaste vi har vet att socker kan orsaka en fettbildning i levern vilket i längden kan leda till fettlever.”

Nu får vi alltså idag veta att detta bara är en hypotes. Personligen kan jag tycka att man ska uttrycka sig aningen mer försiktigt än ovan när man framför en hypotes. Men det är just sådana här uttalanden som gjorde att jag skrev att Fernholm överdriver. Ibland uttrycker hon sig mer nyanserat och ibland blir det överdrifter och du vet aldrig riktigt vad som gäller.

Angående Fernholms inledning

Fernholm inleder sin artikel med att diskutera mig som person. Jag har inga större problem med det, jag har vant mig de senaste 10 åren.
När det gäller den första delen så är Ann givetvis fri att kommentera under alla mina artiklar, precis som alla andra är. Hade hon hört av sig så hade jag nog också låtit henne publicera ett svar här på sidan.
Fernholm kritiserar Gudiol
Hennes exempel på hur hon alltid erbjuder de hon kritiserar möjlighet att svara på sin sida tycker jag inte direkt är applicerbart. Vi har båda utmärkta plattformar själv och att jag skulle erbjuda henne möjlighet att svara här känns lite som att Aftonbladet skulle säga till Expressen att de kan skriva sin replik hos dem istället för på sin egen site.
Hon påstår också att jag förvränger hennes påståenden och jag antar att hon dragit den slutsatsen från det här under:
Här har jag uttryckt mig klumpigt. Jag skulle haft med ett till exempel efter ”personer som…”. Jag förstår att Fernholm tar det som att jag menar att just hon sagt sakerna jag tar upp som exempel men det var inte meningen.
Det jag menar är att hon tillhör gruppen som tydligt går utanför det spann som är rimligt att diskutera när det gäller socker. Ett bra exempel här är när Fernholm överdrev på twitter och skrev att Sockerfilmen skildrar ”exakt vad man ser i vetenskapliga studier”.
Att Fernholm inte säger att socker är farligt oavsett mängd är något jag har påpekat tidigare och jag har även läst hennes böcker och vet att hon inte säger att det är farligt även i små mängder. Så jag förstår att det jag skrev är lätt att tolkas fel. Det här är dock någonting som Fernholm kunde ha påpekat direkt i en kommentar och så hade jag fixat det direkt. Istället tog hon sju veckor på sig.
När det gäller det hon sen citerar från sin bok så är det i sig ett utmärkt exempel på att inte särskilja vad ”experter säger” kontra vad experter faktiskt kan lägga fram belägg för. Du kan hitta en expert som kan påstå nästan vad som helst. Nyligen var det en verklig forskare som påstod att socker inte kan bidra till diabetes i What The Health. Han kan så klart inte backa upp det påståendet men om vi ska ta alla ord från experter på fullt allvar så har vi experter över allt som säger allt möjligt och helt plötsligt finns det ingen fakta längre.
Att därför sätta ribban där för vad som är en legitim vetenskaplig diskussion där håller inte. Den legitima diskussionen pågår i de vetenskapliga tidskrifterna och där hittar du ingen seriös diskussion kring om socker är som de tunga drogerna.
Det finns helt enkelt inga forskare som kan lägga fram några vettiga belägg för det. Men när Fernholm skriver ”som de tyngsta drogerna ger” i sin bok så tolkar givetvis läsarna det som att det faktiskt finns det.

Mer kring titlar och experter

Fernholm gör sig också lite rolig över att även jag säljer böcker och inte har en forskarutbildning men där är en stor skillnad mellan henne och mig. Skillnaden är att jag inte säger saker som är särskilt kontroversiella i denna fråga. I min tidigare text kom jag till exempel fram till precis samma slutsatser som den systematiska översiktsartikeln jag tog upp.
Ibland i andra ämnen har jag däremot lite andra hypoteser än de som tas upp i en studie jag skriver om och då skriver jag klart och tydligt att det är min hypotes. Den hypotesen får sen mina läsare eller lyssnare ta som de vill. Tycker de att jag motiverar min ståndpunkt bra så kanske de tror samma sak, eller så väljer de att inte tro på det.
Jag använder heller aldrig min bok eller mina titlar som någon typ av legitimitet i någon diskussion där de inte hör hemma.
Till skillnad från mig så kommer Fernholm ganska ofta fram till slutsatser som inga forskare har kommit fram till i en systematisk översiktsartikel eller liknande. Hon gör det inte heller tydligt för sina läsare när hon skriver att någonting är en forskares hypotes, hennes egen hypotes eller när det är etablerad fakta.

Summering

Det är nog lätt att få uppfattningen att Fernholms replik är övertygande. Det är hårda och ”tillrättavisande” ord samtidigt som hon tar upp studier med tillhörande grafer. Ser man till antalet delningar den har fått i sociala medier idag så verkar det i alla fall som att många har tyckt så.
Jag hoppas dock att den här texten har visat att repliken är ganska ihålig. Det är mestadels en misrepresentation av min text där hon tex säger att jag inte vet hur fruktos bryts ner, att jag inte tar upp en massa annat när jag säger att jag inte ska upp en massa annat, att jag säger att min hypotes är att makronutrienterna alla har samma effekt när jag inte alls säger det osv.
Sen har hon som sagt lite snygga grafer, hon har hittat några mindre fel i min text (som hon så klart kunde påpekat direkt) och sen har hon letat fram några enskilda studier och experter som hon tycker säger det som hon vill säga. Den typen av tillvägagångssätt duger dock inte om man verkligen vill försöka föra fram vad forskningen har visat.
Nu skriver hon då att den hon för fram är en hypotes och då är allting bra. Hon får gärna ha den hypotesen. Men då ska hon skriva det konsekvent, berätta vad all forskning säger och inte använda studier missvisande.
Jag vill också påpeka att Fernholm har skrivit i flera kommentar här på sidan och i sociala medier att mina texter om socker och fruktos är fulla av sakfel, tex här. De fel hon har hittat när det gäller sockerdelen är dock bara att jag tolkade ett diagram fel och att vi inte är överens om vad som räknas som viktuppgång när folk dricker läsk.
Allt det andra hon skriver berör hur hon tycker att jag framställt henne, andra ämnen som inte berör fettlever eller att hon tolkat det jag skrivit fel. Samtidigt fortsätter hon att ta upp studier som bevis utan att berätta att de samtidigt inkluderat viktuppgång alt. viktnedgång.
Slutligen så skrev jag i min förra text att Fernholm har skrivit tre böcker om socker. Det är givetvis fel och jag har bara slarvat där. Jag har faktiskt läst alla tre böckerna och borde fått det rätt från början. Jag har nu ändrat det här i min förra text som Fernholm bad mig göra i en kommentar tidigare idag.
Summering i punktform

  • Jag skrev fel att Ann Fernholm har tre böcker om socker
  • Jag misstolkade ett resultat i ett diagram
  • Jag uttryckte mig slarvigt så det kunde tolkas som att jag tillskrev Fernholm en dogmatisk åsikt som jag vet hon inte har.
  • Fernholm kallar numera det hon tidigare påstått som fakta kring fettlever för en hypotes (igen)
  • Fernholm lyfter fram studier som inte kan svara på en fråga som bevis för just den saken
  • Fernholm väljer ofta att lyfta fram studier med sämre evidens istället för bättre
  • Fernholm tillskriver mig saker som jag inte har sagt och kritiserar mig sen för det flera gånger om
  • Fernholm drog in många saker i diskussionen som inte är relevanta och kritiserade mig för att inte göra samma sak
  • Fernholm gillar att använda sig av auktoritetsargument där hon hittar experter som säger det hon vill säga och lyfter fram dem istället för att lyfta fram vad som verkligen kan backas upp med evidens
  • Fernholm föredrar mer okontrollerade studier för de visar på ”verkligheten” fast sen försöker hon använda dessa studier som bevis för mekanismer vilket inte går att göra på ett bra sätt.

Uppdatering: Det här blev en del i en lite längre diskussion där detta är artikel nr 3. Du hittar alla här under.

  1. Jag: Ann Fernholm och överdrivna påståenden kring socker och fettlever.
  2. Ann: Jacob Gudiol och felaktigheterna om socker på bloggen träningslära.se.
  3. Jag: Replik på Ann Fernholms replik angående socker och fettlever.
  4. Ann: Slutreplik kritik av Jacob Gudiol.
  5. Jag: Uppföljning nr 2 kring Ann Fernholm och fettlever.

Den här artikeln är uppdaterad 2019-01-30 då jag adderade till bilden över hur fettmassan minskat enligt MR hos barnen i subgruppen som Ann lyfter fram.

13 svar på “Replik på Ann Fernholms replik angående socker och fettlever”
  1. Kul svar från en kolhydrat – socker diggare !
    Jag vet inte hur gammal ni är och vad ni själv äter men ett utmärkt objekt
    för och få diabetes – 2 verkar vara i antågande om ni inte har fattat
    hur skadligt Kolhydratfrosseriet är på oss människor tom på kort tid !

  2. Egon Gustafsson:
    Kul svar från en kolhydrat – socker diggare !
    Jag vet inte hur gammal ni är och vad ni själv äter men ett utmärkt objekt
    för och få diabetes – 2 verkar vara i antågande om ni inte har fattat
    hur skadligt Kolhydratfrosseriet är på oss människor tom på kort tid !

    Kul svar från någon som uppenbarligen inte hade en enda saklig sak att säga 👍 #kämpaegon

  3. KämpaEgon var det enda ni fick ur er ! Fantastiskt bra eller ?
    Vad äter ni själv ?
    Vad får man diabetes 2 av ? Är det kanske att man äter Mättat , omättat fett Kanske ?
    Kallades inte Diabetes 2 för sockersjuka tidigare i forntiden och hur behandlade man den ,
    med mer socker eller ?

  4. Egon Gustafsson: KämpaEgon var det enda ni fick ur er !

    Er? Du inser att det är en person som svarar dig och en person som skrivit texten va?
    Sen var mitt svar precis lika saklig som dina kommentarer. Den här texten handlar om fettlever.
    Om du vill diskutera vad jag äter, vad som ger diabetes typ 2 eller någonting annat så finns det artiklar till det med där du kan kommentera.

  5. Egon Gustafsson:
    KämpaEgon var det enda ni fick ur er ! Fantastiskt bra eller ?
    Vad äter ni själv ?
    Vad får man diabetes 2 av ? Är det kanske att man äter Mättat , omättat fett Kanske ?
    Kallades inte Diabetes 2 för sockersjuka tidigare i forntiden och hur behandlade man den ,
    med mer socker eller ?

    Du fick inte ett mer utförligt svar eftersom du inte sade något som var värt att bemöta. Det enda du har tillfört är insinuanta frågor som inte har något att göra med artikeln ovan.
    Om ditt påstående är att allt socker måste undvikas för att det annars leder till typ-2 diabetes får du gärna bidra med några vetenskapliga studier som beläget dwt påståendet. Beakta gärna evidenshierarkin i artikeln.

  6. Jag skulle också våga påstå att vårat allt mer stillasittande liv där vi ska ta genvägar, använda fjärrkontroll till så mycket som möjligt, sitter vid dator, surfplatta, mobil eller tv´n så fort vi är lediga betydligt mer påverkar våran vikt, risk för fetma, typ2-diabetes mm än om vi äter fett och kolhydrater i förhållandet 30-70 % eller 70-30 %.
    Om vi inte gör av med den energin vi äter har större betydelse än om vi fortfarande äter dåliga fetter eller dåliga kolhydrater.
    Vissa människor man känner till äter så lite energi för att de rör på sig så lite. Då får dom ännu mindre energi, blir tröttare och rör på sig ännu mindre.

  7. Matte: Om vi inte gör av med den energin vi äter har större betydelse än om vi fortfarande äter dåliga fetter eller dåliga kolhydrater.

    Det finns väldigt dåliga belägg för att dagens överviktsproblem beror på för lite motion. Den här texten har fem år på nacken nu men det som står där gäller fortfarande https://traningslara.se/for-lite-motion-eller-for-mycket-mat/
    Här är ett exempel på en nypublicerad studie där man med objektiv data såg att fysisk aktivitet inte förutsäger vem som kommer gå upp i vikt över tid https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28775377
    Så ditt påstående är av allt att döma fel. Problemet är att människor äter för mycket skitmat. Sen håller jag med dig om att det inte finns några bra belägg för att det spelar någon roll i fall man äter 30-70 eller 70-30, det viktiga är kvaliten på maten.

  8. Har ni 33 åringen verkligen pratat med människor som har drabbats av diabetes typ 2 i verkliga livet egentligen ?
    Ni kan skriva hur mycket som helst och peka på hur många tabeller , diagram sk studier som möjligt men det hjälper inte ! Människorna som drabbas är fortfarande illa ute eftersom den vanliga behandlingen är Metformin och Insulin vilket inte gör saken ett dugg bättre om inte kosten i grunden förändras.
    Men peka ni på era löjliga tabeller ty dessa gör väl De diabetes typ 2 friskare Eller ?????

  9. Egon Gustafsson:
    Har ni 33 åringen verkligen pratat med människor som har drabbats av diabetes typ 2 i verkliga livet egentligen ?
    Ni kan skriva hur mycket som helst och peka på hur många tabeller , diagramsk studier som möjligt men det hjälper inte ! Människorna som drabbas är fortfarande illa ute eftersom den vanliga behandlingen är Metformin och Insulin vilketinte gör saken ett dugg bättre om inte kosten i grunden förändras.
    Men peka ni på era löjliga tabeller ty dessa gör väl De diabetes typ 2 friskare Eller ?????

    Men skärp dig. Du gör en osaklig kommentar som av allt att dömma är en retorisk halmgubbe. När du sen fick kritik för att du inte var saklig så är detta ditt svar? Seriöst? Mer av samma vara gör det inte bättre, tvärtom.
    Notera att jag inte tagit ställning till dina åsikter så tillskriv mig inget. Det jag invänder mot är hur du framför dem.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *