Uppföljning nr 2 kring Ann Fernholm och fettlever

Igår skrev jag en längre artikel här på sidan som var en replik till kritik som jag fått på en av mina artiklar, Replik på Ann Fernholms replik angående socker och fettlever. Idag har Fernholm nu publicerat en replik på den här texten med titeln ”Slutreplik kritik av Jacob Gudiol” som hon presenterade i en kommentar här på sidan med texten:

Jacob Gudiol ger sken av att ha bättre belägg för det han säger än vad han har. En systematisk översiktsartikel är något helt annat än det han har tittat på.

Om du läser hennes text så får du sen veta att den artikeln jag tar upp minsann inte är en systematisk översiktsartikel. Jag återkommer till detta snart. Efter argumentet kring att det inte var en systematisk översiktsartikel så har hon tydligen inte mer att säga om allt det jag skrev förutom att hon berättar att hon trodde att min första artikel handlade om allt hon sagt eftersom den innehöll hennes namn.

Fernholms ursäkt till hennes missförstånd

Jag vet faktiskt inte vad jag ska skriva om det här andra argumentet hon tar upp. Titeln på min artikel är alltså ”Ann Fernholm och överdrivna påståenden kring socker och fettlever” och sen kommer därefter en text på ungefär 3500 ord där jag efter en väldigt kort introduktion fokuserar uteslutande på fettlever och presenterar endast studier som berör det.

Detta påstår hon då att hon har missförstått som att det gäller allting hon har skrivit om socker. Personligen tycker jag att min rubrik är väldigt tydlig och den kommer ju dessutom tillsammans med texten.

Men men, hon kan så klart säga att hon misstolkat min text. Det går ju inte att motbevisa direkt.

Allting som hon inte bemöter i sin text

Fernholms argument mot min replik är nu alltså att jag säger att jag har redovisat resultatet från en systematisk översiktsartikel medan hon påstår att det inte är en systematisk översiktsartikel. Jag tycker så klart inte att hennes argument är relevant och ska ge min motivering till varför strax.

Först vill jag dock påpeka det uppenbara i att hon i sitt svar helt ignorerar att bemöta många saker som jag tar upp. I sin första replik till mig så var hon väldigt mån om att framföra att hon tyckt att min första text var väldigt osaklig med många fel. På Facebook uttryckte hon till exempel det så här:

…men vill heller inte låta honom sprida så grova felaktigheter och samtidigt stå oemotsagd.

Det jag ändrade i min text var att jag skrev att hon hade tre böcker när det var två, att jag misstolkat ett resultat i en tabell samt att jag erkände att en formulering jag gjort säkert hade kunnat missförstås. That’s it. Där fanns ingenting som ens berörde sakfrågan fettlever som korrigerades.

I min text påpekade jag dock flera tydliga fel som hon skrivit, främst om mig och vad jag står för. Hon påstår att en kommentar jag skrev är ren lögn, hon tillskriver mig åsikten att alla kalorier påverkar levern lika, säger att jag saknar kunskap kring hur fruktos metaboliseras och hon påstår att jag undanhåller information.

Jag visade tydligt i min text att inget av det här stämmer och jag får inget bemötande alls på någon av punkterna. Inte heller någon rättning.

I sin första replik till mig skriver Fernholm följande:

Fernholm har fel

Tydligen är det här inte lika viktigt när det hon har skrivit är om en annan person. Jag vill också lägga till att hon här ovanför formulerar sig så man lätt kan tro att hon bara råkade skriva fel, att hon tänkte skriva fruktos men det blev socker. Så är inte fallet. Hon läste studien fel och återgav den därför helt fel till sina läsare samtidigt som hon skickade iväg en känga om att studien gav stöd till WHOs gräns för 5 E% socker istället för NNR på 10 E%.

Nu när jag sitter och skriver det här det här finns felet dessutom kvar i Ann Fernholms text på de två större sidorna Kostdoktorn och Food Pharmacy. Detta är trots att hon så klart vet om att hennes text ligger på dessa sidor och trots att jag påpekade detta för henne för två dagar sedan nu att felet är kvar där.

Angående påståendet om systematiska översiktsartiklar

Slutligen ska vi då diskutera om den här studien är en systematisk översiktsartikel eller inte. Det finns egentligen inga exakta regler på vad som ska räknas som en systematisk översiktsartikel. Kriterierna skiljer sig lite för vad man måste ha med för olika tidskrifter.

Någonting som däremot alltid finns med som kriterie är att du inkluderar alla studier som passar med dina inklusionskriterier. I det här fallet så har forskarna både varit tydliga med vad de sökte efter och de har inkluderat alla studier som man hittade.

Det finns inte särskilt många kontrollerade studier på det här så forskarna valde därför att inkludera alla studier. Här under kan du se hur sökning och inklusionen gick till.

Inklusionskriterier för studien

Det här tillvägagångssättet skiljer sig mot en vanlig review där då forskarna själva väljer vad de vill peka ut och man inkluderar i princip aldrig alla studier inom ett område.

Forskarna har sen också snyggt presenterat alla de här 32 studierna i tabellform för att göra informationen lättillgänglig för läsaren så man själv kan få en överblick.

Det enda som egentligen fattas från den här artikeln och de flesta andra systematiska översiktsartiklarna som publiceras är en gradering av de olika studiernas metoder. Författarna själva, alternativt tidskriften, har inte heller valt att kalla det här för en systematisk översiktsartikel.

Fernholm skriver lite senare att många av de studierna som finns inom området är av dålig kvalité och att man därför inte hade kunnat utföra en systematisk översiktsartikel.

Hade exempelvis Cochrane, en organisation som gör systematiska översikter, tittat på området, hade många av de studier som både jag och Jacob Gudiol har refererat till våra inlägg rykt all världens väg. De är för små, har pågått under för kort tid och har metodologiska svagheter.

Det här stämmer först och främst inte. Det finns inga bestämda generella krav på studietid, antal deltagare eller någonting annat för att studier ska komma med i en systematisk översiktsartikel. Det finns faktiskt redan systematiska översiktsartiklar på det här som vi återkommer till snart.

Det är däremot intressant att hon här kritiserar studierna inom området som för dåliga och precis efter den här texten så kan du sen läsa följande som för mig bara är en stor tankevurpa.

Fernholm snurrar till det

Det är alltså Ann Fernholm som har påstått saker i den här diskussionen. Jag klistrar in citaten från mitt förra inlägg igen.

  • I sitt svar till livsmedelsföretagen använde hon titeln ”Jo, Livsmedelsföretagen. Socker kan ge fettlever.”.
  • I Fernholms bok Smakäventyret från 2015 skriver hon på sida 24: ”Forskning visar allt tydligare på att för mycket socker kan orsaka en farlig förfettning av levern”.
  • På hennes hemsida kan du läsa: ”Ni som har läst Det sötaste vi har vet att socker kan orsaka en fettbildning i levern vilket i längden kan leda till fettlever”.

Det är sen jag som påstår att hon överdriver. Min ståndpunkt i frågan har ju kommit upp i alla mina texter men jag klistrar in citatet från min första text här igen.

Resultatet av den här genomgången var i princip bara att det man kan säga med säkerhet är att det är dåligt att gå upp i vikt och det är bra att gå ner i vikt. Betydelsen av fördelningen mellan kolhydrater, fett och protein samt vilken typ av kolhydrater eller fett du äter är ännu väldigt oklar, även om det finns en indikation på att det borde kunna spela roll.

Nyligen skrev jag också en artikel som handlade om hälsoeffekterna från socker och fruktos rent allmänt här på sidan där jag skrev följande slutsats:

För att summera forskningen väldigt kort så finns det inga belägg från interventionsstudier på människor för att socker eller fruktos har någon speciell effekt på mängden fett som lagras i levern (23). Det behövs dock betydligt fler studier på området.

Min ståndpunkt är alltså väldigt tydligt, att man inte vet, att det är för få studier på området och att man därför inte ska börja peka ut någonting specifikt och kalla det för fakta.

Nu skriver alltså Fernholm precis samma sak som jag har gjort flera gånger, fast hon anklagar samtidigt mig för att säga för mycket och sticka ut hakan.

Spelar det någon roll om vi klassar det som systematisk översiktsartikel eller inte?

Det sista som jag vill ta upp här är att det faktiskt inte spelar någon roll om du vill klassa artikeln jag har refererat till som en systematisk översiktsartikel eller inte. Det är en studie som har inkluderat alla studier på området och det är inte så många studier så man inte själv enkelt kan titta igenom dem och komma fram till precis samma slutsats som författarna gjorde vilket är:

Findings from isocaloric feeding studies suggest that consumption of relatively high-fat diets will increase liver fat content although the fatty acid composition of the diet may influence this response. The effect of dietary sugars on liver fat accumulation and metabolism requires some clarity with only a few studies investigating the influence of dietary sugars in the form in which they are typically consumed (ie, sucrose and HFCS) rather than glucose and/or fructose in isolation. Future studies around this would ideally be undertaken as a randomised controlled trial.

För den som ändå vill vara nitisk och hitta varje möjlig ursäkt för att ignorera det jag skriver och bara suga in allting som Fernholm berättar så finns det dock ännu fler hinder. Det finns redan flera publicerade systematiska översiktsartiklar på det här och jag har tagit upp dem i min allmänna artikel om socker.

Slutsatsen i all dessa tre systematiska översiktsartiklar är att det inte finns några belägg idag för att socker, HFCS eller fruktos har någon speciell eller anmärkningsvärd effekt på mängden fett i levern vid kaloribalans (234).

Fernholm påstod däremot så sent som igår att det inte finns några systematiska översiktsartiklar på den här frågan. Nu diskuterar vi alltså någon som har skrivit två böcker om socker, hela tiden diskuterar socker, tycker själv att det är rätt att hon kallas expert på socker, som allt som oftast drar in fettlever när hon diskuterar socker. Det är anmärkningsvärt att hon tydligen har missat tre tidigare systematiska översiktsartiklarna på ämnet.

Fernholm påstår något som är felaktigt

Att jag valde just den studien som Fernholm nu kritiserar för att inte vara systematisk är helt enkelt för att det är den senaste av de fyra som nu finns och jag anser att den ska räknas som systematisk.

I själva faktafrågan, det som faktiskt är intressant, så är dock allt det här ett gigantisk sidospår som Fernholm tar in oss på. Jag påpekade detta för Fernholm på hennes hemsida tidigare idag och fick då som replik att en av de systematiska översiktsartiklarna visade att socker ökade på fett i levern, på ett kaloriöverskott. En sak som jag aldrig sagt emot utan jag skrev precis samma sak i min första artikel. Återigen så blir det alltså inget svar i sakfrågan utan hon försöker flytta diskussionen.

Fernholms replik

Den diskussionen slutade med att hon till sist påstod att jag inte visste vad hon stod för i frågan.

Vad som är fakta i frågan hoppas jag nu är väldigt tydlig för alla. Det finns idag inga belägg för det som Fernholm har påstått. Som jag skrev i min förra artikel så kallar hon det nu för en hypotes och i sin senaste replik så snackar hon ju själv ner kvalitén på studierna.

Men tydligen så tycker hon ändå att det hela är tillräckligt för att hon ska kunna skriva en artikel med titeln ”Jo, Livsmedelsföretagen. Socker kan ge fettlever.” där hon sen kritiserar andra för att inte följa forskningen.

Personligen så skulle jag istället säga att Fernholm överdriver när hon gör det. Jag har till och med skrivit en artikel om det här på sidan, Ann Fernholm och överdrivna påståenden kring socker och fettlever.

Att vilseleda sina läsare

Avslutningsvis vill jag bara visa vad Fernholm öppnar sin sista replik med:

Fernholm vilselederFör det första skriver hon ju studier i plural här. Det handlade dock om tolkningen av resultatet från en studie i en tabell. Ett resultat som inte heller är relevant för helheten.

Sen är ju den här ingressen i övrigt så klart någonting som verkligen inte ger en rättvis bild av diskussionen för den som läser båda sidor. Men för de som bara hänger på hennes sida och inte läser det jag har skrivit så verkar det så klart som att hon har vunnit. Att det bara handlar om småsaker där två av tre inte ens berör sakfrågan och den tredje punkten inte förändrar någonting i slutsatsen får de inte veta.

Så här presenterar sen Fernholm sin senaste replik på Facebook:

Fernholm på Facebook

Jag har så klart aldrig sagt att hon inte får lägga fram sin hela tes kring socker eller någonting liknande. Jag har bara begärt att hon ska försvara en del av den tesen. Gör man faktapåståenden så ska man så klart backa upp dem.

I övrigt så erbjöd jag henne också i min förra replik att hon kan kommentera eller bemöta min allmänna artikel om socker. Hon har skrivit en kommentar under den artikeln med följande text:

Här är ett inlägg om alla de sakfel Jacob Gudiol begår när han skriver om socker och fruktos

Så hon är uppenbarligen inte blyg för att kritisera den men att sakligt gå igenom den verkar hon inte vilja. Istället fortsätter hon att lyfta fram enskilda studier som visar det hon vill tro på istället för att titta på helheten.

Summering

Jag tror att den här typen av debatter kan vara väldigt lärorika för att se hur folk som pendlar mellan gränsen för vad som är vettigt att säga och överdrifter normalt agerar i en diskussion. Fernholm målade upp den första repliken hon skrev som att jag är otrevlig och osaklig. Det var redan då inte särskilt mycket fokus på huvudfrågan utan Fernholm tog ut några grafer från de studierna hon tyckte passade tillsammans med några studier som inte ens passade med frågan (kaloriöverskottstudier) och presenterade det för sina läsare.

Jag svarade och påpekade bristerna i hennes resonemang, att hon målat upp en orättvis bild av min ståndpunkt samtidigt som jag rättade till de sakerna som jag ändå fick fel.

Fernholm svarar då sen med ett totalt snedsteg från diskussionen där hon istället för att diskutera evidensen i sig försöker flytta fokuset till att säga att den evidens jag tog upp inte är perfekt. Att det hon själv tagit upp tidigare bara är en begränsad del av forskningen och i många fall ännu sämre evidens hoppas hon att läsaren ska glömma.

Jag och Wille har två väldigt populära avsnitt av podden Tyngre Träningssnack kring ”dåliga argument” där vi faktiskt går igenom alla sakerna som Fernholm nu har gjort.

Uppdatering: Det här blev en del i en lite längre diskussion där detta är sista artikeln. Du hittar alla här under.

  1. Jag: Ann Fernholm och överdrivna påståenden kring socker och fettlever.
  2. Ann: Jacob Gudiol och felaktigheterna om socker på bloggen träningslära.se.
  3. Jag: Replik på Ann Fernholms replik angående socker och fettlever.
  4. Ann: Slutreplik kritik av Jacob Gudiol.
  5. Jag: Uppföljning nr 2 kring Ann Fernholm och fettlever.

18 thoughts on “Uppföljning nr 2 kring Ann Fernholm och fettlever

  1. Fan ibland undrar jag om allt måste förmedlas öppet på bloggar inför så många läsare. Är det så mycket prestige inblandat från bägges håll.
    Kan ni inte bara ses och diskutera igenom som man gjorde förr i tiden?
    Eller skicka privata meddelanden om man tycker någon gör fel eller överdriver.
    Hur många repliker fram och tillbaks skall det bli?

  2. Max Mustermann:
    Fan ibland undrar jag om allt måste förmedlas öppet på bloggar inför så många läsare. Är det så mycket prestige inblandat från bägges håll.
    Kan ni inte bara ses och diskutera igenom som man gjorde förr i tiden?
    Eller skicka privata meddelanden om man tycker någon gör fel eller överdriver.
    Hur många repliker fram och tillbaks skall det bli?

    Ann har ju redan förmedlat den här till en väldigt stor publik. Vad ger det då att jag tar någonting privat i efterhand? Problemet uppstår ju redan när felaktigheterna kommer ut till en stor publik och då måste ju också rättningarna komma ut till en större publik vilken min första artikel i alla fall gjorde hyfsat bra.

    Det kunde ju sen ha stannat där men istället för att Ann påpekade några småfel i min text direkt i en kommentar eller liknande så skrev hon en lång vilseledande text som sen fick väldigt stor spridning. Just nu har hon ju flera uppenbara felaktigheter om mig och mina kunskaper i sin text som hon inte har rättat trots att hon givetvis vet om detta. Så därför hamnade vi här lite senare.

  3. Får du aldrig en känsla av att det kanske finns grund för att fundera på hur du formulerar och uttrycker dig när du bemöter både befogad obefogad kritik? Eller känns det som om att du vinner mer mark genom att framstå som en översittare?
    Risken med det beteendet är ju att tillslut så vill ingen diskutera med dig eller ens lyssna (läsa) på de saker du kommer med.

  4. T,B

    ”Förväxla aldrig min personlighet med min attityd. Min personlighet är den jag är. Min attityd beror på vem du är”

  5. T,B:
    Får du aldrig en känsla av att det kanske finns grund för att fundera på hur du formulerar och uttrycker dig när du bemöter både befogad obefogad kritik? Eller känns det som om att du vinner mer mark genom att framstå som en översittare?
    Risken med det beteendet är ju att tillslut så vill ingen diskutera med dig eller ens lyssna (läsa) på de saker du kommer med.

    Vi är många som uppskattar Jacobs ärlighet lite hårda budföring, så du behöver nog inte oroa dig för att han ska tappa följare. 😉

  6. T,B:
    Får du aldrig en känsla av att det kanske finns grund för att fundera på hur du formulerar och uttrycker dig när du bemöter både befogad obefogad kritik? Eller känns det som om att du vinner mer mark genom att framstå som en översittare?
    Risken med det beteendet är ju att tillslut så vill ingen diskutera med dig eller ens lyssna (läsa) på de saker du kommer med.

    Är man en översittare om man påstår att någon har fel i sak?

    Om någon behöver ta sig en funderare är det ju snarare skrupelfria människor som vilseleder andra.

  7. T,B:
    Får du aldrig en känsla av att det kanske finns grund för att fundera på hur du formulerar och uttrycker dig när du bemöter både befogad obefogad kritik? Eller känns det som om att du vinner mer mark genom att framstå som en översittare?
    Risken med det beteendet är ju att tillslut så vill ingen diskutera med dig eller ens lyssna (läsa) på de saker du kommer med.

    Det är ju så samhället ser ut. Någon påpekar ett fel, då känner sig den som gjort fel kränkt och tycker att ”du är dum!” på bästa förskolevis. Man ska nicka och hålla med, även om någon säger att jorden är platt, annars är man elak och en översittare.

  8. Stefan: Vi är många som uppskattar Jacobs ärlighet lite hårda budföring, så du behöver nog inte oroa dig för att han ska tappa följare. 😉

    Mig tappade han för länge sedan. Känns dock som sanningen sakta äter sig i kapp herr Gudiol. Och hans prat om kritiskt granskande kommer onom kort slå tillbaka … var så säkra.

  9. Ministry: Mig tappade han för länge sedan. Känns dock som sanningen sakta äter sig i kapp herr Gudiol. Och hans prat om kritiskt granskande kommer onom kort slå tillbaka … var så säkra.

    Ändå kul att du fortfarande är inne och läser trots att han tappat dig. Studsade du tillbaka månne?

  10. Alltid så himla mkt gnäll om Jacobs attityd. Man får väl uttrycka sig på det sättet man vill på sin egen blogg. Och han kommer inte att tappa många läsare. Vi är väldigt många som uppskattar Jacobs mobbarmentalitet.

  11. Jennie: Det är ju så samhället ser ut. Någon påpekar ett fel, då känner sig den som gjort fel kränkt och tycker att ”du är dum!” på bästa förskolevis. Man ska nicka och hålla med, även om någon säger att jorden är platt, annars är man elak och en översittare.

    Instämmer helt!
    Otroligt märkligt att folk lackar ur när och tycker Gudiol är ett monster när han egentligen bara säger emot dem eller påpekar uppenbara brister i deras påståenden.

  12. Marcus:
    Alltid så himla mkt gnäll om Jacobs attityd. Man får väl uttrycka sig på det sättet man vill på sin egen blogg. Och han kommer inte att tappa många läsare. Vi är väldigt många som uppskattar Jacobs mobbarmentalitet.

    Mobbarmentalitet?… Skärp dig. Jag tror många uppskattar Gudiol raka ton. Men jag tror de allra flesta uppskattar innehållet i hans texter mest. Att han kan hänvisa till vilka källor han bygger sina slutsatser och att han till skillnad från många andra faktiskt justerar texter vid tillfällen han missat något.
    Jag är mest förvånad över hur saklig och lugn har är trots uppenbara troll, eller folk utan vett som knappt vet vad de själva vill med frågeställningarna. .

  13. Underbart när folk får svar på tal – precis som vanligt 🙂
    Mina popcorn tog slut !

  14. Jag jobbar som forskare och jag tycker att det är extremt uppfriskande med människor som Jacob, som faktiskt vet hur man tolkar en studie, och som kan förmedla det på ett bra sätt. Vi behöver verkligen fler av den sorten i det här samhället, där alla tror på allt som sägs, bara det är extremt enkelspårigt och inte alls ger utrymme för några tolkningar. Så fungerar ju inte forskning! Ibland blir jag verkligen orolig över hur människor bara köper allt de läser på nätet, utan någon som helst källkritik. Det är faktiskt oroande att det verkar finnas så många människor som överhuvudtaget inte tänker själv.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *