Mjölkprodukter, kroppsvikt, fettmassa och fettfri massa

Ett numera ganska ”gammalt” inlägg på den här bloggen handlade om mjölkprodukter och viktreglering, Mjölkprodukter och viktreglering – mer naturliga fettförbrännare. Där skrev jag om lite forskning som pekar på att konsumtion av mjölkprodukter ofta går hand i hand med förmågan att hålla vikten eller till och med hjälpa till att gå ner i vikt.

Både jag och Jacob försöker hålla oss uppdaterade om saker vi tidigare skrivit om eftersom ny forskning publiceras och därför kanske förstärker eller försvårar hur evidensbaserad en hypotes kan anses vara. Angående det nämna området, mjölkprodukter, kroppsvikt och kroppskomposition så har en meta-analys nyligen publicerats och den tänkte jag skriva lite om. Den är publicerad i International Journal of Obesity och du hittar den här.

Artikeln

Titeln på den här artikeln, ”Effect of dairy consumption on weight and body composition in adults: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled clinical trials”, säger egentligen det mesta om vad man gjort; man har alltså sökt upp studier där man i randomiserade kliniska prövningar testat effekten av mjölkprodukter på kroppsvikt och kroppskomposition, närmare bestämt vikten, kroppsfettet, fettfri massa och midjemått hos vuxna individer (1). Man sökte i flera databaser – PubMed, ISI Web of Science, SCOPUS, Science Direct och EMBASE – efter studier som publicerats från januari 1960 till oktober 2011, ett rejält spann alltså. Dessutom var man i kontakt med andra forskare för att få in mer studier om det skulle vara så att de missat något.

Inklusionskriterierna var (1) originalartiklar, (2) randomiserade kliniska prövningar (alltså inga epidemiologiska studier eller icke-randomiserade interventionsstudier exempelvis); (3) vuxna människor samt (4) mjölkpodukt/-er som oberoende variabel. Två av forskarna läste studierna oberoende av varandra och efter denna genomgång fick de ihop 18 studier. Dessa lästes sedan noggrant igenom en gång till och efter metodologiska diskussioner exkluderades ytterligare fyra. Bland annat var det så att de ytterligare exkluderade studierna hade konkreta kaloriintag för alla deltagare, alltså inte individanpassade kalorireduktioner, och detta leder ju oundvikligen till variationer i viktnedgång. Vidare var det en studie som jämförde ”mjölkproduktdiet” mot en diet med mer protein och den studien togs också bort.

Resultat

Du kan se flera av resultaten i graferna här under. Hur du tolkar dessa grafer kan du läsa om här. När det gällde vikten så fanns en liten signifikant skillnad mellan grupperna som intog mer mjölkprodukter gentemot kontrollgrupperna vid energirestriktion. Högre intag av mjölkprodukter gav en icke-signifikant förlustskillnad på 0.61 kg (med 95 procents konfidensintervall på 1.29 till 0.07) när alla studier inkluderades men vid subgruppsanalys av energirestriktion och ingen energirestriktion såg man alltså en liten skillnad, 1.29 kg (med 95 procents konfidensintervall på 1.98 till 0.6) (Bild 1).

Beroende på hur lång tid studierna pågick och hur pass låga energiintag deltagarna hade så var naturligtvis viktförändringarna olika stora men ingen skillnad mellan grupper. Vidare fanns ingen skillnad i förlorad fettmassa.

Bild 1. Studierna högst upp är med energirestriktion och de under är utan energirestriktion. Siffrorna gäller skillnad i kroppsvikt.
Bild 1. Studierna högst upp är med energirestriktion och de under är utan energirestriktion. Siffrorna gäller skillnad i kroppsvikt.

Vid energirestriktion kunde man dock se en ökning i fettfri massa i mjölkproduktgrupper, närmare bestämt 0.72 kg (med ett 95 procents konfidensintervall på 0.12 till 1.32), även om denna skillnad var icke-signifikant i tre studier utan energirestriktion (Bild 2). Samma sak gällde minskningen av midjemått; den var signifikant bättre i studier med energirestriktion, 2.43 cm (med ett 95 procents konfidensintervall på 3.42 till 1.44), men inte utan energirestriktion.

Bild 2. Sammanställning av de studier som tittat på förändring i fettfri massa. De fyra första är studier med energirestriktion och de tre under är utan energirestriktion.
Bild 2. Sammanställning av de studier som tittat på förändring i fettfri massa. De fyra första är studier med energirestriktion och de tre under är utan energirestriktion.

Sist men inte minst så fann man inget publication bias, man såg alltså inte någon tydlig snedvridning av publicerade studier för en viss typ av resultat. Och det är viktigt att man kollar upp eftersom forskning tyvärr har en tendens att publiceras i högre utsträckning om den ger tydliga resultat för det ena eller det andra jämfört med nollresultat. Och nollresultat är precis lika viktiga!

Ytterligare en meta-analys

I augusti 2012 publicerades också en meta-analys som intresserade sig för samma sak. Här tittade man på viktnedgångsstudier – randomiserade kliniska prövningar här också – och även studier där man ökat på sitt intag av mjölkprodukter vid viktbalans (2). Med andra ord var forskningsfrågan likartad men här fanns lite längre studier och man tittade inte på något annat än kroppsvikt och kroppsfett (inget om midjemått och fettfri massa alltså).

Jag tänker inte gå in lika djupt på hur de gick till väga här men i princip var det samma procedur men med små skillnader. Inte lika många databaser – här var det ”bara” PubMed och EMBASE (där i princip varenda studie värd att nämna på det här området finns att finna) -, inte exakt samma sökord och studierna här var mellan 1966 och 2012. Parallella designer och cross-overs inkluderades, samtliga över fyra veckor, och enbart studier med mjölkprodukt(er) som intervention i förhållande till ingen annan ändring så som kontrollgrupper med tillskott eller sojadryck. Det sistnämnda kan jag tycka är lite synd eftersom det ändå är en relevant fråga vad effekten blir om man byter mot en vegetabilisk källa men samtidigt har jag förståelse för att man plockar bort de studierna i en meta-analys eftersom de rör till statistiken.

Resultat

Det slutliga antalet studier efter en hel del sållande från ett ursprungligt antal av 2028 träffar blev 29. De hade pågått mellan en månad och 24 månader med en genomsnittlig duration på fyra månader. Två stycken cross-overs och resten parallella, 10 stycken definierades som studier av låg kvalitet och 19 som studier av hög kvalitet.

Resultaten av dieter var ganska lika här som i den ovan nämnda meta-analysen. Sammantaget var det inga skillnader i vikt men däremot fanns en signifikant större viktminskning hos mjölkproduktgrupperna i studier med energirestriktion. Dock såg man faktiskt en liten extra förlust av kroppsfett i mjölkproduktgrupperna när alla studier var inkluderade och det resultatet blev ännu tydligare i subgruppsanalysen av studier med energirestriktion. Det betyder alltså att resultatet var tydligt nog vid energiunderskott för att ”rinna över” på det sammantagna resultatet, inte att man förlorade fett utan energiunderskott. Samma subgruppsanalys visade tydligt att kroppsfettreduktion inte var ett dugg bättre i mjölkproduktsgruppen utan energiunderskott.

Viktigast från denna meta-analys är dock deras subgruppsanalys av duration på studier som visade att ju längre de pågick, och ju mindre kontrollerat ätandet var, desto sämre resultat för mjölkproduktgrupperna.  Studier definierade som ”short-term” pågick i mindre än ett år och ”long-term” i ett år eller mer. För kroppsfettreduktion försvann också den statistiskt signifkanta skillnaden. Vid det här laget kan du nog det här med vilka siffror som betyder vad i plotten och i bilden här under ser du siffrorna för kroppsfett i långtids- och korttidsstudier separat.

Som du ser så står det "Subtotal..." och där ser du också att konfidensintervallet i korttidsstudierna är helt på minussidan av 0 men så är det inte för långtidsstudierna. Det betyder att det sistnämnda resultatet inte är statistiskt signifikant.
Som du ser så står det ”Subtotal…” och där ser du också att konfidensintervallet i korttidsstudierna är helt på minussidan av 0 men så är det inte för långtidsstudierna. Det betyder att det sistnämnda resultatet inte är statistiskt signifikant.

Sammanfattning av de två artiklarna

Kortfattat kan vi nog våga oss på en slutsats att det verkar finnas något bra i mjölkprodukter som gör en liten liten skillnad för folk när de ligger på energiunderskott jämfört med ratade mjölkprodukter. Ska man ner i vikt måste man fortfarande banta dock, det finns ännu ingen känd ”metabol genväg” till att förlora massa fett utan energiunderskott.

Vad beror det på då? Ja det är den svåra frågan. En faktor kan ju vara mättnad. Mjölkprodukter kanske ger en bra mättnad som gör att deltagarna i ett kort perspektiv äter lite mindre än andra grupper och därför också förlorar mer vikt och på grund av mer tappad totalvikt då även tappar mer fett som en logisk konsekvens. En annan sak skulle kunna vara det faktum att man helt enkelt bara ”gör bättre ifrån sig” när man vet att man är i interventionsgruppen. Mjölkproduktintaget kan ju aldrig blindas så alla deltagare vet ju vilken grupp de tillhör. Den faktorn får man absolut inte glömma, så ”tråkigt” kan svaret på frågan faktiskt vara.

De två aspekterna jag precis berört handlar om compliance, det må vara kontrollerade studier men fortfarande matar man ju inte deltagarna i ett laboratorium så de har ju all möjlighet att avvika från forskarnas instruktioner på alla möjliga sätt. Ska vi dock utgå från att det svaret kanske finns att finna i mjölken som sådan så finns ju flera saker där. Kanske kan det vara vassleproteinet? Vassleprotein har en fettförbrännande effekt och det skulle kunna vara det, det skulle också kunna vara en fråga om vasslens effekt på muskelproteinsyntes som gör att mindre fettfri massa förloras. Kanske till och med ökad fettfri massa som i den första meta-analysen.

Samma sak med kalcium som dels har visat sig binda till fett, så att mer fett åker ut i toan, men också bidra till minskad lipogenes (fettinlagring) och ökad lipolys (fettfrisättning). Även D-vitamin är diskuterat som en eventuell faktor som underlättar viktnedgång och/eller fettförlust vid energiunderskott men det kan lika gärna handla om att D-vitaminnivåer är låga hos människor med övervikt utan att man vet något om kausalitet.

En 12-veckorsstudie med feta och överviktiga kvinnor gav en lite större fettförlust med tillskott av 1000 IU D-vitamin per dag (3) men en mycket större studie med jättehöga veckodoser – 20 00 IU två gånger per vecka eller 20 000 IU en gång plus ett placebointag – tillsammans med 500 mg kalcium under ett år visade ingen effekt alls (4). Konjugerad linolsyra (CLA) är en annan sak men där är det vetenskapliga underlaget svagt, möjligtvis att det har en liten liten effekt i det långa loppet men å andra sidan visade ju just långtidsstudierna sämst resultat i den andra meta-analysen här.

Hur vi än vrider och vänder på potentiella mekanismer för att utvinna små extra effekter kvarstår den ”trista” slutsatsen att 1) energiunderskottet är fullständigt överlägset som den viktigaste faktorn och att 2) människor ständigt misslyckas med sina viktnedgångsförsök med tiden. Tyvärr tyvärr…

Slutord

Ja mycket forskning finns på vikt och kroppskomposition vid intag av mjölkprodukter i olika mängder. Någonting leder också till att människor som placeras i mjölkproduktgrupper verkar få lite bättre resultat på kort tid. Vad det sedan beror på är desto mer oklart.

Det jag hoppas på framöver som jag inte hittat (fast det kanske finns?) är tydligare analyser av vilka mjölkprodukter specifikt som får bättre/sämre effekt. Hur är det mellan ost och mjölk/fil/yoghurt exempelvis, osten är ju i princip helt utan vassleprotein men mer kalciumrikt och mjölk/fil/yoghurt har ju lite vassleprotein men mindre kalcium per 100 gram. Mjölkprodukter som allmän grupp har man dock ganska hyfsad koll på skulle jag säga, även om de faktiska orsakerna är desto mer oklara som sagt.

/Nicklas

1. Abargouei AS et al. Effect of dairy consumption on weight and body composition in adults: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled clinical trials. Int J Obes (Lond). 2012 Dec;36(12):1485-1493.
2. Chen M et al. Effects of dairy intake on body weight and fat: a meta-analysis of randomized controlled trials. Am J Clin Nutr. 2012 Oct;96(4):735-747.
3. Salehpour A et al. A 12-week double-blind randomized clinical trial of vitamin D3 supplementation on body fat mass in healthy overweight and obese women. Nutr J. 2012 Sep 22;11:78.
4. Sneve M et al. Supplementation with cholecalciferol does not result in weight reduction in overweight and obese subjects. Eur J Endocrinol. 2008 Dec;159(6):675-684.

16 thoughts on “Mjölkprodukter, kroppsvikt, fettmassa och fettfri massa

  1. Nicklas. Har man i någon av de studier du granskat gjort skillnad på om mjölk och mejeriprodukter innehöll A1- eller A2-kasein? Jag misstänker att det är en confounding factor som gör att man kan visa nästan vilka resultat som helst när man studerar mättat fett, mjölk och mejeriprodukter.

  2. Anders S:
    Nicklas. Har man i någon av de studier du granskat gjort skillnad på om mjölk och mejeriprodukter innehöll A1- eller A2-kasein?Jag misstänker att det är en confounding factor som gör att man kan visa nästan vilka resultat som helst när man studerar mättat fett, mjölk och mejeriprodukter.

    Nej det har man inte gjort. Och varför skulle det spela roll i frågan om mättat fett???

  3. Jag måste erkänna att jag inte riktigt hänger med i kostforskningsmetodiken. Hur kan man kalla mjölk en oberoende variabel när resultaten ändras beroende på kaloriintaget i studie 1 t.ex? Vore mjölk oberoende skulle det ju trenden vara lika oavsett detta. (eller?)

    Och sen resultatet av studie två. Jag drar slutsatsen att ska man banta (1år) så är det bäst att utesluta den samma.

    Den här Zemel också, är ju upphovsman till nästan hälften av alla ursprungsartiklar. Är det verkligen så att denne gör ett helt gäng studier på mjölkdrickare varje år (vad skulle motivationen till detta kunna vara?), eller är det snarare så att denne gjort en-två studie(r) och sitter och mjölkar (haha) datan i publikation efter publikation?

  4. Markus:
    Och sen resultatet av studie två. Jag drar slutsatsen att ska man banta (1år) så är det bäst att utesluta den samma.

    Större/mindre-än-tecknen fungerade visst inte så bra.

    ”Och sen resultatet av studie två. Jag drar slutsatsen att ska man banta (mindre än 1 år) så får man en extra hjälp av mjölk, men ska man göra en livsstilsförändring (mer än 1 år) så är det bäst att utesluta den samma.” skulle det vara.

  5. Markus: Den här Zemel också, är ju upphovsman till nästan hälften av alla ursprungsartiklar. Är det verkligen så att denne gör ett helt gäng studier på mjölkdrickare varje år (vad skulle motivationen till detta kunna vara?), eller är det snarare så att denne gjort en-två studie(r) och sitter och mjölkar (haha) datan i publikation efter publikation?

    Ja, det är inte ovanligt att göra så. Datan har han ju redan. Och fler publicerade artiklar är bra för en forskare.

  6. Markus:
    Jag måste erkänna att jag inte riktigt hänger med i kostforskningsmetodiken. Hur kan man kalla mjölk en oberoende variabel när resultaten ändras beroende på kaloriintaget i studie 1 t.ex? Vore mjölk oberoende skulle det ju trenden vara lika oavsett detta. (eller?)

    Och sen resultatet av studie två. Jag drar slutsatsen att ska man banta (1år) så är det bäst att utesluta den samma.

    Den här Zemel också, är ju upphovsman till nästan hälften av alla ursprungsartiklar. Är det verkligen så att denne gör ett helt gäng studier på mjölkdrickare varje år (vad skulle motivationen till detta kunna vara?), eller är det snarare så att denne gjort en-två studie(r) och sitter och mjölkar (haha) datan i publikation efter publikation?

    1. Mjölk är det man lägger till eller tar bort. Antingen finns den där eller så finns den inte där och det är oberoende av andra saker. Extra potatis kommer inte innebära mer mjölk per automatik exempelvis. Den är alltså oberoende.
    2. Nej den slutsatsen kan man inte dra. Slutsatsen är ju den jag skrivit, att de som bantade längre än ett år inte fick några bra resultat. det är en helt annan sak,
    3. Zemel är huvudförfattare till fem studier i båda meta-analyserna och dessutom har hen gjort någon som inte tagits med. Det är olika studier allihop även om det som Henrik säger inte är något konstigt att publicera multum från samma data. Dock är det ju svårare att göra med så här små interventionsstudier jämfört med stora kohorter där man kan få ut hur mycket som helst. Men låt säga att du mäter 15 saker i en intervention – då kanske du kan få ihop tre artiklar i alla fall. Det är dels för att bygga på sitt CV med många artiklar men också en fråga om att man är väldigt begränsad i sitt skrivande rent utrymmesmässigt. De medicinska tidskrifterna har sjukt korta artiklar.
    Jag skriver en artikel för närvarande i mitt projekt och där har jag 30 sidor som gräns och det är svårt nog. Jag var uppe i 42 sidor men har lyckats banta ner texten nu. 😀

  7. Men lägger man till 1 liter mjölk så lägger man också till 600 kcal, och då har ju både mjölk och energiintag ökat. Vill man ha konstant energiintag får man ju minska på annan mat, och då blir det ju mindre potatis. Tänker jag fel?

    Jag kanske kan låta så ibland, men jag har inte som mål att attackera eller kritisera era inlägg. Jag tycker ni gör ett fantastiskt jobb! Jag blir bara lite frustrerad av näringsläran som vetenskap; eller mängden tolkningsutrymme som (jag tycker) ges av datan.

    Min tolkning av studie 2 blev fel i inlägget du citerade f.ö. Jag gjorde en revision i kommentar 4. De som bantade längre än ett år fick ju inte bara sämre resultat, de fick ju ett negativt resultat, alltså det var sämre med mjölk än utan.

  8. Markus:
    Men lägger man till 1 liter mjölk så lägger man också till 600 kcal, och då har ju både mjölk och energiintag ökat. Vill man ha konstant energiintag får man ju minska på annan mat, och då blir det ju mindre potatis. Tänker jag fel?

    Det är rätt tänkt. Summan av en kost blir ju alltid 100% så att säga. Däremot så är det ju inte säkert att man kompenserar för hela energiinnehållet i mjölken och inte minskar så mycket på annan mat. I intervensionstudier så studerar man kanske effekten av att be den ena gruppen dricka 1 liter mjölk medan den andra gruppen inte får något råd alls. Då undersöker man ju effekten av att ge rådet att dricka mer mjölk. Kanske inte med oförändrat energiintag men det är i alla fall den skillanden mellan grupperna och med ett ganska generaliserbart resultat. Jämför man med ett ”placebo” livsmedel med lika stort energiinnehåll blir det mer komplicerat beronde på var denna energi består av.

  9. Markus:
    Men lägger man till 1 liter mjölk så lägger man också till 600 kcal, och då har ju både mjölk och energiintag ökat. Vill man ha konstant energiintag får man ju minska på annan mat, och då blir det ju mindre potatis. Tänker jag fel?

    Jag kanske kan låta så ibland, men jag har inte som mål att attackera eller kritisera era inlägg. Jag tycker ni gör ett fantastiskt jobb! Jag blir bara lite frustrerad av näringsläran som vetenskap; eller mängden tolkningsutrymme som (jag tycker) ges av datan.

    Min tolkning av studie 2 blev fel i inlägget du citerade f.ö. Jag gjorde en revision i kommentar 4. De som bantade längre än ett år fick ju inte bara sämre resultat, de fick ju ett negativt resultat, alltså det var sämre med mjölk än utan.

    Jo jag förstod hur du menar och du tänker rätt. Men mitt svar var hur de menar med independent i artiklarna. Det är alltså den variabeln de mixtrar med som är oberoende av andra. Andra variabler är inte oberoende av mjölkprodukterna och alltså beroende variabler. I ditt exempel är kaloriintaget och potatisen beroende eftersom de kan/måste förändras utifrån mjölkprodukterna.

    Angående den andra så håller jag fortfarande inte med. Du har rätt i att resultaten inte blev bra men man kan fortfarande inte dra slutsatsen ”ska man göra en livsstilsförändring (mer än 1 år) så är det bäst att utesluta den samma.” för så behöver det inte vara. De flesta slutade helt enkelt följa studiens upplägg och så ser det alltid ut i princip.

  10. Tack Nicklas, då förstår jag hur de menar i alla fall. Mjölken är en parameter och kalorierna, potatisen och allt det andra är variabler om man nu vill vara matematisk besserwisser. (Och det vill jag ju uppenbarligen.) Men definitionerna är väl olika inom olika områden.

    Nej, det _behöver_ inte vara så, men i snitt så är det ju precis det som undersökningarna visar. Det är ju tydligt ur ploten från artikel 2 att mjölkdrickarna i snitt ökat i kroppsfett efter ett år jämfört med kontrollgruppen. (”Favors control” är ju ganska talande.) Varför är en annan fråga, men kanske det är svårare att hålla ett kaloriunderskott under lång tid om man samtidigt dricker kalorier?

  11. Hej!
    Finns det en möjlighet att vuxna som får i sig mjölk gör det i samband med exv kaffe som i sin tur gör att man känner sig piggare och kan ta i mer / orkar mer om man tränar?!
    /Åsa

  12. Vore fint om alla ni som skriver om mjölkprodukters roll i kost/träning även läste The China study för en gångs skull. Verkar sällan (aldrig?) vara någon som har läst den eller relaterar till den i svenska artiklar/debatter. :-/ Trist.

  13. Sandra:
    Vore fint om alla ni som skriver om mjölkprodukters roll i kost/träning även läste The China study för en gångs skull.Verkar sällan (aldrig?) vara någon som har läst den eller relaterar till den i svenska artiklar/debatter. :-/ Trist.

    Vad ska man med den till? Jag känner till den men jag läser hellre modern och bättre genomförd forskning. Enda anledningen att den fortfarande har så hög status är för att den funkar bra som veganpropaganda.

  14. Om du inte ens har läst den har du ingen rätt att kritisera den heller.
    Jag är inte vegan men det här är rejält trist… (men förutsägbart).

  15. Sandra:
    Om du inte ens har läst den har du ingen rätt att kritisera den heller.
    Jag är inte vegan men det här är rejält trist… (men förutsägbart).

    Jo det har jag visst. Jag vet 1) grundpremisserna för resultaten och det räcker för att inse att den idag inte håller tillräcklig kvalitet, jag vet 2) som sagt massor av modern forskning som inte visar de resultaten och det betyder att forskningsläget pekar i motsatt riktning och jag vet 3) som sagt att det enbart är en studie som lever vidare tack vare just propagandan från de som av olika skäl VILL att den ska vara bra. Precis som andra kostsekter väljer och vrakar i sina favoritstudier.

    Du som vet kan ju annars redogöra för varför den har en så mycket starkare evidensgrad än moderna studier. Men vad som är viktigast av allt i sammanhanget är att detta är en artikel om kroppsvikt, fettmassa och fettfri massa (testa att läsa rubriken så ser du själv) och ingenting annat. Det handlar om avgränsningar så jag diskuterar inte ens sjukdomar här. Det finns alltså ingenting i den här texten som skulle se annorlunda ut OM slutsatserna från ”The China Study” var vattentäta. Har du till exempel ens bemödat dig att läsa min artikel och mjölkprodukter och prostatacancer här på bloggen? I den har jag avgränsat mig för att just titta på sjukdom.

    /Nicklas

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *