Är onyttig mat god & nyttig mat osmaklig?

Pizza associeras av de flesta som gott

Pizza är gott för det mestaDet finns en liten förutfattad mening som i alla fall jag har haft en ganska lång tid och som många delar med mig. Det är att onyttig mat ofta är den som är god medan nyttig mat många gånger är mindre god.

Jag har nog mer och mer gått ifrån den synen på senare år men det är fortfarande så att om jag tänker att jag verkligen vill ha en lat kväll framför TVn är det pizza och godis jag tänker på. Jag gillar verkligen bra mat också men fortfarande har jag det där ”suget” efter viss typ av mat som jag vet inte är bra för mig men som jag ändå kan uppleva som väldigt gott för stunden.

Min uppfattning sen en tid tillbaka har också varit att vad som verkligen är gott och vad folk ofta är ”sugna” på inte är precis samma sak. Det som först fick mig att tänka i dessa banor var egentligen lite studier som jag läste samt boken [clink id=”33″ target=”_blank” title=”Boke Mindless Eating: Why We Eat More Than We Think hos Adlibris”]Mindless Eating: Why We Eat More Than We Think[/clink]. Jag har också varit inne på det här spåret tidigare här på bloggen och det är att vi själva aktivt faktiskt inte tar så medvetna beslut som vi tror. Vi påverkas väldigt lätt av miljön omkring oss och det är inte bara hur mycket eller vad vi väljer att äta som påverkas utan även hur vi uppfattar att det vi äter smakar.

Det hela blev sen helt konkret för mig när jag började observera saker omkring mig som i alla fall jag uppfattade som stöd för denna uppfattning jag hade börjat formas i mina tankar.  Exempelvis vänner som säger att de är väldigt sugna på McDonalds men när de sen har ätit klart och ibland redan under måltid så säger de att de inte var så gott som de hade väntat sig och att de nu mådde lite illa.

Den här studien stötte jag på för några veckor sen och jag tycker att den på ett väldigt bra sätt belyser hur vi uppfattar smak beroende på kontext.

Food Quality and Preference 2013:28(1);116–121
Unhealthy food is not tastier for everybody: The “healthy = tasty” French intuition
Carolina O.C. Werlea, Olivier Trendela, Gauthier Arditoa

Previous research demonstrated that, for US-Americans, unhealthy food is implicitly associated to tastiness. Based on intercultural differences in food perception between France and USA, our objective is to verify if such differences impact food-related implicit associations, taste evaluations, and food consumption. Our first study demonstrates that the opposite intuition exists in France: unhealthy food is spontaneously associated with bad taste, while healthy food is linked to tastiness. Our second study investigates how the healthy = tasty French intuition influences taste perceptions in a product test conducted in an experimental lab. Results indicate that a neutral food described as healthy is considered tastier, more pleasurable and of better quality than when it is described as unhealthy

Det man har gjort är alltså att man har undersökt hur fransmän upplever smaken hos ett nyttigt livsmedel. I USA har man nämligen sett ett tydligt samband där amerikanare tycker att mer onyttig mat är godare. När man tittade på det här sambandet i Frankrike fann man dock raka motsatsen. Det som ansågs vara nyttigt var också godare enligt fransmännens sett att se på det hela.

Först genomfördes en enkel undersökning bestående av ett frågeformulär. Detta följdes sen upp av en undersökning där deltagarna fick se en bild på ett livsmedel eller en rätt för att sen snabbt trycka på en ord på en dator som antingen gav signalen ”tasty” eller ”untasty” fast med olika formuleringar efterhand. Det här testet anses undersöka omedvetna associationer mellan mat och smak. Det var det här testet som visade att fransmännens uppfattning var rakt emot den som amerikaner har när det gäller nyttigt och gott. Amerikaner anser alltså att onyttig mat är godare medan fransmännen anser tvärt om.

I ett andra försök fick sen franska försökspersoner smaka om ett ganska neutralt livsmedel. Innan de fick smaka på det fick de dock antingen höra att det var nyttigt eller att det var onyttigt. Resultatet blev att försökspersonerna ansåg att livsmedlet var godare när de fick höra att det var nyttigt innan.

Tankar kring resultat – reklam påverkar oss mycket!

Det finns många saker som skiljer Frankrike och USA åt när det gäller kultur rent allmänt och kulturen kring mat. Det går inte att säga precis vad som är orsaken till de här skillnaderna mellan länderna med en studie av den här typen men jag tycker inte att det känns som någon stor chansning att säga att reklam spelar stor roll.

I introduktionen till den här studien kan man läsa följande om amerikaner.

American consumers tend to overconsume foods perceived as unhealthy because they spontaneously and sometimes unconsciously consider that such food tastes better than healthy food. Indeed, even American consumers that explicitly report (i.e., in a questionnaire) that there is no link between level of food healthiness and tastiness were actually found to implicitly believe in the unhealthy = tasty intuition

Även amerikaner som alltså uttryckligen säger att de tycker att nyttig mat är godare associerar onyttigt med gott när de inte får tid att tänka efter. Det här är alltså något omedvetet som har printats in hos dessa människor.

Det här får i alla fall mig att tänka på all reklam man har sett där skitmaten är något väldigt gott och som ”räddar” middagen eller måltiden genom att ersätta den verkliga maten. Det här är något som särskilt påverkar barn. Upp till ungefär 8 års ålder kan barn inte ens skilja på reklam och verklig information. Ser de någon på TV som väljer bort bra mat till förmån för skitmat så tror de att det är ett självklart val. Och alla föräldrar som säger till barnen att de ska få en glass eller godis bara de äter upp maten först skickar ut precis samma signaler. Maten är inte särskilt god men äter du den ändå ska du få något som verkligen är gott.

20 thoughts on “Är onyttig mat god & nyttig mat osmaklig?

  1. Smak är såväl kulturellt som klassmässigt betingat, vad vi äter och vad vi tycker om att äta grundar sig väldigt mycket i en socialkonstruktion om vem vi är, eller anser oss vara.
    Självklart baseras det fundamentalt i allmänmänskliga saker som att vi tenderar att gilla sött osv, men till det kommer så oerhört många saker som är inlärda och även sådant som baseras i hur tillgänglig en viss ätbar sak är i ett visst läge.
    Jag skulle tro att hjärnans belöningssignalsystem är det som avgör mer än vad smaksensoriska upplevelser gör, om man nu kan isolera dem.

  2. Spännande ämne! 🙂

    Tror parametrarna enkelhet, tillgänglighet och pris också spelar in här.
    När jag har varit och jobbat i Frankrike (småstäder nedanför Geneve) så kan jag inte påminna mig att jag sett ett enda snabbmatställe. Däremot en massa fina små restaurager med inhemsk mat.
    När jag var i USA, och det vet ju alla som varit där, fanns snabbmatställen överallt. Detta trots att vissa av orterna var betydligt mindre än de Franska.
    Lite samma när jag jobbat i Spanien (fram till 2004). I Murcia, ganska stor stad, såg jag en McD, en BurgerKing (kan ha funnits fler) och tusen tapas-restauranger.
    Jag tror Spanjorerna har samma syn på det som fransmännen.
    Vore kul att se synen på detta från alla länder i Europa.

  3. Det hade väl kanske varit bättre om barnen fick en klass framför en glass. Men jag tror nog du menade glass i ditt sista stycke.

  4. Jadu: Jag skulle tro att hjärnans belöningssignalsystem är det som avgör mer än vad smaksensoriska upplevelser gör, om man nu kan isolera dem.

    Det tror jag med. Det är därför jag i vissa inlägg och framför allt i flera kommentarer försökt särskilja belönande mat från god mat. De är ofta sammankopplade men inte samma sak. Den här studien är ju intressant för att den belyser att inlärning och kulturella skillnader verkar ha en stor inverkan där.

  5. Shrinkin David: Tror parametrarna enkelhet, tillgänglighet och pris också spelar in här.

    Vad man väljer att äta ja. Där spelar dessa saker givetvis in. När det gäller vad man upplever som godast vet jag inte hur det skulle spela in. Om du inte syftar på något slags inlärt mönster där man efterhand upplever att den onyttiga maten blir godare och godare?

  6. Jacob Gudiol: …Om du inte syftar på något slags inlärt mönster där man efterhand upplever att den onyttiga maten blir godare och godare?

    Precis det jag menar men du beskrev det bättre. 🙂

    Kulturen runt mat och relationen till mat under uppväxten spelar nog också in.
    Jag skulle tro att svaren hos unga i tex Paris nog skiljer jmf med äldre på landsbyggden.

  7. ”Exempelvis vänner som säger att de är väldigt sugna på McDonalds men när de sen har ätit klart och ibland redan under måltid så säger de att de inte var så gott som de hade väntat sig och att de nu mådde lite illa.” Skratt! 🙂

    Baserat på mina personliga erfarenheter så är studiens resultat ingen överraskning får jag säga. Det är en betydlig skillnad på hur jag uppfattar smaken på grönsaker nu för tiden jämfört med ett antal år sedan. I och med att jag läst en hel del om de hälsofördelar som finns/kan finnas med intag av grönsaker så finner jag nu väldigt många grönsaker aptitliga som jag annars fann inte bara neutrala utan illasmakande. Ett exempel är broccoli som förut var något som jag behövde pressa ner men jag numer med smaklig tillfredsställelse hovar in.

  8. Jacob Gudiol: Vad menar du? Jag förstår inte vad du syftar på med din kommentar Nathalie

    Jag menar att det är bra att man tittar på nuvarande kulturer med sunda kostrelationer och inte flummar runt med stenålderskost och makrofördelning hit och dit. I andra länder som, kanske säg Frankrike, Italien, Spanien, Grekland, så har man mer bevarat ett traditionellt KÖK, en ”cuisine”. Alltså en tradition runt råvaror och recept som bevarats generation efter generation. Och det är kanske det folk från de akademiska leden som Rössner, förespråkar och en ökad compliance! För ingen kan komma och jiddra om att bönderna på Sardinien har dålig compliance!

  9. Nathalie Euezian: Jag menar att det är bra att man tittar på nuvarande kulturer med sunda kostrelationer och inte flummar runt med stenålderskost och makrofördelning hit och dit

    Då förstår jag dig och jag håller med till viss del. Deras kost är nog i mångt och mycket bättre än många andra länders. Men samtidigt är de ju långt ifrån utan problem.

    När det gäller makrofördelning så är ju också Rössner mlf (om man får kalla det för det) nog de som är mest fixerade vid siffror. Det ska vara en viss maxgräns fett och en viss maxgräns mättat fett tillsammans med minimum av kolhydrater och socker osv. De kostråd som funnit har ju varit väldigt långt ifrån råd om just sunda kostrelationer utan istället fokuserat på makronutrienter.

    Nathalie Euezian: Och det är kanske det folk från de akademiska leden som Rössner, förespråkar och en ökad compliance!

    Det är inte det att Rössner förespråkare medelhavsdieten som gör att han får mycket kritik från olika håll. Det här hans kategoriska och ibland felaktiga uttalanden kring andra frågor som retar upp folk. Även sättet som han uttrycker sig på är ju helt värdelöst ibland.

  10. Anton Nilsson: Baserat på mina personliga erfarenheter så är studiens resultat ingen överraskning får jag säga. Det är en betydlig skillnad på hur jag uppfattar smaken på grönsaker nu för tiden jämfört med ett antal år sedan.

    Det är precis det samma för mig. Jag åt i princip ingen sallad eller grönsaker alls mer än gurka och tomat tills jag var 18-19 år. När jag var liten satt jag och klöktes (kväljas) när mamma försökte bjuda på något grönt. Nu är det självklart och maten är ganska tråkig annars.

  11. Jag bor nära Chokladfabriken i Sthlm. Självklart är deras praliner (för >500 kr/kilot) godare än Marabou. Men även billig choklad i många situationer godare än ett äpple, och det tror jag även att en fransman håller med om. Så kvalitet och nyttighet och smak är tre väldigt olika saker. Jag tycker till viss del att det blir fel att klumpa ihop billig och onyttig, för fransmän är ju kända för att uppskatta kvalitet och äter t.ex. hellre en liten criossant från finbageriet till frukost än en stor grov macka med leverpastej som en svensk kanske gör.

  12. Marta: Jag tycker till viss del att det blir fel att klumpa ihop billig och onyttig

    Hej Marta!
    Jag förstår inte riktigt var du får billig ifrån? I den här studien har man inte undersökt något kring pris och jag har inte heller nämnt något kring billigt och dyrt. När deltagarna fick associera till olika rätter så använde man precis samma bilder som används tidigare i USA. Och trenden på svaren blev det motsatta. Så jag förstår inte hur pris kommer in i bilden?

    Här under ser du vilka livsmedel som jämförts i studien
    Onyttig och nyttig mat

  13. Efter fyra år på LCHF kan jag lugnt konstatera att jag inte har några som helst cravings kvar. Vissa tycker säkert att det låter hur tråkigt som helst men jag stortrivs. Pizza och cola lockar inte alls och godis har jag mer eller mindre utvecklat någon slags avsmak för. Den senaste mörka chokladkakan inhandlades i somras och är förmodligen dålig vid det här laget. Oöppnad är den i alla fall och åker snart i soporna. Det händer att jag käkar en burgare från Max ibland för enkelhetens skull men jag känner inte att det är samma typ av festmåltid som förr. Det är rätt trist mat och jag skulle hellre äta något annat.

    Och nej, det här är inte menat som något brinnande apell för LCHF. Vad det handlar om är att jag steg för steg under flera år ätit mindre och mindre skit och mer och mer riktig mat och slutligen blivit helt fri från beroendet av godis och skräpmat. För jag är övertygad om att det är ett rent fysiskt beroende. Jag minns med någon slags fascination hur alla kvällar skulle vara fyllda med snacks och hur alla ”nyttiga” veckor och bantningsperioder skulle belönas med en massa gott. Känslan jag hade när jag såg film en fredagkväll utan en skål med chips vad skrämmande lik känslan jag hade när jag slutade snusa och satt där efter lunchen på jobbet och kände att livet var trist och innehållslöst och allt som behövdes för att det skulle bli bra igen var en prilla.

    Det är något, utöver vad som kan förklaras med att det är ”gott” som gör att man trycker i sig socker och skräp dagarna i ända. Min svägerska, som under en tid trodde att hon var glutenallergiker, grät när hon fick veta att hon inte var det och kunde äta en pizza igen. Hon GRÄT bokstavligt talat när hon satt med en slice i handen och stoppade den i munnen. Tårarna strömmade nerför kinderna. Hur jävla sjukt är inte det? Och hur många gånger har man inte suttit med en godispåse, varit nästan illamående och spyless på godis och ändå suttit och tryckt och tryck tills den var slut? Samma där. Sjukt. Men bizarrt nog tycker nog säkert ganska många att det är hyfsat normalt.

  14. Jag har märkt något, att beroende på vart jag är och hur jag kommer till sidan kan antalet kommentarer variera och vissa försvinner och kommer tillbaka. Lite skumt.

  15. Erik E: Efter fyra år på LCHF kan jag lugnt konstatera att jag inte har några som helst cravings kvar

    Det finns en hel del som tyder på att man kan bli av med den typen av sug bara genom att hålla sig borta från den typen av mat en lite längre tid. Saltbegär sägs ”bara” ta några få veckor. Socker och fett är mer oklart när det gäller tidsramen men samma sak verkar i alla fall finnas. Så det du beskriver låter fullt rimligt även om du nu inte dragit ner på fettet givetvis. Men olika människor har ju olika typer av begär från början.

    Erik E: Vissa tycker säkert att det låter hur tråkigt som helst men jag stortrivs

    Bryter man från normen när det gäller kost får man leva med att folk ser frågande på en och vill anmärka. Jag kan inte ens räkna hur många medelålders damer jag gjort orolig när de fått veta att jag någon dag inte hunnit fixa någon lunch inför jobb och därför inte äter förrän efter jobbet 🙂 För mig är det inga problem att hoppa över en måltid och jag mår fint ändå men för många andra känns det som en omöjlighet.

    Erik E: Det är något, utöver vad som kan förklaras med att det är ”gott” som gör att man trycker i sig socker och skräp dagarna i ända

    Så är det. Det var det jag och Jadu diskuterade i de första kommentarerna efter det här inlägget med. Belönande mat och god smak är inte alltid de samma.

  16. Beholder:
    Jag har märkt något, att beroende på vart jag är och hur jag kommer till sidan kan antalet kommentarer variera och vissa försvinner och kommer tillbaka. Lite skumt.

    Jag har en cache på sidan för att den ska ladda snabbare. För personers om kommenterat är denna dock inte igång för att de ska se sina kommentarer direkt. Om du lägger en kommentar från en dator och senare besöker sidan från en dator där du inte lagt en kommentar är det möjligt att du får se en bild av sidan som är några minuter gammal. Finns ingen snygg lösning på det problemet vad jag vet. Utan cachen tar sidan över en sekund extra att landa vid varje besök.

  17. Funny facts from teh interwebs – ”faktum är att kroppen tar upp proteinet (och allt annat, inklusive fett och kolhydrater) bättre om det smakar gott.” 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *