Om skatt på socker eller sockersötade drycker

Igår hade Dagens Nyheter en ledare från Lena Andersson med titeln Med socker i botten … där min bok Skitmat trevligt nog blev omnämnd. Det är faktiskt ganska positiva ord och du kan läsa stycket där den nämns i sin helhet här under.

I boken ”Skitmat!” (2014) förklarar kost- och träningsskribenten Jacob Gudiol utförligt och insiktsfullt dessa fenomen så att man sedan inte behöver undra mer över varför fetma och matmissbruk brett ut sig snabbt och oåterkalleligt. Det han benämner skitmat utgör hela problemet, inte socker i sig, och definitivt inte kolhydrater som sådana, utan raffinerade och kemiskt potenta kombinationer av ingredienser där socker ingår som en av många delar och får hjärnan att lysa och spraka för en stund.

Det som du kan läsa i det här citatet stämmer väldigt väl med några av slutsatserna i min bok. Det är inte särskilt konstigt varför övervikt och fetma har ökat stadigt världen över i ungefär 40 år nu. Och skitmaten är en med största sannolikhet det allra största problemet i hela den trenden.

Våra val baserat på flera faktorer – inklusive pris

Ett av huvudargumenten som Lena Andersson tar upp är att en skatt som höjer priset med några kronor knappast kommer att göra någon betydande skillnad för personer som endast äter en kaka, här håller jag med. Hon skriver också att för de som verkligen är ”beroende” eller verkligen älskar kakor så kommer en liten extra skatt inte heller att ha någon större inverkan. Här anser jag att hennes slutsats är mer tveksam, men det kan möjligen vara så att hon har rätt.
Det som glöms bort i Lena Andersson framställning är givetvis att de allra flesta faktiskt människorna ligger någonstans mellan de här två extremerna av personligheter. Det finns givetvis inte bara två distinkt särskilda grupper av människor i världen där en kan stå emot allt sug och den andra inte kan stå emot något. Det mest rimliga att tro i det här fallet är faktiskt att fördelningen av människor följer en normalkurva enligt nedan.
För alla de här människorna i mitten så spelar priset av allt att döma roll. I alla fall har det varit så för andra saker där man infört punktskatt likt tobak och alkohol. Detta är ju dessutom två ämnen som kan skapa ett väldigt starkt fysiskt beroende. Fungerar det för dessa så borde det rimligen även ha en effekt när det gäller högbelönande mat, frågan är ju då bara var den gränsen går för skitmat i relation till pris, vilket även Lena Andersson nämner.
Tyvärr finns det väldigt lite faktiska data på just skattehöjningar i praktiken. I Mexiko införde man för några få år sen en skatt på läsk och då såg man en minskning i försäljningen av läsk med 12 procent det första året. Under 2015 ökade dock försäljningen något igen men det hela är svårtolkat eftersom 2015 bland annat också hade en varmare sommar och med varmare väder säljs alltid mer läsk (1). Även kraftigare reklamkampanjer och liknande kan påverka försäljningen och Coca Cola tillsammans med Pepsi Co lägger årligen ner ungefär 8 000 000 000 kronor vardera på marknadsföring i Mexiko (2).
Skatten i Mexiko är också lågt satt. Det finns en hel del ekonomiska studier publicerade på ämnet där man spekulerar kring hur hög en skatt troligen behöver vara för att verkligen få en mätbar effekt på folks konsumtion av sockersötad dryck och i dessa är slutsatsen vanligen att det krävs i alla fall en tjugoprocentig skatteökning för en mer meningsfull effekt (3). Jag skriver, som du kan se, spekulerar här eftersom ingen verkligen vet. Däremot är det naturligtvis inga rena gissningar baserat på ingenting. Man använder sig av olika typer av simuleringar, tittar på hur prisförändringar på grund av andra orsaker påverkar konsumtionen med mera. Men eftersom det helt enkelt är så få platser där man verkligen har provat en skatt och eftersom människors agerande i praktiken kan vara svårt att förutse så är utfallet ändå osäkert.
Min personliga halvkvalificerade gissning från läsning av dessa uppskattningar är att en skatt hade påverkat folks konsumtion om vi sett på hela Sverige som en grupp. När det gäller dess effekt på övervikt och hälsan i Sverige är jag däremot mer tveksam till att det kommer ha någon större effekt. Det är ungefär samma slutsats som de flesta forskargrupper som tittat på frågan också kommer fram till, det kommer troligen bli lite bättre men långt ifrån bra.
Som jag har skrivit om här tidigare så har sockerkonsumtionen minskat de senaste 10 åren i USA men samtidigt har övervikten fortsatt att öka.

Jag är ändå för en skatt på socker alternativt sockersötad dryck

Trots det jag skrivit här ovanför så är jag ändå för en skatt på socker, alternativt sockersötad dryck. Jag tror mer på en specifik skatt på sockersötad dryck men jag är för båda två egentligen, så länge man specificerar att det ska vara tillsatt socker. Trots att jag inte tror det kommer ha någon stor effekt så är jag för det eftersom att det i princip är det enda jag kan se som verkligen diskuteras som är en förändring i en positiv riktning idag.
Vi lever i en sjuk värld när det gäller mat där allting mer eller mindre är riggat till att vi ska göra dåliga val. Det är som sagt inte bara att skitmaten finns utan problemet är att den finns tillgänglig för oss precis överallt och mer eller mindre dygnet runt till en billig peng. Det är dessutom så att den inte bara finns där, utan den kommer med marknadsföring som nästan konstant riktar sig mot oss om att vi ska konsumera mer.
Det här är ett STORT folkhälsoproblem och det drabbar många människor negativt. Jag har skrivit ingående kring det här i en artikel på Tyngre med titeln Bara individens fel om han eller hon blir fet? och jag klistrar in några stycken från slutet av den artikeln här under. Men jag rekommenderar dig verkligen att läsa hela.

Min syn på det hela är dock att vi idag begär för mycket av för många. Vi har ett samhälle som är uppbyggt så att inte ens halva befolkningen är normalviktig. I en sådan diskussion är det, enligt mig, dags att börja tänka om i fall man fortfarande tror att allting bara handlar om kunskap, självkontroll och vilja. Ska vi bara fortsätta på den väg som vi har gått i 30 år där vi hela tiden pratat utbildning, personligt ansvar med mera samtidigt som världen förändras mer och mer åt fel håll och övervikten ökar?
Precis som att vissa personer behöver jobba mycket hårdare än andra för att få resultat på gymmet så behöver vissa personer idag jobba mycket hårdare för att kunna hantera sin vikt. Det är också givetvis så att ju större krav som ställs på människor desto fler är det som inte kommer att lyckas uppnå kraven…..
Det vi gör idag är ungefär motsvarigheten till att vi begär att alla människor ska kunna prestera över medelvärdet i ett IQ-test och om någon misslyckas så pekar vi på dem och säger att de har dålig disciplin eller vilja. Men så är det helt enkelt inte. Precis som vissa människor haft turen att födas med bättre förutsättningar för att få höga poäng på ett IQ-test så är också vissa människor födda med turen att kunna hantera den miljö vi lever i idag bättre än andra ur ett hälso-/viktperspektiv…..
Ju mer miljön förändras, desto mer vi tillåter den att gå mot att bli så kallad obesogen, desto fler människor är det som inte kommer att kunna hantera den och börja gå upp i vikt. Det är den utvecklingen vi nu har sett i ett antal årtionden där fler och fler människor väger mer och mer…..

En skatt på socker, sockersötade drycker eller skitmat överlag är givetvis långt ifrån den enda möjliga lösningen. För några dagar sen skrev Emma Frans en debattartikel i Expressen där hon föreslog att mataffärer inte skulle få sälja godis, chips och läsk utan att det skulle säljas i separata affärer. Det hade varit en möjlig förändring, om viljan finns politiskt. Det hade också varit fullt möjligt att bestämma att affärer idag inte får ha skitmat vid kassorna eller kanske ännu enklare endast ha varor som inte är livsmedel alternativt frukt och grönt vid diskarna. Det hade också kunnat komma regler om att skitmat placeras i en separat del i bortre hörnet av affärerna, så om folk vill ha det så kan de gå dit och köpa det, men de som inte vill ha det slipper bli lockade.
Det kan säkert låta banalt men sådana här saker har väldigt stor inverkan på folks inköp. Bara att till exempel sätta läsken vid ändarna av gångarna tillsammans med kampanjpris har, i en studie från Storbritannien, visat sig kunna höja försäljningen med 50 procent när man tittade på försäljningsstatistik från större varuhus (4). Företag betalar ibland till och med livsmedelsbutiker för att få bästa placering för sina varor i butiken och det är givetvis för att deras varor då säljer markant bättre (5).
I flera städer runt om i världen har man idag infört förbud mot att öppna upp kiosker och snabbmatsrestauranger inom ett visst avstånd från skolor för att inte locka barnen att skippa skollunchen och istället gå och köpa en pizza eller liknande. Det är såklart också en sak man kan göra. I Sverige har vi redan en hel del regler kring det här och jag har faktiskt nästan aldrig hört någon kritik mot dem, men så fort man vill addera till något nytt så börjar folk ändå beklaga sig över att de blir frihetsberövade eller att staten vill detaljstyra folk.
Eller varför inte bara plocka bort läsk och godisförsäljning från i princip alla idrottsanläggningar och ungdomsturneringar inom idrotten? Att lära alla barn och ungdomar att efter ansträngning ska man belöna sig med godis och läsk samtidigt som man skapar starka associationer mellan rörelse och glädje med skitmat är verkligen inte genomtänkt från början.
Du (eller jag) kan givetvis göra listan med saker som skulle kunna förändras mot det positiva nästan hur lång som helst. När du väl börjar observera hur du och andra konstant utsätts för marknadsföring av skitmat så är det inte svårt att komma på exempel. Till sist blir det så klart nästan löjligt att göra en lista med hundratals punkter och säga att man ska förbjuda allt det.
Men det man måste vara medveten om är att livsmedelsföretagen och livsmedelsförsäljare konstant letar efter fler sätt att sälja saker till dig. De kommer utnyttja alla nya knep de kan komma på för att öka sin försäljning. De testar nya saker och behåller det som fungerar och gör om det som inte fungerar, hela tiden, med målet att sälja mer. De senaste 40 åren har det i princip endast varit de som har förändrat vår miljö när det gäller mat och resultatet är ett ökat midjemått på jordens befolkning. Idag hittar du till exempel godis vid kassorna även när du ska handla möbler, elektronik eller verktyg till bilen. Du undkommer det inte någonstans.
Samtidigt så håller vi som samhälle på att vela med att försöka göra saker för att motverka det eftersom man är osäker på om det kommer ha någon effekt. Varför ska inte vi få lov eller våga att prova på saker för att se om det fungerar?
I vissa länder har de kommit mycket längre när det gäller negativa förändringar i miljön och där väger folk idag mer. Om du till exempel reser till USA så kommer du som svensk troligen att reagera ganska snabbt på hur extremt mycket skitmat där finns och hur tillgänglig den är. Om du hade kunnat åka tillbaka till 80-talet för att ta med dig en svensk fram till idag så hade hen dock reagerat på precis samma vis över Sverige idag.
En annan skillnad som du skulle märka i båda exemplen ovan är också att det är mer pekpinnar och mer information ju större förändringar mot det negativa du ser. För det är så man har arbetat i princip överallt i 40 år nu. Man förändrar miljön mot det sämre och sen säger man till folk att göra det bra valet. Det är som att sätta hissen i mitten av en lobby och gömma trapporna på baksidan av huset och sen tro att en skylt som säger att det är bra att röra på sig kommer få folk att gå runt huset för att ta trapporna upp.

Händer ingenting så kommer nuvarande trend sannolikt bara att fortsätta

Övervikt är numera ett globalt problem och för närvarande är det faktiskt inte ett enda land som har lyckats vända trenden med ökat midjemått och vikt hos befolkningen. Bara för en dryg vecka sen publicerades färsk statistik från Sverige som visade att förekomsten av fetma har ökat från 13 procent till 17 procent mellan 2000 och 2012 i delar av Sverige (5). I andra delar ligger siffran omkring 14 procent men trenden är den samma där, på väg uppåt (8).

Avslutande tankar

Att en enstaka förändring i vår miljö kommer ha en markant effekt för sig själv är naivt att tro. Det har varit många förändringar mot det sämre över många år och vill man verkligen försöka vända trenden som pågår så får man försöka förändra miljön mot det bättre igen tills man hittar en situation där man tycker att läget är mer acceptabelt.
Det här kan innebära att vi måste förändra tio saker eller 1 000, jag har ärligt talat ingen som helst aning. Jag vet inte ens med säkerhet vilka förändringar som skulle fungera i praktiken. Men det finns givetvis många saker som vi, tack vare forskning, vet med stor sannolikhet kommer påverka saker åt ett, för folkhälsan, positivt håll.

Faktan är som den är, vi bestämmer vad vi gör med den

Rent vetenskapligt är det ingen tvekan om att de saker jag tagit upp här ovanför, alltså att förekomsten av skitmat och det faktum att den finns nästan överallt och är kraftigt marknadsförd, är de största drivande faktorerna bakom dagens övervikt. Det är inte brist på kunskap eller motivation som är det primära problemet. Det primära problemet är miljön vi alla lever i. Vad vi sedan bestämmer oss för att göra med den informationen är en ideologisk och politisk fråga. Vi måste ju faktiskt inte agera mot det.
En hel del människor bryr sig inte, de prioriterar helt enkelt andra saker. Ofta fortsätter de att tjata om att det handlar om kunskap, motivation och egna val. De här personerna är antingen okunniga eller så bryr de sig helt enkelt inte om det faktum att mer än halva vuxna befolkningen i Sverige idag uppenbarligen ändå inte klara av att hålla sin vikt inom normalspannet och trenden fortfarande är utför.
Personligen har jag inga problem alls med att min så kallade ”frihet”, att bli påverkad av pris, kampanjer, produktplacering och marknadsföring från företag som vill sälja skitmat till mig, till viss del tas ifrån mig. För mig är övervikt bland nästan 50 procent av befolkningen här i Sverige för mycket. Det är också därför jag är för olika former av riktad beskattning som ett möjligt medel. Jag tycker i alla fall att det är värt att prova.
Det värsta utfallet som jag till exempel kan se med en sockerskatt på en lite större nivå är att staten får in pengar och att de som förstör sin hälsa med dåliga matval får betala lite mer av sin egen sjukhusräkning. Som bäst skulle det kunna minska konsumtionen av socker samtidigt som folk blir mer medvetna om att tillsatt socker i mat verkligen är dåligt.