Det är många som vill ge sig in i debatten kring skatt på läsk utan att samtidigt riktigt vill hålla sig till fakta. För några dagar sedan publicerade Expressen en ledare signerad från hela ledarredaktionen som var full av rena faktafel.
Denna gång är det Timbro som ska försöka argumentera emot idén om en läskskatt. Tyvärr är det ju så att deras emot bara är baserat på ideologi men de kan ju inte bara skriva ”jag tycker att det här är en dålig idé eftersom jag inte tycker om det” och låta som småbarn så istället så blir det en hög med alternativa fakta för att försöka övertyga läsaren.
Argumentera emot evidensen, inte tidningsartiklar!
Något som utmärker de här, i princip alltid marknadsliberala, debattörerna är att de i princip aldrig verkar vilja argumentera mot själva evidensen på området utan istället väljer de ut någon debattör från ”andra sidan” för att argumentar emot det istället och ärligt talat så är det inte särskilt svårt att hitta fel i argument ifrån personer så som Göran Greider 🙂 Han stod tex i Aftonbladets studio för några dagar sedan och sa att lightläsk var lika illa som sockersötad tex.
I just det här fallet så väljer dock Timbros debattör, Blanche Jarn, på en artikel på SRs hemsida. Det citat hon anger är skrivit enligt följande:
Studien i Berkeley (…) visade att läskkonsumtionen och därigenom konsumtionen av socker har minskat som en konsekvens av läskskatten
Det enda som de där tre punkterna döljer från det riktiga citatet är följande få ord ”var på två år och den” och jag undrar verkligen varför inte det fick plats? Har de så hårda teckenkrav på sin hemsida så det inte fick plats? 😉 Om jag inte vetat bättre så är det bara hon som vill dölja att det var en ganska långsiktig studie.
Hur som helst så är först och främst källan hon anger till det här citatet fel. Det citatet hon tar upp kommer från en annan artikel på SRs hemsida. Det här med att inte riktigt ha kollat källorna återkommer flera gånger i texten.
Det som står i citatet som tas upp är dock fel. Det är journalisten på SR som har snurrat till det. Studien från Berkeley är utförd bara några månader efter skatten och den är inte över två år. Det som journalisten som skrev SRs artikel egentligen syftar på är med största sannolikhet en studie från Mexiko.
Det här har dock inte ”experten” Blanche Jarn märkt utan hon konstaterat nöjt att studien från Berkeley minsann inte tittade på det totala sockerintaget och att delen hon citerade i SRs text därför är felaktig.
Blanche Jarn skriver sen vidare att det är ologiskt att tro att sockerintaget har minskat bara för att intaget av läsk har minskat. Hennes argument för detta är dock full av hål. Det går givetvis inte att säga att någonting har hänt med säkerhet utan att verkligen mäta just det totala sockerintaget så är det mest rimliga att anta att intaget av socker faktiskt har minskat.
I Mexiko kom man 2012 fram till att hela 70 procent av intaget av tillsatt socker kommer från sockersötade drycker. Det är alltså den överlägset största källan till socker i kosten i Mexiko som man har fått ner via skatten på läsk.
Det är givetvis möjligt ändå att mexikanerna har lyckats hitta andra vägar för att få i sig socker. Fast samtidigt så har ju Mexiko även infört en skatt på skitmat och den studie som än så länge är publicerad kring den skatten har visat på att den också har lett till en minskning i intaget av den typen av livsmedel, En ökad skatt på skitmat verkar ha effekt i Mexiko.
I princip alla livsmedelskategorier som bidrar med tillsatt socker i någon meningsfull mängd i kosten har inkluderats i den här skatten. Så att tro att det totala sockerintaget inte skulle ha minskat är för mig inte särskilt rimligt. Att säga att den motsatta tron, att sockerintaget faktiskt kan ha minskat något, skulle vara direkt ologiskt som Blanche Jarn säger tycker jag snarare tyder på någon form av kortslutning i hennes tankeverksamhet.
Alla sockerkällor är inte skapta lika – läsk är värst
En annan viktig poäng här är att även om människorna i Berkeley, Mexiko eller någon annanstans skulle ersätta lite eller allt av sitt sockerintag från läsk med socker från andra källor så hade det mycket möjligen ändå varit en hälsovinst.
Det finns nämligen idag inget livsmedel som vi vet är så dåligt för hälsan som just sockersötade drycker. Det verkar vara någonting med den formen som gör att vi blir extra dåliga på att kontrollerat vårt kaloriintag och vi överäter mycket lättare och då går vi upp i vikt vilket försämrar hälsan. Jag har skrivit om en sådan studie här på Träningslära tidigare där man lät deltagarna antingen dricka socker som läsk eller äta det i form av jelly beans och deltagarna som fick läsk åt mer kalorier, Drick inte dina kalorier – hur läsk kan göra dig fet!
Sannolikt är det en kombination av att vi får i oss allting så väldigt fort, att vi kan dricka kalorier trots att vi egentligen inte är hungriga och att läsk faktiskt är väldigt belönande, som gör att läsk och andra sockersötade drycker verkligen är dåligt för oss. Jag har skrivit om det här många gånger tidigare men det mesta är summerat i artikeln Läsk – världens sämsta livsmedel.
När det gäller en eventuell beskattning är det just därför läsk och sockersötade drycker som man ska beskatta om man vill göra det evidensbaserat. Många gillar att tracka ner på alla källor till tillsatt socker och även om det sannolikt inte är bra att äta dem heller så verkar de alltså inte vara i samma kategori som just läsk. Och det är dessutom mycket sämre studerat hur andra sockerrika livsmedel påverkar oss.
Det är läsk och andra sockersötade drycker vi vet är dåligt och det bör var det som diskuteras. Det är faktiskt också bara det som artiklarna i SR har tagit upp som startade den här diskussionen men trots det har alla ledare och debattartiklar emot förslaget sedan dess blandat in skatt på alla typer av socker. Att försöka byta ämne och attackera saker som ingen sagt är också en vanlig taktik när man inte har särskilt mycket att komma med egentligen.
Tidningsartiklar med industrikoppling istället för studier som källa
Blanche Jarn går sen vidare och börjar faktiskt diskutera Mexiko i sin artikel fast där påstår hon att försäljningen av läsk har ökat igen efter en tidig nedgång. Hennes källa här är en artikel i Wall Street Journal från våren 2016 där det har avslöjats i efterhand att journalisten som skrev den artikeln till stora delar fått sin fakta från läskindustrin som försökt styra media till att säga att skatten inte fungerar (1).
Det finns också en bra kritik över själva datan som faktiskt ändå presenterats här från en av forskarna till två av de studierna på det här som faktiskt är publicerade som du kan läsa om du är intresserad.
En annan relevant punkt här att ta upp är att skatten i Mexiko är låg, den ligger på 10 procent. Det som är rekommenderat från forskarhåll är att skatten bör vara minst 20 procent för att få en betydelsefull påverkan på konsumtionen och folks hälsa. Varken Mexiko eller Berkeley har satt en sådan hög skatt. Där finns några stater i USA som nu har röstat igenom en högre skatt och även i Storbritannien tänker man införa en lite högre skatt så vi får invänta resultaten därifrån för att veta vad som sker då.
Två möjliga problem som Blanche Jarn bara hittat på
Förutom argumentet att folk kanske börjar äta annat socker istället så tar även Blanche Jarn upp två andra möjliga ”lösningar” som hon gissar att folk skulle kunna ta. Den första är att de skulle köpa sin läsk i lågprisaffärer och den andra är att de skulle byta till billigare märken. Det här är två förklaringar som egentligen är helt irrelevanta. För det finns som sagt data från både Berkeley och Mexiko nu som visar att konsumtionen av läsk verkar minska totalt sett.
Därför är det givetvis helt irrelevant om det är så att vissa väljer att köpa mer läsk i lågprisaffärer eller om någon skulle byta märke. Syftet med interventioner likt en läskskatt är givetvis inte att man tror att man ska lyckas få alla människor att minska på sitt intag eller sluta helt. Syftet är att få hela befolkningen att minska på sitt intag lite eftersom det då troligen skulle förbättra den genomsnittliga hälsan för befolkningen lite.
Här finns också data från Berkeley som visar att en skatt har minskat intaget av sockersötade drycker och ökat intaget av vatten.
En annan intressant sak som kan noteras här är att beroende på hur skatten införs och vilken effekt den får på det faktiska priset så kan det mycket väl bli så att priset främst kommer höjas för de billigare produkterna. Detta är vad man har sett just Berkeley där priset främst verkar ha ökat för de billigare dryckerna medan de dyrare varianterna endast fått ett mindre pristillägg i butik (6).
Finland har kvar sin skatt på sockersötade drycker
Ett annat land som nämns i artikeln är Finland där hon tar upp att de har slopat sin skatt på sötsaker. Orsaken till att man slopade skatten var för att EU kritiserade den eftersom den dels påverkade konkurrensmöjligheterna från företag inom EU men utanför Finland och dels eftersom den faktiskt var ganska godtycklig och därför drabbade vissa branscher mer än andra (3).
Skatten infördes inte med några hälsomotiveringar utan fanns för att dra in mer pengar till staten och vad jag vet har ingen utvärderat dess eventuella effekter på vad finnarna åt. Blanche Jarn skriver om en arbetsgrupp utan att specificera vilken eller ange någon källa och hon har inte svarat mig på twitter när jag frågade efter den. Den enda siffra jag har lyckats hitta är från godisindustrin som själva anger att deras försäljningen minskade med 5 procent efter det att skatten infördes (4).
Själva skatten var då på ungefär 8-9 kr per kilo livsmedel. Så lösgodiset har kostat ungefär 1 kr mer per hekto vilket inte är särskilt mycket. Det finns inga rekommendationer egentligen när det gäller hur man ska höja priset i fall man vill ha en allmän sockerskatt men rekommendationerna kring skatt på läsk brukar vara att man ska höja priset med minst 20 procent. Skattehöjningen på godis i Finland har alltså varit lägre än så får det allra mesta godiset som säljs och det har också varit på endast godis och glass, inget annat. Så att man inte nämner Finland är helt enkelt eftersom det är ett väldigt dåligt exempel oavsett om man vill diskutera endast läskskatt eller en mer allmän sockerskatt.
Finland har för övrigt en låg skatt på läsk och sockersötade drycker med som innefattar det mesta förutom mjölk. Denna skatt har funnits där länge men ligger på endast en knapp krona per liter dryck. Även den här skatten infördes för att få in pengar till staten och med syftet att förbättra folkhälsan. Detta är för övrigt en skatt som Finland fortfarande har kvar och de har inga problem med att utföra den logistiskt verkar det som. Ett annars väldigt vanligt argument för de som är emot en skatt bara för att det är en skatt till Blanche Jarn.
Slutligen kan det också vara intressant att man från regeringshåll i Finland faktiskt nyligen var intresserad av att ersätta deras numera skrotade skatt på godis och glass med en skatt på socker överlag (5). Denna gången motiverar man det även med att det skulle kunna vara bra för folkhälsan. Med andra ord så anser inte ens Finland själva att deras tidigare skatt på bara godis och glass är något bra exempel i den här diskussionen 😀
Den här allmänna skatten på socker blev dock inte av eftersom den anses strida mot regler inom EU men Finland verkar jobba vidare med möjliga lösningar (6).
Annan information som ”glömts bort” av Blanche Jarn
Det här ovanför är i princip det som tas upp i debattartikeln på Timbros/Smedjans hemsida. Som jag skrev ovan så verkar målet med artikeln i princip att försöka hitta ett fel i någon tidningsartikel i frågan och kritisera den för att först ge läsaren en osäkerhet kring annan fakta som hen kanske har läst i frågan och sen efter det så har man fyllt på med fler saker ämnade att skapa tvivel.
Istället för att diskutera all den faktiska forskning så finns så har man alltså kritiserat en blunder från en journalist på SR och sen tagit upp ett väldigt dåligt exempel från Finland och minst sagt tveksam data från läskindustrin själv angående Mexiko. Detta har sen kryddats med Blanche Jarns egna fördomar och ”sunt förnuft” om hur människor fungerar som hon säkert får gehör för bland de mer regelbundna läsarna av nättidningen.
Det finns dock mycket annat som så klart är värt att ta upp här. Jag har redan nämnt en hel del här ovanför men ett annat nytt exempel är Philadelphia som införde sin skatt med början detta året. Där finns det ännu inga publicerade data över försäljningen i stort men Pepsi Co har uppgett att de har fått sparka personal i de lokala fabrikerna då dessa börjat gå med förlust och uppskattningar över försäljningen hos återförsäljare talar om en minskning med 40 procent ungefär i staden (8). Så skatten verkar onekligen fungera där. Värt att notera är att skatten i Philadelphia är högre än i både Berkeley och Mexiko och mer närmre den rekommenderade gränsen på 20 procent.
Samtidigt tänker man rösta kring en skatt på sockersötade drycker i San Francisco och där har läskindustrin nu börjat sponsra gatuprotester med ”vanligt folk” (9). Det erbjuder bland annat lön till folk för att de ska stå på gatan och protestera en skatt på läsk för att få det att verka som att vanligt folk är upprörda över det här förslaget. Ett ganska konstigt agerande från en industri som samtidigt högljutt försöker säga att skatter inte fungerar.
Summering – samma dåligt underbyggda argument
Där är egentligen ingenting nytt i den här debattartikeln. Du ser samma typ av argument och förnekelse av information som vi redan har i mer eller mindre alla debattartiklar mot någon typ av skatt på läsk eller sockersötade drycker överlag. Det som också är uppenbart med alla dessa texter är att de kommer från personer eller grupper som har en ideologi som de sen försöker motivera med hjälp av fakta men i själva verket blir det istället alternativ fakta. Det kan lätt bli så när man tror sig ha svaret från början och sen försöker leta upp evidens för ens åsikt.
I den här texten har jag inte tagit upp allting värt att nämna i själva diskussionen kring läskskatt. Nicklas skrev däremot nyligen en text som tar upp ytterligare information som är relevant så vill du veta mer kring vad man vet och inte vet idag så rekommenderar jag den texten, Om läskskatt i DN – godtycklig, verkningslös och infantiliserande?.
Hon kunde istället ha argumenterat för hur orimlig en sådan skatt är.
Om nu folk är för dumma för att kunna hantera sin läskeblask så borde det inte räcka med bara en skatt på det.
Borde inte stataten också straffskatta ohälsosamt beteende, så som att inte utföra fysisk aktivitet.
”Om nu folk är för dumma för att kunna hantera sin läskeblask så borde det inte räcka med bara en skatt på det.”
Ett märkligt påstående med tanke på att det finns bra evidens för att skatter faktiskt minskar konsumtion, både i allmänhet och specifikt för läsk.
Att införa skatt på läsk verkar vara ett effektivt och evidensbaserat sätt att förbättra folkhälsan, låt oss inte bli lamslagna av tanken att det kan finnas andra metoder som också kan vara positiva… just do it!
Mm, men varför bara höja skatten på det? Varför inte förbjuda läsk, godis och socker i kaffet? Det måste ju vara det bästa för folkhälsan.
Det är tur att det finns massa personer som du som vet vad som är bäst för den enskilda personen och kan hjälpa folk att bli hälsosamma.
Hur föreslår du att det skulle genomföras rent praktiskt? Hur skulle du definiera och mäta det och hur gör du alternativa val lätt tillgängliga för folk? I det här fallet så är det ju inget problem med något av det men ditt förslag har jag personligen ingen aning om någonting, det verkar korkat men jag antar att en person som du inte bara skulle slänga ur dig något korkat för en dålig poäng?
Har du läst texten ens?
Ja jag läste texten, tycker den var bra, som dina texter alltid är. Hon hade ju fel som du skrev och det är bra att du påpekar det.
Ang. Hur mäta aktivitet så har många stegmätare i mobilen nu, eller bara hälsokontroll. Men ja det är ju ite rimligt, det är ju dock inte rimligt att inte låta vuxna människor äta hur de vill heller utan att försöka tvinga dem till att äta ”det bästa för dem”.
Handen på hjärtat nu; är det verkligen detta som föreslås?
Det är ju ett steg ditåt.
Jag har läst det ni skriver om läsk och dricker det inte själv, men ser inte problemet med att folk väljer att göra ohälsosamma val i sina liv. Aja lite fel forum för denna politiska diskussion känner jag, tack för riktigt bra artiklar (och böcker)! De uppskattas och läses med nöje 🙂
Nej det är det inte.
Nej det är väl ett utmärkt forum för den diskussionen? Vilka argument har du?
Jag längtar inte efter en speciell skatt, men om motståndarna till en skatt är så jäkla dumma att de inte ens kollar vad som är sant innan de uttalar sig så får jag faktiskt leva med att de har förlorat diskussionen. Jag tänker inte försvara dem.
(förresten, det är bara pinsamt att börja prata om förbud, åtminstone om man helt ignorerar att det finns andra saker som man har lagt skatt på för att påverka beteenden)
I princip håller jag med, men i och med att vi har fri sjukvård blir det allas problem. Skulle vi inte ha fri sjukvård finns det givetvis inget att hänga upp det på.
Man kan ju alltid underlätta vissa val och försvåra andra. Detta görs redan med alkohol t ex,en idé som fortfarande stöds av majoriteten av svenska befolkningen.
Varför inte på liknande sätt tillföra en skatt på socker och livsmedel som innehåller detta? Men kanske inte gå så långt att det bara får säljas i statliga butiker med förvisso stort urval men begränsade öppettider m m.
Det är lätt att gilla att du fäster stor vikt vid vetenskapliga belägg och jag tycker populärvetenskapliga texter är guld värda. Men det känns som det ibland blir fel med din hårda inställning och vilja att trycka till de som har andra prioriteringar.
Jag är varken expert på nationalekonomi eller kost men klarade av att enkelt googla fram hyfsat fräscha genomgångar som säger att det är oklart om läskskatt är särskilt effektivt (exempelvis ”Evidence that a tax on sugar sweetened beverages reduces the obesity rate: a meta-analysis” och ”A systematic review of the effectiveness of taxes on nonalcoholic beverages and high-in-fat foods as a means to prevent obesity trends”). Det är väl helt naturligt att opinionsbildare som Blanche Jarn spinner på att det finns oklarheter kring effektivitet? Hon är dessutom deklarerad som Timbro (=opinionsbildare som ogillar skatter) och har väl inte kallat sig expert (som du titulerar henne)? Borde inte det ursäkta att hon lät bli en fullständig systematisk genomgång av alla viktiga studier i sin korta text?
Själv tycker jag det är mer anmärkningsvärt att referenser som de ovan ”glömts bort” av dig och att du, som verkar ta på dig rollen som helt evidensbaserat och ovinklad, är så himla säker på din sak. Det verkar till exempel vågat att generalisera så hårt från studier i USA och Mexiko. Priselasticitet med mera lär ju inte se likadan ut i Sverige. (Men jag är som sagt ingen expert på något av detta.)
Hursomhelst tror jag du skulle lyckas bättre i opinionsbildning om du var mer polerad och inte gick på så hårt när folk tycker annorlunda eller missar/utelämnar viktiga fakta.
Hej Teodor!
Nu var ju din kommentar riktad till Jacob, men i just den här frågan har ju både han och jag varit aktiva så jag tar mig friheten att ge ett svar från mitt perspektiv..
Först av allt: Tack för referenserna! Just de hade jag missat. I texten som Jacob länkar till, och där jag går igenom en del forskning, tog jag inte med allt som handlade om konsumtionseffekter eftersom jag ville bemöta flera av Sokolnickis påståenden. Men de genomgångarna jag refererade kom fram till precis samma sak. Vilket ju är att vänta då man ser över samma litteratur. Men om någon skall få skit för att ha missat just de där två referenserna så är det ju jag och inte Jacob. Men som sagt, jag läste igenom de allra färskaste sammanställningarna och nöjde mig med det. Enda ”problemet” med att jag missade de där är ju att mina argument hade blivit ännu starkare om jag tagit med dem. För de visar ju att jag har ännu mer rätt än jag visste då, inte mindre. Jag har sedan dess även tittat vidare på den estimerade priselasticiteten och det verkar som att det jag fann då är en underskattning. -1.21 var exempelvis genomsnittet i denna: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/obr.12002/abstract;jsessionid=9530027F339C12E2FC6B0387EFFD682E.f03t01
Sedan apropå kraven man kan (eller bör) ställa på opinionsbildare. Min åsikt är enkel och jag trodde i min enfald att den framgick i min text, men uppenbarligen inte: det är inte bara okej utan önskvärt och BRA att det förekommer en ideologiskt grundad diskussion om individens frihet och ansvar, om statens legitimitet, om inskränkningar marknaden osv.
Problemet är inte att opinionsbildare opnionsbildar uan att de blandar lite tveksam fakta här, lite etik där, lite guilt-by-association med Greider och Wikström här, mer tveksamt tolkad fakta där osv. osv. Då övergår man i mina ögon från opinionsbildare till förvillare. Man kan inte kräva att alla skall vara experter på allt de har en åsikt om. Men jag tycker faktiskt att det är rimligt att kräva – åtminstone av offentliga personer – att de är ärliga om sin avsaknad av expertis och därför håller sig till ”Jag tycker såhär på grund av [insert moraliska orsaker]”. Det är en milsvid skillnad mellan att argumentera för/emot av ideologiska och filosofiska skäl och att ge sken av att man grundar sina argument i en solid faktabas.
Sist men inte minst. Den påstådda säkerheten som du tillskriver Jacob har jag lite svårt att härleda från något han sagt. Har du något exempel?
Nicklas
Hej Niklas.
Jag hade inte läst din text och har missar stora delar av diskursen om läskskatt. Ni har säkert rätt i sak, men jag kan inte se att det behöver leda till personangrepp och insinuationer om ohederlighet. Det går ju att tolka Blanche Jarns ”inget pekar på” välvilligt och anta att hon egentligen menade att det saknas goda belägg för att skatt skulle vara effektivt i Sverige. Det verkar vara en rimlig hållning. Om jag förstått det rätt hade hon dessutom fått felaktiga uppgifter om en finsk studie som skulle visat det.
Jag tycker Jacob verkar säker på att andra förnekar information och presenterar ”alternativ fakta” med flit. T.ex. när han skriver ”glömts bort” med citattecken. (OBS. Jag menade inte att han/du/ni valt bort studier med flit utan ville bara visa att det är svårt att vara heltäckande i sina urval.)
Visst kan du tolka det så med välvillighet. Om du inte har någon erfarenhet av dessa personer sen tidigare. Den här diskussionen fortsatte sedan på Twitter och där visar Blanche klart och tydligt att hon inte vill diskutera fakta utan hon försökte skriva ihop lite ”fakta” för att stödja hennes ideologi men när man ifrågasätter faktan så blir hennes replik endast ideologibaserad https://twitter.com/JacobGudiol/status/852499458008985600
Just det är jag väldigt säker på. Även Sokolnicki som Nicklas skrev om tidigare har inte visat någon som helst antydan om att hon verkligen är intresserad av sakfrågan utan hon försökte också skriva ihop ”fakta” för att stödja hennes ideologi.
När det gäller min åsikt så har jag skrivit om det mest här, https://traningslara.se/en-debatt-full-av-logner-och-overdrifter/
Okej.
Jag vill inte gissa vad du menar med att skriva ihop fakta. Lite förenklat är det ju debattörernas jobb att tycka saker och argumentera bäst de kan utifrån det. Greider vill ha mer skatt och regleringar; Timbro vill ha mindre skatt och regleringar. Om man bortser från den biten (som nog ofta leder till konstiga urval av bevisläget) tycker jag fortfarande det verkar finnas utrymme för att hon gjorde en tabbe eller fick ett dåligt underlag senare än att hon hon med flit hittade på fakta för att vilseleda. Men jag har som sagt inte hängt med i alla turer och du kanske har rätt.
Visst, vill du vara väldigt snäll så kan man säga att det är möjligt att det varit så. Jag ser det dock som väldigt osannolikt. Samtidigt så har hon som sagt inte erkänt någon miss alls i efterhand när hon väl fått höra/läsa kritiken. Hennes replik blev istället att hon bara hoppade till en diskussion om etik. Som om det inte spelade någon roll att hon gjort en massa felaktiga faktapåståenden.
Tack för bra redovisning av detta pikanta ämne .
Jag får tycka att det där med socker mättade drycker och deras påverkan på kroppen och fetman är orsak nog för att denna dryck ska få extra uppmärksamhet om det är extra skatt . Ett bra förslag tycker jag . Undervisning mer tveksamt om man ska titta på effekten , vad är evidensen på den åtgärden ?
Jag har väl en liten konspirations loppa i min skalle som säger att socker maffian kommer att jobba hårt för att någon skatt inte ska komma i fråga då den faktiskt skulle komma till att mindre socker mättade drycker skulle säljas .
Fortsätt med det goda arbetet
[…] Som jag skrev i inledningen kan detta även gälla textbaserad media. Finns där till exempel en redaktör i den tidningen som vill få fram en viss sida mer än en annan så kommer detta lyckas. Det kan handla om allt ifrån hur titlar väljs, hur texten illustreras, vilka citat som lyfts fram, vilket textutrymme som tas i anspråk osv. Jag blev exempelvis refuserad av Dagens Nyheter när jag ville skriva ett kritiskt svar till en text av deras ledarskribent Amanda Sokolnicki. Kanske var min text för dålig helt enkelt, men det var i alla fall inte vad de skrev till mig i svaret. Så jag fick skriva en längre här på Träningslära istället (”Om läskskatt i DN – godtycklig, verkningslös och infantiliserande?”, se även Jacobs ”Mer trams från debattörer kring skatt på läsk”). […]