Det här är ett inlägg som egentligen ligger långt utanför mina kunskapsnivåer men jag satt och läste en nyligen publicerad artikel med titeln Food allergy in children: what is new? precis och den belyste något som jag har funderat en hel del kring sen jag visste att jag skulle bli pappa själv.
I den här artikeln tar man upp att mängden barn som får någon form av matallergi verkar öka i flera delar av världen. Den här typen av rapporter verkar gälla många andra typer av autoimmuna sjukdomar som ökar i förekomst under ett antal år.
När det gäller just matallergier så är det ännu ett ganska dåligt studerat ämne men de studier som än så länge har publicerats pekar mot att risken för att råka ut för flera av dessa ökar ju äldre barnet hinner bli innan maten introduceras. Oftast verkar barnen få någon typ av skydd om dels mamman ätit maten som kan ge allergi (bla nötter, ägg, mjölk, vete, kräftdjur mm) men också hur tidigt barnet alltså får i sig små mängder av det via maten. Här är två citat från texten:

Until recently, public health advice was to delay the introduction of many potential food allergens beyond infancy [6]. Despite this, the prevalence of food allergy has increased [1]. This advice has now been revised to reflect the lack of evidence for allergen avoidance during pregnancy, breast-feeding or in early childhood on the development of food allergy [7]. The studies in this area often have methodological limitations, including recall bias, limited power and short duration of follow-up. Allergen avoidance intervention trials and more recent large observational studies have overcome some of these shortcomings. For example, Frazier et al. [8] reported a 16-year prospective study of 10 907 infants and found a decreased risk of nut allergy associated with nut consumption during/ after pregnancy.
Early orogastric exposure to food allergen, in the context of concurrent breast-feeding, may be protective, and a number of randomized-controlled studies are underway to investigate this….At 1 year, infants exposed to egg from 4 months of age were less likely to have egg allergy than those in whom egg introduction was delayed until 8 months (33 vs. 51%), although the difference was not statistically significant. In this high-risk cohort, early egg introduction did not increase the risk of egg allergy

Det är som sagt sparsamt med data men det är ändå väldigt intressant. Celiaki (glutenintolerans) är ingen allergi så man nämner inte det i artikeln jag hänvisade till ovanför men celiaki är en intolerans för gluten och när det gäller celiaki så har man ju även där sett att risken att utveckla celiaki ökar om barnen introduceras för gluten sent (1, 2).
Vad är då min poäng med det här? Jo poängen är att det idag är väldigt många som är rädda för att äta mycket som det inte finns några verkliga belägg för att de inte tål. Att undvika gluten när du inte har celiaki är ju ett val du får lov att göra om du vill det men om du är gravid eller om du föder upp ditt barn på en glutenfri kost utan någon celiakdiagnos så kanske du faktiskt ökar risken för att ditt barn verkligen inte ska tåla gluten i framtiden. Och att undvika gluten när du verkligen inte tål gluten är inte lika ”coolt” eller roligt som det är att undvika det när man tycker att det passar en.
Slutligen vill jag också tillägga att om ditt barn utvecklar en allergi eller om du eller någon du känner har det så är det verkligen inte säkert att när maten introducerades är orsaken. Det är mycket genetik och andra okända variabler inblandade med. När maten introduceras är bara en eventuell riskfaktor. Hur stor vet ingen just nu…

8 svar på “Matallergier och matintolerans”
  1. Har du läst några studier av Dr. Alessio Fasano? Jag försökte men är för dålig på det för att kunna dra några slutsatser.
    I en Chris Kressers podcast (från 8 augusti 2012) intervjuade han Dr. Alessio Fasano som är forskare och expert på glutenproblem (hittade 92 artiklar på Pubmed med honom). I slutet av avsnittet så menade han att ju längre man väntar med att introducera gluten i kosten desto längre skjuter man upp risken att drabbas av celiak. Så här sa han i intervjun ”So, we don’t know yet if indeed you can prevent celiac disease by delaying the introduction of gluten. But at least I can tell you, based on the data that we have so far, that you can delay it. That is, I think, a good thing so that eventually these kids have more time to stay on a regular diet and enjoy the diet”. Tidigare så nämner de en preliminär studie som visat att om man skjuter upp introduktionen av gluten i ett år så minskar man risken för Celiak med 4 gånger (men man nämner att den bara pågått 3 år så man vet inte de långtida effekterna).
    Har som sagt inte läst hans studier så jag vet inte om hans påståenden stämmer.
    Han släpper föresten en bok i dagarna.

  2. Mattias:
    Har du läst några studier av Dr. Alessio Fasano? Jag försökte men är för dålig på det för att kunna dra några slutsatser.
    I en Chris Kressers podcast (från 8 augusti 2012) intervjuade han Dr. Alessio Fasano som är forskare och expert på glutenproblem (hittade 92 artiklar på Pubmed med honom). I slutet av avsnittet såmenade han att ju längre man väntar med att introducera gluten i kosten desto längre skjuter man upp risken att drabbas av celiak. Så här sa han i intervjun ”So, we don’t know yet if indeed you can prevent celiac disease by delaying the introduction of gluten. But at least I can tell you, based on the data that we have so far, that you can delay it. That is, I think, a good thing so that eventually these kids have more time to stay on a regular diet and enjoy the diet”. Tidigare så nämner de en preliminär studie som visat att om man skjuter upp introduktionen av gluten i ett år så minskar man risken för Celiak med 4 gånger (men man nämner att den bara pågått 3 år så man vet inte de långtida effekterna).
    Har som sagt inte läst hans studier så jag vet inte om hans påståenden stämmer.
    Han släpper föresten en bok i dagarna.

    Dra vilka slutsatser menar du? Antingen så har han/de inte publicerat den forskningen han refererar till eller så lyckades jag missa den.
    Generellt kan man väl säga att Dr. Alessios trovärdighet som forskare och doktor får väl bedömas som stor. Visiting prof i .ped på Harvard, chef för egen forskningsavdelning på mass general och författare i NEJM.
    Skulle han säga att ”de har data som visar” så skulle jag nog tro att han talar sanning utan att se studien. Med det han tror och gissar ,professorer gör ju gärna det, så ska man kanske vara försiktig med att dra slutsatser 🙂

  3. Som jag har förstått det ärver barnen inte känslighet/allergi mot ett visst livsmedel utan mer ”anlagen för att bli känslig/allergisk”. Vad de sedan blir allergiska mot kan variera och har inte mycket att göra med vad man utsätts för. Ett hyperaktivt immunförsvar, bara. Har själv en soja-baljväxt-nötallergisk son som dessutom är överkänslig mot ett antal grönsaker och frukter. Han har dessutom astma (förkylnings-). Ingen i familjen är särskilt allergisk mot födoämnen, men min man tål inte hundar och katter och är allergisk mot vissa gräspollen.

  4. Josefine:
    Som jag har förstått det ärver barnen inte känslighet/allergi mot ett visst livsmedel utan mer ”anlagen för att bli känslig/allergisk”. Vad de sedan blir allergiska mot kan variera och har inte mycket att göra med vad man utsätts för. Ett hyperaktivt immunförsvar, bara. Har själv en soja-baljväxt-nötallergisk son som dessutom är överkänslig mot ett antal grönsaker och frukter. Han har dessutom astma (förkylnings-). Ingen i familjen är särskilt allergisk mot födoämnen, men min man tål inte hundar och katter och är allergisk mot vissa gräspollen.

    För att utveckla en allergi så måste du utsättas för ett allergen. Har du inte mött ditt allergen har du inte en allergi och är inte allergisk. Så per definition kan du inte ärva en allergi. Det man kan ”ärva” är en genetisk predisposition, precis som du skriver. Läkartidningen redde bra i begreppen för en massa år sedan. http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=3043

  5. Mattias: Har du läst några studier av Dr. Alessio Fasano? Jag försökte men är för dålig på det för att kunna dra några slutsatser

    Ja, i mitt senaste inlägg kring läckande tarm och gluten så var två av tre studier publicerade av just honom. https://traningslara.se/vete-och-lackande-tarm/

    Mattias: Tidigare så nämner de en preliminär studie som visat att om man skjuter upp introduktionen av gluten i ett år så minskar man risken för Celiak med 4 gånger (men man nämner att den bara pågått 3 år så man vet inte de långtida effekterna).

    Jag gjorde en snabb sökning och fann studien tror jag, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22432018. Endast 34 barn deltagande i den men den är väl genomförd annars med mer ingående tester än de flesta andra studierna på området. Deras första mätning var dock vid 6 månader först och det var där man introducerade gluten. Så det var inget barn som fick gluten enligt de rekommendationer som finns idag. Datan är dock intressant då förekomsten av celiaki blev väldigt låg hos de som fick gluten först efter 12 månader i studien. Men få försökspersoner som sagt…
    Just nu pekar den data som finns mest mot att det är bäst att introducera gluten i mindre mängder efter ungefär 4 månader och när barnet fortfarande ammar tycker jag. Det är också de officiella råden.

  6. Josefine: Som jag har förstått det ärver barnen inte känslighet/allergi mot ett visst livsmedel utan mer ”anlagen för att bli känslig/allergisk”.

    Det stämmer. Man ärver anlag som gör det mer eller mindre sannolikt att man ska få någon typ av allergi eller intolerans. När det gäller vissa varianter som till exempel celiaki/glutenintolerans så måste du dock ha en viss genuppsättning för att kunna få problemet. Har du inte dessa spelar inget annat någon roll.

    Josefine: Vad de sedan blir allergiska mot kan variera och har inte mycket att göra med vad man utsätts för.

    Som jag skriver i inlägget och som du kan läsa i de citerade delarna så finns det data som visar att för vissa allergier så spelar exponering roll. Även när man utsätts för den och vad man gör samtidigt inverkar. Så jo, det har att göra med vad man utsätts för. Du kan inte säga säkert att det är orsaken då många faktorer inverkar men det är en faktor som spelar in.
    Hur viktigt det är och vid exakt vilka former av allergi/intoleranser vet man inte ännu. Det är som sagt ganska få studier utförda men fler verkar vara på gång.

  7. Ville bara tacka dig för att du tar upp det här med glutenfri kost när man inte har celiaki. Det verkar vara en växande ”trend” att undvika gluten för att det skulle vara ohälsosamt på något sätt, när det faktiskt bara är ohälsosamt för den som har celiaki. Trots att ökad efterfrågan på glutenfri kost ju är positivt för att företag kanske lägger på ett kol för att framställa bättre glutenfria produkter, upplever jag det som ett hån när folk äter glutenfritt för att det är en annan diettrend bland alla andra. De som inte har celiaki kan äta spår av gluten (exempelvis från ett smörpaket som använts till vanligt bröd), och tänker kanske inte ens tanken att det är ett problem, medan för oss med celiaki orsakar även små mängder gluten en mikroinflammation i tarmen och en ökad risk för komplikationer. Min farhåga är att den här ”trenden” kan minska restaurangers och andras respekt för glutenfri mathantering, eftersom det inte är lika noga för den som inte har celiaki. Jag som har celiaki MÅSTE veta att maten är rätt hanterad.
    Visst är det ett val folk har rätt att göra men precis som du skriver finns det verkligen ingen anledning eller belägg för att det skulle göra någon nytta.
    Intressant artikel i övrigt också!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *