Huvudkällorna till salt i vår mat

Hur farligt är verkligen salt i kosten?
Stora källor till salt i kosten
De 10 största källorna till salt i amerikanernas diet enligt CDC

Amerikanska CDC släppte för några dagar sen en lista på de största källorna till salt i den amerikanska dieten. Du kan se den listan här till höger.

Som du kan se är det i huvudsak bara färdigmat och skitmat på listan.Där finns givetvis undantag med rätter som tillhör en av kategorierna här till höger som verkligen inte är skitmat men läser du resten av texten från CDC är det uppenbart att dessa rätter inte direkt bidrar så mycket i amerikanernas diet.

65 procent av det salt som amerikanerna äter får de i sig via mat de köper i affären och 25 procent via restauranger. Saltet från restauranger är svårt att göra något åt i fall man vill äta på restaurang men när man handlar är det i princip bara att köpa råvaror istället för färdigmat så slipper du det problemet. Undantaget möjligen visst kött där man adderar vatten och salt likt viss fryst kyckling.

Mängden salt i olika rätter
Mängden salt i livsmedel skiljer sig mellan olika tillverkare

CDC påpekar att det finns stora skillnader mellan olika rätter i samma kategori och ger exempel på de högsta och lägsta värdena. Till exempel finns det nästan 3 gånger så mycket salt i det värsta brödet jämfört med det bästa. Störst skillnad är det på sopporna där vissa soppor innehåller 9 gånger mer salt än andra soppor.

Du kan se hela listan på deras exempel här till höger vilket både visar på den stora skillnaden men också på vilka rätter man egentligen diskuterar med amerikanska standards.

Jag skriver egentligen det här inlägget av två orsaker. Först för att återigen visa hur kost och normer kring vad som är normal kost skiljer sig från oss och världens fetaste land. Vi äter för mycket salt enligt dagens rekommendationer men det är inte för att vi saltar vår mat för mycket. Det är för att vi äter för mycket processad mat där man tillför salt eftersom det gör att folk äter mer av maten och gillar den mer. Alltså samma orsak som de tillsätts socker och fett i maten. Det är billigt och folk äter mer av det. Win – win för tillverkarna.

Salt är troligen inte alls så dåligt som det målas upp att vara

Den andra orsaken till att jag skriver det här inlägget är för att jag länge velat ta upp att jag är långt ifrån övertygad om att salt i sig är något negativt. Det kommer utan tvekan mycket salt med skitmat. När man tittar på studier på befolkningsnivå för att visa att mer salt i kosten innebär sämre hälsa så går det liksom inte att separera saltet från skitmaten. Tyvärr är det i princip bara studier av den här typen som ligger bakom dagens råd att minska på intaget av salt.

Tittar vi istället på de verkliga studier som utformats för att studera effekten av just salt genom att utforma randomiserade kontrollerade studier där en grupp äter mindre salt och en grupp äter mer så blir resultatet en helt annan.

UPPDATERING 31/5: Studien här under är tillbakadragen på grund av en rad tveksamheter. Du kan läsa mer här, Salt, hälsa och tillbakadragna studier.

Heart. 2013 Jan 24. [Epub ahead of print]
Low sodium versus normal sodium diets in systolic heart failure: systematic review and meta-analysis.
Dinicolantonio JJ, Pasquale PD, Taylor RS, Hackam DG.

CONTEXT: A low sodium diet has been proposed to reduce the risk of heart failure (HF) hospitalisations and is currently advocated in consensus guidelines, yet some evidence suggests adverse neurohumoral activation for sodium restriction in the HF setting. OBJECTIVES: To evaluate the effects of a restricted sodium diet in patients with systolic HF. DATA SOURCES: A systematic review and meta-analysis of randomised trials OVID MEDLINE, PubMed, Excerpta Medica (Embase), the Cochrane Controlled Trials Register, Scopus, Web of Science and Google Scholar were searched up to April 2012. STUDY SELECTION: Two independent reviewers selected studies for inclusion on the basis of a randomised controlled trial design that included adults with systolic HF receiving a restricted salt diet or control diet and reporting mortality (all-cause, sudden death or HF-related) and HF-related hospitalisations. DATA EXTRACTION AND ANALYSIS: Descriptive and quantitative information was extracted from included studies. A random-effects model was used to compute pooled risk ratios (RR) for mortality and morbidity outcomes. RESULTS: Six randomised trials comparing low sodium diets (1.8 g/day) with normal sodium diets (2.8 g/d) in 2747 patients with systolic HF were identified. Compared with a normal sodium diet, a low sodium diet significantly increased all cause mortality (RR 1.95, 95% CI 1.66 to 2.29), sudden death (RR 1.72, 95% CI 1.21 to 2.44), death due to HF (RR 2.23, 95% CI 1.77 to 2.81) and HF readmissions (RR 2.10, 95% CI 1.67 to 2.64). CONCLUSION: Compared with a normal sodium diet, a low sodium diet significantly increases morbidity and mortality in systolic HF.

Det här en systematisk genomgång samt meta-analys av alla randomiserade kontrollerade studier där en grupp fått äta en diet med mindre salt (1,8g/d) och en grupp en diet mer salt (2.8g/d). Deltagarna i studierna som inkluderades hade alla personerna redan problem med hjärtat så det är studier på redan sjuka personer bara. Totalt inkluderades 2747 personer i de studier man fann och resultatet visade på en klart ökad risk för att dö hos gruppen som åt mindre salt. Även när det gäller dödsfall på grund av hjärtfel och återfall av hjärtproblemen så var risken högre när deltagarna åt mindre salt.

Det här är alltså resultat som går i precis motsatt riktning jämfört med dagens gällande rekommendationer som just påstås finnas för att minska risken för bland annat denna typ av problem.

Förutom hjärtproblem så sägs mindre salt också minska risken för högt blodtryck vilket i sin tur ökar risken för flera andra sjukdomar likt stroke och infarkter. En stor Cochrane Review från 2011 kom dock fram till att det inte finns någon evidens för att ett minskat saltintag har någon effekt på någon av dessa sjukdomar (1).

AUTHORS’ CONCLUSIONS: Despite collating more event data than previous systematic reviews of randomised controlled trials (665 deaths in some 6,250 participants), there is still insufficient power to exclude clinically important effects of reduced dietary salt on mortality or cardiovascular morbidity in normotensive or hypertensive populations. Further RCT evidence is needed to confirm whether restriction of sodium is harmful for people with heart failure. Our estimates of benefits from dietary salt restriction are consistent with the predicted small effects on clinical events attributable to the small blood pressure reduction achieved.

Så vi kan ju summera det hela med att trots att man i rekommendationerna är väldigt tydlig i sitt budskap att vi måste minska på saltet för vår hälsas skulle så finns det egentligen väldigt lite som säger att just salt i sig är farligt.

Att det inte finns några övertygande bevis för att salt är farligt betyder givetvis inte att det verkligen är ofarligt. Men tills man har ett bra svar på frågan tycker jag man kan strunta i att uttala sig så värst säkert om det. Många människor får i sig ganska stora mängder salt för att de äter mycket skitmat. Varför då inte bara fokusera på att folk ska äta mindre processad och färdigpaketerad skitmat istället för att säga att de ska börja räkna hur många gram salt de äter varje dag.

För vi behöver inte ha så mycket salt i vår mat. Det är tillverkarna som lägger till det för att det innebär att deras matvaror håller längre och smakar bättre med sämre råvaror och/eller mindre av själva råvaran. Genom att äta bättre kommer du troligen att minska på ditt saltintag per automatik. Sen om där är bra eller inte att du minskar på saltintaget kan du strunta i för det är ändå garanterat bra för din hälsa att börja äta bättre mat.

12 thoughts on “Huvudkällorna till salt i vår mat

  1. Det är väl möjligt att det kan vara så i andra länder men undersökningar från Sverige har vad jag vet visat att nivåerna av jod är mer eller mindre perfekta sett till dagens rekommendationer. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18781164

    Fast bordssalt är den största källan så slutar folk helt att använda det så finns där kanske en risk. Det här är den typen av frågor jag överlåter till SLV. De brukar ha bra koll på det där och se till att befolkningen överlag får i sig vad den behöver.

  2. Jag vet att du verkligen inte gillar bröd men ska det verkligen vara ”Till exempel finns det nästan 3 gånger så mycket salt i det värsta brödet jämfört med det sämsta.” ?

  3. Hahaha, nä det ska det inte givetvis. Det ska vara bästa i sista. Och jag har inget emot bröd. Äter det ganska regelbundet. Jag förstår bara inte varför det så ofta är ett kriteriet för en bra kost. I vissa studier är det ju bara de som äter bröd varje dag som kan få ”bästa betyg” när det gäller kost.

  4. Mm. salt är väl något som slv uttalar sig onödigt kategoriskt om. Det är dock natrium och inte salt det handlar om i studien gissar jag. 1g natrium = 2.5 g salt.

  5. Jag tror att det blir väldigt fel om man bara säger ”salt”.
    Oraffinerat atlantsalt innehåller inte bara NaCl utan även ca 80 viktiga mineraler. Jodhalten är att likna med jodberikat bordsalt.
    Faran är nog när man äter ”renat” salt som innehåller aluminiumsilikat eller bergssalt som oftast saknar jod.

  6. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) skriver om en annan studie av Cochrane:
    http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Kommentar/Mindre-salt–effekter-pa-blodtrycket/

    Länk till studien:
    http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/14651858.CD004937.pub2/abstract

    Från SBU:s sida:
    ”Författarna till rapporten anser att även blygsamma minskningar i saltintaget har statistiskt signifikanta effekter på blodtrycket hos både individer med högt respektive normalt blodtryck. Sänkningen av blodtrycket observerades hos alla olika etniska grupper, män som kvinnor. Dessa fynd styrker det faktum att ett minskat saltintag i populationen leder till sänkt blodtryck och därmed minskad risk för hjärt- och kärlproblematik.”

    Vad har du att säga om detta?

  7. Hallå Andreas!
    Den där reviewn kom ut efter att jag skrev det här inlägget. Men frågan kring saltmängder och vad som verkligen är bäst är ju något som diskuteras ganska friskt fortfarande. Nature publicerade tex nyligen tre studier som ifrågasatte om så låga värden som rekommenderas nu är bäst. Dessa studier gav ju en hel del rubriker i media med så söker du på salt för senaste månaden hittar du säkert en del. I Nature publicerades även en ledarartikel som summerade allting såhär:

    Taken together, these three articles highlight the need to collect high-quality evidence on both the risks and benefits of low-sodium diets.

    Som jag ser det är salt mer ett problem som en tillsats. Den kan användas på ett ganska kraftfullt sätt för att få folk att äta mer än deras ”verkliga” hunger kräver och därmed ökar risken för viktuppgång och de negativa hälsoeffekterna som kommer med det.

  8. Hmm, okej. Tack för svaret. Men det är väl litteraturöversikter man bör gå till om man ska gå ett svar på vad forskningen säger i dagsläget?

  9. Brö är ju gott, prova finska ouulainen jälkiuunilepä med rent smör och lite åländsk gräddost på, och ett glas helmjölk till…. Mina kolesterolnivåer är för övrigt perfekta sett till rekommendationerna.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *