Ekologiskt & KRAV-märkt -bra eller dåligt för djur & miljö?

Är ekologisk och KRAV-märkt mat bättre än annan mat?
Den här artikeln tillhör en artikelserie på 3. Det här är del 1. Du hittar alla artiklarna i serien här: Ekologiskt & KRAV-märkt

Det här är en artikelserie som tagit mig lång tid att sätta ihop. Alldeles för lång tid. Men med tanke på trenden som pågår idag mot mer och mer ekologiskt och KRAV-märkt och att de som driver på den här trenden gör det mer baserat på ideologi än fakta så tänkte jag att det här var något som behövdes. Förhoppningsvis blir det också uppskattat.

Det jag har tänkt göra i ett par inlägg framöver är att försöka ge en faktabaserad bild av vad som verkligen menas med ekologiskt och KRAV-märkt och även vilka konsekvenser det kan tänkas få om du väljer att köpa ekologiskt och KRAV-märkt. I det här inlägget börjar jag med att berätta lite kring ekologiskt och KRAV-märkt och sen går jag in lite kort på hur miljöpåverkan skiljer sig mellan ekologiskt/KRAV-märkt jordbruk och konventionellt jordbruk med stort fokus på här i Sverige.

I nästa del kommer jag sen att titta på riskerna med rester av bekämpningsmedel och bakterier på maten vi äter (Ekologiskt & KRAV-märkt -är konventionell mat farlig?) och i den sista delen blir det en hel del kring smaken och skillnaden i näringsämne mellan ekologisk/KRAV-märkt mat och konventionell mat (Ekologiskt & KRAV-märkt -är det godare och nyttigare?).

Ekologiskt och KRAV-märkt – vad skiljer dem åt?

Loggan för ekologisk mat inom EU
Loggan som används för ekologisk mat inom EU

Ekologisk mat i Sverige är mat som har producerats i enlighet med EUs direktiv för ekologiskt jordbruk (1). Det mesta kring de här reglerna hittar du i två långa och tråkiga dokument på EUs hemsida (2). Mat som har producerats enligt dessa direktiv har loggan här till höger på sina produkter.

Alla bönder och livsmedelstillverkare som följer dessa direktiv och vill använda sig av loggan kontrolleras minst en gång varje år. Jag hittade dock en kvalitativ studie från Sverige där flera svenska mjölkbönder uttrycker att det har lågt förtroende för KRAV:s kontroller och de säger att det troligen förekommer fusk med vissa regler (27). Men kontrollerna finns där i alla fall.

KRAV är en Svensk ekonomisk förening som är överlägset störst i Sverige när det gäller att kontrollera så att de ekologiska kraven från EU följs av jordbrukare och livsmedelsföretag här i Sverige. Med ekonomisk förening menas att medlemmarna är med i föreningen med målet att gynna sin egna ekonomiska inkomst. Exempel på företag som är medlemmar i KRAV är Arla, Hemköp, ICA, Lantmännen, Scan, Skånemejerier, Norrmejerier, Sodexo och Svenska ägg (36).

Alla KRAV-märkta produkter är alltså också godkända ekologiska produkter. Förutom att kontrollera så att EU-kraven följs så har KRAV dessutom lite ytterligare regler som måste följas om ens produkt ska få vara KRAV-märkt, utöver att då ha loggan för ekologiskt enligt EUs direktiv (3). Bland annat handlar det om större socialt ansvar i relation till arbetarna, hårdare regler kring vilka bekämpningsmedel som får användas och att förpackningsmaterialet ska vara miljöanpassat. KRAV har även andra mer restriktiva regler kring tillsatser och tillåter inte sötningsmedel, färgämnen, nitrit och lite annat.

Ekologisk produktion tillåter inte någon form av GMO, alltså råvaror där man förändrat en produkts genuppsättning genom att ta en gen från någon annan livsform och inkluderat den i det man tänkt odla för att på så sätt skapa något med nya egenskaper. Eller som Wikipedia uttrycker det:

GMO, genetiskt modifierade organismer, är organismer där man på ett målmedvetet sätt förändrat arvsmassan så att de får de egenskaper man vill ha

I övriga delar av värden finns det andra definitioner av ekologisk än de som används inom EU och som då byggts på ytterligare av KRAV. Det här gör det lite svårt när man försöker titta på studier som försökt jämföra ekologiskt jordbruk mot konventionellt jordbruk från andra delar av världen eftersom de inte följer samma regler.

Målet med ekologisk och KRAV-märkt mat

I den första punkten i EUs direktiv om ekologisk produktion (5) kan du läsa en text, som Jordbruksverket verkar ha översatt rakt av i sin rapport ”Behov av nya mål och åtgärder för ekologisk produktion i landsbygdsprogrammet” (6), som låter enligt följande (jag har valt den svenska versionen):

Den grundläggande tanken med ekologisk produktion är att etablera ett övergripande system för jordbruksverksamhet och livsmedelsproduktion där man kombinerar bästa miljöpraxis, stor biologisk mångfald, bevarande av naturresurser, tillämpning av stränga djurskyddskrav och en produktionsmetod som motsvarar förväntningarna från de konsumenter som föredrar produkter som har framställts med användning av naturliga ämnen och processer.

Som du kan se finns det två huvudsakliga syften med den ekologiska märkningen. En är att stimulera ett mer miljövänligt jordbruk och den andra är för att tillfredsställa ”certain consumers” som det heter i EUs text och som Jordbruksverket här ovanför översatt med ”de konsumenter”. Det här låter bra när man läser det så här men där finns ett väldigt stort problem och det är att den bästa metoden att nå det första målet med största sannolikhet inte är samma metod som dessa ”certain consumers” vill ska användas.

Kraven för ekologisk och KRAV-märkt mat är på grund av detta andra krav i princip en samling med en väldig massa processmål och det saknas väldigt många faktiska utfallsmål. Det naturliga, enligt mig, om du vill uppnå ett jordbruk som är så miljövänligt som det bara går, som producerar den bästa maten och inte riskerar hälsan på de som producerar maten är att sätta upp klara mål som säger saker i stil med:

  • Jordbruket måste ha minst 10 gånger så liten miljöverkan som konventionellt jordbruk
  • Maten får inte innehålla några spår av eventuellt skadliga bekämpningsmedel
  • Det får inte finnas några hälsorisker för arbetarna som går att undvikas
  • Varje år får du max X kilo av ämnet Y

Om det ska vara ett verkligt dokument måste det givetvis specificeras mycket mer än så men den här typen av regler har givetvis klara fördelar. Den första punkten innebär till exempel att kraven höjs om kvalitén på allt jordbruk höjs. Istället för den här typen av regler så kryllar det istället av regler som mer är baserade på ideologi än på vetenskap där fantasin om ”naturligt” lyser igenom väldigt ofta.

Där finns dock många konkreta krav på själva processen inom ekologiskt/KRAV som jag tror att i princip alla människor ställer sig bakom. Till exempel många regler kring djurhållning som alla låter väldigt bra och minimumkraven för konventionell djurhållning innebär utan tvekan sämre levnadsförhållanden för många djur än ekologiskt eller KRAV-märkt djurhållning.

Samtidigt har man sett att KRAV-producerade grisar har någon form av ledskada vid slakt 3-6 gånger så ofta som konventionellt uppfödda grisar (4). De har alltså i princip artros 3-6 gånger så ofta. Frågan är ju då hur ”humant” det är.

Poängen här är återigen att när kraven som sätts bara är processkrav, alltså tillvägagångssätt och behandling, så vet vi faktiskt inte hur utfallet blir för en ekologisk eller KRAV-märkt produkt. Den här ökade frekvensen av ledskador hos KRAV-grisar har inte på något sätt påverkat djurhållarnas möjlighet att sälja grisarna som KRAV-märkt eftersom de ju följt processmålen. Men samtidigt är jag säker på att folk som köper detta KRAV-märkta kött i affären tänker att de köper kött från en gris som mått mycket bättre än de flesta andra grisar. Och så kan det ju mycket väl också varit, ledskadorna till trots. Men det är ingen som verkligen mäter detta när det gäller KRAV-märkt.

Just den här avsaknaden av ett slutmål för ekologisk/KRAV-märkt är också orsaken till att ekologisk mat inte finns med i statens miljömål (7). Eller som en rapport från Jordbruksverket så stelt uttrycker det (6):

Ekologisk produktion finns inte med som en nationell precisering inom ramen för miljömålssystemet, eftersom preciseringarna ska uttrycka ett uppnått tillstånd och inte beskriva åtgärder som ska genomföras.

Just den här frånvaron av konkreta utfallsmål är givetvis ett stort problem med ekologiskt och KRAV-märkt som det är just nu. Det är ungefär som att ge sig på en diet utan att ha någon som helst koll på kaloriintaget. Ibland kan det fungera ändå men du har inga garantier. På samma sätt finns det inga garantier om när det gäller någon form av mål när du köper ekologiskt eller KRAV-märkt. Du kan inte veta om det varit mer miljövänligt framtaget, att det är bättre för din hälsa eller om djuren haft det bättre. Ofta kommer det vara så, vilket jag kommer gå igenom efterhand, men du vet inte. För det är inte utfallet som man har mätt när man har godkänt något som ekologiskt eller KRAV-märkt.

Men är då ekologisk och KRAV-märkt mat ett smartare miljöval?

Att ekologisk och KRAV-märkt mat är ett bättre miljöval är något som nog de flesta ser som självklart. Svaret på frågan är dock inte så solklar som man skulle kunna tro. Snackar vi grönsaker från Sydamerika eller Asien så är svaret på frågan ett ganska säkert ja, det är ett bättre val. Jämför man däremot livsmedel som produceras med konventionella metoder här i Sverige med ekologiskt jordbruk här i Sverige så är inte svaret självklart.

Klimatpåverkan i Sverige

I en stor rapport från SIK som släpptes 2011 som tittade på effekterna på klimatet från ekologiskt och konventionellt jordbruk här i Sverige kom man fram till att det var svårt att se några större skillnader mellan metoderna även om det i vissa fall verkar finnas fördelar för ekologiskt (8). Det finns dock en stor osäkerhet i siffrorna och det innebär att den faktiska skillnaden mellan de olika jordbruken måste vara ganska stor för att man med säkerhet ska kunna säga att där finns en skillnad. Så här uttrycker sig författarna till rapporten själva:

Svårigheterna kan nästan kännas oöverkomliga och LCA/CF-studier av ekologiska produktionssystem är bland de mest komplexa systemanalyser man kan tänka sig. Likväl står vi inför en verklighet där olika aktörer i livsmedelskedjan vill ha mer kunskap om produkternas klimatavtryck och dessa krav är något vi måste förhålla oss till. Med denna rapport har vi försökt att sätta ungefärliga siffror på ekologiska jordbruksprodukters klimatavtryck och förklara komplexiteten och osäkerheten i beräkningarna.

Från rapporten står det dock klart att det finns skillnader mellan olika grödor där vallodling (gräs, baljväxter och vissa örter) verkar ge ett lägre avtryck när det gäller ekologiskt. .

Omkring 90 procent av den ekologiska åkermarken används för att ta fram foder till ekologisk foderproduktion. Idag produceras det främst mycket ekologiska ägg och mjölk i Sverige. För mjölkproduktion i sin helhet ansåg man att det fanns mest studier och där var man mer säkra på resultatet som visade på att det inte fanns någon betydande skillnad. För ägg (och ekologisk djurproduktion överlag) saknas det data för att kunna säga något säkert.

När det gäller miljöpåverkan är det också viktigt att påpeka att det finns ett förhållande mellan hög avkastning och lägre utsläpp per producerad vara. För att maximera detta krävs dock med största sannolikhet att miljön påverkas mer på andra sätt eller att djurens välmående påverkas negativt (26). Det går alltså med största sannolikhet inte att hitta en optimal lösning för allt.

Bekämpningsmedel och miljöpåverkan

När det gäller syntetiska bekämpningsmedel så är dessa, med några få undantag, inte tillåtna inom ekologisk produktion. Många använder benämningen kemiska bekämpningsmedel istället för syntetiska men det är inte särskilt genomtänkt då givetvis allt är kemiskt. I svensk lag gör man ingen skillnad på syntetiska och naturligt förekommande bekämpningsmedel och man kallar dem alla för kemiska bekämpningsmedel/växtskyddsmedel (21). Så att säga syntetiska är både mer korrekt och anspelar inte på folks nyfunna ”kemikaliefobi”.

Det finns förutom syntetiska bekämpningsmedel även ett par andra kategorier av bekämpningsmedel och flera av dessa är godkända för ekologiskt och KRAV-märkt jordbruk (12). I USA, som har helt andra regler än Europa, är faktiskt flera syntetiska bekämpningsmedel också godkända för ”organic farming” (22). Så bekämpningsmedel används även inom det ekologiska jordbruket vilket belystes i ”kontroversen” kring jordgubbar nu för ett tag sen då det togs upp, men ingen verkade lägga märke till, att det faktiskt finns 16 godkända bekämpningsmedel för jordgubbar inom KRAV och 17 inom ekologiskt (9).

Även om de bekämpningsmedel som används inom ekologisk och KRAV-märkt jordbruk inte är syntetiska eller ”kemiska” så har de ändå en effekt, de dödar ohyra. Och de inte bara dödar ohyra, de kan också vara skadliga får andra djur, växter och oss människor. Att bara per automatik tro att de är säkra för att de är ”naturliga” är korkat. Alla har väl hört den där om att flugsvamp är naturligt osv…

Kemikalieinspektionen som måste godkänna alla bekämpningsmedel som används i Sverige skriver så här (20):

För att ett bekämpningsmedel ska kunna godkännas av KemI måste tillverkaren eller importören visa att produkten inte ger några oacceptabla effekter på hälsa och miljö samt har effekt mot målorganismen.

Även bekämpningsmedel som innehåller enbart ”naturliga ämnen” eller ”växtextrakt” kan vara skadliga och ska genomgå samma granskningsprocess. Många mycket potenta gifter är från början hämtade från naturen. Exempel på ämnen av naturligt ursprung är pyretroider (ett nervgift som bland annat är mycket giftigt för vattenlevande organismer, utvunnet ur krysantemum), eteriska oljor (varav flera kan orsaka allergi) och rotenon (klassificeras som miljöfarlig, giftig och irriterande, utvunnet ur en ärtväxt).

För fem år sen gjorde EU en utvärdering av bekämpningsmedel som var tillåtna för organiskt jordbruk och man fann att bara drygt hälften av dem nådde upp till de säkerhetskrav som fanns (10). I en studie publicerad 2010 fann man att ”naturliga” bekämpningsmedel hade en sämre effekt på den organism som den skulle bekämpa samtidigt som den gjorde större skada på andra djur i miljön (11). Det här är givetvis enskilda exempel men de belyser väldigt tydligt problemet med när man drar en slutsast baserad på tro (”naturligt är bäst”) och istället för att komma till en slutsats baserat på faktiska tester och insamlad data.

Ett annat bekämpningsmedel som inte är godkänt om du vill bli KRAV-märkt men som fortfarande är godkänt av EU är koppar. För konventionellt jordbruk är det förbjudet sen 2002 eftersom det finns mycket bättre syntetiska alternativ, men då man inte funnit några bra ”naturliga” ersättare så får det fortfarande användas i EU för ekologiska jordbruk (13).

Ekologiska jordbruk använder mindre bekämpningsmedel

Med allt det här ovanför sagt så finns det ju också ett stort värde i att titta på hur allting ser ut idag. Reglerna för ekologiskt och KRAV-märkt leder ju ändå till en stor omställning i jordbruket. Många av dessa omställningar och nya tekniker som tvingas fram har också fungerat väldigt positivt.

Det finns vad jag kunnat hitta ingen bra data för hur mycket bekämpningsmedel som verkligen används inom det ekologiska jordbruketi Sverige. En studie där man jämfört mängden bekämpningsmedel som används i konventionell mjölkproduktion med mängden som används i ekologisk fann man att den konventionella produktionen innebar ungefär 10 gånger så mycket bekämpningsmedel (37). Över 75 procent av detta kom från importerade sojabönor.

Det finns ju även en brist i de där siffrorna och det är att det bara är siffror på förbrukat bekämpningsmedel i kg. Det i sin tur säger ju ingenting om vilken effekt detta har fått på naturen eftersom olika typer av bekämpningsmedel har olika stor inverkan på naturen. En annan brist är ju att man inte tagit hänsyn till mängden mat som produceras. Ekologiskt jordbruk leder till lägre avkastning per hektar odlad mark så det behövs mer mark för att producera ekologisk mat. Och det ger ju då mer bekämpningsmedel.

Slutligen använder man också inom ekologisk jordbruk något som kallas för fysikaliskt verkande växtskyddsmedel vilket mest är såpor och oljor. Dessa medel klassas inte som bekämpningsmedel idag och även om de av allt att döma har snällare inverkan än de flesta ”vanliga” bekämpningsmedel så kan de ändå ha kemisk inverkan (38).

Ökat biologiskt mångfald med ekologiskt/KRAV-märkt

Det finns dock andra sätt att mäta effekterna av ekologiskt/KRAV-märkt jordbruk och ett sådant sätt är att titta på den så kallade biologiska mångfalden. Med det menas helt enkelt hur stor variation det finns av olika levande organismer i en miljö. När man tittar på den biologiska mångfalden så går även där organiskt och KRAV-märkt odling ut som segrare både i Sverige (6) och internationellt (15).

Det här är dock inget resultat som anses vara självklart (15) och det är beroende av hur båda typerna av jordbruk förs. Rent teoretiskt så kan du ju ha ett konventionellt jordbruk som brukas på exakt samma sätt som ett ekologiskt fast istället för äldre mindre specifika bekämpningsmedel så används nyare och mer specifika sådana. En nyligen publicerad studie kom till exempel fram till att även om det var så att ekologiska jordbruk hade högre mångfald än konventionella så kunde man förklara skillnaderna mellan olika jordbruk bättre om man istället tittade på hur de olika jordbruken sköttes, oavsett om det var ekologiska eller konventionella jordbruk (16)

Men som allting ser ut nu när du går och handlar så är det ändå så att ekologiska och KRAV-märka produkter kommer från jordbruk som i snitt bidrar till ett större biologiskt mångfald.

Särskilt när man tittar på det ur ett internationellt perspektiv och inte bara jämför svenskt konventionellt jordbruk mot svenskt ekologiskt eller KRAV-märkt jordbruk så är det en fördel för ekologiskt jordbruk när det gäller hur naturen kring jordbruket mår (17).

Hur mår djuren som lever på gårdarna?

Som jag redan påpekat så är det ingen tvekan om att om du tar två jordbruk som precis följer minimumkraven för konventionell djurhållning och minimumkraven för ekologisk eller KRAV-märkt (hårdare krav än ekologisk) djurhållning så lever djuren bättre med de två sistnämnda (6).

Nötkreatur (dvs kor)

I Sverige verkar dock få jordbruk bara följa minimumkraven och resultatet från studier som tittat på skillnader i hur djuren mår finner väldigt få skillnader. En tolv år lång studie på mjölkkor som presenterades i en doktorsavhandling 2011 kom till exempel fram till att (23):

Under svenska förhållanden skiljer sig ekologiskt och konventionellt skötta kor endast marginellt med avseende på juverhälsa, generell sjuklighet, produktiv livslängd, fertilitet och ämnesomsättning kring kalvning. Detta tyder på att djurhälsan hos ekologiska mjölkkor är lika bra som hos konventionella, i alla fall för de områden som undersöktes i avhandlingen

Det finns ett par studier till på kor i Sverige och de visar överlag inte på några betydande skillnader. De som lever på ekologiska och KRAV-märkta gårdar har lite mer parasiter medan de istället också har lägre förekomst av fettlever och två virussjukdomar (6).

Grisarna hade det bättre förr men sämre nu

En intressant utveckling som tas upp i Jordbruksverkets rapport kring ekologiskt jordbruk är att äldre studier på ekologisk djurhållning av grisar har visat att de hade det bättre än konventionellt hållna grisar. Numera har denna trend dock vänt och nyare studier visar att ekologiskt grisuppfödning mer och mer gått mot att mer efterlikna den konventionella uppfödningen och grisarna är därför inte märkbart friskare på ekologiska jordbruk jämfört med konventionella (6).

Som jag redan tidigare nämn är till exempel förekomsten av ledskador tre till sex gånger högre hos grisar vid ekologisk och KRAV-märkt djurhållning. Varför vet man inte men en möjlig förklaring är att de djur som används inom jordbruket idag helt enkelt inte är evolutionärt anpassade för så mycket utomhusvistelse som ekologiskt och KRAV-märkt kräver (24).

En Svensk studie som jämförde konventionell grisuppfödning med KRAV fann att dödligheten hos kultingarna, alltså grisbäbisar, var högre vid den KRAV-märkta djurhållningen. Skillnaden var också ganska stor då mortaliteten 35 dagar efter födseln var 14,8 i den KRAV-märkta och 11,5 i den konventionella (34).

Andra djur

Det finns givetvis många andra djur men hur dessa mår är ännu sämre studerat än de ovan. Det som finns är studier på anmärkningar vid slakt som inte visar på några betydande skillnader mellan ekologiskt/KRAV-märkt jordbruk och konventionellt förutom att parasiter möjligen är vanligare vid ekologiskt och KRAV-märkt djurhållning samtidigt som några andra besvär kan vara vanligare vid konventionell djurhållning där ”vad som är fel” beror på djuret i fråga (6).

I Danmark har man sett att förekomsten av mag-tarmmask (spolmask, blindtarmsmask, hårmask mm) var vanligare hos ekologiska höns jämfört med konventionella (35).

Djurens beteende och mentala välmående

En sak som jag inte tog upp här ovanför är hur djuren mår rent psykiskt. Det är en sak som är svårare att mäta men det finns trots det många så kallade proxys för det här som indirekt kan säga något om hur djuren mår. På den här punkten är det utan tvekan en fördel för ekologiskt jordbruk. Jordbruksverket tar upp en hel del information om detta och här summerar jag det bara väldigt kort. För den som är intresserad att läsa det lite mer ingående och få referenserna till de individuella punkterna så börjar det på sidan 66 (6).

Ekologiskt jordbruk har visat sig leda till:

  • Lättare kalvningar
  • Risken för klöveksem och klöverosion minskar hos kor
  • Kor behåller normala ligg- och resebeteenden
  • Kor får möjlighet att hålla det avstånd mellan varandra som de naturligt föredrar
  • Getter blir mindre aggressiva
  • Färre ”onormala” beteenden hos grisar
  • Grisar får möjlighet att ”böka” mer vilket de tydligen verkligen uppskattar 🙂
  • Värphöns blir mindre benägna att utföra fjäderplockning

Det finns ett observandum till den här listan och det är att jag inte har kollat upp alla referenserna själv. Det är alltså möjligt att någon jämförelse är ekologiskt mot till exempel ej frigående höns, vilket då inte skulle säga något om en jämförelse mellan ekologiska höns och frigående höns inomhus som är överlägset vanligast i Sverige idag.

Grisar som får vistas ute har färre avvikande beteenden
Grisar som får vistas ute har färre avvikande beteenden

Jag har kollat upp några och vissa tittade till exempel på skillnaden mellan att vistas ute och inne för grisar. Det är alltså ingen direkt jämförelse mellan ekologisk/KRAV-märkt djurhållning och konventionell utan istället är det en jämförelse mellan att grisar får vistas inne- eller utomhus. Reglerna inom KRAV djurhållning säger dock att grisarna alltid ska ha möjlighet att vistas ute om de så väljer medan det inte är något krav inom konventionellt jordbruk.

Så det är rimligt att tro att grisarna har det bättre här men samtidigt kanske det räcker med att ge grisarna några timmar per dag sen är de glada? Mitt gym har bara öppet typ 30 timmar per vecka men det räcker gott för mig för att jag ska få tränat det jag vill. 😉 Poängen är att tills man verkligen jämfört konventionellt med KRAV-märkt så vet man inte säkert även om det hypotetiskt givetvis är fördel KRAV-märkt.

Hur är det med ekologisk fisk?

Det här är en fråga som jag ställde mig men som jag egentligen inte lyckats hitta något bra svar på. Jag hittade ett examensarbete från 2012 utfört på Institutionen för geovetenskap på Uppsala Universitet där författaren tar upp att det idag endast finns en certifierad fiskodlare i hela Sverige (25).

I den rapporten hittade jag dock ett väldigt talande citat som säger en del kring KRAV-märkningens grund:

KRAVs regelverk är en vidareutveckling av Debios regelverk för ekologiskt odlad fisk, vilka utvecklades av en grupp om fyra personer för ca 10 år sedan tillsammans med ett redan påbörjat arbete av Debio. Reglerna är baserade på Naturland, Soil Association, IFOAM Draft Standards m.fl. samt KRAVs egen värdegrund. Regelsammanställningen vilar enligt KRAV-organisationen själv mer på sunt förnuft än på en vetenskaplig grund (Intervju KRAV, 2011).

Jag hoppas att kommentarer på det citatet är överflödiga :roll:.

Mer eller mindre all fisk som du hittar som har någon form av miljömärkning är alltså annars vilt fångad fisk. Skillnaden på den fisken och annan vild fisk är att fisken fångats på ett sätt som mindre skadar övriga miljön och fiskbeståndet just där vilket givetvis är bra. Samtidigt har man dock återigen blandat in ytterligare regler som att kylningen ombord på båten för fångad fisk måste vara ”naturlig”. Det finns andra markeringar för mer hållbar fisk likt MSC och ASC,

Ekologisk mat ur ett internationellt perspektiv

Hittills i den här texten har jag nästan uteslutande hållit mig till jämförelser mellan ekologiska eller KRAV-märkta jordbruk och konventionella jordbruk i Sverige. Detta har jag gjort eftersom jag anser att det är mest relevant ur ett svenskt perspektiv men också för att vi i Sverige faktiskt har ganska bra lagar för det konventionella jordbruket. För konventionella jordbruk styrs ju också av regler och beroende på hur reglerna är satta så förändras också jordbrukets skötsel. I USA använder man till exempel uppskattningsvis fem gånger så mycket mer bekämpningsmedel per hektar jämfört med i Sverige. Här under kan du se hur stor skillnaden är bara inom EU (30).

Mängden bekämpningsmedel som används i olika länder i EU
Mängden bekämpningsmedel som användes i olika länder i EU år 2010 enligt FAO.

Av den ekologiska och KRAV-märkta maten som äts i Sverige idag kommer dock omkring 50 procent från utlandet. Mycket är alltså importerad och tänker man på att en hel del av fodret som används i det ekologiska jordbruket också importeras så inser man att det också är relevant att titta på ekologisk kost ur ett mer internationellt perspektiv.

I Sydamerika och Centralamerika används mycket bekämpningsmedel

När det gäller miljöpåverkan omkring själva jordbruket och naturen i närheten så är det här ingen tvekan om att om du till exempel tänker köpa frukter från Syd- och Centralamerika så är miljöpåverkan från de ekologiska allt som oftast lägre än för konventionella (29). Datan från många länder är osäker men här under kan du se värdena från FAO. För att göra en jämförelse lätt har jag även inkluderat Sverige och Finland i diagrammet. Vill du jämföra med något annat länd i Europa så kan du titta på diagrammet ovan.

Mängden bekämpningsmedel per hektar som används i olika länder i Sydamerika och Centralamerika
Mängden bekämpningsmedel per hektar som används i olika länder i Sydamerika och Centralamerika

Givetvis är inte en rak jämförelse mellan dessa länder helt rättvis då det inte är samma saker som odlas men det säger väl ändå något om skillnaderna. Vissa av länderna använder även mindre bekämpningsmedel än några länder i Europa så en kategorisk indelning är inte direkt rättvis heller.

En sak till som förtjänar att noteras är att användningen av bekämpningsmedel även har ökat i de flesta länderna i Centralamerika de senaste 10-20 åren medan den minskat eller legat stabilt i de flesta västerländska länder över samma tid (29).

I många länder har man dessutom mycket sämre reglering på vilka bekämpningsmedel som är tillåtna så något som är förbjudet i EU för att det bedömts som farligt används friskt i många andra länder. I flera av dessa länder är dessutom inte kunskapen kring hur man hanterar bekämpningsmedel bra nog vilket medför ökad risk för arbetarnas hälsa.

Så ska du köpa frukt från Sydamerika och vill göra det bästa valet för arbetare och miljö i Sydamerika är det ingen tvekan om att ekologiska produkter är ett bättre val för närvarande. Det finns ju också andra typer av märkningar likt fairtrade/rättvisemärkt vilket utan tvekan är ett bra val för arbetarnas hälsa och de har även de regler för att gynna en bättre miljö och försöker minimera användningen av bekämpningsmedel. De är inte heller kategoriskt emot syntetiska bekämpningsmedel vilket jag tycker är positivt.

Asien och Afrika – mindre användande med dålig kunskap

Precis som i Sydamerika så är kunskapen kring hantering och regler emot erkänt farliga bekämpningsmedel dåliga i många asiatiska och afrikanska länder med. Länder så som Indien har problem med detta men deras absoluta användande av bekämpningsmedel är bara 0,5 kg/hektar, alltså 0,25 lägre än mängden vi använder här i Sverige (31). På grund av dålig hantering och att man använder farligare bekämpningsmedel som inte får användas i Sverige så är hälsoproblemen där ändå klart märkbara jämfört med här i Sverige där vi har väldigt få och små kända effekter.

I Afrika ses generellt sett samma mönster. Den totala mängden bekämpningsmedel som används är låg, uppskattad till ungefär 1,25 kg/hektar, men den får ändå allvarliga konsekvenser för individer då kunskapen kring hantering är väldigt bristfällig (32).

Summering och mina egna tankar

Frågan kring om ekologisk eller KRAV-märkt mat verkligen är mer miljövänlig än konventionell odling är inte så självklar som många verkar tycka. Personligen tror jag att problemet ligger i att många har en felaktig uppfattning om vad som verkligen menas med ekologiskt/KRAV-märkt blandat med att många verkligen tror på att allt ”naturligt” är bäst trots att logiken bakom det påståendet inte håller för fem öre.

Beroende på vilken form av miljöpåverkan du anser vara viktigast i olika situationer så är antingen ekologiskt/KRAV-märkt eller konventionella produkter bäst. Det är också väldigt viktigt att tänka på att allt det som görs i ekologisk/KRAV-märkt produktion kan också göras i konventionell samtidigt som konventionell produktion också har andra ytterligare möjligheter. Konventionell odling är dock som all annan form av produktion utsatt för konkurrens och för många blir det nog därför kompromisser på miljöns och/eller djurens välbefinnande till förmån för ökad produktion inom de regler som är utsatta. Men förändras reglerna blir man tvungen att förändra vilket svenskt jordbruk är ett bra exempel på.

Här i Sverige har vi ur många aspekter ganska hårda miljökrav på den konventionella produktionen och detta visar sig också i att studier från Sverige har haft svårt att kunna påvisa några tydliga skillnader mellan konventionellt jordbruk och ekologiskt/KRAV-märkt jordbruk. Utomlands är situationen dock en helt annan och framför allt Sydamerika, Centralamerika, Asien och Afrika sköts det konventionella jordbruket klart sämre och därför finns det ur miljösynpunkt fördelar med att välja ekologiska eller KRAV-märkta produkter från dessa länder/områden.

Personligen är jag dock lite kluven till att faktiskt uppmuntra ekologisk odling i dessa länder. I mina ögon hade det varit mycket bättre med någon form av märkning där man ställt hårdare krav på besprutning, miljöpåverkan med mera utan att blanda in det som brukar kallas för ”natural fallacy”, alltså att naturligt är bäst. Jag tycker helt enkelt att det varit bäst med någon form av miljömärkning där man kan visa att man faktiskt är bättre, inte att man följer processer som man tror alltid gör det bättre.

Fortsätt läsa artikelserienEkologiskt & KRAV-märkt -är konventionell mat farlig? >>

66 thoughts on “Ekologiskt & KRAV-märkt -bra eller dåligt för djur & miljö?

  1. Jag instämmer i huvudsak i din beskrivning av de faktiska förhållandena. Men jag tycker att det finns mycket goda skäl att välja Krav-märkta produkter när så är möjligt.
    KRAV kom till under en tid när jordbruket sprutade hej vilt med DDT och andra mycket farliga substanser. Man betade till och med utsädet med kvicksilver, vilket framstår som helt absurt i dag. Det fanns nästan ingen forskning om miljöeffekter och hälsoeffekter av olika bekämpningsmedel. Att säga nej till alla ”kemiska” preparat var nog rätt rationellt i den situationen. Den ”ekologiska” odlingen säger för övrigt också nej till konstgödning/handelsgödsel, vilket du inte tar upp i ditt inlägg (och även i den frågan är det inte självklart vilken metod som ger minst miljöpåverkan).
    Man skulle ju önska att det fanns ett bättre miljömärkningssystem med tydliga mål för miljöpåverkan, klimatpåverkan (inte samma sak) och djurens välbefinnande. Nu finns inte det och det finns inga tecken på att ett sånt system kommer att införas inom överskådlig framtid.
    Däremot finns KRAV, med alla sina brister men också en hel del förtjänster. Det är orimligt att tänka sig att jordbruket helt och hållet skulle kunna gå över till ”ekologisk” odling. Det går inte att producera tillräckligt mycket mat åt hela jordens befolkning till rimliga kostnader med så konservativa metoder.
    Men när vi konsumenter väljer Krav-märkt sätter vi också press på det konventionella jordbruket att minska sin miljöpåverkan och behandla djuren bättre. Detta är för mig det viktigaste skälet att välja Krav-märkt när det är möjligt. Konsumenternas makt är stor och det är lätt att titta efter KRAV-symbolen.
    Det kan svida i plånboken förstås, men många Kravprodukter är inte särskilt dyra. För mig är det självklart att välja KRAV-märkta ägg, till exempel. De är visserligen betydligt dyrare än de omärkta men KRAV-ägg är ändå väldigt billig och bra mat – och de har producerats av värphöns som lever ett drägligt liv.
    En del grödor kräver också fortfarande höga doser av mindre trevliga bekämpningsmedel. Det gäller exempelvis frukt, potatis och alla slags kålväxter (inte minst raps). I de fallen finns goda skäl att välja ekologiskt, särskilt när det gäller importerade produkter (men även svenska fruktodlare sprutar mer än man skulle önska).

  2. Lasse E: Den ”ekologiska” odlingen säger för övrigt också nej till konstgödning/handelsgödsel, vilket du inte tar upp i ditt inlägg (och även i den frågan är det inte självklart vilken metod som ger minst miljöpåverkan).

    Hallå Lasse!
    Det är mycket som jag inte tar upp. Helt enkelt för att det är frågor som för närvarande inte verkar särskilja de två odlingsätten särskilt mycket. Som du påpekar är det inte solklart vad som ger mest miljöpåverkan av de två. Så jag har valt att bara skriva om miljöpåverkan rent allmänt och sen får läsaren titta på referenserna om de vill veta varför det är så som jag skriver. Och där tar man upp frågor kring gödsling.

    På facebook dök det också upp en fråga kring om inte ekologiskt odling innebär att man för köra mer med traktor för att rensa ogräs ”manuellt”. Och så är det ju också. Det är en negativ faktor för ekologiskt. Men skulle jag dra upp alla eventuella positiva och negativa effekter så hade bara det här inlägget fått delas upp i 3-4 inlägg och då hade ingen orkat läsa det 🙂

    Lasse E: Men när vi konsumenter väljer Krav-märkt sätter vi också press på det konventionella jordbruket att minska sin miljöpåverkan och behandla djuren bättre.

    Det är ju inte det här som KRAV och ekolgoiskt lever på. Det är ett märke som främst lever på att folk tror att maten är nyttigare och mindre farlig för att den är ”naturlig”. Många anger också miljö och djurens välmående som delfaktorer men detta gör det mer baserat på tro än fakta. Så jag är tveksam till om ett bättre konventionellt jordbruk ändå hade gjort någon skillnad när en väldigt stor andel av de som väljer KRAV inte gör det baserat på fakta utan på tro.

    I övrigt så lever ju det ekologiska jordbruket i Sverige mer eller mindre på pengar från staten. Du tjänar ju mer pengar på att ekologiska mjölkkor än vanliga. Vi har till och med ett överskott på ekologisk mjölk idag. Så det är inte marknaden som driver på där. Det är pengar från staten och några politiker som antagligen också agerar på tro istället för verklig data.

    Lasse E: En del grödor kräver också fortfarande höga doser av mindre trevliga bekämpningsmedel. Det gäller exempelvis frukt, potatis och alla slags kålväxter (inte minst raps). I de fallen finns goda skäl att välja ekologiskt, särskilt när det gäller importerade produkter (men även svenska fruktodlare sprutar mer än man skulle önska)

    Det här kommer jag in på mer i främst del 2. Men jo, framförallt frukter från icke-EU länder finns det anledning att köpa KRAV-märkt. Inte får vår skull eller rester av bekämpningsmedel utan mer för själva jordbrukarnas skull.

  3. Jacob Gudiol:

    Det är ju inte det här som KRAV och ekolgoiskt lever på. Det är ett märke som främst lever på att folk tror att maten är nyttigare och mindre farlig för att den är ”naturlig”. Många anger också miljö och djurens välmående som delfaktorer men detta gör det mer baserat på tro än fakta. Så jag är tveksam till om ett bättre konventionellt jordbruk ändå hade gjort någon skillnad när en väldigt stor andel av de som väljer KRAV inte gör det baserat på fakta utan på tro.

    Det här påståendet bygger du mer på tro än på fakta. Vad vet du om varför folk väljer KRAV-märkt? Utgå inte alltid från att alla andra är idioter.
    I själva verket finns det många argument för att välja KRAV, varav en del bygger på tro och andra bygger på fakta. Och jag tycker faktiskt att det är bättre att tro på något som är i huvudsak bra än att inte tro på något alls och skita i allt. KRAV-odlingen lever inte upp till alla sina utfästelser, men det finns ändå en hel del som är positivt. Ett par exempel:
    1) Biologisk mångfald. I KRAV-odlingarna finns mycket mer ogräs och insekter än i konventionell odling. Därmed ges också utrymme för jordbrukslandskapets fåglar som har minskat drastiskt i antal de senaste decennierna. Den vanliga sånglärkan är till exempel inte längre vanlig.
    2) Djurens välbefinnande. Det är oomstritt att värphöns, kycklingar och grisar behandlas mycket bättre än i konventionella djurfabriker (att dagens degenererade grisar kan få ledskador förändrar inte det påståendet – det betyder bara att de grisbönder som har gått över till KRAV än så länge är för få för att kunna påverka grisaveln i en sundare riktning).
    Du påstår att KRAV-bönderna lever på pengar från staten. Men även övriga bönder har sedan lång tid tillbaka delvis levt på statsbidrag i olika former. Nu får de också bidrag från EU. Detta är emellertid ointressant i sammanhanget. Inga jordbrukare överlever om de inte kan sälja sina produkter. Ibland blir det överskott på en produkt, då tjänar jordbrukaren mindre pengar, oavsett om hen får statsbidrag eller ej. Just nu är det exempelvis överskott på ekologisk mjölk men underskott på ekologisk kyckling och ekologiskt fläskkött. Sådana obalanser kommer ofrånkomligen att uppstå då och då, med tanke på att det tar flera år att övergå från konventionell odling till KRAV. Det är inget konstigt med det och det är framför allt inget argument för eller emot KRAV.

  4. Lasse E: Det här påståendet bygger du mer på tro än på fakta. Vad vet du om varför folk väljer KRAV-märkt?

    Nej, det finns givetvis massor med konsumentstudier på varför folk väljer ekologiskt. Orsak nummer ett är för att de tror att det är nyttigare. Orsak nummer två är för att de tror att vanliga mat är farlig. Att de tror ekologiskt smakar bättre kommer faktiskt före djurens välmående i vissa studier.

    Så jag bygger inte det på tro. Det kommer mer om detta i del 3 sen 😉

    I resten av din kommentar tog du upp två saker som jag redan tagit upp i inlägget 🙂 Förväntar du dig att jag ska argumentera emot det nu eller? Förutom då att man inte vet att ledskadorna beror på grisavling. Det kan vara annat med. Det är en hypotes som sagt, står tydligt i texten.

    Sen påstod jag inte att KRAV-bönder lever på bidrag. Jag påstod att många mjölkbönder går över till KRAV för att de tjänar mer pengar på det och de gör övergången trots att det faktiskt inte finns något tryck från marknaden på mer ekologiskt mjölk. Så det ekologiska jordbruket drivs inte på av tryck från konsumenter. Det drivs på av att bönderna tjänar mer pengar oavsett trycket från konsumenter.

  5. Jag har fått kommentarer från många andra håll att jag inte tagit upp bidöd och att det beror på bekämpningsmedel. Orsaken till att jag inte har gjort det beror på två anledningar.

    1. Det förekommer inte någon större bidöd i världen. Det finns fler bin idag än det gjorde för 15 år sen. Här under kan du se statistik från FN/FAO. I vissa regioner är det dock ett problem. Framför allt i USA. Orsaken till varför är man inte helt säker på men bekämpningsmedel är inte högt på listan bland misstänkta
    Mängden bin ökar i världen
    2. Det finns inget stöd för att bekämpningsmedel har något med den lilla bidödlighet som förekommer i Sverige. Huvudorsakerna här är en Varrokvalster och att bina helt enkelt får för lite mat över vinter, http://www.slu.se/Documents/externwebben/centrumbildningar-projekt/ckb/Publikationer/Dokumentation/Vad%20vet%20vi%20om%20bid%C3%B6den_IF%20140331.pdf

  6. Hej, bra artikel!

    Jag är intresserad av fördelen för människan att äta Kravmärkt.
    Kommer du skriva mer om detta i kommande texter?

    /Emil

  7. Emil Persson: Jag är intresserad av fördelen för människan att äta Kravmärkt.
    Kommer du skriva mer om detta i kommande texter?

    Hej Emil!
    Som jag skriver i början så kommer jag i de efterföljande två delarna att titta på frågorna
    1. om bekämpningsmedel i maten när vi äter den påverkar vår hälsa
    2. om ekologiskt och krav-märkt smakar bättre och är nyttigare

  8. Intressent inlägg! Är själv positiv till ekologisk/KRAV-märkt mat och köper det allt mer, inte minst för djurens skull. Uppskattar dock genomgången, är väl alltid bra med kritisk granskning, tror att det i ev. behövliga fall leder till uppstramning av regelverk på sikt. Ska bli intressant att läsa den 3:e artikel i serien.

  9. Jacob Gudiol: I övrigt så lever ju det ekologiska jordbruket i Sverige mer eller mindre på pengar från staten. Du tjänar ju mer pengar på att ekologiska mjölkkor än vanliga. Vi har till och med ett överskott på ekologisk mjölk idag. Så det är inte marknaden som driver på där. Det är pengar från staten och några politiker som antagligen också agerar på tro istället för verklig data.

    Det där var inte Jacob-sakligt. Bönderna tjänar mer på produktion av ekologiska/krav-märkta produkter. Eller gör de det? Då hade ju alla ställt om till ekologiskt? Nåväl, vi låter det vara sant för stunden. Men huvudanledningen att de tjänar mer är definitivt inte att statens bidrag för ekologisk produktion (som är EU-pengar, men ändå) utan att de har en bättre marginal på de ekologiska varorna. Beroende på vad som produceras så kan det finnas en skillnad i jordbruksstödet mellan konventionellt och ekologiskt, men det är ändå småpengar i sammanhanget. Dock såg det ut att bli större skillnaden för 2015 års bidrag, men det är såvittjagvet inte klubbat än.

    I övrigt håller jag med om att det är ekonomin som är den drivande faktorn för bondens val av produktionssätt. På samma sätt som det är så han väljer vilken gröda som ska odlas. Omställningen från konventionellt till ekologiskt kan vara besvärlig för vissa produkter då man ibland inte kan sälja varan till ett vettigt pris om den producerats enligt ekologiska regler (exempelvis för äpplen).

  10. Det går säkert att argumentera för och emot. Det viktiga är ju att man får fokus på våra livsmedel.
    Om vi nu hävdar att ekologiskt å krav är dåligt för oss kommer vi ju svänga över än mer åt det ” kommersiella”, med antibiotika, tillsatser, bekämpningsmedel etc.

  11. Kul att du tar upp ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat:-). Dock innehåller artikeln ovan åtminstone ett faktafel som du bör rätta till… Har inte tid att kolla upp alla referenser, men det jag påtalar nedan är jag spiksäker på eftersom jag jobbar med kontroll av ekologisk produktion och KRAV-produktion:-).

    Den ekonomiska föreningen KRAV äger certifieringssystemet KRAV, men kontrollerna av att reglerna följs görs av oberoende part i form av externa certifieringsorgan (numera, till att börja med var det KRAV som kontrollerade sig själva, men detta ändrades i början av 2000-talet har jag för mig). Några av dessa är SMAK, Kiwa-Aranea (som bildades som ett dotterbolag till KRAV när man bestämde sig för att bryta ut kontrollen från den som äger certifieringssystemet), HS Certifiering och Valiguard. Vidare ingår EU:s ekologiska regelverk i KRAV-reglerna. Vilka regler som är hämtade från EU-förordningarna och vilka som är KRAV-specifika framgår av KRAV:s regelbok (för de flesta områden) som även finns på nätet (på KRAV:s hemsida). Med andra ord: Den som klarar KRAV-certifieringen klarar även EU-ekologiskt, men inte vice versa.

    EU-ekologiskt kontrolleras i Sverige av certifieringsbolag (i princip samma som uppräknats ovan), men det är Jordbruksverket och Livsmedelsverket som är ansvariga för kontrollen (medan KRAV bestämmer över KRAV-reglerna) i Sverige, och i sin tur har att följa de ekologiska förordningarna med tillämpningsföreskrifter (ffa EG 834/2007, 881/2008, 1235/2008 har jag för mig).

    Ett annat litet påpekande: när det gäller växtskyddsmedel/bekämpningsmedel – antal kg per hektar säger inte så mycket. Bättre att titta på hektardoser, eftersom det finns många s.k. lågdospreparat som ger stor effekt på liten mängd, d.v.s. är ”mer giftiga”. SCB gör varje år statistik över försäljningen av växtskyddsmedel i jordbruket på uppdrag av Kemikalieinspektionen; http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Kemikalier-forsaljning-och-anvandning/Forsalda-kvantiteter-av-bekampningsmedel/ samt gjorde på uppdrag av Jordbruksverket en studie om användningen (på lantbruken); http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Kemikalier-forsaljning-och-anvandning/Vaxtskyddsmedel-i-jordbruket-forbrukningsstatistik-genom-jordbrukarintervjuer/?Pk=MI0502&Dpu=True. Rapporter om hektardoser finns här: http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Kemikalier-forsaljning-och-anvandning/Vaxtskyddsmedel-i-jordbruket-beraknat-antal-hektardoser/.

    Har skrivit en del i ämnet på min blogg – länk här: http://santoshasveganblogg.blogspot.se/p/ekomat-eller-ej.html med två bra referenser. Även min avhandling behandlar en liten del av ämnet (ogräsbekämpning vid rätt tidpunkt; http://pub.epsilon.slu.se/9459/ se sid. 13 samt pyttelite på sid. 32-33.

  12. Tack för två intressanta, viktiga och nyanserade inlägg i detta ämne. Vilka anser du vara de viktigaste varorna att byta till eko när det kommer till påverkan på miljö och människor?

  13. Alexander Haväng: Det där var inte Jacob-sakligt. Bönderna tjänar mer på produktion av ekologiska/krav-märkta produkter. Eller gör de det?

    Från http://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/behov-av-nya-mal-och-atgarder-for-ekologisk-produktion-i-landsbygdsprogrammet.html

    Slutsatser:
    Lönsamheten är bättre i ekologisk mjölkproduktion än i konventionell om miljöersättningen inkluderas.

    Tittar du på vad som produceras ekologiskt i Sverige i dag så ser du ett ganska tydligt mönster. Vinsten är den starkaste faktorn som driver omläggning (som vi båda sagt) och där det har skett störst övergång så spelar miljöersättningen en betydande roll. Merpriset på ekologiska varor är givetvis en större absolut andel av inkomsten men den finns där på alla varor. Så merpris och efterfrågan verkar inte driva förändringen lika mycket som miljöersättningen.

  14. Emma:
    Intressent inlägg! Är själv positiv till ekologisk/KRAV-märkt mat och köper det allt mer, inte minst för djurens skull. Uppskattar dock genomgången, är väl alltid bra med kritisk granskning, tror att det i ev. behövliga fall leder till uppstramning av regelverk på sikt. Ska bli intressant att läsa den 3:e artikel i serien.

    Tack Emma!
    Du är en av väldigt få som tolkat mina inlägg som att det nog behövs tydligare och bättre regler. Trots att jag tycker att det är den rimliga slutsatsen.

  15. Josefine: Kul att du tar upp ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat:-). Dock innehåller artikeln ovan åtminstone ett faktafel som du bör rätta till… Har inte tid att kolla upp alla referenser, men det jag påtalar nedan är jag spiksäker på eftersom jag jobbar med kontroll av ekologisk produktion och KRAV-produktion:-).

    Hej Josefin!
    Tack för upplysningen. Du får jättegärna titta igenom allt mycket mer noggrant sen. Det var verkligen ett utmanade område att få en bra översikt över. Alltid svårt när det blandas ihop med politik och känslor.

    Josefine: Den ekonomiska föreningen KRAV äger certifieringssystemet KRAV, men kontrollerna av att reglerna följs görs av oberoende part i form av externa certifieringsorgan (numera, till att börja med var det KRAV som kontrollerade sig själva, men detta ändrades i början av 2000-talet har jag för mig).

    Humm, har för mig att jag fann min information på KRAVs hemsida. Men det var ju inga problem alls att bekräfta att din information är korrekt nu när jag letar lite mer noggrant på sidan. Ska fixa till det i texten.

    Josefine: Ett annat litet påpekande: när det gäller växtskyddsmedel/bekämpningsmedel – antal kg per hektar säger inte så mycket. Bättre att titta på hektardoser, eftersom det finns många s.k. lågdospreparat som ger stor effekt på liten mängd, d.v.s. är ”mer giftiga”.

    Jo, så är det givetvis. Men jag hittade ingen data för förbrukningen internationellt tyvärr.

  16. Magnus:
    Det går säkert att argumentera för och emot. Det viktiga är ju att man får fokus på våra livsmedel.
    Om vi nu hävdar att ekologiskt å krav är dåligt för oss kommer vi ju svänga över än mer åt det ” kommersiella”, med antibiotika, tillsatser, bekämpningsmedel etc.

    Hej Magnus!
    Läs gärna Emmas kommentar lite ovanför din, https://traningslara.se/ekologiskt-och-krav-markt-bra-daligt-djur-miljo/#comment-46538

    Det är så man bör reagera till den är informationen. Din reaktion är typ ”Oj, det finns kanske problem. Bäst att ignorera det och säga att det är farligt att tro något annat än att det är bästa lösningen”. Tro det eller ej men det är fullt möjligt att läsa den här texten och tänka att man kan göra allting mycket bättre och sen börjar man försöka påverka sin omgivningen åt det håller med. Istället för att då bara säga till alla att börja äta allt ekologiskt så kommer allting att ordna sig för det är lösningen.

  17. Andreas:
    Tack för två intressanta, viktiga och nyanserade inlägg i detta ämne. Vilka anser du vara de viktigaste varorna att byta till eko när det kommer till påverkan på miljö och människor?

    Tack Andreas!
    Jag skulle säga mycket av det som köps från Sydamerika eller andra länderna där regelverken är dåliga. Sen är det nog ännu bättre att välja tex Svenska äpplen före argentinska äpplen 🙂 Men ibland vill man ha frukt/grönsaker som inte finns från Sverige eller Europa och då hade jag valt eko. Beroende lite på pris faktiskt, jag är inte direkt en höginkomsttagare tyvärr…

  18. Jacob Gudiol: Hej Josefin!
    Tack för upplysningen. Du får jättegärna titta igenom allt mycket mer noggrant sen. Det var verkligen ett utmanade område att få en bra översikt över. Alltid svårt när det blandas ihop med politik och känslor.

    Humm, har för mig att jag fann min information på KRAVs hemsida. Men det var ju inga problem alls att bekräfta att din information är korrekt nu när jag letar lite mer noggrant på sidan. Ska fixa till det i texten.

    Jo, så är det givetvis. Men jag hittade ingen data för förbrukningen internationellt tyvärr.

    Har för mig att jag försökte hitta data på detta när jag skrev kapitlet om växtskyddsmedel i rapporten jag refererar till på min hemsida, men att det, precis som du skriver, var jättesvårt att hitta. Generellt sett – om jag inte minns fel, är lågdospreparaten framför allt ogräsbekämpningsmedel (herbicider). Lågdospreparaten kom på 1990-talet, så det blir inte riktigt rätt att jämföra data från t.ex. 1985 med 2000, om man bara tittar på ”kg preparat per hektar”.

    Förresten – dålig definition av GMO på Wikipedia! All växtförädling gör att genomet (DNA) förändras. Genmodifiering är bara ett sätt att påskynda det hela ytterligare, utöver de traditionella teknikerna (som omfattar t.ex. inducerad mutation genom röntgenbestrålning eller användning av kemikalier, och så korspollinering samt selektion, förstås). Dessutom gör GMO att man kan överföra gener mellan arter som är obesläktade. Men inte heller GMO är en ”snabb” teknik, och man letar fortfarande efter nålar i höstacken efter att själva ”modifieringen” har gjorts (inte alla modifierade plantor har de önskade egenskaperna och sidoeffekter kan uppstå).

  19. Jag är skeptisk till att kultingdödligheten skulle ha så mycket med KRAV-regler att göra. Det främsta skälet som förs fram från forskarhåll är nämligen denna: ” – Det grisföretagarna gör nu är att skaffa allt större kullar, och det vet vi ger en ökad dödlighet för smågrisar. Det är en gammal kunskap som gäller än i dag, fortsätter Bo Algers.”
    http://www.expressen.se/nyheter/pilotprojekt-i-sverige-suggor-fixeras-i-basen/

    KRAV-reglerna hindrar ju inte den sortens destruktiva avelsarbete och detsamma gäller ju i frågan om ledproblem. KRAV sätter ju en miniminivå så man vet vad man får men har ingen helhetsvision för djurens välmående eftersom varje regel är en avvägning mot lönsamhet.

  20. Jag skulle vilja tipsa om väldigt bra krönika som Jenny Jewert skrev om för några år sedan om konventionellt kontra ekologiskt jordbruk där hon önskade sig en mer konstruktiv diskussion:
    http://www.dn.se/ledare/kolumner/var-god-svalj/

    Fråga: Kan du tänka dig att skriva en liknande artikelserie om GMO? Vore väldigt intressant men jag inser att det kräver mycket jobb.

  21. K: Jag är skeptisk till att kultingdödligheten skulle ha så mycket med KRAV-regler att göra. Det främsta skälet som förs fram från forskarhåll är nämligen denna: ” – Det grisföretagarna gör nu är att skaffa allt större kullar, och det vet vi ger en ökad dödlighet för smågrisar. Det är en gammal kunskap som gäller än i dag, fortsätter Bo Algers.”
    http://www.expressen.se/nyheter/pilotprojekt-i-sverige-suggor-fixeras-i-basen/

    Läs referensen K. Det föddes i snitt 11,9 grisar på de ekologiska gårdarna och 11,8 på de konventionella.

    There was no significant difference in the number of live-born piglets in organic and conventional herds, yet piglet mortality was higher and the probability of stillborn piglets in the litter tended to be higher in organic herds

  22. Andreas: En metaanalys om ekologisk miljöpåverkan (du kanske redan sett den):

    Hallå Andreas!
    Jag stötte på den ja. Men jag har som sagt fokuserat mycket på Sverige i texten. Men det är ju bra den kommer upp med.

  23. Jacob Gudiol: Läs referensen K. Det föddes i snitt 11,9 grisar på de ekologiska gårdarna och 11,8 på de konventionella.

    Det jag sa var att jag inte trodde det hade med KRAV-regler att göra och det går kanske inte utifrån den studien avgöra om skillnaden var generell och berodde på olika regelverk eller bara gällde denna enda studie. Det nämns ju även att KRAV-suggorna (? i abstract nämns ju endast organic vilket isf kan vara eu-ekologisk) visade på bättre moderinstinkter för kultingarna etc. och vad jag kan se i abstract framförs inga teorier om varför mortaliteten skulle vara högre. En kull på 11,8-11,9 är väldigt stort jämfört med det som från början var naturligt 4-5. Att medel är nästan lika behöver inte i sig betyda något i sig om man inte vet hur trenden kultingdödlighet mot kullstorlek såg ut.

  24. Sen säger alltså ditt citat att det föddes lika många levande ungar på båda sortens gårdar men sannolikheten för dödföddhet var större på ekogården. Jag har svårt att få ihop det med att det inte skulle vara större kullar ursprungligen på ekogården?

  25. läste även följande referat som stödjer min uppfattning
    ”En svensk studie gjord av Wallenbeck & Gustafson (2009) påvisade stora skillnader i mortalitet mellan kultingar i KRAV respektive konventionella besättningar. KRAV- besättningar hade en betydligt större dödlighet, både när det kom till dödfödda kultingar och kultingar som dog inom fyra dagar efter födseln. Detta kompenserades med att fler kultingar föddes och efter fyra dagar fanns inga skillnader i antal levande ungar per modersugga.” http://www.vaxteko.nu/html/sll/slu/veterinarprog_ex_arb_kandidatex/VEK10-69/VEK10-69.PDF#page11

    Dvs fler föddes och fler dog. Större kull ger mindre och svagare kultingar.


    Författarna tolkade detta som att det ekologiska produktionssättet möjligtvis ger foster en bättre förutsättning för att utvecklas och överleva. Man fann dock att dödligheten vid avvänjning var högre bland kultingarna i KRAV-besättningar vilket ledde till att dessa suggor genererade i snitt tre kultingar mindre per år. KRAV-besättningarna uppvisade betydligt högre siffror vad gäller antal kultingar som trampats ihjäl eller tappats bort av suggan samt frusit ihjäl.”

    Detta skulle man absolut kunna tolka det som ett argument mot KRAV men det är nog svårt att säga utan att veta mer om omständigheterna: om detta fallit under djurskötarnas ansvar eller om det handlar om redan alltför sjuka eller svaga kultingar (och är det i sådana fall kopplat till produktionssätt eller kanske större kullar? ) eller bortavlade instinkter som spelar roll när suggan får tillgång till utrvistelse?

  26. K: Det jag sa var att jag inte trodde det hade med KRAV-regler att göra

    Det är ingen som har sagt att det har att göra med reglerna heller. Jag bara påpekade att det var så. KRAV påstår sig vara bättre för djurens välfärd men istället för att ge bättre resultat när det gäller överlevnad så blir resultatet tvärt om. Det är relevant. Oavsett om du sen tror det är en direkt konsekvens av reglerna eller inte.

  27. Jacob Gudiol: Det är ingen som har sagt att det har att göra med reglerna heller. Jag bara påpekade att det var så. KRAV påstår sig vara bättre för djurens välfärd men istället för att ge bättre resultat när det gäller överlevnad så blir resultatet tvärt om. Det är relevant. Oavsett om du sen tror det är en direkt konsekvens av reglerna eller inte.

    fast de resultaten är knappast relevanta för diskussionen om KRAV-märkt uppfödning av gris generellt om de inte kan kopplas till just själva KRAV-reglerverket, det som särskiljer uppfödningen från konventionell uppfödning. Därför är det relevant att diskutera om det kan finnas andra skäl till resultaten i studien.

  28. Klart det är relevant. Det visar som sagt att bara för att kött du köper i affären är KRAV-märkt så innebär inte det att djuren haft det bättre ur alla synsätt när de levt.

  29. Jacob Gudiol:
    Klart det är relevant. Det visar som sagt att bara för att kött du köper i affären är KRAV-märkt så innebär inte det att djuren haft det bättre ur alla synsätt när de levt.

    Fast för att studien ska visa det om köttet du köper i affären krävs att studiens resultat gäller för KRAV-märkt grisuppfödning generellt. Och det är detta som kan diskuteras.

  30. Oj vilket omfattande arbete Du gjort, tack för att Du delar med Dig!
    Det har förstås inte med odlingssättet att göra, men jag saknar ändå en kommentar om närproducerat. Det torde vara bättre för miljön pga kortare transporter. Med litet optimism kanske närproducerad mat även kan ge hälsofördelar pga det kortare avståndet i tid och km mellan producent och konsument. Personligen gillar jag även att äta enligt säsong, d.v.s. extra mycket av det som för tillfället skördas i min omgivning (svårare på vinterhalvåret!).

  31. Walter Levy:
    Oj vilket omfattande arbete Du gjort, tack för att Du delar med Dig!
    Det har förstås inte med odlingssättet att göra, men jag saknar ändå en kommentar om närproducerat. Det torde vara bättre för miljön pga kortare transporter. Med litet optimism kanske närproducerad mat även kan ge hälsofördelar pga det kortare avståndet i tid och km mellan producent och konsument. Personligen gillar jag även att äta enligt säsong, d.v.s. extra mycket av det som för tillfället skördas i min omgivning (svårare på vinterhalvåret!).

    Jag har inte satt mig in i den frågan lika mycket men det har nämnts i flera av artiklarna/studierna jag läst på ämnet och överlag verkar det som att själva utsläppet vid transport allt som oftast är en ganska liten andel av det totala utsläppet. Så köper du något närodlat där bonden använt sig av mindre miljövänliga metoder så kan den produkten mycket väl ge en större total negativ påverkan jämfört med något som transporterats långt till butik.

    Överlag har vid dock ganska bra regler i Sverige när det gäller det mesta. Så jag skulle chansa på att om du väljer närodlat här så blir det i alla fall i snitt bättre än om du totalt ignorerar avstånden. Sen tycker jag även att man ska se till att bönder som är tvungna att följa hårdare regler inte straffas för det. Det här tycker jag är ett bra exempel på hur jag verkligen tycker är en tråkig utveckling, http://www.expressen.se/gt/ingemar-tvingas-att-slanga-fem-ton-squash/

  32. Emma:
    Intressent inlägg! Är själv positiv till ekologisk/KRAV-märkt mat och köper det allt mer, inte minst för djurens skull. Uppskattar dock genomgången, är väl alltid bra med kritisk granskning, tror att det i ev. behövliga fall leder till uppstramning av regelverk på sikt. Ska bli intressant att läsa den 3:e artikel i serien.

    Var bara tvungen att kommentera det här eftersom jag tycker som du. Man vill ju försöka göra det bästa för miljön och djuren men det är svårt när man aldrig riktigt säkert vet om regler följs eller vad som egentligen är bäst.
    Bra artikel som sagt.

  33. Fastnade för det du skrev om att ekologiskt jordbruk använder 3 – 30 procent mindre bekämpningsmedel och läste sedan rapporten du hänvisade till. Tyvärr har du ju missuppfattat statistiken. Eftersom ekologiskt jordbruk påstås använda noll bekämpningsmedel hade det varit en jättesensation om dina uppgifter stämt.
    Tyvärr gjorde den feltolkningen mig skeptisk till hela din mycket ambitiöst upplagda artikelserie. Jag vet att många konventionellt brukande svenska bönder är ledsna och upprörda över att deras produkter inte får samma haussade marknadsföring som de som stämplas som ekologiska och KRAV-ade – därför är det vansinnigt viktigt att ha på fötterna när man ger sig ut i debatten.
    Av Jordbruksverkets rapport framgår att bekämpningsmedlen minskat mellan 3 och 30 procent i de områden där ekologisk odling tillämpas. Både konventionell och ekologisk odling ingår alltså i siffrorna.
    MvH

  34. Hej Kristina!
    Som du kan läsa i inlägget är det en vanlig missuppfattning att ekologiskt jordbruk inte använder sig av bekämpningsmedel. Så nej, de använder inte noll bekämpningsmedel.

    Du har dock rätt när du gäller värdena ser jag. Verkar som att jordbruksverket gjort väldigt lata uträkningar där och bara antagit noll för ekologiskt och sen bara räknat på vad de tror är medelvärdet för konventionellt och sen spritt ut allt på ett område. Ska korrigera det i texten och se om jag hittar några bättre värden på vad som verkligen händer med mängden bekämpningsmedel som används.

  35. Frankrike och Spanien är inte med i din tabell ”Mängden bekämpningsmedel som användes i olika länder i EU år 2010 enligt FAO.” Argentina och Brasilien saknas i tabellen för Sydamerika.

    Hittade en annan jämförelse. Där saknas också Spanien medan Frankrike låg på sjätte plats.

    http://www.nationmaster.com/country-info/stats/Agriculture/Pesticide-use

    Har du någon tillförlitlig jämförelse av färskt datum som inkluderar Frankrike, Spanien, Sydamerika och USA. Verkar som man uteslutit de stora GMO-länderna.

  36. Kanske du kan ge en ögonblicksbild från Spanien?
    Finns det ett utbud av ekologiska livsmedel att köpa?
    Finns det ekologisk mat på restauranger?
    Gräsuppfött?
    Vad får man för svar om man frågar efter ekologiska livsmedel?

  37. Anders S: Verkar som man lämpligen har egen mat med sig om man tvingas besöka Spanien .

    http://ourworld.unu.edu/en/why-and-how-spain-became-the-eus-top-grower-of-gmos

    Varför då? Finns inget som pekar på att det skulle spela någon roll om du äter GMO eller inte.

    Anders S: Kanske du kan ge en ögonblicksbild från Spanien?

    Jag handlar väldigt sällan själv mat när jag är i Spanien och när jag gör det så är jag inte direkt intresserad av om maten är ekologisk eller inte.

  38. Jacob Gudiol: Finns inget som pekar på att det skulle spela någon roll om du äter GMO eller inte.

    …är jag inte direkt intresserad av om maten är ekologisk eller inte.

    Har du läst ”Hotet mot livet” av William Engdahl? Skulle inte du som är fenomenal på källkritik kunna göra en insats med att analysera boken och granska hans källhänvisningar och referenser?

  39. Anders S: Har du läst ”Hotet mot livet” av William Engdahl? Skulle inte du som är fenomenal på källkritik kunna göra en insats med att analysera boken och granska hans källhänvisningar och referenser?

    Kalla mig fördomsfull men titeln ”Hotet mot livet : den genetiska manipulationens dolda agenda” är en typ av titel som instinktivt får mig att rygga tillbaka. Det osar sensationspåståenden – mer eller mindre konspiratoriska – för mig. Jag har aldrig varit med om en enda bok/föreläsning/dokumentär/etc. med den typen av titlar där ”Sanningen avslöjas!” har varit objektiva. Men den boken kanske är undantaget som bekräftar regeln, vad vet jag? 🙂

    /Nicklas

  40. Nicklas: den boken kanske är undantaget som bekräftar regeln, vad vet jag?

    För att få veta är det enklast att du läser boken och dokumenterar de fel du hittar. Ser fram emot din och Jacobs analys av innehållet. Tystnad ser jag som ett erkännande av att han rätt.

  41. Anders S: Tystnad ser jag som ett erkännande av att han rätt.

    Det är visserligen smickrande att du betraktar oss som såna auktoriteter men jag måste tyvärr meddela att närvaron/frånvaron av recensioner från mig och Jacob inte är den officiella gränsdragningen för trovärdigt/icke trovärdigt i världen. Du inser väl själv att ett sådant argument – alla påståenden (oavsett hur kontroversiella) är sanna tills någon lagt ner massa tid på att granska dem – är helt verklighetsfrånvänt?

  42. Den där artikeln i SvD hade jag tänkt dela med mig av imorgon. Läste den först i går kväll. Den var bra och intressant.

    En artikel/serie om GMO har jag inga planer på för närvarande. Jag ser det som en stor ickefråga där svaret är solklart. Det är inga problem med GMO i sig men jag ser gärna att det regleras hårt och väl. Den här frågan kring Ekologiskt är ju mycket mer intressant då det faktiskt finns många för och nackdelar och ”svaret” blir svårt att finna.

  43. Anton:
    Angående GMO så är detta intressant:
    http://www.cbsnews.com/news/study-on-genetically-modified-corn-herbicide-and-tumors-reignites-controversy/
    Bygger på denna studien:
    http://www.enveurope.com/content/26/1/14

    När det finns så stora pengar i någonting är det svårt för sanningen att komma fram…

    Det där är inte intressant. Det är en skitstudie och det är påvisat av väldigt många forskare från väldigt många olika institut. De ljög också in sin pressrelease när de väl fått studien återpublicerad http://retractionwatch.com/2014/06/26/republished-seralini-gmo-rat-study-was-not-peer-reviewed-says-editor/

  44. Tack för svaret. Vad säger du om påståendena om att utbredningen av GM-grödor och odlingar riskerar att påverka den biologiska mångfalden i olika ekosystem och att användningen av bekämpningsmedel ökar med denna teknik? Över huvud taget brukar väl negativa effekter på ekosystemet vara argument som används.

  45. Hej
    Intressant och viktig ämne som jag tyvärr bara hunnit skumma igenom pga av solsken och promenadsugna jyckar. Kanska har du skrivit om det jag vill ta upp men att jag helt enkelt missat det.
    Jag reagerar på att du inte tar upp något om gödsling som, i Sverige, utgör en stor skillnad mellan eko och konv. Tex är gödsling med avloppsslam tillåtet på konv. odlingar, vilket är väldigt bra ur kretsloppshänseende men proppat med tungmetaller, läkemedelsrester, ftalater, LAS, organofosfater osv och studier har visat att många av dessa ämnen tas upp av växterna vilket medför att vi omedvetet äter en massa cancerogener och fertilitetsnedsättande ämnen då vi äter grödor från slamgödslad mark. Ännu värre blir det om man äter kött från djur som utfodrats med slamgödslade grödor då många av dessa ämnen anrikas i fettet.

    Regelverket i Sverige är bristfälligt då det endast finns gränsvärden för slammets innehåll av tungmetaller men inte för oönskade organiska föreningar, läkemedelsrester mm.
    Jag tycker detta är en viktig aspekt att ta upp eftersom långtidsstudier saknas och man inte riktig vet hur människan påverkas av att äta sådan mat under flera decennier. Tyvärr känns det som att man alltid väntar tills det gått åt helvete innan riktlinjer och gränsvärden införs.

    Tack för en väldigt intressant blogg!

  46. Finns det beräkningar på hur mycket den relativt goda svenska djurhållningen kostar?

  47. Du svarar på en av kommentarerna att du har fokuserat på Sverige och därför vill jag säga något om ekologisk produktion i Sverige.

    Du hänvisar till en rapport från Jordbruksverket (din referens (6)). Det är en utredning av effekterna av ekologisk odling bland annat på miljö och klimat. Slutsatsen av utredningen är att ekologisk produktion i Sverige är positivt för biologisk mångfald, minskad användning av kemiska bekämpningsmedel och djurvälfärd. För klimat och näringsläckage är det ungefär lika (och även osäkrare). Alltså flera plus och inget minus.

    Du skriver att ekologisk produktion inte finns med i de nationella miljömålen. Det är inte sant längre. Efter rapporten från Jordbruksverket har ekologisk produktion införts som tre indikatorer: Ekologisk animalieproduktion, Ekologisk mjölk och Ekologiskt odlad mark.
    http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/13-Ett-rikt-odlingslandskap/

    Men varför tog Jordbruksverket ingen hänsyn till att ekologisk produktion ger mindre avkastning? Jo, delvis för att odlingslandskapet i Sverige är bra för naturen och den biologiska mångfalden. Det är inget problem om vi använder jordbruksmarken, det är däremot ett problem att arealen minskar stadigt. Odlingslandskapet är skapat av människan här under tusentals år och det finns många arter som är beroende av det för att överleva. De har drabbats av förändringarna i jordbruket som har pågått under ett par hundra år men som blev ännu större med införande av modernt jordbruk med bekämpningsmedel, handelsgödsel och maskiner i mitten av 1900-talet. I dagsläget är det även ett problem att mängden jordbruksmark i Sverige minskar, dels för att jordbruk försvinner i skogsbygder och gör att vilda arter som är beroende av den försvinner och dels för att jordbruksmark är en naturresurs som vi tappar på det sättet. Åkermark (areal) är också en indikator i de nationella miljömålen.

    Om du ska skriva en sammanställning om ekologisk produktion och försöka att ge en rättvis bild av påverkan på miljön så måste du först förstå grunderna.

    Dessutom kan jag hänvisa till jordbruksverket när det gäller hur mycket bekämpningsmedel som används i ekologisk odling:
    http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/ekologiskproduktion/vaxtodling/vaxtskydd.4.389b567011d9aa1eeab8000791.html
    ”De enda växtskyddsmedel som används i större utsträckning i det svenska ekologiska lantbruket är Cedomon och Cerall. Dessa två medel består av en naturligt förekommande jordbakterie, Pseudomonas chlororaphis, och används som betningsmedel på utsäde av spannmål och trindsäd i både konventionellt och ekologiskt jordbruk.”
    Det var förmodligen därför som de antog att mängden var noll i sin utredning.

  48. Hej!
    Du hänvisar förmodligen till litteratur med siffrorna i parantes? Jag hittar inte litteraturlistan. Var har du den?
    Din text låter intressant, men jag sulle gärna vilja läsa några original-texter.
    Mvh. Barbara

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *