Ekologiskt & KRAV-märkt -är konventionell mat farlig?

Hur farligt är det med små mängder bekämpningsmedel
Den här artikeln tillhör en artikelserie på 3. Det här är del 2. Du hittar alla artiklarna i serien här: Ekologiskt & KRAV-märkt

I mitt förra inlägg kring ekologiskt och KRAV-märkt mat gick jag igenom vad det verkligen innebär när något är markerat som ekologiskt eller KRAV-märkt i butiken och även vad som skiljer de två etiketterna från varandra. Jag gick även igenom fördelar och nackdelar med dessa två beteckningar och hur de står sig just nu mot konventionellt jordbruk när det gäller miljöpåverkan och djurvård. Jag la även ett stort fokus på att försöka jämföra hur det är här i Sverige. Du hittar det inlägget här, Ekologiskt & KRAV-märkt -bra eller dåligt för djur & miljö?.

I det här inlägget ska jag fokusera endast på frågan om direkta faror med att äta konventionell och ekologisk/KRAV-märkt mat. Störst fokus blir det på om rester av bekämpningsmedel i livsmedel är farligt i de mängder som de förekommer idag.

Är ekologisk och/eller KRAV-märkt mat mindre farlig? – bakterier

Det finns en studie där man funnit att personer som äter ekologiskt kött över vintern var i ökad risk för att åka på en campylobacterinfektion (29). Mängden bakterier och parasiter är vanligen högre vid ekologisk djurhållning då man till exempel använder avföring som gödsel och djuren oftare går mer ute där det finns fler bakterier och parasiter så detta är inte ett helt överraskande resultat. Det här är dock en epidemiologisk studie och för sig själv är det inte mycket att hänga i granen. Men infektionsrisk från olika former av framtaget kött borde undersökas mer.

Från Sverige har jag inte lyckats hitta någon data för kycklingen i butik men i en studie av SVA fann man att 80 procent av den ekologiska kycklingen hade campylobacter medan endast 9 procent i de mer storskaliga konventionella kycklinggårdarna var smittad (30). I en studie från Danmark fann man campylobacter-bakterier hos 100 procent av alla ekologiska kycklingar jämfört med 36,7 procent hos konventionellt hållna kycklingar (31).

Mängden kycklingar med Svensk konventionell djurhållning är väldigt bra när det gäller låg förekomst av campylobacter från olika typer av djurhållning och olika länder
Mängden kycklingar med Svensk konventionell djurhållning är väldigt bra när det gäller låg förekomst av campylobacter från olika typer av djurhållning och olika länder/regioner

När det gäller kalkoner i USA verkar däremot förekomsten av campylobacter vara omvänd och lite lägre i ekologisk jämfört med konventionell och där är bakterierna i den konventionella mer resistent mot antibiotika (32). Den här variationen i resultat såg man även i en översiktsartikel på mjölkkor (33). Återigen alltså ett bra exempel på att om du bara har processkrav och ingen som mäter utfallet så har du ingen aning om hur utfallet faktiskt blir.

Hade man velat göra något åt dessa bakterier så hade man givetvis satt regler likt de som finns i Sverige när det gäller salmonella. Redan nu verkar faktiskt Sverige vara bland de allra bästa länderna i Sverige när det gäller att minimera förekomsten av campylobacter (34). Dessa värden gäller ju dock konventionell djurhållning och inte ekologisk eller KRAV-märkt.

Svensk konventionell djurhållning är väldigt bra när det gäller låg förekomst av campylobacter
Svensk konventionell djurhållning är väldigt bra när det gäller låg förekomst av campylobacter

Små nivåer av campylobacter är inte farligt och ger väldigt sällan symptom. Det finns inga bestämda gränser i Sverige men om man använder de gränser som finns i Danmark så är det 6 procent av den importerade kycklingen till Sverige som innehåller en eventuellt skadlig mängd medan inga svenska prov från konventionell hållning visade samma sak. För svensk ekologisk odling har jag inte hittat någon data men för svensk småskalig produktion är nivåerna likvärdiga med de för utländsk kyckling så troligen ligger ekologisk kyckling också på ungefär den nivån (35).

I en mindre studie på kycklingdelar såld i butik fann man inga prover i Sverige som hade värden över de danska gränserna för vad som borde vara riskfritt att äta (30). Det finns många fler bakterier likt E. Coli som man tror skulle finnas i ökad utsträckning inom ekologiskt och KRAV-märkt jordbruk eftersom gödsel används mer frekvent och det också används snabbare men jag har inte hittat någon studie som tittat på om hypotesen verkligen stämmer i Sverige. På internationell nivå finns det i alla fall inget stöd för hypotesen i dagsläget men få studier har tittat på det (28).

På internationell nivå verkar det faktiskt inte finnas några större skillnader mellan konventionellt framtagen mat eller ekologisk när det gäller någon form av bakterier, varken när det gäller djur eller växter (28). Så överlag kan man säga att risken för att råka ut för någon elakartad bakterie från mat är låg, oavsett vilken typ av mat du väljer.

Är ekologisk mat mindre farlig? – bekämpningsmedel

När det gäller ekologisk och KRAV-märkt mat så är det här definitivt en av de hetaste frågorna. Många människor verkar idag vara väldigt rädda för det som de vanligen bara kallar för ”kemikalier” och där har de bekämpningsmedel väldigt högt på listan. Antagandet som många gör är att ekologisk eller KRAV-märkt mat inte utsätts för bekämpningsmedel men som jag tog upp i del 1 är det dock vanligt med bekämpningsmedel även inom ekologiskt och KRAV-märkt jordbruk.

I Sverige skiljer sig mängden bekämpningsmedel som används på ekologiskt eller KRAV-märkt jordbruk bara 3-30 procent från den konventionella. Hur stor skillnaden är beror på saker så som vad som odlas, var jordbruket ligger, miljön runt omkring, vilket år man mäter och så vidare.

För att kunna göra en rättvis genomgång kring eventuella risker och fördelar (ja, det finns eventuella fördelar) med bekämpningsmedel så behöver jag dock ta upp en hel del bakgrundsfakta innan jag går in på skillnader mellan ekologisk/KRAV-märkt mat och konventionellt producerad mat.

Hormesis och dosen gör giftet

Uttrycket dosen gör giftet sägs först ha uttryckts av en schweizisk läkare på 1500-talet vid namn Paracelsus. Det här väldigt enkla uttrycket innehåller en väldig massa visdom. Som jag har påpekat flera gånger både här och på TränaStyrka så handlar det mesta i livet om dosering. Saker som kan vara skadliga i hög dos kan vara nyttiga i en lägre dos. När det är så att något i mindre doser är positivt medan samma sak i högre doser är farligt/negativt så kallar man det för hormesis.

Beroende på dos av ett gift kan du få olika effekter
En kurva som visar på ett hormesiskt förhållande. En låg dos ger en positiv effekt medan en stor dos ger en negativ effekt.

Grafen här till höger visar på hur ett typiskt förhållande kan se ut i dessa fall. Många människor tänker på gifter ur främst två aspekter:

  1. De är giftiga och negativa oavsett dosen och de blir bara mer och mer giftiga när dosen höjs
  2. Giftet är ofarligt upp till ett viss tröskelvärde och därefter blir det farligt.

De här två andra modellerna brukar representeras med en linjär kurva eller en tröskelkurva istället för den vågformade här till höger.

När det gäller den värld vi lever i så finns det forskare som påstår att hormesis är det vanligaste förhållandet och att det därför är detta man bör anta tills dess att det verkligen testats (36, 37, 38).

Det här är väldigt relevant när det gäller spår av bekämpningsmedel i växter som du köper i din lokala mataffär. Det är utan tvekan så att många av de bekämpningsmedel som används inom både ekologiskt/KRAV-märkt jordbruk och konventionellt jordbruk är något som du inte vill utsätta dig för i höga doser men det innebär inte per automatik att väldigt små doser är farliga eller negativa.

Som exempel kan nämnas DDT som är ett bekämpningsmedel som är förbjudet sen ett par decennier i Sverige eftersom det gav negativa biverkningar i djurlivet. DDT hade även visat sig kunna leda till cancer i djurförsök om djuren ges höga doser över lång tid. Ungefär 20 år efter att bekämpningsmedlet var förbjudet att användas i Sverige och större delar av västvärlden genomfördes dock studier med låga doser av DDT på djur och då fann man att DDT istället minskade risken för cancer (39, 40).

Det här fenomenet med hormesis gäller även för växter och djur som utsäts för vissa bekämpningsmedel. Här under har du ett exempel som jag tagit från en review på ämnet där man visat att glyfosat, ett växtgift som används mot ogräs, i låga doser faktiskt har en positiv effekt (41). Det här är doser klart under de som används som bekämpningsmedel.

Bekämpningsmedel i låga doser kan få växterna att växa mer
Bekämpningsmedel i låga doser kan få växterna att växa mer. I det här fallet är det en eucalyptus med samma forskare har visat på effekten även hos durra, sojabönor, kaffebönor, majs, tallar och backtrav.

Jag har skrivit mer om hormesis i inläggen ”Optimal dos är sällan maximalt eller minimalt” med mer träning och kostrelaterade exempel om du är intresserad. Är du inte det så behöver du bara komma ihåg att det för många gifter inte per automatik är så att lite är dåligt om väldigt mycket är farligt.

Säkerhetsgränserna för bekämpningsmedel i mat

En annan viktig sak att känna till är hur säkerhetsnivåerna för hur mycket bekämpningsmedel som får finnas kvar i livsmedel som säljs är satta. De gränser som finns idag tas fram genom att man hittar den lägsta dosen av ett bekämpningsmedel som när den ges dagligen över en lång tid ger någon form av skadlig effekt på en känslig art. När man sen har hittat denna gräns så sätter man en säkerhetsfaktor som normalt är 100. Så om till exempel 1 mg/kg kroppsvikt visat sig vara säkert hos en känslig djurart så sätter man gränsvärdena till mat vanligen vid 0,01 mg/kg kroppsvikt. Om ett livsmedel innehåller mer än så vid testning så får produkten alltså inte säljas.

Den här säkerhetsgränsen kallas för ADL och står för accepterat dagligt intag. Om man i djurstudier finner att det finns en särskild risk för gravida eller unga djur så sänker man ofta ADL ytterligare.

Gränsvärden är med andra ord satta med en god marginal. Och då ska man också tänka på att det handlar om att gränsen man finner i djurstudier är den dos som ger en mätbar negativ effekt när dosen ges dagligen över lång tid.

Här ska dock också nämnas att man inte vet särskilt mycket om så kallade cocktaileffekter. Alltså vad som händer om man kombinerar två eller fler olika bekämpningsmedel. De flesta studier som finns tittar nämligen på varje gift för sig själv. Det finns dock studier som visat att i vissa fall så kan olika bekämpningsmedel agera ihop (55).

Växter producerar gifter på egen hand

Något annat som är viktigt att känna till är att växter själva producerar gifter (46, 48). Detta gör växterna för att skydda sig själva. Saker så som nikotin, många droger, läkemedel med mera utvinns från växter eller så fann man dem från början i växter och nu skapar man dem syntetiskt. Detta är alltså gifter som växterna själva producerar.

En av de mest kända gifterna som finns i något vi regelbundet äter är nog glykoalkaloider som bland annat finns i potatis. För höga nivåer av detta gift kan i milda fall ge besvär så som huvudvärk, illamående och magont medan det faktiskt kan leda till dödsfall i mer extrema fall. Andra gifter och antinutrienter som finns i växter och som kan ge skadlig effekt är cyanid, tujon, goitrogener, furanokumarin, amylasinhibitorer, lektiner, koffein, glycyrrhizinsyra, teobromin, oxalsyra mm (49, 50).

Exempel på några naturliga gifter i mat vi äter
Exempel på några naturliga gifter i mat vi äter

För oss människor är de här gifterna och antinutrienterna sällan skadliga eftersom doserna är små. Säkerhetsmarginalen för många av gifterna är dock mycket lägre än för de gifter som används som bekämpningsmedel. Säkerhetsgränsen för bekämpningsmedel är som sagt omkring 100 gånger lägre medan gränsen för glykoalkaloider bara är omkring 2-6 gånger lägre än nivåer som ger negativa effekter. Att växterna inte producerar mer gift beror troligen på att det allt som oftast är mindre djur som växten försöker skydda sig mot och då hjälper försvaret.

I en intressant översiktsartikel med titeln ”Dietary pesticides (99.99% all natural)” publicerad redan 1990 tar författarna upp att av naturligt förekommande gifter som växter själva producerar var endast 52 testade för om de var carcinogena (alltså kan ge cancer) i höga doser och drygt hälften, 27 stycken, hade visat sig vara just det. Författarna påpekar också att från det uppskattade intaget av gifter som växter själva producerar, kontra det som vi får i oss från bekämpningsmedel, så står växterna själva för 99,99 procent. I ett helt vanligt ekologiskt äpple finns tre ämnen som i höga doser visat sig vara carcinogena och då har man endast testat fem stycken (62)

Intressant nog så är flera av de här gifterna som växterna producera också samma ämnen som kopplas samman med positiva hälsoeffekter av att äta vegetabilier (47). Det verkar alltså av allt att döma som en hormesis effekt, lite av gifterna är bra, för mycket är dåligt.

Det finns också en skillnad här i hur mycket starkt eget försvar olika varianter från samma växtart har (45). Då man inom ekologiskt jordbruk inte har tillgång till alla former av bekämpningsmedel så väljer man ofta ut de sorter som har ett eget starkt försvar, alltså de som producerar mer gift själva.

Mängden gift som en viss växt producerar är också beroende av miljön som växten befinner sig i. Om växten utsätts för en större mängd angrepp så kommer mängden gift som produceras att bli högre. Detta kanske är en orsak till att man i en studie fann att mängden glykoalkaloider var 40-80 procent högre hos ekologisk potatis som i konventionellt odlad potatis (42, 43)? Variationen var dock stor mellan olika skördar och olika odlingsplatser och de här faktorerna förefaller inverka mer än själva odlingssättet i sig (43). Livsmedelsverket anger även på sin hemsida att vid tester som de utförde i mitten på 90-talet så var resultatet tvärt om, alltså mer glykoalkaloider i konventionellt odlad potatis (44).

Rester av bekämpningsmedel i mat

Den här delen kan egentligen göras väldigt kort. Det finns inga studier som hittat något samband mellan att äta konventionellt odlad mat och negativa hälsoeffekter eller positiva effekter av att äta organisk eller KRAV-märkt mat på människor (28). Som du förhoppningsvis redan förstår av det du redan läst så är skrämselpropagandan kring spår av bekämpningsmedel i livsmedel allt som oftast grovt överdrivna.

För att sätta lite perspektiv på allt det här så tänkte jag dock kort ge ett väldigt tydligt exempel. Varje år släpper en organisation i USA med namnet ”Environmental Working Group” en lista som de kallar för ”Dirty Dozen”. Den här listan består av 12 frukter och grönsaker som de säger är de mest besprutade och som du bör undvika av hälsoskäl. Den här listan brukar också publiceras i svensk media och för bara några dagar sedan tog Aftonbladet upp den senaste listan.

Två toxikologer tog frukterna och grönsakerna på den listan och sen tittade man på hur stor exponeringen verkligen är för bekämpningsmedel i dessa frukter och grönsaker (51). Till sin hjälp tog man en databas från USDA där man hade omkring 300-750 tester var för de aktuella växterna och information kring ungefär hur mycket av de respektive frukterna som människor normalt äter.

Resultatet visade att det bekämpningsmedel som du skulle få i dig mest av via en av frukterna skulle du få i dig i mängder 50 gånger lägre än ADI. Och ADI för detta bekämpningsmedel var satt med en säkerhetsnivå på 1000 istället för det vanligare hundra vilket alltså innebär att man inte har sett några negativ effekter på djur från doser 50 000 gånger högre än det beräknade intaget för befolkningen. Att äta 50 000 gånger mindre än den dos som visat sig farligt är knappast något man behöver oroa sig för. Här under kan du se resultatet för resten alla frukterna och grönsakerna.

Mängden bekämpningsmedel i de frukter med mest bekämpningsmedel
Mängden bekämpningsmedel i de frukter och grönsaker där man funnit mest rester av bekämpningsmedel enligt EWS. I undersökningen har man tittat på de 10 mest förekommande bekämpningsmedlen för varje råvara och sen tittat på hur stor den faktiska mängden är i förhållande till ADI

Tabellen kan vara lite svår att tolka men det man har gjort är att man har tittat på de tio mest förekommande bekämpningsmedlen som man funnit vid testerna av dessa produkter. Sen har man tittat på hur stor den faktiska mängden varit av respektive bekämpningsmedel för varje råvara. Så om du summerar varje kolumn får du talet 10 vilket då representerar alla 10 bekämpningsmedel. Som du kan se är det bara ett bekämpningsmedel som ligger mellan 1-10 procent av ADI och det var det jag nämnde här ovanför. Övriga bekämpningsmedel kommer i ännu lägre koncentrationer även om du som sagt väljer från listan ”Dirty Dozen”.

Och något som också ska nämnas är att den här datan gäller för USA. Som jag gick igenom i förra delen så är vi generellt sett bättre på att att inte använda bekämpningsmedel här i Sverige.

Så för att summera den här delen kring rester av bekämpningsmedel i konventionellt odlad mat så finns det ingen rimlig orsak att vara orolig eller rädd för att äta konventionellt odlad mat. Som jag tog upp i del 1 så finns det däremot anledning att ändå köpa ekologiska varianter av många frukter från framför allt Sydamerika då hanteringen av bekämpningsmedel inom jordbruket i dessa länder utan tvekan ger negativa hälsoeffekter för arbetarna i många fall. Men för din egna hälsa finns det ingen orsak att vara rädd. Det finns en väldig massa annat som du bör fokusera på om du vill äta och leva hälsosamt.

Att tvätta maten hjälper dock att bli av med bekämpningsmedel. Det är ett vanligt påstående från de som förespråkar ekologiskt eller KRAV-märkt att det inte fungerar och i varje enskilt fall gör det heller inte det. Men i många fall så har det faktiskt en ganska stor effekt och av undersökta metoder är det endast kokning och soltorkning som verkar hjälpa mer (65).

Som en sista notis här kan jag också nämna att datan för mängden rester av bekämpningsmedel i organisk och KRAV-märkta råvaror i många fall kan vara lite missvisande då många tester som används faktiskt inte testar för ”naturliga” bekämpningsmedel. Många människor ser ju bekämpningsmedel som en sak men det finns flera hundra olika varianter och de vanligaste testen letar mest efter rester av de vanligare syntetiska bekämpningsmedlen. Vilka tester som används i de svenska undersökningarna som gjorts vet jag dock inte. Det är möjligt att man även testat för organiskt godkända bekämpningsmedel här men i många av de studier som publicerats på ämnet så har man inte gjort det.

Frågetecken kring gifters hormonstörande effekter

Innan jag avslutar den här delen vill jag bara påpeka en sak som jag tycker är viktig att ta upp och det är att det i dagens godkännande av bekämpningsmedel (både för konventionellt jordbruk och ekologiskt) inte ingår något större hänsynstagande till eventuella hormonstörande effekter. Vissa av de bekämpningsmedel som finns vet man dock kan inverka även på djur och människors hormoner. En faktor som i alla fall jag tycker verkligen borde finnas med i bedömningen.

Naturskyddsföreningen har ju varnat specifikt för detta ett par gånger om de senaste åren men sin vana trogen är de dåliga på att ge faktiska referenser som stödjer alla deras varningar. De hänvisar mest bara till hela dokument och antar se att man ska se samma sak som dem.

Det finns dock givetvis forskning på området och för närvarande har man endast kunnat visa att om du utsätts för bekämpningsmedel mer direkt via hemmet, arbetet på jordbruk eller i industrin så kan det få negativa effekter. Särskilt gravida, deras foster i magen samt unga barn verkar vara extra känsliga (52). De uppskattningar jag har hittat pekar på att mängden av de hormonstörande ämnena i maten vi äter inte är stora nog för att ha någon betydande effekt (54).

Sätta små rester av bekämpningsmedel i lite perspektiv

För att avsluta den här delen så tänkte jag bara nämna några andra saker som inte direkt berör ekologisk och KRAV-märkt mat men som sätter allt det här med bekämpningsmedel, besprutning, kemikalier och så vidare i ett lite perspektiv. För vill man oroa sig för dessa saker så finns det annat att vara mer orolig för.

Först och främst så används det idag ungefär tre gånger så mycket bekämpningsmedel inom industrin jämfört med jordbruket i Sverige (53). Totalt 70 procent av alla bekämpningsmedel som används i Sverige används i industrin. Om du arbetar på eller i närheten av någon industri som använder de här bekämpningsmedlen så kommer du utsättas för mycket mer bekämpningsmedel än du får i dig från maten. Det finns också epidemiologiska studier som stödjer att om du utsätts för bekämpningsmedel direkt så ökar risken för olika former av hälsoproblem (56, 57, 58). Ett litet intag från mat bidrar givetvis men det är en liten faktor.

För bara några dagar sen publicerades en studie sponsrad av förpackningsindustrin där de tittade på eventuell kontaminering från denna till mat som sen konsumeras (59). Studien utfördes i USA så jag vet inte exakt hur mycket som kan överföras till Sverige men det man fann var i alla fall att totalt 175 kemikalier från EUs lista kallad ”Chemicals of Concern” och 54 var också med på en lista kallad ”substitute it now (SIN list 2.1)”. Den här sistnämnda listan är en lista med kemikalier som efterhand troligen kommer att bli förbjudna av EU men på grund av byråkrati så tar ju sådana saker lite tid.

Mängden använda kemikalier i matförpackningar
Mängden använda kemikalier i matförpackningar som tillhör SIN list 2.1 och som också finns med på listorna Substance of very high concern och Annex XIV som EU står för. Kemikalier på Annex XIV är det redan beslutat att de ska fasas ut inom ett visst datum

Det här är ju eventuellt skadliga ämnen som inte på något sätt behöver finnas i det material som vidrör maten vi köper.

En annan källa till bekämpningsmedel är faktiskt eget hemmabruk. Det nämns inte särskilt ofta men svenska hushåll är faktiskt en betydande förbrukare av bekämpningsmedel. Det här är ju också något som är oss alla väldigt nära. Det handlar alltså inte om något som sprutas över en åker där vi sen eventuellt får lite spår av det via maten. Det här handlar om saker som används på möbler, golv, tak, väggar, textilier, diskmedel med mera som vi sen faktiskt ofta vidrör (60). Precis som för bekämpningsmedel i industrin och negativa hälsoeffekter finns det även stöd för att användande av bekämpningsmedel i hemmet kan ge negativa hälsoeffekter (61)

Mängden bekämpningsmedel som används i industrin, jordbruk och i hushållet
Mängden bekämpningsmedel som används i industrin, jordbruket och i hushållen

Att skydda sig mot den här exponeringen är ju extremt svårt även om man kan göra goda miljöval här också vilket ofta innebär mindre av de farliga kemikalierna. Dock är det något som du garanterat får störst effekt på om det sker på regeringsnivå i form av lagstiftning.

Summering

Att bekämpningsmedel skapat och fortfarande skapar problem är inget som ens behöver diskuteras. Frågan som dock är intressant är om de små mängder som ibland finns i konventionell mat som du köper i affären är något värt att bry sig om? Än så länge finns det inga belägg alls för att det är något som man bör fokusera på.

I vissa länder rekommenderar man ekologisk mat till kvinnor som är gravida som en ren försiktighetsåtgärd då det är väl visat att just gravida och barnet i deras magar är extra känsligt. En aningen extrem försiktighetsåtgärd kanske men har man råd så varför inte. Det ska ju dock sägas här att effekterna av att mamman äter mycket skitmat överlag är väl dokumenterade och klart negativa så om valet står mellan till exempel konventionellt odlad frukt eller ingen frukt alls så tycker jag valet är lätt: man äter frukten.

Vill man förändra lite så är det främst frukt, grönsaker och cerealier som ibland kan innehålla spår. Datan här under är från tester i Danmark (63) som jag valt att ta med då SLV tyvärr inte redovisar för datan på ett lika tydligt sätt (64). Vill du veta mer exakt frekvens för enskilda frukter eller grönsaker så följ länkarna.

Olika livsmedel och hur ofta de innehåller spår av bekämpningsmedel
Olika livsmedel och hur ofta de innehåller spår av bekämpningsmedel

När det gäller bakterier och olika mykotoxiner så är det rent hypotetiskt en större risk för detta i ekologiskt/KRAV-märkt jordbruk och djurhållning men de studier som faktiskt har tittat på frågan har dock inte funnit någon systematisk skillnad.

Fortsätt läsa artikelserien<< Ekologiskt & KRAV-märkt -bra eller dåligt för djur & miljö?Ekologiskt & KRAV-märkt -är det godare och nyttigare? >>

25 thoughts on “Ekologiskt & KRAV-märkt -är konventionell mat farlig?

  1. Tack så mycket för att du tar dig tid att gå igenom studierna!

    Då har man i alla fall en översikt att skicka till [släkting som har fobi för icke-ekologiskt], även om det nog är optimistiskt att tro att det får så mycket genomslag 🙂

  2. Hej Jacob.

    Kan tycka att de artiklar du hittills skrivit om eco/krav är snedvridna. Att du på något vis för en tes om att människor felaktigt/överdriver gällande de negativa effekter som manipulerad mat och grödor kan skapa. Med tanke på att du skriver en blogg som är välbesökt föreslår jag att du är mycket försiktig i att de rekommendationer och det material du tillförskanskat dig för att skriva inlägget är varierat och visar på båda sidorna av myntet. mening två i summeringen, vilket många lär fokusera på då de inte är villiga att läsa hela inlägget följer som:

    ”Frågan som dock är intressant är om de små mängder som ibland finns i konventionell mat som du köper i affären är något värt att bry sig om? Än så länge finns det inga belägg alls för att det är något som man bör fokusera på.”

    Vet inte om frågan är enbart ”intressant”? Som om det vore någon form utav mental stimulans och analys. Det vi pratar om är att mixtra med en naturlig ordning och genetisk reproduktion som fortgått och utvecklats över miljontals år. Det finns en enorm risk att leka med arvsmassa och exemplena som finns är mångfaldiga. Försiktig med vad du påstår. Du har större inverkan på folks liv än du tror.

    Säkerligen har du hört talas om företaget Monsanto och dess genmanipulerande produkter vilka har haft stor inverkan på människors hälsa. Men det ska inte heller underskattas det enorma industriella tryck som finns som handlar om att undanhålla information om genmanipulerad mat och dess inverkan. Ett kritiskt förhållningssätt är det inget fel på men när det blir att dra ”alla över en kam” att krav är inte så bra som alla tror, eller dylikt an vara mycket skadligt. Vad säger att de källor du har är trovärdiga? Krav och eco är utan tvekan ett steg i rätt riktning. Djur ska behandlas respektfullt och huruvida det smakar bättre eller är farligt eller ej har ingen som helst betydelse. Det handlar om att djur ska få leva ett naturligt liv och kan eco/krav bidra med detta så är det ju fantastiskt. Speciellt när vi hör och läser i tidningarna om hur slakterier ”verkligen” fungerar runt om i landet och världen.

    Dina inlägg på området är således av analytisk grund och saknar den medkänsla som krav och eco faktiskt symboliserar. Att maten enbart skulle vara nyttig och ofarlig tar ju inte bort det faktum att djur behandlas förjävligt på sina håll. Att maten enbart skulle behöva vara säker, när djuren behandlas som skit är ju ett blint resonemang.

    Ärligt talat förstår jag inte syftet med dessa inlägg? Handlar det om att få folk att handla mindre krav och eco för att du med de artiklar du insamlat kan påvisa någon form av ”rädsla utan stark faktisk fundament”? I sådant fall har vi både amalgam och asbest som tidigare troddes vara ofarliga ämnen men som nu visat sig vara mycket giftiga. Var således försiktig med den inverkan du har på folk med dina inlägg för det är väl inte så att du vill få folk att äta mindre eco/krav? Kritisk kan man vara mot allt för ingenting är någonsin perfekt. Vad bekämpningsmedel och dylikt har för inverkan under mycket lång tid låt såga 20-30+ år är en parameter som inte heller är undersökt tillräckligt… Vad vi däremot vet är att de har hormonstörande effekter och det räcker väl där.

    /Bekymrad Jordbo

  3. Hej Bekymgrad jordbo!
    Syftet med det här (och de två andra) inläggen om ekologiskt och KRAV-märkt är att berätta för folk vad man verkligen vet om metoden/metoderna och inte blanda ihop det med vad många tror dem. Detta är orsaken till att den här sidan är välbesökt.

    Hela din kommentar är ett utmärkt exempel på just tro. Noll fakta utan du skriver vidare vad du antagligen hört andra säga/skriva. Upprepning av samma påstående om och om igen gör det inte till någon sanning.

  4. Jacob du gör exakt det du anklagar Bekymrad jordbo fö, men du använder fler ord. Du går ofta snabbt från att ingen vet riktigt, till att många forskare tror, till att spinna vidare på denna tro som bevis till det du vill föra fram. Du försvarar dåligt med något som är sämre, utan att reflektera över hur vi utsätts för det dåliga, andas vi in det, sprutas det in i blodbanan, applicerar vi det på huden, går det via magen?
    Det är dock underhållande och utvecklande att läsa din argumentationsteknik ???? så fortsätt gärna, men var försiktig som Bekymrad jordbo skrev ovan. I nästa atikel kan du kanske även beröra det viktigaste av allt, hur skiljer sig konventionellt, krav, ekologiskt när det kommer till näring. Det är därför jag äter, energin kommer med på köpet ????

  5. P:
    I nästa atikel kan du kanske även beröra det viktigaste av allt, hur skiljer sig konventionellt, krav, ekologiskt när det kommer till näring. Det är därför jag äter, energin kommer med på köpet ????

    I så fall har jag en känsla av att du kommer att bli besviken på del 3. Vet man något om odling och växtfysiologi finns det ingen anledning att tro att ekologiska produkter generellt skulle vara mer näringsrika. En välskött konventionell odling borde snarare kunna ge något högre näringsvärden, av det enkla skälet att den konventionella odlingen kan ha bättre koll på doseringen av växternas näringstillförsel. Proteinhalten borde absolut vara högre i konventionell odling.
    Men när det gäller näringsinnehållet föreställer jag mig att den enskilde bondens kunskaper och ambitioner kan vara viktigare än själva odlingstekniken. Tidigare slarvade man med mikronäringsämnen (olika mineraler) i det konventionella jordbruket, men jag tror att man har blivit bättre på senare år, åtminstone i Sverige.

  6. Påståendet om att det används mer bekämpningsmedel i industrin är rätt grymt missvisande eftersom det är helt andra medel som används i jordbruk och inom industrin. Därför går det inte att jämföra mängd rakt av. I industrin dominerar slembekämpningsmedel och impregneringsmedel enligt din källa och vilket används knappt alls i jordbruk. Dessa kan återfinnas på ytor inomhus som omkringboende aldrig kommer i kontakt med. Impregnering av trä är inget som är generellt för all typ av industri så du kanske borde vara mer specifik om vilken verksamhet det handlar om och inte dra all industri över en kam?

  7. En annan aspekt du missar att ta upp är att vissa av de syntetiska bekämpningsmedlen kan vara persistenta och bioackumulerande. Detta innebär i värsta fall att man som fallet DDT/PCB ser ökande halter långt efter att användandet förbjudits eller att halterna blir höga i andra livsmedel högre upp i näringkedjan (som fet fisk). Därför räcker det inte alltid att bara göra direktmätningar i livsmedlet som besprutats för att säga om användningen är säker. Dessa problematiska egenskaper förekommer mig veterligen inte i någon av de naturliga gifterna du jämför med vilket kan vara en viktig skillnad mellan naturliga och syntetiska gifter.

  8. K: så du kanske borde vara mer specifik om vilken verksamhet det handlar om och inte dra all industri över en kam?

    Det är väl självklart att olika ämnen har olika effekter. Det gäller också alla bekämpningsmedel inom samma kategori och du kan inte jämföra en fungicid med en annan.

    Men människor är överlag rädda för ”kemikalier” och det som används i industrin är också det. Deras bekämpningsmedel är även de många gånger miljöfarliga vid felhantering och de kan ge negativa effekter på hälsan om inte rätt försiktighetsåtgärder används. De är helt enkelt gifter.

    K: En annan aspekt du missar att ta upp är att vissa av de syntetiska bekämpningsmedlen kan vara persistenta och bioackumulerande.

    Mitt inlägg är ingen historielektion. Det handlar om hur det ser ut just nu. Att ta upp exempel från några deccenier tillbaka är knappas produktivt. Vad jag vet används idag inga bekämpningsmedel av den här typen i Sverige eller i västvärlden överlag.

    Vi får dock säkerligen i oss det via maten än idag då det finns kvar i miljön. Men det gäller oavsett om du äter ekologiskt eller konventionellt.

  9. Jacob Gudiol: Det är väl självklart att olika ämnen har olika effekter. Det gäller också alla bekämpningsmedel inom samma kategori och du kan inte jämföra en fungicid med en annan.

    Men människor är överlag rädda för ”kemikalier” och det som används i industrin är också det. Deras bekämpningsmedel är även de många gånger miljöfarliga vid felhantering

    Felhantering kan alltid ske men det är vissa skillnader på om man sprutar bekämpningsmedlet rakt ut i luften eller om man använder bekämpningsmedel i slutna system utan regelbunden kontakt med omvärlden. Om man ska prata om effekten för folk som arbetar nära en industri är det kanske värt att påpeka detta samt att inte klumpa ihop all industri i samma grupp eftersom de associerade riskerna kommer variera mycket på grund av dessa faktorer.

  10. Jacob Gudiol: Mitt inlägg är ingen historielektion. Det handlar om hur det ser ut just nu. Att ta upp exempel från några deccenier tillbaka är knappas produktivt. Vad jag vet används idag inga bekämpningsmedel av den här typen i Sverige eller i västvärlden överlag.

    Du tog ju själv upp just DDT i ditt inlägg 🙂 därav att jag nämnde det i min kommentar till din jämförelse mellan naturliga/syntetiska gifter/substanser.

  11. Blir trött på den allmänna fokuseringen på Mängden bakterier, distributionen/proportionerna av olika typer är betydligt mer relevant. Att fokusera på mängden bakterier är väl ett arv från 50-talets renlighetsmani…

  12. Hej, vill bara tacka för denna sammanställning. Visst kan och kommer nya misstag begås, men jag prioriterar att undvika det som bevisats farligt framför att undvika saker man ännu inte kunnat fastställa vara farliga.

    För mig är varje vända i snabbköpet ett moraliskt gissel. Jag vill inte stödja djurindustrin, så jag försöker vara vegan. Att försöka få något i sig som är ekologiskt, vegan, näringsriktigt med låg klimatpåverkan och lite omväxlande, helst till en rimlig kostnad och utan att fara runt hela staden… jag måste göra avvägningar och det är omöjligt att göra på ett vettigt sätt när man saknar en mer övergripande bild. Det gav mig väldigt mycket att läsa detta!

  13. Hej!
    Jag vill ge dig en positiv kommentar. Jag tycker dina texter hittills är opartiska och innehåller mycket användbar fakta. Jag är inte så bra på att kontrollera källorna på all fakta, jag förstår den inte, den är på engelska och ofta tagen från en sida som jag inte vet något om. Men just det att jag faktiskt litar på det du skriver och att du känns opartisk så känns det inte så relevant att jag måste förstå dessa källor, det är ju därför jag läser bloggen! Jag saknar just denna kritik mot ekologiska produkter m.m och jag tycker du poängterar bra att du just nu tar upp MAT specifikt, inte just arbetsförhållande, miljöpåverkan m.m (Som du även tar upp som problem när det gäller giftiga ämnen).
    Jag litar på det du skriver och jag tycker som sagt inte att du vänder det åt något håll, detta är bara fakta och jag som läsare kan vända den hur jag vill!

  14. Det blir problematiskt när en ej tar persistens och bioackumulation i bekatande, då detta är två av de egenskaper som styr bedömningen av ämnenas farlighet och därmed även gränsvärdena som du sätter så stor tilltro till i texten, men en ska vara medveten om att både gränsvärdena, exponeringsvägarna och toxtesterna de bygger på inte är exakta alls. säkerhetsfaktorer kan minska påverkan av osäkerheterna. men när det rör sig om persistenta och bioackumuleriande ämnen blir negativ påverkan möjlig även när gränsvärdena understigs. Därtill vill jag påpeka att drt är anmärkningsvärt att du väljer att ha så lite fokus på de hormonstörande effekterna som är det största problemet med många pesticider. att det saknas forskning om det är bs.

  15. Snale, om du själv inte tycker att din text är värd besväret med att köra den genom ett rättstavningsprogram, varför skulle då någon annan tycka att det är värt besväret att läsa den överhuvudtaget?

  16. snale:
    Det blir problematiskt när en ej tar persistens och bioackumulation i bekatande, då detta är två av de egenskaper som styr bedömningen av ämnenas farlighet och därmed även gränsvärdena som du sätter så stor tilltro till i texten, men en ska vara medveten om att både gränsvärdena, exponeringsvägarna och toxtesterna de bygger på inte är exakta alls. säkerhetsfaktorer kan minska påverkan av osäkerheterna. men när det rör sig om persistenta och bioackumuleriande ämnen blir negativ påverkan möjlig även när gränsvärdena understigs. Därtill vill jag påpeka att drt är anmärkningsvärt att du väljer att ha så lite fokus på de hormonstörande effekterna som är det största problemet med många pesticider. att det saknas forskning om det är bs.

    Hej Snale!
    Det var många långa och ”fina” ord med tillägg av en hel del ”tänk om” med mera. Men vad sägs om att du verkligen ger några konkreta exempel på varför folk ska bry sig om vad du skrivit? Det är väldigt lätt att med den typen av kommentar som du skrivit skrämma upp folk utan kunskap men det är väldigt mycket svårare att verkligen backa upp det med lite substans.

  17. Eftersom jag jobbar inom miljöområdet, vet jag att de flesta av de fakta som presenteras på denna sida är snedvridna och t o m felaktiga.

    Det finns t ex väl genomförda studier som visar att halterna av flertalet kemikalier i blodet sjunker drastiskt på bara några dagar efter övergång till ekologisk mat.

  18. Maria, Biolog:
    Eftersom jag jobbar inom miljöområdet, vet jag att de flesta av de fakta som presenteras på denna sida är snedvridna och t o mfelaktiga.

    Det finns t ex väl genomförda studier som visar att halterna av flertalet kemikalier i blodet sjunker drastiskt på bara några dagar efter övergång till ekologisk mat.

    Då borde ju du länka till studierna också annars är det svårt att tro det minsta på vad du säger. Utan då är det troligare att allt du skriver är en lögn…

  19. Maria, Biolog:
    Eftersom jag jobbar inom miljöområdet, vet jag att de flesta av de fakta som presenteras på denna sida är snedvridna och t o mfelaktiga.

    Det finns t ex väl genomförda studier som visar att halterna av flertalet kemikalier i blodet sjunker drastiskt på bara några dagar efter övergång till ekologisk mat.

    Hej Maria!
    Ja, om man äter saker i väldigt små mängder så kan man givetvis också mäta att människor äter detta i väldigt små mängder. Det har däremot precis ingenting alls med något av det jag skriver här ovanför att göra då det jag skriver om här ovanför är hälsoeffekter. http://www.svd.se/lag-niva-i-coops-propagandafilm

    För övrigt är det totalt ointressant vad du jobbar med. Antingen kan du backa upp det du säger, eller så kan du inte göra det.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *