Blir barn och ungdomare smartare av fysisk träning?

Förbättrar motion och träning barns prestation i skolan?

Förbättrar motion och träning barns prestation i skolan?Att träning leder till att man tänker bättre är något som påstås väldigt ofta och det är också något som gärna framställs som fakta av många som vill förespråka fysisk aktivitet och träning. Särskilt när det gäller barn och ungdomar och gymnastik i skolan är detta ett argument som väldigt ofta förs fram.

Här i Sverige har vi bland annat det väldigt omfattande bunkefloprojektet där man för några år sen gick ut ganska hårt i pressen med att man där fann att barnen som hade gymnastik varje dag i skolan fick bättre betyg i skolan. Jag har skrivit lite mer om den studien här på sidan tidigare och är inte lika imponerande av resultaten, Mer träning i skolan ger bättre skolbetyg – mer om studien.

Om träning påverkar den kognitiva förmågan (kognitiv betyder typ mental tankeförmåga kring kunskap och information) är dock en väldigt intressant fråga och någon månad sen publicerades en systematisk översiktsartikel och meta-analys som tittat på effekterna från träning och fysisk aktivitet på en viss del av kognitionen kallad exekutiva funktioner hos barn och ungdomar. Här är abstraktet.

 

Br J Sports Med. 2013 Mar 6. [Epub ahead of print]
Physical exercise and executive functions in preadolescent children, adolescents and young adults: a meta-analysis.
Verburgh L, Königs M, Scherder EJ, Oosterlaan J.

PURPOSE: The goal of this meta-analysis was to aggregate available empirical studies on the effects of physical exercise on executive functions in preadolescent children (6-12 years of age), adolescents (13-17 years of age) and young adults (18-35 years of age). METHOD: The electronic databases PubMed, EMBASE and SPORTDiscus were searched for relevant studies reporting on the effects of physical exercise on executive functions. Nineteen studies were selected. RESULTS: There was a significant overall effect of acute physical exercise on executive functions (d=0.52, 95% CI 0.29 to 0.76, p<0.001). There were no significant differences between the three age groups (Q (2)=0.13, p=0.94). Furthermore, no significant overall effect of chronic physical exercise (d=0.14, 95%CI -0.04 to 0.32, p=0.19) on executive functions (Q (1)=5.08, p<0.05) was found. Meta-analytic effect sizes were calculated for the effects of acute physical exercise on the domain’s inhibition/interference control (d=0.46, 95% CI 0.33 to 0.60, p<0.001) and working memory (d=0.05, 95% CI  -0.51 to 0.61, p=0.86) as well as for the effects of chronic physical exercise on planning (d=0.16, 95% CI 0.18 to 0.89, p=0.18). CONCLUSIONS: Results suggest that acute physical exercise enhances executive functioning. The number of studies on chronic physical exercise is limited and it should be investigated whether chronic physical exercise shows effects on executive functions comparable to acute physical exercise. This is highly relevant in preadolescent children and adolescents, given the importance of well-developed executive functions for daily life functioning and the current increase in sedentary behaviour in these age groups.

Det man fann i den här studien var att det finns gott om evidens för att träning och motion akut förbättrar barn och ungdomars exekutiva funktioner. De blev alltså bättre på att till exempel ta till sig information, strukturera saker, lösa problem, fokusera mm direkt efter de rört på sig. I den här studien tittade man ju endast på barn och ungdomar men man har visat på samma sak hos vuxna människor med tidigare.

Den här studien fann också att det för närvarande inte finns några tydliga bevis för att effekten från träning och fysisk aktivitet är långvarig. Det finns alltså inga bevis för att du kommer bli smartare (ur vissa aspekter då) bara för att du tränar regelbundet. Det här resultatet påpekar man dock mycket väl kan bero på brist på studier då de endast fann 5 stycken. Av dessa visade dock 4 på negativa resultat i de tester man gjorde.

Ser man till forskning på djur och rent mekanistiskt så finns det fysiologiska vägar som skulle kunna leda till kroniska förbättringar med. Så det är inte alls omöjligt att det finns en positiv effekt enligt mig. Men just nu är det inte påvisat på något bra sätt och det får väl helt enkelt studeras mer om man verkligen vill ha svar på den frågan. För när det gäller den typen av resultat så är alltid frågan hur stor effekten man får för sin investering. Det är kanske så att träning i 90 minuter varje dag leder till en liten förbättring men man hade kanske kunnat uppnå samma eller större förbättring med någon helt annan form av intervention som kräver mindre arbete och tid?

Men för att summera så ger den här studien lite stöd för interventioner likt Bunkefloprojektet där barn och ungdomar får daglig fysisk aktivitet på schemat i skolan. Man såg ju dessutom en rad andra positiva effekter med från den interventionen så som lite bättre motorik och framför allt starkare benstomme hos barnen och för hälsa och välmående är motion också effektiv generellt sett.

I vissa länder har man infört så kallade walking school busses
I vissa länder har man infört så kallade walking school busses där barnen går tillsammans till skolan i sällskap av någon vuxen. Det här borde ju också kunna införas med cykel i Sverige.

Så jag är definitivt för daglig motion och träning i skolan eller någon annan form av lösning för barn. I USA har man på vissa ställen infört ”walking school busses” där barnen går tillsammans till skolan med en ”förare” som plockar upp dem. Det låter ju också som en bra idé. Då har ju även barnen den akuta positiva effekten med sig in direkt i klassrummet på morgonen 🙂

Som ett brev på posten upptäckte jag precis att detta ämne blev aktuellt då flera svenska idrottare gått ut med ”upprop” om att barn borde ha mer idrott i skolan. Personligen undrar jag alltid lite kring idrottarnas verkliga engagemang i den här typen av saker. Om någon kommit med pappret framför dig och bett dig skriva på så hade du garanterat också svarat ja. Men men, folk bryr sig ju ofta lite mer när någon kändis har signerat pappret 🙂

6 thoughts on “Blir barn och ungdomare smartare av fysisk träning?

  1. När jag gick i skolan i USA, då jag var mellan 13-16 år, så hade vi gympa i skolan varenda dag.

  2. Jag ser i alla fall till att träna regelbundet när jag har mycket intellektuellt arbete att göra. Jag känner att jag har svårt att prestera annars.

  3. Var för mer än 20 år sedan på en föreläsning med hjärnforskaren Matti Bergström. Han hävdade då att det fanns undersökningar på (förmodligen ryska, men jag minns inte) astronauter som tillbringat längre tid på någon rymdstation som visade att deras IQ var lägre vid återkomsten till jorden. Detta skulle bero på den dramatiska skillnaden i stimuli på leder och muskler i viktlöst tillstånd, vilket i sin tur minskade stimuli till hjärnan. Låter ju inte orimligt, men källan är ju inte direkt pinfärsk… 🙂

  4. Väldigt intressant ämne! Läser just ”Den lärande hjärnan” av Torkel Klingberg. Han tar upp detta i kapitlet ”Kropp och själ” och har intressanta referenser. Att det du hänvisar till är en metastudie skulle kanske göra det intressantare men jag funderar på definitionen av träning här. Klingberg diskuterar intensitetens betydelse och det är kanske en faktor som gör att resultaten spretar mer i metaanalysen?

    Det skulle vara intressant att höra vad du tänker om det Klingberg skriver och de referenser han använder.

    Jag rekommenderar verkligen Klingbergs bok!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *