Artikel i DN: "Råd om joggingskor är värdelösa"

Idag publicerade DN en artikel med titeln ”Råd om joggingskor är värdelösa” där jag medverkade med några kommentarer. Mina citat är jag nöjd med och jag tycker journalisten fick fram ett bra budskap i artikeln även om det finns ett en sak som jag tycker behöver förtydligas. Det har nu när jag skrivit detta lagts ungefär 100 kommentar till artikeln på DNs hemsida där flera verkar irritera sig på att artikeln titel och det faktum att 3 av 4 skobutiker faktiskt gav ungefär samma råd.

Att 3 av 4 butiker ger samma råd tyder ju på att tekniken som används för att utvärdera fötterna och löpsteg ändå verkar fungera ganska bra. Problemet är dock att det inte finns något som säger att den utprovade skon kommer minska skador även om 3 av 4 butiker ger dig den skon. Jag har skrivit två längre inlägg kring utprovning av joggingskor här tidigare på sidan och jag tänker inte gå igenom den forskning som finns en gång till. Den som är intresserad kan läsa inläggen:

  1. Pronerade eller supinerade fötter – ska man välja skor efter det?
  2. Skor, barfotalöpning, fotisättning (del 3 av 7) – Skaderisk vid löpning och valet av skor
För att summera det kort så finns det alltså ingen teknik med vetenskap bakom sig för att välja ut skor som minskar skaderisken. Så oavsett vilken teknik som används i butikerna och oavsett om alla teknikerna eller flera butiker rekommenderar dig samma sko så finns det alltså inget som säger att den skon kommer att minimera risken för skador när du börjar springa.

23 thoughts on “Artikel i DN: "Råd om joggingskor är värdelösa"

  1. I artikeln i DN står det:

    ”– Det bästa är egentligen att be någon kompis springa bakom en utomhus och kolla hur man trampar.”

    Är det inte det butikerna gör när dom filmar, visserligen på ett löpband och jag har själv sett att folk har problem med att springa på ett sådant men ett löpsteg är ett löpsteg.

    Guddi

    Många fotspecialister/ortopeder rekommenderar personer att skaffa gjutna sulor för att dom inte ska pronera, detta för att personerna har problem av nåt slag och det verkar som att sulor hjälper.
    Borde inte pronationsstöd göra det samma? Löparskors sulor är tjocka och mjuka vilket även gör pronationen värre än vad den hade varit barfota på plant hårt underlag.

  2. complete: I artikeln i DN står det:

    ”– Det bästa är egentligen att be någon kompis springa bakom en utomhus och kolla hur man trampar.”

    Är det inte det butikerna gör när dom filmar, visserligen på ett löpband och jag har själv sett att folk har problem med att springa på ett sådant men ett löpsteg är ett löpsteg.

    Det är ju inte jag som har sagt det där 🙂 Professorn de har intervjuat verkar ju vara av uppfattningen att när han provar ut skor så fungerar det men när andra gör det så fungerar det inte typ. Det är ju också fullt möjligt men det finns inget publicerat material som stödjer det.

    Det där med att en vän ska titta bakom en när man springer tror jag inte ett dugg på 🙂

    complete: Många fotspecialister/ortopeder rekommenderar personer att skaffa gjutna sulor för att dom inte ska pronera, detta för att personerna har problem av nåt slag och det verkar som att sulor hjälper.

    När en person väl har någon typ av besvär så kan utformade sulor hjälpa en del. Det finns i alla fall några studier som stödjer det. Sulor i förebyggande syfte finns det inget stöd för. Så frågan är om inte sulorna bara åtgärdar vissa problem för att de ändrar på något och i vissa fall blir det en positiv förändring?

    complete: Borde inte pronationsstöd göra det samma?

    Man tycker det men det finns några studier där man opererat in markörer i benet hos försökspersonerna och då har man sett att pronationen fortsätter att ske i skorna även när man har någon form av pronationsstöd. Som bäst minskar vinkeln med 2-4 grader, ibland inget alls.

    I övrigt finns det egentligen inget som säger att lite, normal, eller överpronation har någon inverkan på antalet skador. Det är där allting gick snett från början. Man tog fram en teoretisk modell kring varför skador uppstår. Utan att sen testa om modellen verkligen stämde på verkligheten så började man tillverka skor som var till för att motverka de negativa faktorerna i den teoretiska modellen.

    Fortfarande i dag finns det inte något egentligt stöd för att modellen verkligen stämmer.
    https://traningslara.se/skor-barfotalopning-fotisattning-del-3-av-7-skaderisk-vid-lopning-och-valet-av-skor/

  3. ”pronationen fortsätter att ske i skorna även när man har någon form av pronationsstöd.”

    Ja pronationen är en naturlig rörelse men det är ju dumt att springa i skor som gör pronationen onaturlig/överdriven. Butikerna försöker väl ge kunden ett par skor som inte sjunker ihop på insidan utan ger personen ett rakare och mer effektivt löpsteg.

    ”I övrigt finns det egentligen inget som säger att lite, normal, eller överpronation har någon inverkan på antalet skador.”

    Det finns ju ändå personer som upplevt smärta i utsida vrist och insida knä som blivit bättre med ett par stabilare skor. Även att det inte gäller alla så verkar det finnas en risk, sen om man som säljare ska förebygga risken eller ej går väl att diskutera men det verkar ju ganska galet att en säljare skulle rekommendera ett par skor som börjar luta kraftigt innåt när kunden springer i dom, speciellt när det finns dom som får problem av det.

    Hur tycker du att man ska göra om man ska börja löpträna, ska man köpa ett par skor utan stöd och hoppas på det bästa och uppstår det problem så kan man skaffa ett par stabilare skor och hoppas på att det blir bättre?

    ”Överpronation” vad är det? Pronation är väl pronation, överpronation låter som att fotsulan släpper från marken.

  4. complete: Butikerna försöker väl ge kunden ett par skor som inte sjunker ihop på insidan utan ger personen ett rakare och mer effektivt löpsteg.

    Umm, det försöker dom. Men effekten är alltså inte så stor som man kan tro när man tittar på hälen på skon och hälsena. Bena i foten fortsätter att röra sig mycket inuti skon.

    Sen finns det som sagt inget som säger att så rakt som möjligt är bäst eller för den delen mer effektivt. Det behöver inte ens vara så att rakare är bättre överhuvudtaget.

    complete: Det finns ju ändå personer som upplevt smärta i utsida vrist och insida knä som blivit bättre med ett par stabilare skor.

    Personer som upplever smärta när det joggar är väldigt många. Men det finns ingen som visat några som helst bevis på att de innan personen börjar jogga kan titta på fötter och löpsteg och sen välja ut ett par skor som minskar risken för besvär.

    När sen problemen finns där finns det dock en några studier där man visat att man kan minska på besvären genom att till exempel utformade inlägg.

    complete: Även att det inte gäller alla så verkar det finnas en risk, sen om man som säljare ska förebygga risken eller ej går väl att diskutera men det verkar ju ganska galet att en säljare skulle rekommendera ett par skor som börjar luta kraftigt innåt när kunden springer i dom, speciellt när det finns dom som får problem av det.

    Det tycker jag med att det hade varit 🙂 I alla studier utom en har man bara gett kontrollgruppen en neutral sko. Och de har då skadat sig lika lite som de som fått en utformad sko.

    Det finns en studie med lite annat upplägg där man först tittade på fötterna och sen slumpmässigt gav personerna en viss typ av sko. På så sätt kunde man kolla om de som slumpmässigt fick en sko som egentligen borde passa deras fötter fick färre skador än de som fick en sko som egentligen inte ska passa deras fötter. Tyvärr var antalet deltagare lite dåligt för en sån studie men resultaten är ändå tydliga när det gäller att skor inte fungerar som marknadsfört. De med neutrala fötter fick minst skador med stability-skor och de med stor pronation fick flest skador med ”motion-control” skor.
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20584759

    complete: Hur tycker du att man ska göra om man ska börja löpträna, ska man köpa ett par skor utan stöd och hoppas på det bästa och uppstår det problem så kan man skaffa ett par stabilare skor och hoppas på att det blir bättre?

    I princip ja. Jag hade börjat med en lättare mer neutral sko som känns väldigt bra på foten. Uppstår det sen problem så får man börja testa annat. Men den rekommendationen är ju i princip bara baserat på ”först gör ingen skada” och ”försök inte fixa något om du inte vet att det är sönder” ungefär 🙂

    Complete: ”Överpronation” vad är det? Pronation är väl pronation, överpronation låter som att fotsulan släpper från marken.

    Med överpronation menas en fot som pronerar så mycket så den i princip blir plattfotad när man rör vid underlaget. Vid ”normal” pronation rör sig fotvalvet neråt men inte lika mycket.
    https://traningslara.se/pronerade-eller-supinerade-fotter-ska-man-valja-skor-efter-det/

  5. I studien du posta, vad för typ av smärta var det dom klaga på egentligen och varför klaga neutrala löpare på neutrala skor.

    ”In neutral feet, the neutral shoe reported greater values of pain while running than the stability shoe”

    ”Bena i foten fortsätter att röra sig mycket inuti skon.

    Sen finns det som sagt inget som säger att så rakt som möjligt är bäst eller för den delen mer effektivt. Det behöver inte ens vara så att rakare är bättre överhuvudtaget.”

    Fotens rörelse förblir den samma oavsett om den är utan sko eller med sko med stöd men det blir ju lite ”easytone”-syndrome med skor utan stöd, sen om det är possitivt eller ingen verkan så känns det ganska dumt att ha skor som tiltar innåt när man förväntar sig att marken är plan, som att springa i en ränna.

    Det jag menar med ”effektivare” är att vristens rörelse innåt borde väl bromsa kraften till frånskjutet lite, vristens rörlighet innåt är inte lika rörlig som utåt vilket borde göra att man inte kan slappna av på samma sätt men det är bara egna funderingar samt att det borde vara bekvämare att springa på ett stabilare underlag som tex skor som inte lutar innåt.

  6. complete: I studien du posta, vad för typ av smärta var det dom klaga på egentligen och varför klaga neutrala löpare på neutrala skor.

    Man mätte både smärta under träningen, mellan träningspassen och i vila. För den neutrala skon var det alla tre mätningarna tillsammans som var högre.

    Varför skulle de inte kunna få mer ont med den neutrala skon? Det finns ju inte några belägg för att en neutral sko faktiskt är bättre för det som kallas neutrala fötter 🙂 Men själv tror jag mest att det är slumpen. Det blev som sagt få deltagare i varje grupp i studien och då kan resultatet spreta lite.

    complete: Fotens rörelse förblir den samma oavsett om den är utan sko eller med sko med stöd men det blir ju lite ”easytone”-syndrome med skor utan stöd, sen om det är possitivt eller ingen verkan så känns det ganska dumt att ha skor som tiltar innåt när man förväntar sig att marken är plan, som att springa i en ränna.

    Skor tiltar väl inte inåt? Antingen så är de neutrala eller så försöker de minska på inåttilningen genom någon form av pronationsstöd.

    Det skor gör annars är ju att simulera ett mjukare underlag. Så inåttiltningen är inte så stor då, kanske i klass med att springa på mjukare gräs eller liknande. De skor man har testat har som sagt bara påverkat vinklarna i fötterna med som mest 2-4 grader.

    complete: Det jag menar med ”effektivare” är att vristens rörelse innåt borde väl bromsa kraften till frånskjutet lite, vristens rörlighet innåt är inte lika rörlig som utåt vilket borde göra att man inte kan slappna av på samma sätt men det är bara egna funderingar samt att det borde vara bekvämare att springa på ett stabilare underlag som tex skor som inte lutar innåt.

    Här förstår jag inte vad du menar. Men skor lutar som sagt inte inåt.

    När det gäller deformitet överlag så handlar det mest om hur väl kroppen klarar av att lagra och återanvända energin. En stum fotisättning kan innebär att mycket kraft absorberas av ben och ligament. Denna kraft får du inte tillbaka i nästa steg. En sviktande fotisättning kan innebära att muskler och senor tar upp kraften, då kan den återanvändas.

  7. ”Varför skulle de inte kunna få mer ont med den neutrala skon? Det finns ju inte några belägg för att en neutral sko faktiskt är bättre för det som kallas neutrala fötter”

    Nä men är det en neutral sko som orsakar smärta när den inte påverkar fotisättningen, om det är så varför skulle man få ont? Verkar vara andra orsaker som ger smärta än skornas stabilitet eller instabilitet.

    ”Skor tiltar väl inte inåt? Antingen så är de neutrala eller så försöker de minska på inåttilningen genom någon form av pronationsstöd.”

    När dom blir belastade av ett pronationssteg så tiltar skorna inåt, det gör även pronationsskor om dom inte är tillräckligt stabila eller om personen väger mycket. En löparsko tiltar inte inåt utan belastning.

    ”Här förstår jag inte vad du menar.”

    Jag är ganska kass på att skriva, speciellt om jag har lite brådis.
    Vid frånskjutet bör man ha en rakfot för bästa kraft, prova tåhävning med endast stortån istället för samtliga tår. Om nertrampet har varit rakt hela vägen med tyngdpunkt i mittan av foten borde det ge mer kraft än att skon lutar innåt och skapar obalans som easytone, det går då åt mer kraft att räta upp skon innan frånskjut.

  8. complete: Nä men är det en neutral sko som orsakar smärta när den inte påverkar fotisättningen, om det är så varför skulle man få ont? Verkar vara andra orsaker som ger smärta än skornas stabilitet eller instabilitet.

    Det skulle ju kunna vara så att de neutrala skorna ger den ”normala” skadefrekvensen och de andra skorna minskar på skadorna. Du antar att ingen förändring är bäst utan att ha några belägg för det. Precis som de mer fanatiska barfotaförespråkarna. Ingen förändring är kanske det sämsta man kan göra för någon med ”neutrala” fötter.

    complete: Vid frånskjutet bör man ha en rakfot för bästa kraft, prova tåhävning med endast stortån istället för samtliga tår. Om nertrampet har varit rakt hela vägen med tyngdpunkt i mittan av foten borde det ge mer kraft än att skon lutar innåt och skapar obalans som easytone, det går då åt mer kraft att räta upp skon innan frånskjut.

    Det är en väldigt liten del av kraften i ett löpsteg som kommer under den sista delen av stödfasen. Särskilt när vi inte pratar sprint. En stor del av energin vid löpning är elastisk energi, den blir troligen bättre bevarad om foten får ”deformeras” något.

  9. Lars Brinkhoff: ”Skor tiltar väl inte inåt? Antingen så är de neutrala eller så försöker de minska på inåttilningen genom någon form av pronationsstöd.”Anders Torger har här skrivit om hur neutrala skor kan öka pronationsvinkeln:http://www.runblogger.com/2010/08/on-overpronation-and-neutral-running.html

    Det är det jag menar, kolla på bilden här, överdriven vinkel på vristen pga att skorna tiltar innåt, även om det inte finns bevis på skador så ser ju inte nertrampet särskilt opti ut. I easytone hinner man ju balansera upp steget när det börjar tilta men med flera gånger sin kroppsvikt balastar vristen i det läget finns det ingen möjlighet att undvika tiltningen.

    http://3.bp.blogspot.com/_pEADhcSTYTU/THHNbEF_LcI/AAAAAAAADcU/SR9qHZcz-Gk/s1600/pronation.jpg

  10. Lars Brinkhoff: Anders Torger har här skrivit om hur neutrala skor kan öka pronationsvinkeln:
    http://www.runblogger.com/2010/08/on-overpronation-and-neutral-running.html

    Den där artikeln har jag läst. Men den handlar ju om vid löpning för en person i ett visst par skor. Lutningen skulle precis lika väl kunna vara lite mer åt andra hållet om personen landat mer på utsidan av hälen först och därför ”rullat mot en uppförsbacke” under senare delar av löpsteget.

    När Complete skrev tiltar inåt så tolkade jag det som att skorna faktiskt var konstruerade med lite tiltning inåt.

    Deformering under löpning var det jag syftade på när jag skrev:

    Guddi: Det skor gör annars är ju att simulera ett mjukare underlag. Så inåttiltningen är inte så stor då, kanske i klass med att springa på mjukare gräs eller liknande. De skor man har testat har som sagt bara påverkat vinklarna i fötterna med som mest 2-4 grader.

    Hade killen i den där artikeln löpt på mjukt gräs skulle precis samma sak kunna ske som när han springer i de neutrala skorna. Han skriver ju också att ju mjukare sula desto större förändring även om han mycket riktigt påpekar att sulan på skorna är mjukare än de flesta underlag.

    Även vid barfotalöpning förändras pronationen av underlagets hårdhet. Givetvis kommer skor med olika utformning att påverka pronationen med, men påverkan är som sagt bara någon/några får grader. Frågan är om de där få graderna är orsaken till skada eller om det är andra faktorer som även de blir påverkade av skomodellen?

    Det skulle kunna förklara varför skor inte verkar ha den effekt som man teoretiskt kommer fram till. Man ser pronationen och och försöker få den ”optimal” medan andra faktorer som kanske är mycket viktigare om man vill minska skaderisken förblir oförändrade eller kanske till och med försämras.

    Jag tror helt enkelt att man först måste ta reda på vilka faktorer som faktiskt påverkar skaderisken innan man börjar diskutera hur man ska minska på skaderisken 🙂 Det blir liksom bara en väldig massa antaganden annars.

  11. ”Hade killen i den där artikeln löpt på mjukt gräs skulle precis samma sak kunna ske som när han springer i de neutrala skorna.”

    Enligt min tolkning av Torgers tes, så menar han att ett mjukt underlag inte uppför sig likadant som en mjuk neutral sko:

    ”If the pressure is in the middle there is midsole material all around it which will resist compression. However, if the pressure is near an edge of the midsole, there is only material on one side and thus the midsole will be easier to compress there. The farther away from the edge the more the midsole will resist. This means that the midsole will give the shoe a tendency to tilt if pressure is close to the edges.”

    (I övrigt tar jag ingen ställning för någon sida i debatten, utan försökte bara förmedla Anders teori kring neutrala skor.)

  12. Du har rätt Lars. Om belastningen skulle hamna ut mot kanten så sker mycket riktigt en ytterligare rotation. Personligen tror jag dock inte det sker så värst ofta. Nästan alla joggingskor har ju en häl som är något bredare än foten just för att undvika detta. Att mer dämpning leder till instabilitet är något som skotillverkare är väl medvetna om. Det är därför dämpningen är mycket lägre i skor som används sporter med riktningsförändringar.

  13. Nu jag har sökt runt lite och det finns ett antal studier som visat att själva hårdheten på skorna och även viss variation i utformning inte påverkar själva rörelsen av benen i foten vid löpning:
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10940397
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11224823

    Det finns dock studier som visat att så kallade motion-control skor faktiskt minskar på pronationen lite hos personer som pronerar mycket. Man har även visat att flera andra faktorer som traditionellt anses orsaka skada förbättras när personer som överpronerar använder den typen av skor.
    http://repository.lib.polyu.edu.hk/jspui/handle/10397/2706

    Dock har man ju som sagt aldrig visat att antalet skador faktiskt minskar. Studien jag nämnt här ovanför pekar ju till och med lite åt andra hållet även om antalet deltagare är aldeles för få. Så jag tror att man behöver hitta bättre förklaringar till varför skadorna uppstår. Just nu känns det som att man arbetar utifrån modeller som inte har så mycket stöd bakom sig och som inte heller verkar fungerar så bra praktiskt.

  14. complete: Det finns ju ändå personer som upplevt smärta i utsida vrist och insida knä som blivit bättre med ett par stabilare skor.

    Vore det inte bättre om man tränade upp stabiliteten i knät istället för att gå runt problemet med ett par speciella skor?

  15. Niklas: Vore det inte bättre om man tränade upp stabiliteten i knät istället för att gå runt problemet med ett par speciella skor?

    Med ett par easytone?

    Löparskor är redan ”speciella”, inte särskilt opti men på dagens hårda platta underlag är dom sköna att springa med, vissa får mycket instabilitet i vissa skor, svårt att träna bort och varför ska man när det är skorna som är problemet. Stabilare skor ger ett stabilare steg.

  16. Jag har alltid sprungit utan att tänka på hur jag springer. Senare år när jag börjat springa mer (2-3 mil/vecka) har jag valt att gå till Löplabbet mfl för att skaffa bättre skor. Blir alltid rekommenderad skor m pronationsstöd. De tycker inte att jag pronerar grovt men ändå får jag ofta höra av dem att skorna inte motverkar proneringen så mkt som de förväntat sig.Själv har jag inte direkt tänkt på skillnaden.
    Nu när jag börjat springa längre distanser (4-5 mil/vecka) har jag börjat få ont på in och utsida vad, utsida vrist och i knät. Känns inte så mycket när jag står vanligt men när jag lutar fötterna lite utåt (som jag tycker skorna gör) så känns det mycket mer. Kan det vara skorna som är skyldiga, borde jag ex prova att springa med neutrala skor istället?

  17. Hej Elisabeth!
    Den frågan kan jag omöjligt svara på, särskilt över internet. Men många som springer ganska mycket brukar ofta använda sig av två par olika skor som de går runt på. Det kanske är något för dig att börja praktisera?

  18. Artikeln har rätt i den bemärkelsen att det inte finns några bra vetenskapliga undersökningar! Men det finns inte det åt andra hållet heller. Branschen har använt sig av beprövad erfarenhet.Rätt eller fel! I alla kommentare jag läst finns ingen som tar upp det absolut viktigaste angående skaderisker vid löpning, inte ens specialisten Guddi. De absolut största orsakerna till skador är 1. Träningsmängd o intensitet- Alltså hur mkt stegrar jag träningen oavsett om jag är nybörjare eller erfaren. Hur mkt fortare har jag börjat springa. Vilket underlag springer jag på är också avgörande. Ni för ett alltför statiskt resonemang om hur foten beter sig och skall bete sig i olika typer av skor. En specialistbutik värd namnet tar hänsyn till dessa faktorer som nummer ett. Tillsammans med övrigt. Det framkommer ej heller i artikeln om hur de olika butikerna hanterade detta med försökskaninen vilket gör ett löjets skimmer över det vetenskapliga. Fördodligen kan man springa med vilka skor som helst om man har tålamodet att stegra sin träning ytterst metodiskt. Tyvärr har inte folk det tålamodet eller insikten men vi skall lära dom grundteserna och principerna för överträning av olika slag. Då lär vi dom att hentera sina besvär själv. Sen kan det vara intressant att spekulera i vad som är bra eller dåligt tekniskt men det är en egen diskussion. Här drar ni slutsatser utan att ta med de viktigaste faktorerna!!

  19. Hallå Jan!
    Att inte träningsmängd och intensitet är med i diskussionen är helt enkelt för att det inte är det som diskuteras. Man måste liksom inte ta upp ”det stora hela” varje gång man vill diskutera en detalj. Om du följer länkarna jag gav i inlägget kommer du att finna att just träningsmängd och intensitet är nämnt på flera andra platser här på sidan.

    Jan Åberg: Branschen har använt sig av beprövad erfarenhet.Rätt eller fel!

    Beprövad erfarenhet är det man får använda sig av när det inte finns någon bättre kunskap. Men nu finns det en hel del som antyder att den gängse metoderna inte fungerar så bra som man tror. Då måste man lämna eller vidareutveckla de metoder som finns för att försöka hitta en modell som fungerar bättre. Just nu känns det som att alla bara kör vidare på samma spår trots att evidensen visar på att spåret nog inte är så värst bra.

    Jan Åberg: En specialistbutik värd namnet tar hänsyn till dessa faktorer som nummer ett. Tillsammans med övrigt. Det framkommer ej heller i artikeln om hur de olika butikerna hanterade detta med försökskaninen vilket gör ett löjets skimmer över det vetenskapliga. Fördodligen kan man springa med vilka skor som helst om man har tålamodet att stegra sin träning ytterst metodiskt.

    Det finns faktiskt studier på det där med att stegra träningen långsamt hos nybörjare. En grupp fick höja träningsmängden fort över 8 veckor medan den andra följde den klassiska ”max 10 % ökning i veckan” under 13 veckor. Resultatet blev lika många skador i båda grupperna.
    https://traningslara.se/skor-barfotalopning-fotisattning-del-3-av-7-skaderisk-vid-lopning-och-valet-av-skor/

    Så det du tar upp som en självklarhet är ingen självklarhet. Mest troligen är det då någon annan orsak bakom de flesta skadorna hos deltagarna i den studien (500 stycken).

    Jan Åberg: Här drar ni slutsatser utan att ta med de viktigaste faktorerna!!

    Vi diskuterar kring hur skor kan tänkas påverka skaderisken. I den diskussionen spelar det ingen roll om träningsmängd/intensitet står för 10 eller 80 procent av alla skador. För då skorna i sig påstås kunna minska eller öka risken för skada så borde man givetvis kunna påvisa denna effekt oavsett när träningsmängden är den samma mellan olika försöksgrupper.

    Du kan likna det vid att vi diskuterar tekniken i en knäböj för att minska risken till skada och förbättra prestationen i den övningen. Sen kommer du in och börjar prata om den totala träningsvolymen och hur tunga vikterna är. Det är givetvis viktiga faktorer det med men tekniken vid knäböj är en helt annan sak och något man mycket väl kan diskutera utan att behöva dra upp träningsvolym och intensitet.

  20. När jag under slutet av 50-talet började löpträna var de första övningarna att lära sig hitta det rätta löpsteget. ”Genom att springa barfota hittar ni automatiskt det rätta löpsteget” sade vår tränare. Att sätta i hälen först var det inte tal om, det gjorde ont. När vi senare sprang med skor var det blå gymnastikskor av tyg med mycket tunn sula som fanns att tillgå. Efter några år som medioker 1500-meterslöpare övergick jag till att springa för motionens skull. När de ”moderna” träningsskorna dök upp med varierande tjocklek på sula och klack försvann njutningen att springa. Det var svårt att springa på framfoten. Skons höga klack var ett hinder. Hälen tog i marken i stort samtidigt som framfoten. Jag lät mig övertygas av ”kunniga” skoförsäljare att springa i dessa skor. Nu vid 67 års ålder har jag hittat tillbaka till löpningen igen efter att ha köpt ett par Merrell Barefoot True Glove. Jag började lite försiktigt får två veckor sedan och i dag har jag sprungit 8 km på omväxlande grusväg och asfalt. Det är kul att springa igen!

  21. Jacob:
    Bara av intresse, om du blivit intervjuad och sedan läser negativa kommentarer om något du sagt i intervjun, brukar du försvara det då i forumet? Eller är det är du nöjd med att inombords veta att du har rätt och de fel? 🙂 Jag frågar bara för att jag är intressserad och inte för att säga att du borde eller inte borde göra det

  22. Andreas:
    Jacob:
    Bara av intresse, om du blivit intervjuad och sedan läser negativa kommentarer om något du sagt i intervjun, brukar du försvara det då i forumet? Eller är det är du nöjd med att inombords veta att du har rätt och de fel? :)Jag frågar bara för att jag är intressserad och inte för att säga att du borde eller inte borde göra det

    Tjena Andreas!
    Om det är någon som länkar hit från ett forum kan jag ofta se det i får statistik och då tittar jag vad det är för diskussion som lett besökare hit. Är det då någon som snackar skit eller påstår något om mig som inte stämmer brukar jag lägga in en kommentar i diskussionen. Jag är medlem på väldigt många forum men tyvärr hinner jag sällan besöka dem så ofta. Blir mest kolozzeum när jag har lite tid.

    Sen lägger jag inte ner för mycket tid på att försöka övertala någon. Du vinner sällan diskussioner på internet 🙂 Det handlar oftast bara om att övertyga de som läser båda sidornas kommentarer. När jag har sagt min poäng brukar jag därför lämna annars pågår pajkastningen i evigheter. Men har jag gott om tid kan också det vara lite underhållande ibland 😉

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *