Ännu fler som äter massor av kolhydrater och lever väl

För bara några dagar sen skrev jag ett inlägg där jag berättade varför jag anser att kvalitén på maten du äter är mycket viktigare än mängden kolhydrater, fett och protein!. I det inlägget tog jag upp ett par olika kulturer som exempel på olika extrema fördelningar mellan just kolhydrater och fett som alla ändå levt väl och verkar ha mer eller mindre ha sluppit det vi idag kallar världsfärdssjukdomar likt  diabetes, högt blodtryck, stroke, hjärt- och kärlsjukdom mm. För några dagar sen stötte jag på en 25 år gammal studie utförd på en folkgrupp i Afrika som jag tidigare inte hade hört talas om.

Lancet. 1987 Apr 4;1(8536):765-8.
Absence of diabetes in a rural West African population with a high carbohydrate/cassava diet.
Teuscher T, Baillod P, Rosman JB, Teuscher A.

1028 (99%) of the 1038 inhabitants of the West African village of Agbave and a random sample of 353 (12.4%) of the population of 2850 in Kati, another West African village, were screened for diabetes. Also recorded were their anthropometric data, dietary habits, possession of antibodies to malaria, and serum IgG concentrations. About 85% of the study population consumed cassava root at least once a day. The mean (SD) capillary random blood glucose concentration was 5.1 (1.1) mmol/l in men and 5.1 (0.6) in women. The mean (SD) body mass index was 20.2 (1.8) in men and 20.7 (2.3) in women. The mean blood glucose was similar whether cassava was consumed once daily, more than once daily, or less than once daily. None of the 1381 subjects examined had diabetes. This finding suggests that a high carbohydrate/cassava intake (84% of a mean daily supply of 1916 calories) combined with a low protein consumption (8% of caloric supply) does not cause diabetes. This does not support the World Health Organisation hypothesis that malnutrition-related diabetes exists, at least not in this West African rural population.

BMI för deltagarna i studien samt en grupp Schweizare
BMI för deltagarna i studien samt en grupp Schweizare

Nu är resultaten från den här studien inte så fantastiska som de låter av abstraktet. Det man gjort är helt enkelt att man har testat blodsockret på en massa Afrikaner från två olika byar i västafrika och det man fann var att det var väldigt få som hade förhöjt blodsocker och ingen av de som testades hade så högt så det skulle klassas som diabetes typ 2. Och när jag skriver väldigt få så menar jag verkligen väldigt få. I Agbave var det 1 person av 1028 som hade förhöjt blodsocker, i vila var det  6,1 och två timmar efter en glukosbelastning 8,3. I Kati var siffran lite högre, där fann man fyra stycken med ett blodsocker mellan 7,8-11. Dessa blev dock testade helt slumpmässigt och när man testade dem igen 1-3 timmar efter frukost hade alla fyra blodsockervärden under 7,8.

Övervikt var också mer eller mindre helt frånvarande. Av de undersökta personerna var det endast en man och tio kvinnor som var feta. Här till höger kan du se deltagarnas medel-BMI i förhållande till jämnåriga Schweizare.

Abstraktet är lite förvirrande då de får det att låta som att personerna mest levde på kassava vilket inte verkar stämma när man läser hela studien. Deras kost verkar ha varit ganska enkel men där finns inslag av raffinerat socker och tretton procent uppger att de äter det dagligen, några mängder får man tyvärr inte veta. Deras kolhydratintag har varit väldigt hög och fettintaget väldigt lågt:

The subjects in our study had a diet consisting mainly of cassava, yam, maize, and small portions of animal protein (generally from dried fish) and fat of vegetable origin. Measurement of food intake by Ewes in this region of Togo, based on evaluation of 3061 food portions, showed that on average a young man consumed 1916 calories a day, 84% of which came from carbohydrates (403 g), 9% from fat (19 g), and 8% from protein (39 g).” FAO survey data for Togo (1964-84) support these findings

En stor kassavarot
En stor kassavarot

Om det här uppskattningarna stämmer så är det är ytterligare ett exempel på en folkgrupp med väldigt väldigt högt kolhydratintag som alltså inte verkar ha några större hälsoproblem. Kassava har vad jag kunnat klura ut genom lite sökningar en GI på ungefär 90 och yam har ett GI på 60 ungefär (1). Detta är GI som är högre många ristyper och det är klart högre än pasta.

Att människorna håller sig smala och friska på den här typen av kost är väldigt svårt att förstå om man tror på den påhittade förklaringen kolhydrater -> insulin -> fetma som är så populär idag. Och den här folkgruppen är som sagt bara ytterligare ett exempel. De är inga genetiska freaks. Ge dem en västerländsk kost och de kommer säkerligen att få samma problem som vi har här. Men det kommer inte bero på att de äter fler kolhydrater, inte heller på att de kolhydrater de äter har högre GI och gör något ”magiskt” med insulin och vår fettinlagring. Det beror istället på att de äter för mycket skitmat. Mat som mättar dåligt och stimulerar till ett ökat ätande samtidigt som det ger lite näring.

25 thoughts on “Ännu fler som äter massor av kolhydrater och lever väl

  1. Kul, härligt när saker välts på ända! Framkom det någonstans när denna folkgrupp åt på dygnet och hur ofta?

  2. 1906 kcal för en ung man är inte särskilt mycket, jag som medelålders kvinna äter mer.
    Min gissning är att invånarna är mycket mer aktiva i sin livsstil än vi stressade typer i västvärlden. 400g kolhydrater är inte mer än vad som skulle kunna lagras i muskler och lever hos en person, så ifall dessa människor bränner de 400 grammen varje dag genom sin aktiva livsstil undviker de att levern börjar tillverka triglycerider från överskottet. Visserligen behöver de fortfarande insulin för att lagra kolhydrater men ”träning” gör oss mer känsliga för insulin och således behövs mindre för att lagra energin.
    Tror att dessa invånare skulle få diabetes i mycket större utsträckning ifall de hade kontorsjobb och åt samma kost.

  3. Tack Jacob för att du skriver dessa inlägg och nyanserar kolhydraterna. De har fått ta mycket skit på sistone.

  4. Liljeros:
    Kul, härligt när saker välts på ända! Framkom det någonstans när denna folkgrupp åt på dygnet och hur ofta?

    Nej, det är tyvärr väldigt lite information överlag i artikeln. När den publicerades verkar det ha pågått en diskussion kring om det fanns en typ av diabetes som berodde på malnutrition och kassava skulle ha en del i det. Forskarna som publicerade den här artikeln verkar ha haft som huvudsyfte att bara motbevisa den tesen.

    Det ges ju referens till tidigare rapporter om samma folkgrupp. Möjligt att jag försöker få fram dessa gamla artiklar senare.

  5. Jansson: 1906 kcal för en ung man är inte särskilt mycket, jag som medelålders kvinna äter mer.

    De var väldigt kortväxta och vägde därför väldigt lite. Männen vägde i snitt 55,5 kg och var 166 cm långa. Kvinnornas värden var medelvikt på 49,6 kg och längd på 155 cm.

    En liten kropp behöver inte så mycket för att gå runt rent energimässigt och det är därför deras intag verkar vara så lågt. Ser man till kroppsvikt och längd så här dock 1900 kcal en fullt normal siffra.

    Jansson: Min gissning är att invånarna är mycket mer aktiva i sin livsstil än vi stressade typer i västvärlden.

    Det står inget om deras fysiska aktivitet. Men det känns ju som ett rimligt antagande eftersom vi snackar landsbygden i Afrika i mitten på 80-talet.

    Jansson: 400g kolhydrater är inte mer än vad som skulle kunna lagras i muskler och lever hos en person, så ifall dessa människor bränner de 400 grammen varje dag genom sin aktiva livsstil undviker de att levern börjar tillverka triglycerider från överskottet.

    Här behöver du nog uppdatera dina fysiologikunskaper. Som människor använder vi det bränsle som vi äter. Så äter du mycket fett förbrukar du mycket fett. Äter du mycket kolhydrater förbrukar du mycket kolhydrater. Då de här personerna var i energibalans och höll sig smala är det ju självklart att de har förbrukat det som de äter inte sant 🙂 Så även om de skulle ha ätit 1 kg kolhydrater varje dag så hade de också förbrukat 1 kg kolhydrater varje dag.

    Står mer kring hur kroppen anpassar sin förbränning efter vad vi äter här, http://tranastyrka.se/fysiologins-abc-fettforbranning-ar-inte-det-samma-som-viktnedgang/
    Vill du göra en djupdykning har vi ett helt kapitel om det i vår bok. https://traningslara.se/forma-kroppen-och-maximera-din-prestation/

    Jansson: Tror att dessa invånare skulle få diabetes i mycket större utsträckning ifall de hade kontorsjobb och åt samma kost.

    Det gäller alla människor oavsett vilken kost de äter. Aktivitet är en av de viktigaste faktorerna när det gäller blodsockerkontroll.

  6. Jacob – Självklart kommer du att använda den slags energi du äter men om de ätit 1 kg kolhydrater per dag (4000 kcal = grymt energiöverskott) kan du ge dig tusan på att de skulle haft mer hjärt- och kärlsjukdomar. Överskott av kolhydrater processas av levern och görs om till triglycerider, så ett överskott av kolhydrater leder till höga blodfettvärden och således en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

    Aktivitet är absolut viktigt för blodsockerkontroll men det är pga av att vi använder sockret istället för att omvandla dem till triglycerider (alt använder triglyceridrna så att blodvärderna inte blir alltför höga). För en diabetiker finns det dock bara ett sätt att relgera blodsockervärden och det är dessvärre att begränsa intaget av kolhydrater. En väldigt bra bok på det är Dr. Bernstein’s Diabetes Solution.

    En inaktiv person som äter en lchf diet mår troligtvis otroligt mycket bättre än en person som äter en diet bestående av mängder av kolhydrater. Dessutom tvivlar jag starkt på att en inaktiv person som äter lchf diet löper nån större risk att få diabetes då detta orsakas av att betacellerna inte kan producera tillräckligt med insulin. Detta orsakas ofta av så kallad ”beta cell burnout” då de under många år har behövt överproducera insulin pga överkonsumption av kolhydater.

  7. Jansson: Självklart kommer du att använda den slags energi du äter men om de ätit 1 kg kolhydrater per dag (4000 kcal = grymt energiöverskott) kan du ge dig tusan på att de skulle haft mer hjärt- och kärlsjukdomar

    Så du argumenterar utifrån att OM de skulle gå upp i vikt så skulle deras kost vara dålig. Du missar ju bara att de inte går upp i vikt.

    Som det är nu så äter de massor av kolhydrater och mår bra. De blir inte feta och de får inte diabetes. Känns ju ganska meningslöst då att börja argumentera kring ”om i fall att”. Ska du tvinga dem att börja äta mer än deras hunger säger att de borde eller?

  8. Jansson,

    ”Självklart kommer du att använda den slags energi du äter men om de ätit 1 kg kolhydrater per dag (4000 kcal = grymt energiöverskott) kan du ge dig tusan på att de skulle haft mer hjärt- och kärlsjukdomar. ”

    Ja vad tror du händer om de äter 4000 Kcal fett per dag? Positiv energibalans under lång tid leder till viktuppgång och sjukdomar.

    Sen missar du en viktig poäng som är att människan SKA röra på sig. Vi är gjorda för att använda våra kroppar och förbränna energi. Inte för att sitta i en soffa och äta LCHF. Det har blivit något väldigt snett när man tror det.

  9. Pöjkar, nu tror jag bestämt att ni talar förbi varandra.

    Det Jacob menar är, att om studien visat att dom satte i sig 1 kg kolhydrater per dag, så hade dom såklart haft en energiförbrukning där efter, eftersom dom var smala.

    Det Jonas menar är, att om man skulle tvinga i dom 600 gram kolhydrater till per dag, utan att dom förbrukade mer energi, så skulle dom bli feta och sjuka.

    Eller?

  10. Pratar förbi varandra skulle jag inte vilja säga. Jag försöker få Jonas att förstå att hans resonemang bygger på att personerna blir feta. Men det blir de ju uppenbarligen inte 🙂

  11. Jag vet att ni måste tjäna pengar men är det inte lite humor att en annons för carb blocker dyker upp ovanför den här artikeln 🙂

  12. Mikael:
    Jag vet att ni måste tjäna pengar men är det inte lite humor att en annons för carb blocker dyker upp ovanför den här artikeln :)

    Hehe, det kommer lite på random som du säkert märkt 🙂 Ibland blir det mycket humor i det hela. Det är roligast när man till exempel totalt sågar något produkt och sen lägger google upp reklam för just den produkten 🙂

  13. Hej Jacob!

    Jag tror precis som du att fördelningen av makronutrienter inte spelar så stor roll för hur vi mår och hur vår vikt utvecklas. Det som däremot verkar påverka är mängden mineraler och vitaminer och dess relationer/proportioner. Jag har alltid varit normalviktig, men har på senare år börjar lägga på mig några kilon, för att råda bot på detta och en del andra hälsoproblem har jag provat en del olika kostupplägg, allt från extrem LCHF till extrem HCLF. Det som fungerat bäst för min egen del är när kosten består av mycket kolhydrater av bra kvalitet: potatis, fullkornsbröd, ris, majs, bönor och mycket grönsaker. Även om högkolhydratkosten har gjort att jag mår bättre än tidigare har jag inte lyckats bli av med de extrakilon som jag haft, fram till för några månader sedan då jag gick igenom de kostregistreringar jag gjort och fann att jag konstant låg lågt i intaget av kalcium och d-vitamin. Jag gick till apoteket och köpte tillskott och i samma stund som jag började äta dessa började jag gå ner i vikt. Inte mycket på en gång utan sakta men säkert något hg i veckan.

    Från forskning både på djur och växter vet man att mineralbalansen är avgörande för deras välmående och som en konsekvens av detta tillsätter man mineraler till det spannmål man ger till kor för att det inte är tillräckligt bra. Samma spannmål som vi äter utan tillsatser av mineraler.

    Jag läste följande i en bok: Gödsla ett fårbete med kväve och gräsen tar upp mindre koppar ur jorden och fåren far illa. De far illa pga brist på fosfor och kalcium för att dessa ämnen aktiveras av koppar.

    Kanske är det så att kemikaliejordbruket med överanvändande av kväve, fosfor och kalium har skapat obalanser i jorden som gör att de livsmedel vi äter inte innehåller de mineraler vi behöver och inte heller i de proportioner vi behöver. Som en följd av detta kommer kroppen att signalera ett sug efter mer mat för att försöka säkerställa en någorlunda balans.

    Vad tror du, kan det vara så att det snarare är mineralerna som styr om vi går upp eller ner i vikt och som en konsekvens av detta har makronutrientfördelningen ingen betydelse? Vet du om det finns någon forskning kring detta? Den uppenbara forskningen är ju den som kommit fram till RDI för mineraler och vitaminer, men det kanske finns annat.

  14. Martin E: Vad tror du, kan det vara så att det snarare är mineralerna som styr om vi går upp eller ner i vikt och som en konsekvens av detta har makronutrientfördelningen ingen betydelse? Vet du om det finns någon forskning kring detta? Den uppenbara forskningen är ju den som kommit fram till RDI för mineraler och vitaminer, men det kanske finns annat.

    Tjena Martin!
    En lång fråga men du får klara dig med ett kort svar för jag har inte så mycket tid just nu.

    De studier som finns på djur har visat att brist på vissa vitaminer och mineraler kan öka en redan pågående viktuppgång. Tillför man det som det brister av minskar ibland viktuppgången och hos överviktiga kan det leda till en liten viktnedgång. Ger man djur däremot kost som uppfyller alla näringskrav och samtidigt gör den väldigt god och tilltalande (belönande) så blir djuren feta ändå. Många gånger är det just en typ av måltidsersättning med extra socker och fett som ges till djur för att de ska bli feta.

    Ser man till studier på människor har överviktiga oftare brist på något jämfört med normalviktiga. Troligen både på grund av att de äter mer ohälsosamt och för att deras behov ökar på olika typer av stressorer i kroppen. Jag har även för mig att det finns någon studie där man gav överviktiga ett multivitamin och de gick ner något kilo mer i vikt än en grupp som inte fick det. Hittar inte den nu dock så det kan vara så att jag inbillar mig.

    Så jag skulle summera det med att brist på vitaminera och mineraler kan spela in men är inte den enda faktorn. Som i princip allting annat 🙂
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19785688

  15. Jonas: isat att bri

    Sorry har varit borta ett tag så kunde inte svara tidigare.

    Jag jobbar som personlig tränare så jag vet hur viktigt det är att röra på sig. Men snackar mer fysiologi här än träning och tror bestämt att 4000 kcal från fett är hälsosammare än 4000 kcal från kolhydrater. Oavsett vad du äter så kommer du självklart att gå upp i vikt om du äter ett så stort energitillskott men de som äter 4000 kcal fett kommer förmodligen leva ett friskare och längre liv. Anledningen till detta är minskad inflammation pga minskade insulinmängder, mindre triglycerider osv som jag skrev om i mitt förra inlägg.

  16. Jansson: Anledningen till detta är minskad inflammation pga minskade insulinmängder, mindre triglycerider osv som jag skrev om i mitt förra inlägg.

    Har du något stöd för det ? Har bara läst det från LCHFare. Som alldrig visat något som faktiskt tyder på att det skulle vara sant.

  17. adam: Har du något stöd för det ? Har bara läst det från LCHFare. Som alldrig visat något som faktiskt tyder på att det skulle vara sant.

    Adam, du kan ju kolla in denna:
    http://ajcn.nutrition.org/content/77/1/43.full

    Om du har tillgång till pubmed eller liknande kanske du kan hitta en annan artikel som stöder detta.
    Parks EJ, Hellerstein MK. Carbohydrate-induced
    hypertriacylglycerolemia: Historical perspective and review of
    biological mechanisms. Am J Clin Nutr 2000; 71:412-23

  18. Our low-fat, high-carbohydrate diet matched the proportions of fat and carbohydrate used previously by Parks et al (11); however, the ratio of simple to complex carbohydrates in the present study was 54:46, compared with 40:60 in the study by Parks et al. In the present study, this higher proportion of simple sugars (54%) led to elevated fractional hepatic DNL, whereas when only 40% of the carbohydrate consisted of simple sugars, hepatic DNL was minimal (11). Overall, these findings confirm and extend previous results from Hudgins et al (8), who found that the proportion of simple sugars in very-low-fat, high-carbohydrate diets was the determining factor for hepatic DNL in healthy subjects.

    Ser ut som att enkla socker arter är det som höjde DNL. Sen så var det inget om minskad inflamation. Utan att DNL kan minska risken för diabetes men öka risken för hjärtsjukdomar.

  19. Inte många som förstår vad detta handlar om när det gäller kolhydrater. Kolhydrater har inget med kalorier att göra vid de sjukdomar kolhydrater bildar. Det är en kemisk process där varje individ har en stor risk att bli utsatt för någon av de sjukdomar som socker skapar. Dessa är Sockersjuka 1, 2 och 3 ”diabetes 1, diabetes 2 och demens. De hjärt och kärlsjukdomar som skapas är en kombination av socker, omega-6 och syret i blodet, man kan säga att blodkärlen rostar, bokstavssjukdomar så som ADHD och en del cancerformer. Vad är det då som skapar detta, jo, att varje individ har en nivå där kroppen kan hantera mängden socker i blodet. Vissa klarar det under lång tid och vissa blir sjuka tidigt i livet. Har en nära person som åker väldigt mycket skidor på vintern och spelar mycket golf. Tyvärr så har hans kropp kommit till ett stadiet där kroppen har hamnat i insulinresistans. Det innebär att den mängd kolhydrater han äter inte kan hållas nere på en ofarlig nivå utan vad som händer är att det socker som blir över tas om hand av insulinet och konverteras till fett i levern och som sedan transporteras till cellerna för att ”läggas” i cellerna runt magen för att förbrukas vid en eventuella svältsituation. Men då kroppen inte kan ta om hand av allt socker så fortsätter denna mage att växa. När det gäller kolesterol så är det socker och omega-6 som ställer till med bekymmer för blodkärlen. Omega-6 är ett fett som väldigt snabbt oxiderar i blodet. Det finns en motspelare som håller koll på Omega-6 och det är Omega-3. Tyvärr så äter vi väldigt dåligt med omega-3 idag. All vår kost är omega-6 baserad pga av att vi äter mängdvis med planterat föda. Vid denna oxidation så börjar kroppen att skapa en kolesterol med namnet LDL och där partikelstorleken är mindra än 25nm. När dessa skapas så höjs triglycerider också och hjärt och kärlsjukdomar analkas. Vid detta läge så får kroppen en intern inflammation som öppnar blodkärlen väggar, nästan uteslutande vid förgreningar av blodkärlen. Här finns det plack som gjorde hjärtinfarkten. Som vi vet så finns det kolesterol ansamlat där men de ”HDL och det goda LDL” har som uppgift att reparera den interna blödningen. Tyvärr har de små LDL med partikelstorlek under 25nm ställt till så mycket skada inuti blodkärlen att proppen inte kunde reparerar. Detta har skett under lång tid. Så det är inte konstigt att dessa sjukdomar har exploderat bland befolkningen efter man på 70-talet började rekommendera tallriksmodellen där man vräker i sig kolhydrater och inget fett. Dessutom höjs mängden kolhydrater i vår föda av livsmedelsproducenterna i och med att maten smakar dåligt om inte socker tillsätts. Tidigare smakade maten bra i och med mättat fett. Nu vet vi att mättat fett är ofarligt och att så länge kroppen förbränner allt så funkar det. Dock den dagen bukspottskörteln i kroppen börjar krångla kommer alla de sjukdomar jag nämnde, inkluderat fetma att ske. Så visst, motion funkar så länge kroppen är frisk, efter det, spelar det inget roll hur många mil du tillbringar i gymmet eller i skidspåren, sockret har slitit ut din kropp och du har inte kunnat känna vad som var på gång. Sedan har vi en läkemedelsindustri som gärna tjänar väldiga summor på rekommendation hur kroppens nivåer skall vara och försöker med alla medel få oss att börja med mediciner långt ner i åldrarna. Vi vet att de med högt kolesterolvärden lever längre än de med låga kolesterolvärden som läkemedlen ”statiner” har sänkt. Man kan kalla det politikergodkänt massmord från läkemedelsindustrin.

  20. Tyckte du verkligen att Micke förde ett resonemang Ted? För mig var det bara en lång osammanhängande text där Micke berättar vad han tror utan någon kunskapsgrund 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *