Vikten av rörelse när du går upp i vikt

Den här studien publicerades för några dagar sen och den visar väldigt tydligt hur viktigt det är att vara fysiskt aktiv. I alla fall om du håller på att gå upp i vikt men det stämmer ju (tyvärr) faktiskt på väldigt många i dagens samhälle.

J Appl Physiol (1985). 2013 Nov 7. [Epub ahead of print]
Normal Physical Activity Obliterates The Deleterious Effects Of A High-Caloric Intake.
Krogh-Madsen R, Pedersen M, Solomon TP, Knudsen SH, Hansen LS, Karstoft K, Lehrskov-Schmidt L, Pedersen KK, Thomsen C, Holst JJ, Pedersen BK.

A high-caloric intake combined with a sedentary lifestyle is an important player in the development of type 2 diabetes mellitus (T2DM). The present study was undertaken to examine if the level of physical activity has impact on the metabolic effects of a high-caloric (+2,000 kcal/day) intake. Therefore, healthy individuals on a high caloric intake were randomized to either 10,000 or 1,500 steps per day for 14 days. Step-number, total energy expenditure, dietary records, neuropsychological tests, maximal oxygen uptake (VO2max), whole body dual-energy X-ray absorptiometry (DXA)- and abdominal magnetic resonance imaging (MRI)- scans, continuous glucose monitoring (CGM), and oral glucose tolerance tests (OGTT) with stable isotopes were performed before and after the intervention. Both study groups gained the same amount of body weight. However, the inactive group accumulated significantly more visceral fat compared to the active group. Following the two-week period, the inactive group also experienced a poorer glycaemic control, increased endogenous glucose production, decreased hepatic insulin extraction, increased baseline plasma levels of total cholesterol and LDL, and a decreased cognitive function with regard to capacity of attention. In conclusion, we find evidence to support that habitual physical activity may prevent pathophysiological symptoms associated with diet-induced obesity.

Upplägget på den här studien är väldigt enkelt. Man har tagit 20 friska unga män och bett dem äta ungefär 2000 kcal extra varje dag. Samtidigt sa man till hälften att de skulle försöka hålla sig under 1 500 steg varje dag medan den andra gruppen blev tillsagda att nå upp till 10 000 steg.

Kaloriöverskottet uppnådde man genom att man gav båda grupperna en förpackning med snacks varje dag. Då den ena gruppen var mer fysiskt aktiv och därmed gjorde av med fler kalorier så försökte man kompensera det genom att ge dem lite extra kalorier med snacksen.

Man kontrollerade deltagarna med hjälp av en accelerometer vilket är lite som en stegräknare fast den kan också känna av förflyttningar uppåt och nedåt. De är helt enkelt lite mer precisa än en stegräknare. Deltagarna fick också ange hur mycket mat de åt överlag under de två veckorna som studien pågick. Denna data är, som du vet om du brukar läsa här, inte särskilt tillförlitlig men för att jämföra mellan grupper är den väl inte totalt värdelös.

Resultatet – mindre negativa effekter om du rör på dig

Trots att man siktat på samma energiöverskott varje dag för båda grupperna så blev där en skillnad mellan dem. Den inaktiva gruppen åt ungefär 1500 kcal för mycket varje dag medan den aktiva gruppen åt ungefär 2000 kcal för mycket. Den här skillnaden i energiintag innebar dock ingen signifikant skillnad i viktuppgång mellan grupperna. För båda grupperna gick givetvis upp i vikt, ungefär ett kilo vardera.

Där fanns dock en skillnad i var det nya fettet lagrats in mellan grupperna. Den inaktiva gruppen lagrade in fettet kring organen. Det blev alltså viceralt fett och om det är någon typ av fett du verkligen inte vill ha extra av så är det detta fett.

Utöver detta så försämrades den maximala syreupptagningsförmågan hos gruppen som var inaktiv. De fick också en sämre blodsockerkontroll efter en glukosbelastning och när man mätte deras blodsocker över 24 timmar så var det högre. Orsaken till att blodsockret var högre över 24 timmar var för att de hade högre toppar i blodsockret efter måltider. Hand i hand med det här såg man även en ökning av fasteinsulinet hos den inaktiva gruppen.

En annan intressant sak som de mätte var hur mycket glukos som producerades i levern i de två grupperna efter försöksperioden. Här såg man att glukosproduktionen ökade i den inaktiva gruppen. Orsaken till detta är den som jag tog upp i inlägget Insulinets roll när det gäller blodsockerkontroll på Traningslara.se. När du utvecklar insulinresistens så försämras leverns förmåga att reagera på insulin. När detta sker så kommer därför levern att producera mer glukos än vad den egentligen ”borde göra” och resultatet blir ett blodsocker som förblir förhöjt över längre tid efter en måltid och när det är ännu sämre ställt, ett konstant högt blodsocker.

De utförde även några kognitiva tester där man bland annat undersökte koncentrationen och även här försämrades resultaten för den inaktiva gruppen.

Inga försämringar för den aktiva gruppen

Resultatet i den här studien visar alltså på flera negativa effekter av inaktivitet tillsammans med överätning. Det som är intressant är att man egentligen inte såg några av dessa negativa effekter hos den aktiva gruppen. Visst, de gick upp i vikt av att äta för mycket kalorier men fettet lagrades in kring höften och som underhudsfett, inte som fett runt organen.

Blodsocker och insulin efter ett glukostoleranstest
Blodsocker och insulin efter ett glukostoleranstest

Nu var det få deltagare i studien och det var också en kort studietid med endast totalt ett kilo i viktuppgång så vi ska verkligen inte säga att fysisk aktivitet ger någon form av immunitet.

Men resultatet visar ändå hur stor inverkan som fysisk aktivitet har. För vi har alla perioder då vi äter lite för mycket. Det kan vara dagarna kring jul, semestertider eller bara några veckor en viss månad då flera i släkten råkar fylla år nära inpå varandra och det blir en hel del firande.

2 thoughts on “Vikten av rörelse när du går upp i vikt

  1. Hade varit roligt om det hör togs lite längre. Olika typer av träning och intensite och längre tidsperiod. Vad som händer då

  2. En till spännande pusselbit i den här komplexa bilden som är vår kropp. 🙂

    Intressant med de kognitiva skillnaderna.
    Vore kul att veta om lite motion (typ lunchpromenad) ger en direkt effekt på tex koncentration?
    Eller hör det ihop med en längre allmän träning?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *