Jag kände att det var dags för lite mer kritiskt tänkande här på bloggen efter en rad inlägg där kritiskt tänkande endast haft en liten roll. Denna gång tänkte jag gå igenom lite psykologi och vissa på hur lätt man blir lurad att tro på något som inte är sant och varför det är så svårt att ta död på alla myter som finns. Informationen kommer att vara generell och gäller alla situationer här i livet, men jag kommer som vanligt att ta exempel från träningsvärlden då det främst är i denna värld som vi rör oss här på bloggen.

Mina kunskaper i psykologi är begränsade till 30 högskolepoäng i idrottspsykologi så det kommer inte att bli några djupgående förklaringar. För den som är intresserad av detta så rekommenderar jag artiklarna som jag länkar till.

Om något upprepas ofta så tror man lätt att det är sant

Många har nog hört talas om detta tidigare. Det finns olika varianter av den och jag tänker bara ta upp en av dem här.

Folk drar ofta slutsats av hur populärt något är baserat på hur ofta de hör talas om saken, detta oavsett om åsikterna oftast kommer från en och samma person.

Läs meningen här ovan igen för det är väldigt viktigt att man är medveten om den. Konceptet illusterades väldigt bra i en studie som publicerades 2007 med titeln, Inferring the Popularity of an Opinion From Its Familiarity A Repetitive Voice Can Sound Like a Chorus. I denna studie utförde man 6 olika försök som samtliga illustrerade hur man felaktigt uppfattar populariteten av en uppfattning baserat på hur ofta de får höra en åsikt även om åsikten ”luftas” av en och samma person hela tiden och även om man är medveten om att det endast är en person som yttrar sig.
Konsekvenserna av detta är stora när man tittar på ett internetforum.

Personerna som skriver oftast kommer alltså att ha en större påverkan på läsarnas uppfattning av vad som är den generella uppfattningen i en fråga. Detta sker alltså även om det i verkligheten är väldigt få som håller med den frekventa skribenten. För mer kunniga och kritiska personer så spelar inte detta någon större roll, de väljer att ignorera frekventa skribenter som mest kommer med galenskap, men nya unga läsare som inte kan något om ämnet sen tidigare kommer alltså att få den felaktiga bilden som förmedlas av de få ”galna” skribenterna är den som är mest förekommande.

Konsekvenserna kommer också att inverka när man tänker på tidningsartiklar och framför allt hur krönikörer som gillar att upprepa saker och ting. Även om åsikten som krönikören tar upp inte alls stämmer överens med hur läsarna vanligen tänker i en fråga så kommer alltså läsarna att få en felaktigt bild av att åsikten är vanlig eftersom de hela tiden stöter på den i tidningen.

Jag rekommenderar alla att läsa studien här ovan då den ger en väldigt klar bild av varför man inte kan lita på hur folk uppfattar en vis situation utan man måste använda sig av objektiva studier för att få fram verklig fakta. Anekdoter bidrar med i princip ingenting till vetenskapen och om man förlitar sig på dem för att hitta svar så kommer man garanterat att hamna fel (mer läsning om anekdoter i, En anekdot bevisar ingenting).

Svårigheterna med att förändra folks felaktiga uppfattningar

Som vi tagit upp många gånger här på bloggen så är det väldigt vanligt med snedvridna, överdrivna och ibland direkt felaktiga påståenden om träning, kost och hälsa. Flera myter verkar ha ett något slags eget liv och oavsett hur motbevisade de är så fortsätter de att dyka upp med en slående regelbundenhet (Vi har tagit upp en mängd myter här på bloggen). Det jag tänker ta upp här är en möjlig delförklaring till detta fenomen.

För lite mer än 2 år sen så genomfördes en kampanj i USA av deras motsvarighet till vårt smittskyddsinstitut, CDC, där målet va att försöka motbevisa en mängd myter och felaktiga uppfattningar kring vaccinering mot influensan. Upplägget på flygbladet följde ett ganska vanligt upplägg (som vi även har använt oss utav här på bloggen) där man först skriver själva myten och därefter kommenterar den och visar varför den inte stämmer. En känd psykolog vid namn Schwarz tog deras flygblad och lät en mängd försökspersoner läsa dessa. Resultaten redovisas i en artikel vid namn, Metacognitive experiences and the intricacies of setting people straight- Implications for Debiasing and Public Information Campaigns och är minst sagt nedslående för den som försöker slå hål på myter. Efter 30 minuter så uppfattade de äldre försökspersonerna 28 % av alla falska påståenden som flygbladen skulle motbevisa som sanna. Motsvarande siffra för yngre deltagare var inte lika dålig efter 30 minuter men efter 3 dagar så hade den sjunkit till samma dåliga siffra (andrahandskälla).

Det mest skrämmande i detta resultat är att försökspersonerna efter att de läst informationsbladet trodde att källan bakom deras uppfattning, i de 28 % av frågorna som de mindes fel, var CDC. Deras felaktiga uppfattning hade med andra ord blivit förstärkt och de trodde nu ännu mer på myterna.

Förklaringsmodellen som används för fenomenet här ovanför är att när man har glömt den fakta som ligger bakom ett påstående så använder man sig av hur bekant ett påstående känns för att bedöma om det är sant eller falskt. Om man därför hör något ofta och inte har någon  större kunskap bakom påståendet så är risken stor att man i slutändan tar påståendet som sanning även om man flera gånger fått läsa klara bevis till varför påståendet inte stämmer.

En annan faktor som kan spela stor roll i den här typen av situationer är att folk lätt glömmer att det funnits en negering i meningen (3). Om man ska/vill slå hål på en myt är det därför mycket bättre att skriva utan negeringar. Istället för att skriva tex ”det är inte sant att fler set alltid gör att man blir större” så kan man skriva ”det är bättre att köra färre set då det ger mer tillbaka och leder till kortare återhämtning”.

Detta har också klara konsekvenser till hur man uppfattar saker på framförallt internetforum. Inom kost och träning så finns det en mängd väldigt komplicerade ämnen som ”mindre ärliga” personer gillar att utnyttja genom att försöka ge en alldeles för enkel förklaring på det hela (ofta säljer de dessutom en bok eller en produkt som ger dig lösningen på problemet).
Att slå hål på felaktigheterna som personen skriver så behöver man ofta ge en djupare förklaring vilket minskar sannolikheten att man lyckas ge läsaren en sann bild av hur saker och ting fungerar.

En annan faktor som påverkar här är att människor har svårt att minnas var information kommer ifrån. Även om de kan urskilja mellan trovärdiga och mindre trovärdiga källor när de läser informationen så kan de glömma denna information vid senare tillfällen när de återminns informationen. Schwartz, en känd psykolog inom detta ämne uttryckte sig på följande vis en artikel i The Washington Post.

[The brain] it is not good at remembering when and where a person first learned something. People are not good at keeping track of which information came from credible sources and which came from less trustworthy ones, or even remembering that some information came from the same untrustworthy source over and over again. Even if a person recognizes which sources are credible and which are not, repeated assertions and denials can have the effect of making the information more accessible in memory and thereby making it feel true

Kort summering

Detta var endast ett par faktorer som påverkar vårt medvetande och som gör det svårt att slå hål på myter. Att alltid tänka kritiskt är en otroligt viktig egenskap att ha med sig och bara för att något låter bekant och att man upplever att man hör det ofta så innebär det inte att det är sant. Att hela tiden försöka hitta svaret på frågan ”varför?” kommer i längden att göra att man blir mycket bättre på att urskilja myter från fakta.

Om man endast fokuserar på ”vad” som gäller så riskerar man att blanda ihop myter och sanningar allt eftersom tiden går. Min förhoppning är att läsaren av denna text inser att ingen är unik. Alla faller för retoriska knep då och då och risken ökar markant om man inte är vaken. Förhoppningsvis så har jag även fått fram lite tips på hur man minskar risken för att det man säger/skriver ska uppfattas felaktigt av mottagaren.