Varför är minst lika viktigt som vad och hur!

Jag var hemma hos en vän och åt middag för några dagar sen och när han skulle plocka fram en glasburk med oliver lyckades han inte få loss locket. Ett frustrationsmoment som hänt oss alla någon gång (kanske inte just oliver men i alla fall fenomenet med den oöppningsbara glasburken 😉 ). Innan jag hunnit reagera hade min vän tagit en kniv och stuckit ett hål rakt igenom locket. Hålet innebar givetvis att det negativa trycket försvann och det var sen inga problem alls att öppna burken. Burken gick dock inte längre att använda för förvaring. Jag frågade min vän varför han stack hål på locket och påpekade att han nu inte kan använda burken längre. Han ryckte på axlarna och sa något i stil med, ”hur skulle jag annars få upp den? – Det fungerar ju!”.

Jag förklarade då för honom att det handlar om att bli av med det negativa trycket och att det hade fungerat precis lika bra att ta samma kniv precis under kanten på locket och bända lite nätt. Man hör ett plopp när trycket utjämnades och sen är det bara att skruva av locket som senare går att använda igen utan problem.

Mekanismen bakom en lösning är viktig att veta!

Orsaken till att jag tar upp det till synes helt oväsentliga exemplet här ovan är för att visa att bara för att en lösning fungerar så innebär inte det att det är den enda eller bästa lösningen. Känner man till mekanismen bakom och vet varför en viss lösning fungerar kan man många gånger hitta en lösning som är ännu bättre än den man vanligen använder.

Fairing Recovery R2
Fairing Recovery R2 (Gainer) kan vara praktisk och fungera bra för många medan andra bara blir feta. Det gäller att veta varför du kan ha nytta av den om du inte vill risker att hamna i kategori 2.

Låt oss istället ta ett träningsexempel som är mycket mer relevant för många av våra läsare. Ett vanligt förekommande svar på olika träningsforum när något skriver att de har svårt att lägga på sig muskler är: ”Köp en gainer, jag började växa först när jag började ta en gainer efter träningen”. Jag tror inte att personen som svarar så ljuger men lösningen som de ger är inte nödvändigtvis den bästa och det är inte ens säkert att den fungerar.

Orsaken till att personerna som rekommenderar gainer har börjat växa har troligen varit att de börjat stoppa i sig fler kalorier än tidigare. Det finns med andra ord inget magiskt i de 20 gram protein tillsammans med  70-80 gram snabba kolhydraterna som personen i fråga har stoppat i sig. De hjälper så klart kroppen att ta till sig träningen och återhämta sig inför nästa pass men det finns flera andra sätt att uppnå detta mål.

När rådet blir, ”ta gainer”, istället för, ”mer kalorier”, så försvinner helt plötsligt otroligt många andra lösningar för personen som ställde frågan. Gainer fungerar och det är en lösning om kaloribrist är orsaken till att personen inte växer av sin träning. För många som har svårt att äta tillräckligt mycket kalorier kan då gainer vara den lösning som fungerar bäst för dem. Det är dock inte den enda lösningen och flera av de andra lösningarna skulle säkert kunnat fungera bättre för andra personer. Ett mer hälsosamt alternativ är ju verkligen inte svårt att hitta (vilket Nicklas bland annat skrivit om i texten ”Konkreta tips för dig som vill upp i vikt”).

Det kan ju också vara så att orsaken till at personen inte lägger på sig muskler är för att han/hon träna felaktigt. Kanske är det en tjej som kör bodypump i tron att hon ska bli markant starkare av det. Kanske är det en äldre man som gett sig på en 4-split där han endast tränar en muskel var nionde dag. Lösningarna för dessa personer är inte fler kalorier och därmed verkligen inte en gainer. Det enda som gainern då kommer bidra med är lite extra hull på magen.

Vet man inte varför en lösning fungerar försvinner också möjligheten att hitta andra alternativ. Lösningar som skulle kunna användas av personer som inte får någon effekt av det första alternativet eller som inte kan genomföra det första alternativet av praktiska skäl.

När man har missuppfattat mekanismen

Ett annat närstående problem till att man inte vet mekanismen bakom som nästan är värre är när man tror sig veta mekanismen bakom men den förklaringsmodell man har stämmer inte. Det klassiska exemplet här inom kost är den vanliga, felaktiga och numera tröttsamma förklaringen som folk verkar kunna rabbla upp i sömnen trots att de inte har någon som helst kunskap kring fysiologi.

Utan insulin kan kroppen inte lagra fett. Utan kolhydrater inget insulin och därför blir man fet av att äta kolhydrater. Det här påståendet är felaktigt rent faktamässigt då:

fett kan lagras in i våra fettceller utan någon höjning av insulinet och insulinnivåerna är aldrig noll i kroppen hos en frisk person.

För många fungerar det att endast dra ner på kolhydraterna för att de ska gå ner i vikt och de börjar då tro på förklaringen här ovanför och upprepar den för alla sina vänner. Hur upprepningar av påståenden, även om det kommer från samma person, kan påverka vår bild av verkligheten har jag tagit upp i inlägget ”Varför människor tror på så många myter…”. Det här också orsaken till varför många som ger sig på lågkolhydratdieter inte går ner i vikt. De tror på förklaringen här ovanför och kan inte förstå varför de står still i vikt när de inte längre äter några kolhydrater.

Att man fokuserar på fel saker är givetvis inget som är unikt för just lågkolhydratkost och insulin. I stort sett alla populära dieter för viktnedgång lägger fokus på faktorer som endast indirekt kan påverka kaloriintaget och därför fungerar de väldigt bra för vissa medan de inte fungerar alls för andra.

En annan klassisk miss är när folk tror att det är typen av rörelse eller val av utrustning som påverkar om det man utför är styrketräning eller uthållighetsträning. Det som styr är i själva verket intensiteten och volymen. Många verkar dock tro att bara för att man håller i en skivstång så är det styrketräning och träningseffekten kommer bli större muskler. Muskelkontraktioner ligger bakom alla anpassning till träning oavsett om det gäller tyngdlyftning, hockey, balett eller ultramaraton. Bara för att du kontraherar musklerna med hjälp av en skivstång så kommer du därför inte att per automatik få en ökad muskelmassa.

Ingen har ännu alla svar

Ingen har svaret på allt och ingen kommer någonsin att ha svaren på allt. Att det är så är dock ingen ursäkt för att man ska nöja sig med dumma eller redan bevisat felaktiga förklaringar. Det är det här vetenskap handlar om, att hitta bättre och bättre förklaringar för allting som händer i världen omkring oss.

Många har den felaktiga bilden att vetenskapsmän inte tycker om när de hittar något de inte förväntat sig. Detta är totalt fel. Studier som hela tiden bekräftar det man vet ger ingen ny kunskap, ingen bättre bild av verkligheten och hjälper dem inte närmre sitt mål. Hela den vetenskapliga processen går ut på att försöka falsifiera, det vill säga motbevisa, de modeller vi har just nu och på så sätt hela tiden försöka hitta bättre och bättre modeller som kan hjälpa fler och fler personer istället för enskilda grupper som det ofta är nu.

Den bild många vill måla upp av äldre vetenskapsmän/kvinnor som sitter bakom sina skrivbord och gör vad som helst för att försvara sin bild av världen är helt felaktig. Visst finns det många idioter inom forskningen, personer som är mer måna om att de verkar smarta och att det aldrig får se ut att de har fel, men dessa är i minoritet.

Trots att det oftast är just gamla bittra forskare som målas upp som de bakåtsträvande är det i själva verket ofta just de som vill måla upp den bilden som står för bakåtsträvandet.

Det är väldigt många inom tränings- och hälsobranschen som inte tar till sig ny forskning om den förstör deras uppmålade bild av verkligheten. De är mer intresserade av att sälja sin produkt eller att säga något ”nytt och annorlunda” än de är av att hitta en bättre modell som kan hjälpa fler människor nå sina mål.

Folk som inte kan stå för och försvara sina åsikter med bra argument är folk du inte bör lyssna på! Med stor sannolikhet har de redan fel. Om de inte har fel för stunden och deras teorier stämmer med den kunskap som för närvarande finns så kan du vara säker på att de inte senare kommer att ändra sin åsikt i fall det skulle dyka upp ny data som visar på att deras förklaring inte är fullständig och det finns möjlighet att utveckla en mer djupgående och bättre förklaringsmodell.

9 thoughts on “Varför är minst lika viktigt som vad och hur!

  1. Inlägg som det här gör att jag blir ännu mer nyfiken på eran bok! När kommer den?
    Jag vill läsa den nu bums 🙂

  2. Den här texten borde kostdoktorn läsa och ta till sig. Bra skrivet!

  3. Gillar LCHF: Jag skulle nog säga, att det inte handlar om vad Kostdoktorn påstått utan snarare vissa som missuppfattat informationen om insulinet och dess funktioner i kroppen och/eller hård dragit information till att insulin är endast av ondo.

    Det samma gällde ju diskussionen om man ens kunde säga att man äter ”noll kolhydrater” eftersom protein (som ni redan vet) ger visst påslag. Jag hoppas att det inte är missförstånd som sprider sig, då insulinet givetvis är livsviktigt. Det handlar bara om ”normala” nivåer och om för höga och hur man reglerar dessa.

  4. Jag tänkte i och för sig snarare på diskussionen som sammanfattas i Jacobs citat:

    ”Det är väldigt många inom tränings- och hälsobranschen som inte tar till sig ny forskning om den förstör deras uppmålade bild av verkligheten.”

    Annars tycker jag bra om kostdoktorn.se, men sidan skulle klart öka i trovärdighet om det här blev bättre.

  5. Hej Jacob,
    Först vill jag tacka dej för din pedagogik o kritiska synsätt till sk ”sanningar”. Men när det gäller viktnedgång så hittar jag väldigt få råd från dej, och desto fler kristiska aspekter på andras dieter. Hur ser egentligen din diet (för viktnedgång) ut?

    Själv är jag en anhängare av LCHF. Men jag har ingen ”bibel” med konstiga recept utan några få principer:

    1) Ät allsidigt o nyttigt.
    2) Kalorier in ska vara mindre än Kalorier ut. Det säger alla inklusive du. Men för att det ska funka så gäller det ju att hitta mat som mättar bra per kalori! Och då tycker jag att pasta o annan mjölmat går bort, dvs man tjänar på att minska på snabba kolhydrater och ta mer grönsaker istället.
    3) Ät mer fett, och då hellre vegetariska oljor typ linfrö, raps o oliv än animaliska fetter. Jag kan inte säga att jag själv kan känna att det är bra att äta mer fett men jag tror att det är så.
    4) Man ska träna, helst både kondition o styrka. Jag lägger det sist, inte för att det inte är oviktigt utan för att jag tror inte att det påverkar resonemanget för hur kosten ska fördelas.
    5) Ät mer protein. Mer om man tränar mycket.

    Som levande ”bevis” för denna devis så har jag två personer i HELT olika lägen: 1) Jag själv som alltid har tränat mer eller mindre. Aldrig varit riktigt fet men fick kulmage under småbarnsåren. Har gått från 87 till 78-80 kg (183 cm lång) 2) En 25 årig kvinnlig bekant som gått från 120 till ca 90 kg på ett år. Vi tänker och äter med ungefär samma resonemang.

    Detta är för mej LCHF. Jag vet att det finns många knasiga tolkningar typ att man skippar potatis för att det har för högt GI. Jag vet också att i kolhydratrik mat så finns många viktiga näringsämnen vilket gör att man får tänka på HUR man sänker kolhydratintaget. En annan princip jag har är att jag håller inte på och väger maten, utan jag utgår bara från mej själv: Är min vikt högre än jag önskar så tar jag mindre pasta än om jag är nöjd med vikten.

    Så min fråga:
    Är inte LCHF rätt diet för viktnedgång, om man skalar bort knasiga implementationer o överdrifter? Tycker du att det finns fel eller brister i mitt resonemang?

  6. Hallå Åke!
    Jag förespråkar ingen diet i sig. Allt fungerar fin fint om du kan få det att fungera i ditt liv. När jag äter lite kalorier själv kan jag ligga kring 10 E % kolhydrater en dag och nästa kring 40 E %. Det spelar ingen roll hur man fördelar det där.

    Det som är viktigt är att man äter mycket protein. Protein mättar mest och ger bäst förhållande mellan muskler och fett vid både viktnedgång och viktstabilitet. Styrketräning är också väldigt viktigt, särskilt när man endast har några kilo att gå ner.

    I övrigt är det näringstät mat som gäller. Hur mycket fett och hur mycket kolhydrater det är i den maten bryr jag mig som sagt inte om. Fettet ska inte ligga för lågt men det händer inte om man inte aktivt försöker utesluta fett. Jag har räknat på det och hamnar alltid över 0,5 g/kg. Oftast blir det kring 1 g/kg.

    För att summera ditt resonemang så har du ju själv visat att det fungerar 🙂 Det är ju tveksamt om det ska kallas LCHF, kan lika väl kallas Zone eller Iso skulle jag tro. Men det är ett sunt upplägg. Om du vill ner på låg kroppsfettnivå bör du dock höja proteinintaget mer aktivt och lägga till regelbunden styrketräning.

  7. Åke:

    Jacob har ju iofs skrivit en lång serie om viktnedgång. Men att vi inte författad något mer konkret har sina förklaringar. Det kanske kommer mer framöver.

    Din beskrivning av LCHF är inte korrekt däremot, den baseras på animaliska fettkällor och inte den typen du räknar upp. Nyttigt eller ej debatteras friskt, sök på ”mättat fett” här i bloggen så hittar du flera texter som jag skrivit där. Vetenskapen är långt ifrån enig på den punkten.

  8. Jag uppskattar verkligen dina/era artiklar om kritiskt tänkande. Jag som pluggat media/reklam är ganska bra på det i allmänhet (tror jag iaf :)), men när det kritiska filtret appliceras på tränings- & näringslära får det ändå en extra dimension.

    Jag tror att många som har problem med kosten och/eller vikten skulle få mer hjälp av såna här artiklar och artiklar om psykologi/mental träning/personlig utveckling, än av ännu fler artiklar som handlar om om smör är ”bättre” än olivolja eller om man ”ska” käka 30E% eller 60E% kolhydrater.

    Har ni funderat på att skriva om hur ens psyke påverkar ens livsstil och resultat? Jag tror att motionär-svensson som aldrig når sina mål kanske skulle ha nytta av kunskap om vad som finns att veta om personlig utveckling och hur man kan arbeta för att nå de där målen som verkar omöjliga, t.ex. att gå ner ett par storlekar och sen hålla vikten.

    Är ganska nyfrälst i PU själv. Vill gärna höra dina tankar om det!

  9. Tjena Madison!
    Kul att du gillar inläggen kring kritiskt tänkande 🙂 De är inte våra mest lästa men de är mer populära än vad jag trodde att de skulle bli när jag startade bloggen.

    Ingen av mig och Nicklas är särskilt påläsa kring psykologin vid ätande och det är därför vi inte går in på det så djupt även om vi är väl medvetna om att det kan spela stor roll för många. Sen har jag givetvis mina egna tanka, men då de är baserade lika mycket på egna uppfattningar som det lilla jag läst. Därför håller jag det för mig själv och om jag yttrar mig är det vid verkliga konversationer…

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *