D-vitaminbrist och behovet av tillskott

I många fall är det så att tillskott av vitaminer och mineraler sällan är något som direkt behövs. Det är sällan fel att ta en multivitamintablett som fyller dagsbehovet av vitaminer och mineraler men det innebär inte per automatik att det är ett MÅSTE. Utpräglade näringsbrister förekommer i väldigt liten grad i Sverige och de riskgrupper som finns är väl identifierade. Gamla människor är en tydlig riskgrupp för inadekvat näringsstatus. Det gäller även risk för t.ex järnbrist bland många kvinnor i fertil ålder, likaså folsyra. Järnbrist är dessutom en extra stor riskfaktor om kvinnan är vegetarian och då föreligger även ökad risk för brist på vitamin D och B12 (de två sistnämnda gäller samtliga vegetarianer oavsett kön). Det finns även fler exempel på vitaminer och mineralämnen där man på befolkningsnivå kan se ett intag som inte riktigt når upp till, eller balanserar på gränsen för, RDI (rekommenderat dagligt intag). Dessa siffror är tyvärr baserade på ganska så föråldrad data, den rikstäckande kostundersökningen Riksmaten 1997-98, men fram tills dess att den undersökningen gjorts på nytt får man hålla till godo med dessa siffror (1).

barcelonaresan-067
Fisk (framför allt fet fisk) är den bästa källan till D-vitamin i kosten.

Följande text är dock inte ämnad att handla om näringsintaget i stort eller näringsvbrister generellt. Nej denna text är enbart inriktat på ETT enda näringsämne som faktiskt verkar vara ett problem för stora delar av Sveriges befolkning och även andra länder, nämligen D-vitamin. Det är ett vitamin som på senare tid uppmärksammats en hel del i både forskning och i media och jag har idag tänkt att berätta lite om detta.

Får vi i oss tillräckligt?

Jag nämnde redan i spalten ovan att vitamin D är ett problemområde för vegetarianer. Den primära källan för vitaminet i vår kost är fet fisk och därutöver finns egentligen ingen särskilt rik källa och det förekommer dessutom enbart naturligt i animalier (dock finns berikade vegetabiliska produkter såsom havremjölk och margarin). Det har visat sig att större delen av befolkningen inte når upp till rekommenderat intag via kosten, detta trots berikning av alla fettreducerade mjölkprodukter och alla margariner. Det verkar helt enkelt inte finnas D-vitamin i tillräckligt stora mängder bland de vanligast förekommande livsmedlen i den svenska kosten, och om man inte har en väldigt hög konsumtion av fet fisk lär inte intaget bli så högt som det är rekommenderat. Det är ett fettlösligt vitamin, alltså krävs fett i kosten för att man skall kunna tillgodogöra sig det så att äta extremt fettsnålt riskerar att vitaminet inte tas upp (detsamma gäller övriga fettlösliga vitaminer, närmare bestämt A-, E- och K-vitamin).

sol
Räcker solens strålar till för oss nordbor?

Utöver maten så kan kroppen dock tillgodogöra sig D-vitamin från även solljus då solstrålarna når huden och och transporteras sedan vidare till levern för att lagras in, en ganska invecklad och intressant process som jag dock inte tänker gå in djupare på. Detta utgör en mycket viktig källa till vitaminet och ca 10-15 minuter av solsken som bestrålar ca 30% av kroppen anses tillräckligt på en dag för att täcka det (i dagsläget) rekommenderade behovet (2). Här föreligger dock ytterligare ett bekymmer, nämligen det att befolkningen på våra nordligare breddgrader enbart får tillräckligt gynnsamma solstrålar under sommarhalvåret och resten av året kan kroppen inte syntetisera vitamin D i tillräckliga mängder från solen. Har man dessutom mörk hy är omvandlingen alltid otillräcklig p.g.a. ämnet melanin i huden, något som gör att Sveriges individer med mörk hudfärg är i större risk för D-vitaminbrist  (ibid.).

Vilka risker finns och diskuteras?

D-vitamin kanske primärt är känt för sin funktion i att bilda benmassa och den mest kända biverkningen av brist är antagligen sjukdomen rakitis. Rakitis är en sjukdom som innebär att skelettet blir uppmjukat och får ofta följden av att benen blir böjda så att knäna pekar utåt vardera sida (hjulbent / varus). Utöver benuppmjukning är även benskörhet en känd faktor och således ökad risk för benfrakturer. Det här är sannolikt en stor orsak till mycket av benbrotten som drabbar äldre på vintrarna, otillräcklig D-vitaminstatus med benskörhet som följd. Då räcker det att halka omkull för att bryta benet. Utöver vikten av tillräcklig D-vitaminstatus för benhälsan (och risken för dålig benhälsa som brist innebär), vilket kanske är det mest kända (3, 4, 5), så föreligger även risker för olika cancerformer (6, 7) och man har t.o.m. dragit paralleller till ökad risk för depressioner (8, 9, 10), autism (11, 12) för att nämna några och problemet är omfattande på flera håll i världen (13).

ABSTRACT

Vitamin D deficiency is now recognized as a pandemic. The major cause of vitamin D deficiency is the lack of appreciation that sun exposure in moderation is the major source of vitamin D for most humans. Very few foods naturally contain vitamin D, and foods that are fortified with vitamin D are often inadequate to satisfy either a child’s or an adult’s vitamin D requirement. Vitamin D deficiency causes rickets in children and will precipitate and exacerbate osteopenia, osteoporosis, and fractures in adults. Vitamin D deficiency has been associated with increased risk of common cancers, autoimmune diseases, hypertension, and infectious diseases. A circulating level of 25-hydroxyvitamin D of >75 nmol/L, or 30 ng/mL, is required to maximize vitamin D’s beneficial effects for health. In the absence of adequate sun exposure, at least 800–1000 IU vitamin D3/d may be needed to achieve this in children and adults. Vitamin D2 may be equally effective for maintaining circulating concentrations of 25-hydroxyvitamin D when given in physiologic concentrations. (ibid.)

I en (i mina ögon) väldigt intressant artikel i ett nummer av Läkartidningen från 2007 skrev Mats Humble, som då var överläkare vid Universitetssjukhuset i Malmö, om just D-vitamin. Han menar att problemet mycket väl kan vara större än vi tidigare trott och lyfter fram mycket fakta om olika risker med inadekvat D-vitaminintag och ger även en väldigt bra och genomgående förklaring om själva vitaminet som sådant. Så för den som är intresserad av en intressant debattartikel i detta ämne och/eller vill få en lite djupare information om D-vitamin (kemisk uppbyggnad och fysiologi) än vad jag gått in på här så rekommenderar jag ”D-vitaminbrist kanske vanligare än vi trott” . Han nämner dessutom en hel del intressanta studier med höga doser D-vitamin och menar att risken för toxicitet (vilket innebär den mängd som kan vara skadligt hög) är överdriven (7). Och åsikten att höga doser av supplementering snarare skulle vara gynnsamt än farligt han han helt klart vetenskapligt stöd för och den åsikten delar han med fler forskare (13).

rakitis1
Ett barn med rakitis:

Ett citat ur Humbles text:

Behandling med D-vitamin har länge hämmats av en rädsla för överdosering, vilken nu visats vara kraftigt överdriven [2]. Omvandlingen till aktiv form i flera steg är en inbyggd säkerhetsmekanism, och de fall där toxiska effekter av D-vitamin dokumenterats har antingen gällt extremt höga doser (>250 mikrogram/dag under lång tid eller stötdoser på 7500 mikrogram) eller individer med specifika riskfaktorer (sarkoidos, tuberkulos och andra granulomatösa sjukdomar där vissa immunceller aktiverar 1(alfa)-hydroxylas ohämmat [121], primär hyperparatyreoidism, uttalad njurinsufficiens och vissa maligniteter). D-vitamin kan i dessa fall orsaka hyperkalcemi, hyperkalciuri och, på sikt, njurstenar och kalcinos.

[…]

I förhållande till möjlig potential har påfallande få interventionsstudier gjorts, trots att en rad forskare försökt öka intresset för området. En överdriven rädsla för toxiska effekter tycks också ha gjort att D-vitamindoser i studier ofta varit för låga för att rimligen ge effekt [68, 128]. Att D-vitamin saknar patentskydd har sannolikt bidragit till det låga intresset.

Idag pågår forskning kring effekten av syntetiska kalcitriolanaloger med minskade kalcemiska och förstärkta antiproliferativa eller immunmodulerande effekter [129]. Det är dock även angeläget att studera om riskgrupperna för D-vitaminbrist/-insufficiens är större än vi trott i vårt polnära land och hur mycket vår folkhälsa skulle kunna förbättras genom att identifiera riskgrupperna och normalisera deras D-vitaminstatus. (7)

Samma läkare har även skrivit en debattartikel i DN (”Undvikandet av solljus har blivit en hälsorisk”).

Slutord

Även om jag själv ofta tycker människor har en lite väl överdriven syn på hur viktigt och ovärdeligt det är med tillskott av olika slag (i synnerhet bland människor som tränar seriöst och med stort intresse för kost- och näringslära) men när det kommer till D-vitamin känner jag mig ganska övertygad.

Det finns så mycket evidens från olika håll i världen om att brister föreligger hos stora populationer och inte är det något som bara drabbar en viss utsatt grupp i samhället utan förefaller vara en risk för de allra flesta.

D-vitamin lagras som sagt in i vår lever och unga människor med ljus hud har god absorbtionsförmåga av solljuset. Även från kosten sker såklart också en inlagring av eventuellt överskott. Detta bör vi ta till vara på så gott vi kan under sommarhalvåret och på så sätt bygga upp ett ”lager” inför vinterhalvåret. Dock skulle jag definitivt säga att det är befogat med tillskott av D-vitamin, helt klart. Apotekets D-vitamintillskott motsvarar 10 mikrogram vilket motsvarar RDI för män och kvinnor över 60 år och barn under två år (som ju får D-droppar). Övrig befolkning har ett idag fastställt RDI på 7.5 mikrogram (RDI för vitaminer och mineraler på Livsmedelsverkets hemsida). Det här är dock siffror som reviderats tidigare och som än idag diskuteras som för låga.

Så den potentiellt för lågt satta gränsen för RDI det faktum att vi i Sverige och även andra stora delar av världen ändå inte verkar få i oss tillräckligt enligt dessa siffror kombinerat med den betydligt bredare sjukdomsbilden tycker jag helt klart ger stöd för tillskott med ännu högre mängder. Känns det inte helt okej så välj t.ex. Apotekets egna tillskott, se till att utnyttja soltimmarna runt lunchtid under sommarhalvåret så bra du bara kan och ät gärna fet fisk regelbundet.

Det kommer sannolikt inverka positivt på din hälsa.

/Nicklas

1. Becker Wulf och Pearson M. Riksmaten 1997-98. Kostvanor och näringsintag i Sverige. Metod- och resultatanalys. Uppsala: Livsmedelsverket; 2002

2. Nilsson Gerd, Aschan Åberg Karin, Jonsson Lena och Becker Wulf. Vitaminer. I: Abrahamsson Lillemor, Andersson Agneta, Becker Wulf och Nilsson Gerd. Näringslära för högskolan, femte upplagan.Stockholm: Liber; 2006

3 Effect of four monthly oral vitamin D3 (cholecalciferol) supplementation on fractures and mortality in men and women living in the community: randomised double blind controlled trial. BMJ 2003;326(7387):469

4 High prevalence of vitamin D deficiency, secondary hyperparathyroidism and generalized bone pain in Turkish immigrants in Germany: identification of risk factors. Osteoporos Int. 2006;17(8):1133-40.

5. Effect of vitamin D supplementation on vitamin D status and bone turnover markers in young adults. Eur J Clin Nutr. 2006 Jun;60(6):727-33.

6 Prospective Study of Predictors of Vitamin D Status and Cancer Incidence and Mortality in Men. JNCI Journal of the National Cancer Institute 2006 98(7):451-459

7 D-vitaminbrist kanske vanligare än vi trott. Läkartidningen. Nr 11 2007 Vol. 104

8. Effects of vitamin D supplementation on symptoms of depression in overweight and obese subjects: randomized double blind trial. J Intern Med. 2008 Dec;264(6):599-609. Epub 2008 Sep 10.

9 Check your vitamin D intake to avoid multiple health consequences. Three 2008 studies link low vitamin D levels to depression, hip fractures, and increased risk of death. Health News. 2008 Nov;14(11):9-10.

10. Depression is associated with decreased 25-hydroxyvitamin D and increased parathyroid hormone levels in older adults. Arch Gen Psychiatry. 2008 May;65(5):508-12.

11. Increased occurrence of autism among Somali children–does vitamin D deficiency play a role? Tidsskr Nor Laegeforen. 2008 Sep 11;128(17):1986-

12. Autism and vitamin D. Med Hypotheses. 2008;70(4):750-9.

13. Michael F Holick and Tai C Chen. Vitamin D deficiency: a worldwide problem with health consequences. American Journal of Clinical Nutrition, Vol. 87, No. 4, 1080S-1086S, April 2008

36 thoughts on “D-vitaminbrist och behovet av tillskott

  1. Kul att du uppskatade texten Anton. Jag tror dessutom jag kan läsa dina tankar för faktum är att jag missat din kommentar och skrev den här texten ändå. Så idag såg jag att du ju faktiskt hade bett om en text i det här ämnet.

    Ibland har man tur haha:D

  2. Haha vilket sammanträffande 🙂 Såg du GP:s text? Tyckte den var aningen förvirrande…

  3. Ja nu har jag läst den, hade inte sett den innan. T.o.m. samma läkare (Humble) som kommenterar. Den texten var helt klart lik min, det glädjer mig att jag inte är ensam då.;)

  4. ” Vitamin B12 utgör dock ett exempel på hur tänkandet kring vitaminbehandling kan utvecklas i en annan riktning. Vitamin B12 upptäcktes som botemedel mot perniciös anemi, medan lättare bristtillstånd på den tiden var okända. I takt med forskningens framsteg har läkarkåren sedan vant sig vid att laborato-riemässig verifiering och behandling av mindre uttalad B12-brist kan ge effekt mot till synes ospecifika, ofta neuropsykiatriska, symtom.
    Aktuella forskningsrön tyder på att vi nu på ett liknande sätt måste omvärdera vår syn på D-vitamin [2-6>. Perniciös anemi motsvaras här av rakit och osteomalaci, konsekvenser av svår D-vitaminbrist, som idag betraktas som rariteter. (På 1920-talet däremot väckte upptäckten av ett botemedel mot rakit sensation och förlänade Adolf Windaus Nobelpris i kemi 1928.) ”
    Kan vi lita på statens livsfarliga verk SLV? Är det rakit som inte finns numera som är deras bevis för att D-vitaminintaget är tillräckligt?

    Räckte D-vitaminet till för ca150 år sedan (när alla var ute i ljuset året om) så kan det bli fel nu när alla är på jobbet under den ljusa tiden på dagen, vår ljusa hy talar för att vi även led brist förut. Och hur går det för dom fettskrämda som undviker alt fett även margarin?
    Tack för intressant läsning

  5. SLV ” Äldre personer med liten eller ingen solexponering bör få ett tillskott av 10 µg vitamin D3 per dag utöver intaget från kosten.”
    Gamla som bor på hem kommer inte alltid ut i solen, får dom extra d-vitamin? Någon som vet?
    Jag har inte hört talas om d-vitamintillskott (kan ha fel) B12 får gamla därimot vid brist, lätt att gamla får brist på B12.

  6. Kan vi lita på statens livsfarliga verk SLV? Är det rakit som inte finns numera som är deras bevis för att D-vitaminintaget är tillräckligt?

    Tack för intressant läsning

    Tack för det olle. Jag kortade ner din text lite men svarar ändå på hela.

    Vad Livsmedelsverket bygger sin åsikt på att vi får i oss TILLRÄCKLIGT förstår jag inte vad du menar med eftersom man uppenbarligen kommit fram till det motsatta, både Riksmaten 1997-98 och Riksmaten barn 2003 visade otillräckligt intag.

    Under den här veckan har ju dessutom A-vitaminet plockats bort ur AD-dropparna men D-droppar ges. Men visst finns väldigt mycket som pekar på att a) RDI mycket väl kan tänkas höjas samt b) att STORA delar av världens befolkning kan tänkas lida brist. Och det är inget som ”bara” gäller fattiga/sjuka/gamla/lågutbildade o.s.v. utan förefaler vara ett brett spektrum av individer.

    SLV ” Äldre personer med liten eller ingen solexponering bör få ett tillskott av 10 µg vitamin D3 per dag utöver intaget från kosten.”
    Gamla som bor på hem kommer inte alltid ut i solen, får dom extra d-vitamin? Någon som vet?
    Jag har inte hört talas om d-vitamintillskott (kan ha fel) B12 får gamla därimot vid brist, lätt att gamla får brist på B12.

    Jag har jobbat två somrar i äldrevården och tillskott av kalcium, vitamin D, järn och B12 är väldigt vanligt. Just doseringen av D-vitamin har jag inte kollat mer noggrant men den ligger sannolikt lägre än de siffror som många studier stödjer.

    Men visst förekommer supplementering till de äldre och i den mån de orkar försöker man ju ta med dom ut i solen. Vi kan ju konstatera att medicinering som lösning knappast är det som brister inom äldrevården, tvärtom. Men det är en helt annan diskussion

  7. Nicklas bra att du rättade mina fel, tack.
    det hade jag missat ” Riksmaten barn 2003 visade otillräckligt intag.”
    I och med att dom INTE HAR GÅTT UT MED ÖKNING AV D-VITAMIN så antog jag att dom ansåg intaget vara TILLRÄCKLIGT.
    Vet statens livsfarliga verk att intaget inte är tillräckligt och inte säger nått så är det skrämmande. (allmänna uppfattningen är väl att vi får i oss tillräckligt med maten)
    Tips selen är inte heller något som vi får i oss tillräckligt av i maten

    Jag håller med om att friska som äter bra inte behöver tillskott av vitaminer, men om maten saknar viktiga näringsämnen så anser jag att tillskott av dom är viktigt selen, D-vitamin, fler ?
    Apoteket skulle ha tabletter med det som vår mat har dåligt med men inte det som maten har tillräckligt av.

  8. Olle -> Livsmedelsverket rekommenderar att man ska äta fisk 2-3 gånger i veckan. Gör man det så får man i sig sitt behov utan större problem (det samma gäller selen). Följer man med andra ord råden så klarar man sig bra med bara kosten. Problemet är att folk inte följer råden.

    Frågan är då om man ska rekommendera lösningar för dom som inte äter bra mat och som inte tänker ändra sina matvanor.

    SLV håller i övrigt på med en undersökning som ska vara klar i år där man ska mäta D-vitaminnivåerna i svenskar och man ska samtidigt se över det rekommenderade intaget. De siffror som finns för intag är som nämnts från 1997 och man har ju sen dess ökat rekommendationerna gällande fisk (föga troligt att de ändrat folks vanor dock).

    Man ville göra denna undersökning redan för två år sen när D-vitamin började bli uppmärksammat men man hade inte pengar. Det tar tid att genomföra saker på ett statligt verk 🙂

  9. Olle -> Livsmedelsverket rekommenderar att man ska äta fisk 2-3 gånger i veckan. Gör man det så får man i sig sitt behov utan större problem (det samma gäller selen). Följer man med andra ord råden så klarar man sig bra med bara kosten. Problemet är att folk inte följer råden.

    Jag håller inte med dig Jacob, dels tror jag att även ett följande av råden innebär svårigheter att bå upp till RDI eftersom maten helt enkelt är för snål på D-vitamin och så förstår jag inte varför just Sverige skulle vara ett undantag när D-vitaminbrist är så oerhört utbrett i andra delar av världen.

    Det är svårt nog att komma upp i RDI som det är nu och då kan ändå den siffran vara för låg.

    Angående selen håller jag också med olle, i Finland upptäckte man att jordarna var alldeles för selenfattiga och började berika gödningsmedlen redan 1985 och det löste problemet med den för låga selenstatusen bland Finlands befolkning.

    Jag har inte tillgången till undersökningen nu men SLU gjorde en analys av jordmånen här i Sverige (minns inte exakt var) och resultatet visade att jordmånen inte motsvarar det näringsinnehåll som du kan se i SLV:s databas bland grödor.

  10. Visst är det troligen så att D-vitaminbrist finns hos många i Sverige med. Min poäng var snarare att man kan nå RDI med vanlig kost om man vill.

    Äter man tex 120g makrill, 120g sill och 120g lax under en vecka så får man i sig runt 43 microgram D-vitamin vilket täcker in 80 % av RDI för en vecka. 3 liter mjölk och 50g margarin per vecka och man har nått målet. Under sommaren så är man ute lite i solen och bygger upp extra depåer då med.

    Gällande selen så är berikning av gödningsmedel antagligen ingen dålig idé, men vill man nå upp till RDI med vanlig kost så går det säkert utan större problem.

    Jag kan förstå att SLV inte vill rekommendera tillskott. Söker man på selen och D-vitamin på deras sida så ser man att dom är väl medvetna om att långt ifrån alla svenskar når upp till RDI, de rekommenderar dock olika kostomläggningar istället för tillskott.

    Höjer man däremot RDI för D-vitamin så kommer det bli svårt att nå RDI med ”deras” kost, särskilt när dom rekommenderar 50-60 % energi från kolhydrater 🙂 Men jag skulle tro att man då ökar berikningen mer i våra matprodukter före det att man rekommenderar tillskott.

  11. Jag uppskattar era svar
    angående Selen så binder det kadmium (rötslam med mera har ökat halterna till skadliga nivåer.)
    Berika jorden med selen minskar kadmiumproblemet tror jag.
    guddi
    ”man ska äta fisk 2-3 gånger i veckan”
    SLVs kost kan nog räcka gränsfall? Men vad får gamla barn dagisbarn? Inte är det fisk 3 gånger i veckan, där haltar det spannmål dominerar, nu ska dom inte äta kött 1 gång i veckan, där kan det vara ett stort underskott.

  12. 300IE? Heh, jag äter 50’000 IE/vecka under D-vitaminvintern. 🙂

    Bra & uttömmande artikel, Nicklas!

    Tack Mikael! Jag förstod att du skulle gilla den. Vi är ju tämligen överens när det gäller D-vitaminfrågan du och jag.

  13. angående D-viaminbrist för mörkhyade..
    nu fick sverigedemokraterna ytterligare ett argument till att inte araberna passar in i vårat samhälle :O

  14. angående D-viaminbrist för mörkhyade..
    nu fick sverigedemokraterna ytterligare ett argument till att inte araberna passar in i vårat samhälle :O

    Jag vet inte vad jag skall svara här…

    Jag tycker det är en osmaklig tanke men du har ju rätt till din åsikt. Jag håller inte med dig men du har som sagt rätt till din åsikt.

    Det är definitivt inget jag som person eller vi på bloggen står för. Och någon diskussion om SD vill vi slippa tack.

  15. borde man inte bli väldigt brun av att äta mycket D-vitamin?
    det ena borde ju ge det andra.

  16. eller känner kroppen av om D-vitaminet kommer från kosten respektive solen?

  17. När det gäller supplementering av D-vitamin till äldre inom äldreomsorgen är det ett ämne som diskuteras.

    Anledningarna till att man inte generellt supplementerar är att det ofta (alltid) saknas resurser för att övervaka behandlingens effekt på patienten. En risk man tänker sig är hyperkalcemi, då många äldre har sänkt njurfunktion. Framförallt inom äldreomsorgen och kommunala äldreboenden som i dagsläget är vad som före Ädel-reformen brukade kallas för ”långvård”. Multisjuka äldre. Huruvida GFR är en korrekt mätmetod för njurfunktion på just äldre är inte heller helt säkert.

    Alltså: Då risken att allmän supplementering till äldre med D-vitamin är hyperkalcemi kan man inte gå ut och generellt rekommendera ett tillskott. Dock finns det läkare som menar att även äldre bör ges D-droppar.

    Vidare kan nämnas att det kommer en D-uppsats (nej jag ordvitsar inte här :P) om ämnet från Uppsala Universitet under året, fick tips om det häromdagen.

    Tack för intressant läsning 🙂

  18. På arlas mjölkpaket står det att en dl innehåller 0,38 mikrogram D-vitamin och att det är 8 % av RDI. Då blir ju RDI 4,75 mikrogram. Medan du skriver att det är 7,5.

    Vad är felet helt enkelt? 😉

  19. Edvard:

    På arlas mjölkpaket står det att en dl innehåller 0,38 mikrogram D-vitamin och att det är 8 % av RDI. Då blir ju RDI 4,75 mikrogram. Medan du skriver att det är 7,5.

    Vad är felet helt enkelt? ;)

    Om du räknat rätt så anger mjölpaketet felaktiga siffor. Kolla länken i texten, där kommer du till SLV:s sida.

  20. På hälsokost finns Holistics D-vitamin som innehåller 2000 enheter per dos. Detta är den mängd som Mats Humble rekommenderade som dagligt intag. Sedan köpte min far koncentrerat d-vitamin från samma företag som Arla beställer sitt D-vitamin till mjölk. Jag tror han betalade 80kr för en en liter koncentrat som räcker i något år.

  21. John:
    På hälsokost finns Holistics D-vitamin som innehåller 2000 enheter per dos. Detta är den mängd som Mats Humble rekommenderade som dagligt intag. Sedan köpte min far koncentrerat d-vitamin från samma företag som Arla beställer sitt D-vitamin till mjölk. Jag tror han betalade 80kr för en en liter koncentrat som räcker i något år.

    Ja jag har själv kört med Hollistics och har fortfarande kvar. Men eftersom Kolozzeum har kapslar med 1000 IU för bra pris numera så kommer jag köra på med det när alla mina Hollistics är slut.

  22. Kan det vara så att den D-vitaminberikade kosten inte gör så stor nytta när den finns i produkter med lågt fett innehåll samt att de som äter sådana produkter ibland har en sjuklig rädsla för fett? Vet man hur mycket fett man behöver äta för att D-vitamin ska tas upp??

    Häromdagen när jag var på apoteket och frågade om RDI för d-vitamin sa hon som hjälpte mig att RDI är från en studie som utförts i Kalifornien. Kan det stämma? Där har de väl sol hela året om?

    Har även hört något om att Överskott av D-vitamin bara kan lagras i kroppen i 3 veckor vilket skulle kunna förklara varför en hel sommar i solen inte hjälper på mörkaste vintern för varken humör eller kropp.

  23. Anna:
    Kan det vara så att den D-vitaminberikade kosten inte gör så stor nytta när den finns i produkter med lågt fett innehåll samt att de som äter sådana produkter ibland har en sjuklig rädsla för fett? Vet man hur mycket fett man behöver äta för att D-vitamin ska tas upp??

    Häromdagen när jag var på apoteket och frågade om RDI för d-vitamin sa hon som hjälpte mig att RDI är från en studie som utförts i Kalifornien. Kan det stämma? Där har de väl sol hela året om?

    Har även hört något om att Överskott av D-vitamin bara kan lagras i kroppen i 3 veckor vilket skulle kunna förklara varför en hel sommar i solen inte hjälper på mörkaste vintern för varken humör eller kropp.

    Hej Anna!

    Mellanmjölk och mellanfil samt alla margariner innehåller säkert fett nog för att få i sig D-vitaminet. Och de flesta intar ju fett i kosten i övrigt så dricker man inte minimjölk/lättmjölk eller lättfil/lättyoghurt med lång tid mellan måltider är det nog inget problem. Att de ofta är sjuklig fetträdda får stå för dig. Vad har du för belägg för det och vad är en ”sjuklig fetträdsla”?

    RDI är fastslaget utifrån massor av studier som sammanställts men det kan ändå vara för låga siffror eftersom de bygger på det man känt till om benhälsan och inte om alla de nya intressanta rönen om D-vitaminets värde för så många andra sjukdomar. Men hursomhelst är D-vitamininsufficiens mycket utbrett även i soliga områden, Australien exempelvis.

    Hur länge det lagras vet jag inte men räkna inte med att du har lager året om oavsett sommarvädret. Jag föreslår att du supplementerar under vinterhalvåret. Är du mörkhyad kan du nog göra det året om.

    /Nicklas

  24. Jag har en undran, fick senast idag höra att kroppen inte kan ta upp vitaminer i piller form, kan det verkligen stämma? Låter bara som totalt skitsnack

  25. Hej!

    På burken till vitamintabletter som jag köpte idag står det 7,5 microgram, vilket som du skriver i artikeln är anpassad för åldrarna 4-60. Får beställa nästa från internet, helt enkelt. Iom att jag inte rör mig mycket utomhus så tar jag nog två st fram till att de med 25 microgram/tablett anländer.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *