Salt, hälsa och tillbakadragna studier

För nästan tre månader sen skrev jag ett inlägg med titeln Huvudkällorna till salt i vår mat där jag i huvudsak tog upp två saker. Dels en rapport från amerikanska CDC där man rangordnat de största källorna till salt i amerikanernas mat. Och dels lite kort kring två nyare meta-analyser på saltintag.
En meta-analys som visade att ett saltintag omkring 2,8 g per dag rent av kunde vara bättre än ett intag på omkring 1,8 g per dag hos personer med hjärtproblem och en Cochrane review som drog slutsatsen att det inte finns några tydliga bevis för att det sker en klinisk betydelsefull effekt på blodtryck och hjärtproblem av att minska saltintaget.
Det här inlägget behöver dock revideras en del nu i efterhand då det visat sig att den första meta-analysen, den som visade att ett högre saltintag möjligen är bättre än ett lägre, inte är genomförd på ett korrekt vis.
Du kan läsa mycket mer om det hela på retraction watch om du vill men i korthet har det visat sig att två av studierna i meta-analysen i själva verket är samma studie publicerad vid två olika tillfällen. Det händer att samma data publiceras i olika artiklar i olika tidskrifter och ibland kan det ta lite tid innan man märker detta när man letar studier så att det någon gång slinker igenom ett fel av den här typen är inte så anmärkningsvärt. Även om det givetvis ändå är illa och det är något som borde ha upptäckts när artikeln genomgått peer review innan publicering.
Det som däremot verkligen är anmärkningsvärt i det här fallet är dock att en av medförfattarna till meta-analysen också är medförfattare till de två artiklarna. Vi har alltså en forskare som i den här meta-analysen inkluderat sin egna data två gånger om. Och helt plötsligt har alltså en miss gått från att vara ett möjligt omedvetet misstag till ganska uppenbart fusk.
Författarna till meta-analysen påstår dock att det inte alls är dubbla data utan de två studierna är olika studier som är genomförda och publicerade vid olika tillfällen. När då tidskriften som publicerat meta-analysen bad om att få se all datan från studierna och inte bara det som är publicerat fick det som svar att den datan tyvärr var borta på grund av datorhaveri. En ren slump givetvis 🙄

Det publiceras skit även inom forskning

Det här fallet få ses som ett bra bevis för att allting som publiceras i vetenskapliga tidskrifter inte per automatik är tillförlitlig information. Många tror att bara för att något är publicerat så är det etablerad vetenskap men så är det verkligen inte. När en studie väl är publicerad är nämligen då som den verkligen kommer att bli granskad. Det är då som alla forskare får tag i informationen och dels kan kontrollera datan och dels har möjlighet att försöka upprepa resultatet.
Exempel på hur denna process går till är :

1. Som det här fallet där artikeln blev helt tillbakadragen från tidskriften med en förklaring på varför där du tidigare kunde ladda ner tidskriften
2. Mindre uppenbara fusk i form av justerad data, mixtrade bilder osv uppdagas och artikeln blir tillbakadragen.
3. En författare till en citerad eller inkluderad studie mejlar in till tidskriften för att påpeka att forskarna inte tolkat deras resultat korrekt eller rent av missbrukar deras data.
4. Forskare försöker upprepa försöken men finner att de inte får samma resultat och ifrågasätter öppet tillvägagångssättet i den tidigare studien
5. Det visar sig att en systematisk översiktsartikel eller meta-analys inte innehåller alla studier som passar in och om alla studier inkluderas så blir resultatet ett annat
6. Ingen forskare tar helt enkelt resultatet på allvar och studien glöms efterhand bort då inga andra forskare väljer att referera till den
7. Nyare teknik och forskningsmetoder visar att resultatet är ofullständigt. Den tidigare studien är alltså inte fel i sig men metoden som används har varit otillräcklig.

Det finns många fler sätt som fel eller tveksamheter i publicerade artiklar kan uppdagas efter det att en artikel är publicerad. Det som är viktigt att veta här är också att det är sällan som detta leder till att artikeln faktiskt dras tillbaka. Det är endast vid mer uppenbart fusk eller stora tveksamheter som artikeln dras tillbaka helt. I andra fall finns artikeln, trots sina brister och tveksamheter, kvar och vem som helst kan läsa abstrakten och tro att det som sägs är mer eller mindre fakta.

Hur står det då till i frågan salt och hälsa?

Lite avslutningsvis så vill jag bara återkomma till frågan kring saltintag och hälsa. Det är lätt när man läser ett inlägg som det här att man antar att eftersom det förekom fusk i meta-analysen så är slutsatsen som dras fel. Den typen av slutsats är dock inte logisk utan slutsatsen kan vara rätt även om metoden till slutatsen varit fel.
Som jag tog upp i förra inlägget finns det ju även en cochrane review som dragit slutsatsen att stödet för att ett minskat saltintag ska ge stora hälsofördelar är svagt. Detta är ju inte samma som att ett högt saltintag kan vara positivt men det ger ju inte stöd åt motsatta stlutsatsen heller.
Insitute of medicine kom också för bara 2 veckor sen ut med en egen rapport där de drog slutsatsen att ett saltintag lägre än 2,3 gram per dag sannolikt kan göra mer skada än nytta (1). De allra flesta får dock i sig mer salt än så varje dag och dessa personer får troligen hälsofördelar av att minska sitt intag ner mot omkring 2,3 gram per dag.
Så för att summera är frågan kring salt och dess eventuella faror fortfarande ganska obesvarad. Som med det mesta annat handlar det sannolikt om ett dosförhållande där både för lite och för mycket kan vara mindre bra än en lagom mängd och idag äter troligen de flesta för mycket. Vilka de huvudsakliga källorna är kan du som sagt läsa om i mitt förra inlägg Huvudkällorna till salt i vår mat.