Äter folk mer om det står light på förpackningen?

Estrella chips med mindre fett
Förpackningar så som denna gör att folk lätt äter mer

Det är ju väldigt vanligt att tillverkare sätter benämningar så som ”light”, ”mindre fett”, ”mindre socker”, ”mer vitaminer” osv på sina förpackningar för att få produkten att verka nyttigare. Många gånger är detta dock ett spel för gallerian där man ersatt till exempel tillsatt fett med tillsatt socker eller bara adderat lite vitaminer till en annars värdelös produkt.

Hur detta påverkar människors faktiska konsumtion av varan när den ska serveras är något som har undersökts ett par gånger med lite olika resultat beroende på upplägg. Överlag kan man dock säga att folk tenderar till att konsumera mer av en vara när de tror att den är nyttig jämfört med när de tror att den är onyttig.

För några veckor sen publicerades en ny studie på detta område med ett ganska intressant upplägg som jag tänkte att jag skulle ta upp lite kort här.

International Journal of Obesity accepted article preview 7 May 2013
Perceived ‘healthiness’ of foods can influence consumers’ estimations of energy density and appropriate portion size
G P Faulkner, L K Pourshahidi, J M W Wallace, M A Kerr, T A McCaffrey and M B E Livingstone

Objectives: To compare portion size (PS) estimates, perceived energy density (ED), and anticipated consumption guilt (ACG) for ‘healthier’ vs ‘standard’ foods. Methods: Three pairs of isoenergy dense (kJ/100?g) foods—‘healthier’ vs ‘standard’ cereals, drinks and coleslaws – were selected. For each food, subjects served an appropriate PS for themselves and estimated its ED. Subjects also rated their ACG about eating the food on a scale of 1 (not at all guilty) to 5 (very guilty). Results: Subjects (n186) estimated larger portions of the ‘healthier’ coleslaw than the “standard” version, and perceived all ‘healthier’ foods to be lower in ED than their ‘standard’ alternatives, despite being isoenergy dense. Higher ACG was associated with the “standard” foods. Portion estimates were generally larger than recommendations and the ED of the foods was underestimated. Conclusions: The larger portions selected for the ‘reduced fat’ food in association with lower perceived ED and ACG, suggests that such nutrition claims could be promoting inappropriate PS selection and consumption behaviour. Consumer education on appropriate portions is warranted to correct such misconceptions.

Testerna i den här studien var väldigt enkla. Man tog tre olika livsmedelskategorier, en form av drink, frukostflingor samt coleslaw. Till varje kategori valde man sen ett alternativ som anses mer nyttigt eller i alla fall markandsför som det och sen ett standardalternativ. De livsmedel som valdes kan du se i tabellen här under.

De två kategorierna med livsmedel som testades i studien
De livsmedel som man valde att testa i den här studien. En kategori med livsmedel som marknadsförs som nyttigare alternativ till standardkategorin.

Märk väl att den här studien testade vad som anses nyttigt. Inte vad som verkligen är nyttigt. Men trots att de olika alternativen i den här studien valdes för deras marknadsföring som nyttiga alternativ till standardalternativen innehåller de precis lika mycket kalorier per 100 gram som standardalternativet.

De två olika kategorierna av mat presenterades sen för testpersonerna i två olika rum. Ett rum som hade en tydlig skylt som hette nyttigare eller standard. Inne i rummen stod sen de tre livsmedlen framställda för deltagarna. Drinken var i en stor kanna och frukostflingorna samt coleslawn i skålar. Bredvid behållarna stod de tomma förpackningarna till respektive livsmedel så försökspersonerna visste vad det var.

Deltagarna fick därefter göra tre olika uppskattningar.

  1. Först skulle de försöka berätta hur många portioner eller ”servings” som varje behållare innehåll av respektive livsmedel.
  2. Därefter fick de servera sig själva en portion som de ansåg var lagom för dem själva
  3. Slutligen skulle deltagarna uppskatta hur mycket kalorier det var i deras egenserverade portion.

Förutom dessa uppskattningar fick deltagarna också uppge hur skyldiga de tror att de skulle kännt sig i fall de ätit upp den portion som de serverat sig själva. Totalt var det hela 186 personer som genomgick detta protokoll samt ett par andra test. Alla deltagarna fick gå in i båda rummen i en slumpmässig ordning.

Resultatet – en härlig blandning

Om du läste abstraktet till studien här ovanför så antar jag att du förväntar dig att jag här ska skriva att alla deltagarna tog mer mat när de trodde att det som de skulle äta var nyttigare och att de sen underskattade mängden kalorier i den maten.

Men det är faktiskt bara delvis sant i det här fallet. När det gäller skattningen av hur många ”servings” som varje förpackning innehöll underskattade försökspersonerna detta värde. De trodde alltså att en normalportion var större än det som tillverkarna räknar som en normalportion. Detta är ju mest ett problem i länder där kaloriangivelsen inte är per 100 gram utan istället anges per ”serving”. I dessa länder är det dock utan tvekan så att tillverkarna utnyttjar detta system och anger onaturligt små portioner för att på så sätt få varan att verka kalorisnål.

I Sverige kan man faktiskt se samma typ av taktik på framsidan av förpackningar där tillverkarna skriver saker så som ”endast 50 kcal per bit” eller liknande. På baksidan kan du dock läsa hur det verkligen står till med kaloritätheten.

När deltagarna sen skulle lägga upp en normalportion av de olika livsmedlen såg man endast en skillnad när det gällde coleslawn. Där tog deltagarna signifikant mer av den ”nyttiga” varianten jämfört med standardvarianten. Den gruppen av deltagare som främst drev på den trenden var feta män, alltså män med BMI över 30 och normalviktiga kvinnor.

När man tittade på subgrupperna för sig själv såg man också att normalviktiga kvinnor tog en större portion av Kelloggs Special K jämfört med Kelloggs Frosties.

I alla de andra testerna där deltagarna skulle lägga upp en normalportion såg man alltså ingen skillnad. Deltagarna hällde upp lika mycket dryck oavsett om det var mellanmjölk eller sprite och överlag tog deltagarna också lika mycket frukostflingor oavsett om det var Kelloggs Special K eller Kelloggs Frosties.

Skriv nyttigt och folk underskattar kalorimängden

När det gäller att skatta kalorimängden i de valda livsmedlen såg man en väldigt tydligt trend. Deltagarna trodde överlag att de livsmedel som marknadsfördes som nyttiga innehöll färre kalorier än standardvarianterna. Det enda undantaget från detta var feta män samt överviktiga och feta kvinnor som skattade mängden kalorier i mellanmjölk som de samma som sprite.

Folk känner sig fria att äta mycket ”nyttigt”

Det som jag tycker var mest slående i den här studien är att när deltagarna skulle ange hur ”skyldiga” de tror att de hade känt sig om de ätit av de olika livsmedlen i den här studien så uppgav de konsekvent att de skulle känna sig mer skyldiga om de åt standardvarianterna än de ”nyttiga” varianterna. Detta alltså trots att livsmedlen i själva verket innehöll precis lika många kalorier.

Deltagarna uppskattade en högre skuld om de åt standardlivsmedel jämfört med "nyttiga" livsmedel
Den skuld som deltagarna uppskattade att de skulle känna i fall de åt deras självvalda portion av de ”nyttiga” livsmedlen eller standardlivsmedlen

Här tycker jag dock att det tyvärr finns ett litet ”spöke” i den här statistiken och det är att man faktiskt jämfört mellanmjölk med läsk. Man kan ju diskutera om folk borde känna skuld överhuvudtaget ett att äta eller dricka men då det uppenbarligen är så tycker jag att folk med rätta ska ha lite sämre samvete efter att de druckit läsken än efter mjölken. För mjölk är ett långt mycket bättre livsmedel än läsk. Så detta kan ju förstöra statistiken något här ovanför.

I själva artikeln står det dock faktiskt att överviktiga män och kvinnor kände samma skuld av att dricka läsk som mellanmjölk så troligen har den jämförelsen inte förstört statistiken i grafen här ovanför allt för mycket.

Summering

Det här är inte första studien som visar den här typen av resultat och det är uppenbart att marknadsföring kan lura människor att tro att vissa livsmedel är nyttigare eller mindre kaloririka än andra.

Det som är intressant med den här studie är till exempel som författarna skriver i diskussionen:

Overweight individuals have been shown to select larger PS of the lower fat food22, 27 and in the present study the larger PS of ‘reduced fat’ coleslaw were driven mainly by the obese males. Although there is no clear rationale why overweight and obese subjects select larger portions, it may be due to their belief that lower fat foods are lower in ED and that the quantity eaten is irrelevant, and thus guilt free. However, this phenomenon is not necessarily confined to the obese since normal weight females estimated larger PS of the “healthier” cereal. This behaviour may have been driven by other factors most notably the marketing of the cereal has been directed at females and is associated with fitting into a little “red dress”.

Många som läser här regelbunden kan nog sitta och småle eller rent av klämma ur sig ett litet hånfullt skratt när vi ser reklamen för Kelloggs Special K på TV men faktum är att den reklamen fungerar. Det finns liksom en orsak till att den har gått på TV och i andra medier i en otrolig massa år nu.

Kelloggs Special K är skitmat. I mina ögon kan man nästintill sätta sig och äta en kaka till frukost och få i sig lika mycket ”nyttigt”. Men frågar du gemene man så säger nog de flesta att Kelloggs Special K är en ganska bra frukost. Denna åsikt är inte baserad på att de har läst innehållsförteckningen, eller för att de hört någon kunnig person säga det. Det är baserat på reklam från Kelloggs själva.

Avslutningsvis är här en väldigt kort presentation av Yoni Freedhoff som är något relaterad till det jag skrivit här men som i övrigt också är värd att lyssna på tycker jag.

1 svar på ”Äter folk mer om det står light på förpackningen?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *