Summering av avsnittet
AI summering. Längre ner finns hela avsnittet med komplett transkribering.
I veckans frågeavsnitt av Tyngre Träningssnack svarar Wille och Jacob på en lång rad lyssnarfrågor som spänner över allt från återhämtning och styrketräning till kostforskning och livsmedelsval. Avsnittet inleds med en genomgång av elstimuleringsapparater (som TENS och NMES) för återhämtning. Även om det finns vissa indikationer på att elstimulering kan minska upplevd träningsvärk, är forskningsläget skralt när det gäller faktisk prestationsförmåga och många äldre studier har snöat in på att mäta bortforsling av laktat – en premiss som inte visat sig vara avgörande för återhämtningen.
Därefter diskuteras varför man ofta blir akut hungrig efter tunga träningspass på gymmet trots att själva energiförbrukningen under styrketräning är relativt blygsam, samt praktiska och teoretiska skillnader mellan vassleprotein och EAA. Duon tar även upp periodiserat kolhydratsintag (”train low”) för konditionsidrottare, där nyare studier visar att kortare perioder med lägre kolhydratintag i kombination med kolhydratladdning inför tävling kan ge prestationsförbättringar. Vidare förklaras hur viktuppgång under graviditet påverkar fettcellerna och kroppens så kallade setpoint på längre sikt, samt varför epidemiologiska samband mellan mjölkkonsumtion och exempelvis prostatacancer eller benskörhet är svårbedömda på grund av omvänd kausalitet.
En stor del av samtalet ägnas åt en kritisk granskning av en ny översiktsartikel kring artificiella sötningsmedel, där författarna hävdar att det saknas bevis för att lightdrycker förebygger viktuppgång. Jacob och Wille reder ut varför detta är en halmgubbe och hur artikelförfattarna har bortsett från kontrollerade studier som tydligt visar att drycker med sötningsmedel är ett betydligt bättre alternativ än sockersötad läsk. De diskuterar även problematiken kring industrisponsrad forskning kontra ideologiskt driven forskning där orealistiska studieupplägg används för att driva en viss agenda.
Avslutningsvis avhandlas biomekanik och hävarmar inom styrketräning, där det klargörs hur kroppslängd, kroppsproportioner och muskelfästen styr relativ respektive absolut styrka – och hur oseriösa aktörer utnyttjar hävarmsprincipen i balanstester för att lura kunder. Dessutom betas frågor av kring huruvida ekologisk mat har några dokumenterade hälsofördelar för konsumenten, om cirkelfys kan ersätta klassisk konditionsträning för hjärnhälsan, om man kan leva på enbart potatis och ägg, hur blodsockerdippar förhåller sig till hunger samt hur satellitceller och testosteron kan förklara skillnader i muskelbyggning mellan män och kvinnor över tid.
På Tyngre Träningssnacks instagram hittar du bilder och klipp från avsnittet.
Visa avsnittets hålltider
Det här är en automatisk transkribering av detta avsnitt av podcasten Tyngre Träningssnack. Du kan trycka på varje tidpunkt i texten för att hoppa till precis den delen av avsnittet i youtubespelaren ovan.
Transkriberingen är genererad med hjälp av AI och innehåller därför vanligen några enklare fel.
Introduktion
00:00:22 – Wille: Hallå, hallå och varmt välkomna till ännu ett avsnitt av tyngre träningssnack. Jag heter Wille och med mig som vanligt har jag Jacob Gudiol.
00:00:30 – Jacob: Godmiddag Wille.
00:00:31 – Wille: Tjena, tjena. Hur är läget med dig?
00:00:33 – Jacob: Jodå, det tuffar väl på så att säga. Jag har precis suttit och beklagat mig här. Jag ska inte säga att det är super. I en halvtimme. Ja, jag är lite trött, lite trött.
00:00:44 – Wille: Det är föräldragrejer om vi ska sammanfatta. Ja, föräldrar och faktiskt lite renoveringsjobb och sånt grejs.
00:00:50 – Jacob: Och så vinter, kallt.
00:00:52 – Wille: Att det blåser som fan här. Det är ganska skönt när det är väldigt kallt på vintern, för då får jag på något sätt illusionen om att de här globala klimatförändringarna inte finns. Men sen kommer det dagen efter och så slår det om och så är det 10 plusgrader och pissregn och det blåser. Det känns verkligen som att vi har smält polarisarna för sista gången nu. Det är inget kul.
00:01:19 – Jacob: Men ni har inte snö där uppe heller?
00:01:21 – Wille: Jo, eller ja, du vet, det man brukar kalla för snö i Stockholm, men vi har haft väldigt mycket nu de senaste dagarna. Och sen så bara smälter det bort liksom, och så kommer det såhär sju minusgrader igen och sådär. Det kanske alltid har varit såhär, bara såhär confirmation bio, så att jag tycker att det har blivit sämre, men det har fan blivit sämre. Vi har ett frågeavsnitt i dag. Vi har som vanligt en hel del bra lyssnarfrågor. Jag tänker att vi drar igenom ungefär det vi hinner och det vi fastnar för.
Elstimulering (TENS/NMES) för återhämtning
00:01:55 – Wille: Det blir inte alla frågor som vi hinner med i dag. Jag tänker att vi börjar med en fråga av Linus Engström. Han frågar om för och nackdelar med sådana här Muscle Stim Devices. Det är väl någon elstimulering för musklerna, det som man kan kalla för TENS eller NMES i branschen. Han menar på att det finns en stigande användning av dem, att det börjar bli poppis och om de funkar och om det finns någon optimal dos för de här. Jag kollar lite på det här. Jag vet att jag tittade på det tidigare när jag tittade på återhämtning i allmänhet, men jag kollar lite på det nu för att se om det har kommit någonting nytt. Det är ett ganska understuderat område, det här med om man kan använda någon elstimuleringsapparat för att förbättra återhämtningen.
Antingen då på kort sikt, alltså om man tänker mellan träningspass, eller på lite längre sikt om man tänker att man ska återhämta sig från något träningspass för att klara av någonting några dagar senare. Det finns inte så mycket studier på det. Det är inga övertygande resultat direkt. Det man har studerat är väl ganska mycket med blodlaktat och man kan rensa bort det för att man har antagit att det ska vara bra att göra för att kunna förbättra prestationen inför ett träningspass eller en tävling som kommer ganska kort efter det förra. Man har också studerat… I några studier har man studerat lite mer prestationsmått, till exempel hoppförmåga eller något sådant där. Eller subjektiva mått som typ Hur ont gör det? Hur mycket träningsvärk har du?
Och sådana grejer. Och det finns lite positiva resultat. Det finns också en del som inte är sådär jättepositivt. Men överlag så skulle jag säga att de här subjektiva värdena, alltså typ hur mycket träningsvärk har du om du har använt den här elstimuleringen jämfört med om du inte har det. Det verkar vara lite mer positivt. Och sen när det gäller optimal dos, det finns ingen som vet. Det finns många olika protokoll för de här överhuvudtaget, alltså hur de funkar. Man skulle behöva väldigt, väldigt mycket mer forskning för att man ska kunna uttala sig om något optimalt protokoll. Jag vet inte riktigt om man är jättesugen på det, för jag tror inte att de flesta forskarna tror att det har så jättestor effekt egentligen. Tror du?
00:04:01 – Jacob: Ja, jag är väl med på slutsatsen där. Det jag tycker är roligt med allt det här, eller intressant, det är ju väldigt mycket studier, framförallt om vi tar 10, 15, 20 år tillbaka, som man skulle studera återhämtning. Men så tittar man bara på laktat eller mjölksyra. Jag tycker det är så roligt för man liksom bara hittat på en premiss då som de liksom förutsatt var sant. Exakt. Och sen så har de liksom bara arbetat utifrån det och så har man liksom kommit fram till massor med slutsatser. Det här funkar jättebra för återhämtningen för att det tar bort mjölksyran. Ingen har någonsin visat att mjölksyran är en viktig faktor när det gäller återhämtningen. Att det verkligen blir bättre återhämtning bara för att man minskar på så att man blir av med laktatet någon minut snabbare.
Det var min notering från det du snackar om. Det är ju en hel del sånt. Det är väl lite synd på sätt och vis mot forskningen idag. Många får den bilden att då tyckte man för 15 år sedan, 20 år sedan att det var så här. Det var väl antagligen en konsekvens av att man inte visste så jädra mycket. Jag var inom träningsfysiologi för 20 år sedan och då blev det liksom att vi måste säga något. Folk behöver konkreta råd nu. Hur ska vi kunna hjälpa en idrottare som kommer och frågar oss något? Ska vi bara säga att vi inte vet än. Kom tillbaka om 15 år. Då hade det varit svårt att sälja in sig själv och få mer pengar till forskning. Så det kanske blev att man drog lite för långt gångna växlar.
00:05:31 – Wille: Ja, för det man halkar in på ganska snabbt när man håller på att leta efter sådant här, det är att nu för tiden så kanske man börjar studera lite mer vad är trötthet och vad är i så fall då återhämtning? Och det är egentligen där man borde börja. Jag vet att jag kom in på någon väldigt intressant studie när man hade kollat på vad är trötthet för lagsportare? Alltså vad utgörs den av? Är det liksom centrala mekanismer eller perifera mekanismer? Börjar man förstå det, då kan man på något sätt börja förstå vad kan vi påverka och hur kan det påverka prestationen. Men om man börjar i änden att man ska studera en apparat och så har man någon sorts hittepå-premiss om att det är laktat man ska forsla bort. Då kommer man inte komma någon vart, för det är inte det som är problemet från början.
Så jag tror möjligen att det kan komma lite mer på det här området framöver, när man börjar förstå lite mer vad tröttheten faktiskt är för någonting. Men just nu så finns det ingenting jättevettigt att läsa om det.
Stor hunger efter hård styrketräning
00:06:28 – Wille: Nästa fråga som jag tycker är intressant är fotorgan, som ställer en fråga om
00:06:33 – Jacob: när man har tagit i ordentligt på gymmet så blir man så jäkla hungrig och om man då behöver äta mycket för att kompensera för det här.
00:06:40 – Wille: Han är lite inne på det själv, att det kanske inte riktigt är så att när man blir hungrig efter gymmet att man har gjort av med så pass mycket energi att man måste fylla på Och så är det ju. Det är ju ganska försumbart egentligen, den energin man gör av med på gymmet. Självklart beroende på vad man gör, men om man tränar någon sorts vanlig träning som inte är väldigt, väldigt högintensiv, typ crossfit-liknande under en längre tid, så är det inte sådär jätte, jättemycket mer energi man gör av med jämfört med att ta en längre promenad eller någonting. Så att den där hungerkänslan kanske beror på någonting annat än att man har någon sorts akut energibrist, eller vad man ska säga. Vad tror du?
00:07:14 – Jacob: Ja alltså det här med jättehungern efter träning. Den känner jag också igen. Det får man ju. Särskilt när man har liksom… När man kört mer intensivt upplever jag. Alltså fotbollsmatch eller man har varit och kört frivändningar, stötar, knäböj och massa annat på gymmet. Alltså det är inte inbillning. Det tror jag inte på något sätt att man känner sig hungrig på det sättet. Om man verkligen behöver eller inte det är ju en helt annan fråga. Jag tror ju mycket på att man ska följa hungern på sätt och vis. Jag tror att faran som vi kanske har idag för oss är att man, som jag själv också ganska ofta gör, att jag kommer hem från träningen och så äter jag min vanliga middag. Kanske tar en extra portion. Och sen är jag fortfarande hungrig på kvällen.
Och då är det inte alltid att jag är så duktig så att jag liksom ger mig på att göra liksom Ja kanske knäckebrödsmackor eller lite gröt eller vad man nu vill käka. Fruktsallad eller något sånt där. Utan det blir istället att man tar fram lite mörk choklad och så sätter man sig framför tvn med det. Och det är väl det jag skulle säga att det där kan du nog bli fel för vissa personer. Men annars tror jag bara liksom är man hungrig så får man ju äta. Så länge man äter bra mat så tror jag det liksom alltid fixar sig för de allra flesta. Sen så märker man ju snabbt om vågen går uppför och det inte ser ut som det är muskler som går upp så får man ju börja tänka till liksom.
00:08:48 – Wille: Man ska dra nytta av det postanabola fönstret då, menar du?
00:08:52 – Jacob: Ja, det ska man göra alltid. Ät efter träningen.
Har vassleprotein någon fördel jämfört med EAA?
00:08:58 – Wille: Har vassle någon fördel gentemot EAA? Frågar Texas-Andreas. Vad säger du där?
00:09:07 – Jacob: Alltså det är alltid det här när man ska jämföra EAA och Vassle och de här kosttillskotten. Fördel teoretiskt kan man ju alltid diskutera. Fördel praktiskt blir något helt annat att säga att det finns något. Det snackas faktiskt en del numera om att just ett mjölkprotein att det är andra faktorer i det. ut över aminosyrorna då. Som också skulle kunna biverka anabola, skulle vara mer positivt än bara EAA. I längden. Det är väl en ganska öppen fråga fortfarande. Fördelarna med EAA är ju då att dels så slipper du det här kanske mjölkiga som vissa inte tycker om med proteinryggarna. Och att det blir lite färre kalorier. Det är väl det jag skulle säga. Det är de sakerna som skiljer Vassle och EAA. Alltså när man ska göra ett praktiskt val tycker jag.
Det här med teoretiska Det går väl inte riktigt att säga om det ena är bättre än det andra nu. Och om det skulle gå att säga så är det antagligen ingen stor sak att bry sig om.
00:10:14 – Wille: Nej, det finns väl ingen som har studerat det på längre sikt och jämfört de två tillskotten?
00:10:19 – Jacob: Nej, jag tror faktiskt inte det finns en enda studie som jämför dem samtidigt rakt av heller. Det finns samma forskargrupper som har tittat på båda två i olika studier och sedan har de liksom jämfört sina resultat däremellan. Men då är det ju inte Då är det inte samma försökspersoner och så här och då blir det alltid mycket mer osäkert. Men det är ändå samma forskargrupp med samma metoder så det borde, det är ju bättre än att det är två olika grupper som gör det, men… Nej, det, det, det… Det är en ganska öppen fråga om man skulle säga så. Jag, jag tror väl EAA rent hypotetiskt då skulle kunna ha lite mer fördelar, men… Jag vet faktiskt inte.
00:10:55 – Wille: Välj efter smak, helt enkelt.
00:10:57 – Jacob: Välj efter smak och kalorier.
Periodiserat kolhydratsintag och "train low"
00:11:00 – Wille: Friheten89 ställer en fråga som relateras till någonting som vi snackade om i tyngre rubriker. Det var en studie där man hade studerat LCHF för konditionsidrottare, eller gångare i det fallet, och sett att det är sämre än en periodiserad kost eller en mer kolhydratrik kost när det gäller prestation. Och hennes fråga är egentligen då hur ofta man bör train low. Då handlar det om det här periodiserade konceptet att man kan lägga in kanske träningspass där man är låg på kolhydrater eller att man kanske sover med låga kolhydratsdepåer eller någonting sådant där. Men att man i största allmänhet har ett ganska högt kolhydratsintag i sin kost. Och jag skulle säga att det finns ingen riktigt som vet det i nuläget. Alltså, vad är den optimala periodiseringen?
Eller optimal kommer man naturligtvis aldrig komma fram till, men det finns väl egentligen ingen som har något koncept som är jättemycket bättre än något annat i nuläget, eller vad tycker du?
00:12:02 – Jacob: Alltså, det kom ju någon studie för, det var nog bara någon månad sedan, där de faktiskt hade visat ett upplägg som fungerar. Vet jag inte hur vi ska få fram, jag ska leta upp vad studien heter. Här har vi den, den heter Paradiseation of Carbohydrate Intake Short-Term Effects on Performance. Publicerad i sin tidskrift som heter Nutriants. Där visar de faktiskt ett upplägg som faktiskt förbättrar prestationen med 3%. på kort tid faktiskt. Jag tror det var en vecka med var sak. Det var under en vecka bara så det är väldigt smidigt på det sättet. Att man liksom bara ger det ett par dagar på lågkolhydratskost. Låter kroppen liksom få igång fettförbränningen lite mer eller fettoxidationen. Och sen att man då hittar ett sätt att få in kolhydraterna igen inför en tävling.
De har gjort samma sak, samma grupp har gjort samma upplägg i en annan studie där de också visat på löpning och cykling. Så det kan man väl kolla upp. Jag delade en artikel om det här också i Runnersworld, den amerikanska varianten, för en månad sedan kanske. I sociala medier. Så det funkar och det behöver inte vara något sånt här jätteupplägg. Sen om det funkar på alla, det i snitt ger 3 procent. Det betyder inte att det ger dig 3 procent och sådana här saker.
00:13:33 – Wille: För det finns ju, det är ju väldigt poppis inom cyklingen att hålla på såhär och periodisera kolhydrater och generellt att dra ner lite mer på kolhydrater än man har gjort tidigare. Och det, alltså där finns det ju förmodligen hur många olika koncept som helst som de kör med inom lagen. Alltså att det beror på liksom vilken nutritionist du har, vilken kock du har och sådär hur det blir då liksom. Och det finns förmodligen väldigt många sätt att göra det på. Den här tanken att man ska göra det och lägga upp det på det här sättet är ju inte jättegammal heller, i alla fall inom forskningen. Så jag tror att om fem, sex år kommer du säkert ha mer och bättre info på det här än vad vi har nu.
00:14:07 – Jacob: Mm. Det tror jag också.
Graviditet, amning och kroppens setpoint för vikt
00:14:09 – Jacob: Vi har en annan fråga här från någon som heter Anna. Det här med att kroppens celler minns vad en gång vägt som mest och därefter alltid skulle vilja ligga på den vikten även efter att du minskat i vikt. Hur fungerar det efter amning? Inom parentes då, efter en graviditet. Gör cellerna skillnad på vikten för själva bebisen samt vätska eller räknar cellerna med det inom samma paket som så kallade amningsdepåer? Ökar bröstförlängning och allt annat. Olika exempel på ifall en gått upp cirka 12 kilo som en graviditet strax väga eller om man går upp lite extra. Jag antar att det här är kopplat lite till det vi pratade om i förra avsnittet. Det här med setpoint. Har man en gång vägt mycket så är det en hel del som talar för att det är svårare att gå ner och hålla normalvikt igen.
Kontra hur det var innan man gick upp i vikt. Så om du väger 70 kg nu så är det lättare för dig att hålla det än om du skulle gå upp och väga 85 kg och sen gå ner till 70 kg igen. Även om du gör det på ganska kort tid, ett år, så finns det ändå en hel del som talar för att man blir annorlunda fysiologiskt. Det blir en tuffare situation att fortsätta hålla 70-kilosvikten. När jag pratar graviditet så epidemiologiskt så är det faktiskt så att kvinnor brukar gå upp lite i vikt efter, alltså i samband med sin graviditet. Inte bara på grund av barnet då, men jag menar efter. Alltså kvinnor om vi säger att de väger i snitt 60 kg när de blir gravida. Så väger de kanske i snitt 63-64 kg. Jag vet inte exakt hur många kilo det är. Men man brukar gå upp lite i vikt där.
Det här effekten om vi pratar bara på fettcellnivå. Då handlar det om hur stora fettsorterna blir. Alltså hur fyllda de blir med fett. Så där ska det inte vara någon effekt alls från graviditeten egentligen. Alltså från själva barnet? Ja precis. Alltså vätskegrejerna och det här. Utan det är fett i fettcellerna. Så när de sväller upp så blir det liksom annorlunda där. Och det ska inte vara något med graviditeten. Men nu är det ju så att det är en stor procent av kvinnor som går upp i vikt som gör det mer än vad man då anser vara bäst, normalt, optimalt eller hur man ska formulera det. Det finns ju rekommendationer när det gäller viktuppgång för gravida. Är man normalviktig från början så ska man gå upp någonstans mellan 12-16 kg brukar det ligga omkring.
Och där det är väldigt många som går upp mer i vikt än så. Och det blir ett problem då för då är det fettcellerna som sväller också. Jag tror det finns siffror från Sverige för några år sedan. Jag skrev om det på träningslära. Det är bara en tredjedel som följer rekommendationerna när det gäller viktuppgång. Och de allra flesta av de andra de går upp för mycket i vikt då. Och då är det ju mer vikt, alltså onödig vikt. Det är inte vikt som hade behövts för att fostret ska få det de behöver. Utan det blir antagligen mer i fettcellerna. Och då är vi i den situationen igen som vi pratade om här, att du går upp i vikt. Även om du sen tappar det extra fettet under ramningen då så är det mycket möjligt att det är en av orsakerna till att kvinnor tenderar att väga lite mer något år efter graviditeten eller födseln än vad de gjorde innan de blev gravida.
00:17:32 – Wille: Vet du om detsamma gäller för papporna?
00:17:35 – Jacob: Jag vet att det finns epidemiologi som visar att pappor går upp i vikt efter graviditeten.
00:17:41 – Wille: För det känns ju som att en del av effekterna som är liksom försämrad sömn, totalt förändrade levnadsvanor, helt andra ansvarsområden, säkerhetskrävande kost och sånt där, det kontrollerar ju med pappan till viss del.
00:17:53 – Jacob: Ja. Så där är det mycket sånt som kan spela in också. Det är antagligen en kombination av alltid. Det är ju alltid svårt att isolera de här sakerna. Så kan det ju bara vara att man inte pallar laga riktigt lika mycket mat första månaderna, att det blir mer snabbmat och sådana saker. Det går liksom aldrig att isolera det. Men generellt sett kan man säga att du vill liksom inte lägga på dig onödigt mycket fettmassa oavsett var du är i livet rent situationsmässigt. I alla situationer där det är studerat så verkar det vara så att det är svårt att bli av med igen och det försämrar hälsovärdena under tiden. Så det är väl det man kan säga under graviditeten. Det här med att man ska liksom äta för två och så. Det är väl inga som sagt officiella råd.
Utan det är bara att fortsätta försöka äta bra. Sen är det ju svårt. Många mår ju illa och har svårt att få i sig mat överhuvudtaget. Man får göra så gott man kan. Det är inte mer än så.
Mjölkkonsumtion, vassle, kasein och prostatacancer
00:18:53 – Wille: Aktiv Värnamo frågar om, eller hävdar att vi tidigare har pratat om sambandet mellan prostatacancer och mjölkkonsumtion. Jag har inget direkt minne av det här, men frågan är i alla fall om det gäller för både vassle och kasein, eller om det finns någon skillnad. Min uppfattning är väl att det snarare är andra saker i mjölken som skulle vara kopplade, alltså kalcium och liknande.
00:19:13 – Jacob: Kalcium är väl det man har som huvudhypotes numera, att det skulle vara orsaken. Sen Alltså veganerna skyllde ju det på casin för att de hade en råttstudie som tycktes stödja det på 80-talet. Sen har de liksom hållit kvar vid den berättelsen. Alltså det borde ju… Framförallt så är detta ju epidemiologi så det är inte säkert att det gäller för mjölk ens egentligen utan att det bara är ett samband. Sen är det ett ganska konsekvent samband så det är mycket möjligt att det är just något med prostatacancern och mjölken som höjer risken. Men det är svårundersökt och man vet ju som sagt inte riktigt vad det är i mjölken. Gäller det då vassle och kasino så är det ju ännu svårare att säga. Men om det gäller mjölken så är det väl sannolikheten lägre att det gäller för vassle och kasein också för det innehåller mindre saker än mjölken.
Men det är fortfarande en chansning överallt där. Man får köra på vad man vill där på något sätt och vis. När har vi pratat om det här tidigare?
00:20:25 – Wille: Jag kommer inte ihåg, vi har inte haft med någon gäst när vi pratar om prostatacancer?
00:20:29 – Jacob: Nej, men jag tror vi har nämnt mjölk i några avsnitt där det bara varit du och jag. Om det varit frågor eller om det varit att vi diskuterat allmänt det här. Vi nämnde det faktiskt när Emma Frans var med som exempel på epidemiologin, att den har visat Att folk lyfter fram sin enskilda studie där som bevisar att mjölk är dåligt och så missar de liksom hela paketet där det finns studier som visar att mjölk är positivt också. Antagligen handlar det mycket mer om vad mjölk associeras med i den regionen där man gör studierna. I Sverige så har man ju haft den här bilden av att mjölk ger starka ben. Och att det är jättebra med kalcium för starka ben. Om man då hittar hos äldre personer att de som dricker mer mjölk har mer osteoporos. Så kan det lika väl bero på att de vet att min mamma hade osteoporos och doktorn sagt till mig att jag börjar få skör benstomme.
Att de börjar dricka mer mjölk som deras sätt att behandla problemet. Och sen när man börjar studera dem. Så frågar man dricker du mycket mjölk? Ja, jag dricker mycket mjölk och sen så trillar de och bryter höften liksom ett år senare. Och så skyller man på mjölken då när det i själva verket kan ha varit att de liksom var utsatta redan från början och det mjölken liksom var ett försök att fixa det som inte räckte till eller som inte gjorde någon skillnad eller vad som helst. Och i andra delar av världen så kan liksom mjölk vara något helt annat. Man associerar det med andra saker och då blir det en positiv sak istället för hälsan. Det är jättesvårt med epidemiologin när det gäller sådana saker.
00:22:04 – Wille: Snyggt illustrerat problemet med korrelation och kausalitet med mjölkkonsumtion och folk som trillar.
Kombinera explosiv träning och hypertrofi i samma pass
00:22:14 – Wille: Nästa fråga här är Cheal som frågar om man kan kombinera snabb styrketräning för explosivitet, till exempel olika hopp och liknande med hypertrofiträning i samma pass. Alltså typ att man kör några hoppövningar och liknande och sen kör sin hypertrofi efteråt. Och det kan man ju självklart göra, men jag tror att om man ska tänka generellt kring det här med att kombinera olika träningsformer som liknar varandra, men är relativt olika ändå, så är det väl bättre att separera dem. Alltså att det tillför ingenting att göra det under samma pass, förutom att man kanske sparar tid.
00:22:53 – Jacob: Nej precis, och det är framförallt tidsaspekten som alltid blir intressant. Sen skulle man ju kunna argumentera för att liksom det här… Att de explosiva delarna kan användas för att liksom potentiera. Alltså få en lite starkare helt enkelt när man gör sakerna långsammare senare. Men då blir det ju att man använder det egentligen inte för att träna det utan man använder det för att förbättra på det som kommer senare i träningen. Men generellt sett separera så mycket man kan och någonstans så ska det vara rimligt. Det är inga problem att kombinera de här sakerna. Du kommer bli bättre i båda grejerna, absolut. Sen om du skulle bli släggkastare på elitnivå som vi hade med Kjellander när han pratade här. Så kanske man vill köra det ena på förmiddagen och det andra på eftermiddagen eller sådana här saker.
Att man ändå försöker separera på olika typer av träning i tid. Men det är små, små effekter om de finns där. Kan man träna tio gånger i veckan så gör det.
00:23:56 – Wille: Det var som när vi pratade med Daniela om det här med att kombinera styrketräning och konditionsträning. Det går ju att kombinera, men om man kan pussla så är det ju bättre att göra det. Kan du köra de här hoppövningarna på den dagen när du kör din bänkpress istället för din knäböj, då kanske du inte har lika mycket interaktionseffekter eller negativ interaktionseffekt. Så det, kan man pussla så försöker man ju göra det. Men det är som du säger, det är klart att det är, göra det ändå. Det går att få bra gains ändå.
00:24:27 – Jacob: Utan problem särskilt. Alltså detta är ju ändå två liknande, vad säger jag, aspekter av prestationen. Alltså snabb explosivitet och ren styrka. Så det kanske varit ännu mer… Om vi tar kondition och styrka, där har du stor kontrast. Har du snabbhet styrka så har du lite mindre kontrast. Snabbstyrka och styrka då, det är ju väldigt liten skillnad i det egentligen. Alltså vad det går ut på. Så det kan man absolut liksom köra kombinerat utan problem och bli bra på båda sakerna. Sen är det ju liksom, har du tid att köra tio gånger i veckan? Nej, men dela på det då. Om det är det du vill bli optimalt bäst på på något sätt och vis. Men annars så skit i det. Bara kör på. Här är en annan fråga här från en Jonas Blom.
Ny rapport om sötningsmedel, vikt och sponsrad forskning
00:25:25 – Jacob: Som undrar kring en ny rapport som publicerats om sötningsmedel, artificiella sötningsmedel i den här Plus Medicine eller vad den heter. Jag har inte nämnt den här, jag brukar ju alltid dela och kommentera sådana saker men jag brukar ibland bara strunta i det om det inte får någon uppmärksamhet i Sverige egentligen för att det blir mycket. Det är tråkigt att bara vara den som är negativ hela tiden. Den här rapporten då i princip så de vill väl eller det verkar som att de försöker likställa liksom sötningsmedel med socker. Att man ska vara lika negativ mot sötningsmedel så här. Och deras huvudpoäng då att det inte finns någon konsistens evidens för att dryck med sötningsmedel förebygger viktuppgång. Och därför att man då inte ska promota det som något alternativ eller så här.
Men alltså det här är ju sådana man kallar för… Det är inte en systematisk översiktsartikel eller något sånt här. Utan det är deras åsikt mer eller mindre. Och de har ignorerat en hel del. Vi säger att det här att det skulle förebygga viktutgång. Nej det har man ju inte men samtidigt har ju faktiskt studier på det här. Det är ändå 18 månaders studier på skolungdomar där man gav den ena gruppen en dryck med en sukralosötad saftdryckvariant och den andra fick en sockersötad saftdryckvariant. Där såg man efter 18 månader att de som fick det. Det här var bara liksom en storlek med mera som en sån här liten tetraförpackning. 25 centiliter eller 30 centiliter per dag. Att de som fick den här 25-30 centiliter per dag med socker gick upp mer i vikt.
Alltså deras värden blev sämre än vad det blev för gruppen som fick sukralos. Så det har vi som visar att det liksom är bättre. Vi har den här sexmånadersstudien från Danmark där de gav dem Man säger antingen en liter vanlig läsk eller en liter lightläsk eller en liter mjölk eller en liter vatten. Läskgruppen gick upp i vikt. Gruppen som fick light eller sockerdrycken gick upp i vikt. Gruppen som fick lightdryck höll vikten lika stabilt som gruppen som fick vatten. Så med den här studien eller den här rapporten. De avfärdar ju en del i sin liksom… Där finns inga studier. Så säger de, där finns lite studier med de industrisponsrade så de struntar vi i. De säger liksom inte varför de struntar i dem. Tar den här danska studien så var ju inte den fullt ut industrisponsrad.
Utan de hade liksom bidragit med all dryck och sådana här saker. Och det… Ja, alltså jag vet inte. Det är liksom… Jag tycker det är solklart att säga att läsk med socker är mycket sämre sötningsmedel med socker. Du har kortstudier på det, du har de här lite längre studierna på det, du har djurstudier på det. Du har bara rent mekanistiskt liksom, hur skulle du kunna gå upp lika mycket i vikt med lightryck som med socker? Och då har man de här förklaringarna att det skulle höja hungern i andra tillfällen så här, men det har man ju inte kunnat visa överhuvudtaget.
00:28:49 – Wille: Är det inte lite av en halmgubbe att säga att vi inte har lyckats visa att det förebygger viktuppgång? Men det är väl ingen riktigt som säger att det ska göra det. Det är väl snarare lite mer som du säger, att det är bättre än sockersötade drycker. Men det är ju en annan sak.
00:29:02 – Jacob: Och lite det här med liksom, alltså det är ju ett problem. De har ju till och med blivit stämda där nu, Coca-Cola, för att man försöker mörka forskningen, eller mörka vetenskapen kring socker i dryck då i USA med sina sponsrade studier, men framförallt det här med marknadsföring och de har det här life science institute som sponsrar, både sponsrar studier och gör liksom lobbying och sådana här saker. Och det är ju ett problem, men sen samtidigt alltså, vem fan ska studera de här andra livsmedlen om inte de som säljer dem? Det är ju ganska absurt. Ska vi ha läkemedelsföretag som tar fram läkemedel och sen så ska vi i staten betala studierna på de här läkemedlen bara för att läkemedelsföretagen säger att vi tror det funkar.
00:29:52 – Wille: Hundratusentals deltagare. Ja, precis. Det skulle inte funka.
00:29:57 – Jacob: Det som måste till är ju bättre kontroll, bättre tillvägagångssätt som gör risken för fusk mycket, mycket mindre och som gör det bättre kontrollerbart och sånt här. Och det har man ju bättrat på de senaste åren. Och det är också därför de här sakerna uppdagas mer och mer. Att de har liksom Men de flesta nyheterna som har varit är ju liksom kring grejer som hände på 60-70-talet. Det är inte så det fungerar längre. Men visst, man kan ju alltid hålla upp det här och säga, men det är ju som du säger, det är ju en liten halmgubbe och det finns ju ingen… Jag tycker, nej, jag vet, jag har svårt att köpa den här artikeln. Att man ska likställa det med läsk bara för att det typ säljs av läsktillverkarna. Nej, jag vet inte mycket mer man ska säga om det.
Men de har i princip förkastat alla studierna som finns för att de inte tycker de är bra. Och så drar de i slutsatsen då att det finns inga bevis för att det förebygger viktuppgång. Vilket då bara, nej, det är inte det som är poängen liksom kanske att förebygga viktuppgång. Vad förebygger viktuppgång? Vad har vi för evidens då?
00:31:11 – Wille: Det var det jag tänkte på också. Finns det så mycket sådant? Det finns inget jättebra läkemedel för det. Nej, det finns inget som förebygger viktuppgång heller. Nej, och det är fel frågeställning. Det handlar snarare om vad som är dåligt. Vi har egentligen ingenting som är positivt. Om du inte bara ska dra det till att ät saker som gör att du inte går upp i vikt. Ja, det förebygger ju viktuppgång. Men jag vet inte, det känns som att det är fel frågeställning.
00:31:35 – Jacob: Ja, det är en väldigt hög ribba. Det är en väldigt, väldigt hög ribba. Hur ska man kunna visa detta? Och framförallt, vilken forskare skulle ge sig på att vilja bevisa det här? Och ta statliga skattepengar eller något sådant. Hur skulle du sälja in det här till staten? Du, jag vill göra en långsiktig studie här på två år som visar att lightlisk inte får dig att gå upp i vikt. Och så kommer de säga, ja varför ska du ha av de miljonerna till det? Vi är mer intresserade av vad folk inte ska äta så att de slutar gå upp i vikt.
00:32:09 – Wille: Det blir, nej, jag köper inte alls den.
00:32:13 – Jacob: Men det är mycket sådana här opinion pieces som släpper. Forskare har ju sina grejer. Även om det är publicerat i en vetenskaplig tidskrift, de ger ju sina referenser, de försöker motivera sina beslut. Det är systematiska översiktsartiklar, det är där du har evidensen. Den stödjer inte vad de tycker i den här artikeln.
00:32:34 – Wille: Nej, man ska ju säga att skillnaden mellan en sån här narrative review, eller när man skriver vad man tycker med stöd av forskning, och en systematisk översikt är att i en systematisk översikt beskriver du hur du har fått fram det som du har valt ut, så att nästa person kan göra om det här om man nu vill det. Och om man då inte kommer fram till samma resultat, då beror det på att man är oense om vissa saker, och då går det att se vad man är oense om. Så till exempel som i ditt fall då, att du kanske tycker att de har missat vissa studier, men du vet ju inte hur de har valt ut sina studier, så det går ju liksom inte att veta varför de inte är med. Som oinsatt går det inte att veta vilka studier som finns, för man kan inte lita på den översikten. Det är som du säger, det ska till en systematisk översikt för att det ska vara evidens.
Sen är det klart att sådana saker kan tillföra saker i debattläget.
00:33:20 – Jacob: Alltså det här, jag vet inte, jag tycker trenden överlag, det är så mycket bara förkasta bara för vad det kommer ifrån. Det kommer inte funka den vägen. Jag tror forskningsmässigt så är det typ två tredjedelar av all forskning är industribetald. Man kan liksom inte bara plocka bort de pengarna och tro att någonting ska funka liksom vetenskapsmässigt. Utan det man behöver är bättre regler. Man behöver hitta sätt att liksom kunna förbättra det här. Jag vet. Johnny Fredhoff hade något förslag där. Det är nog svårt att få med företagen på. Men det är liksom. Det är något sätt att via. Liksom helt plötsligt. Ja men läskföretag. Du slänger in pengar i en pott. Jag vill att ni studerar våra livsmedel ungefär. Så har ni en pott här och sen så får jag liksom…
De får bara slänga in pengarna där och sen så får olika forskare skicka in sina ansökningar så har du någon… Något universitet eller organ eller vad som helst som liksom då fördelar pengarna därefter och sen så får forskarna göra vad de vill med pengarna.
00:34:23 – Wille: Ja, det är ju skitbra, för om du kommer fram till att cola är dåligt, då tycker Pepsi att det är skitbra, så du har fortfarande chans att få mer pengar. Så hela den här grejen att man säger att man inte ska bita den handen som föder dig, det försvinner ju lite när man har alla i den potten på något sätt.
00:34:39 – Jacob: Ja, jag vet inte. Men det är liksom, det hade de antagligen kanske inte, de hade ju antagligen inte velat skicka in så mycket pengar. Det är ju mycket pengar som de uppenbarligen ger till. Alltså det är inte så att, det är som vi pratat om det här, det är inte fusk många gånger. Utan de hittar forskarna som är mest skeptiska av en eller annan orsak. Och så ger de dem extra mycket pengar så att de kan synas extra mycket. Och sen är de ju jättebra på det här också. Det är ju sällan det kommer studier sponsrade av Coca-Cola som inte får en press release med sig.
00:35:08 – SPEAKER_00: Alltså som får ett genomslag i media.
00:35:10 – Jacob: Där är de också väldigt duktiga. De vet ju vilka stringar de ska dra i för att deras studier, när de väl publiceras, ska få rubriker. Man ska inte missta det.
00:35:22 – Wille: Man ska inte missta det att de försöker sälja sin produkt. Så är det bara. Det det handlar om om man vill ta reda på sanningen, det är att motverka det så mycket som möjligt. Det är precis det du är inne på, reglera det helt enkelt. Minska deras påverkan på resultaten, det är det det handlar om. För att de kommer vilja att resultaten ska vara bra. Man är ju naiv och man tror någonting annat liksom. Men man kan ju samtidigt inte förkasta forskningen bara för att den har, eller för att industrin har varit inblandad i den, för då hade vi inte haft mycket läkemedelsforskning till exempel.
00:35:51 – Jacob: Och det är det, jag vet inte, det är väldigt, där det är många, samtidigt när vi kommer till kostsidan, så är det ju många som är på, om man säger, andra sidan då, som kanske är väldigt mycket anti den här betalda forskningen och kola, så som jag tycker beter sig mer som idioter. kan jag väl säga. De är inte intresserade av att göra det rimligt. Det är liksom inga rimliga frågeställningar. Titta här, om vi dubblar på kalorierna med 80 procent med hjälp av läsk så försämras deras hälsa. Nej, vilken överraskning. Och så ska det målas upp som att det speglar hur det är att dricka läsk och hålla vikten. Det är inte heller en rättvis studie. Jag vet att det finns Det finns tre studier nu där man jämför effekten av att låta folk dricka läsk eller lightläsk medan de försöker gå ner i vikt.
En av de här studierna är industrisponsrarna. I den studien så såg man en liten fördel för lightläsk. Att det på något sätt skulle få dem att följa dieten lite bättre. De kanske får det här söta ändå. Sen finns det två studier som inte är sponsrade av läskindustrin. Som båda visar att vattenvarning är bättre istället för lightläsk. Men läser man metoddelen här så båda de studierna man sett att lightläsk varit sämre än vatten. så har man uttryckligen sagt till försökspersonerna att de inte får dricka lightläsken till maten. Utan de ska dricka den EFTER middagen. Och liksom bara… Men vem gör det? Vem liksom äter klart sin middag och sen öppnar liksom en Cola Light-burk och dricker upp det? De ska väl få dricka lightläsken precis när de vill.
Om vi vill veta hur det fungerar i det verkliga livet. Alltså när vi ger rekommendationer. För vi kommer inte säga till folk. Ja, nej, om du ska dricka lightläsken så drick den inte efter middagen.
00:37:55 – Wille: För där skulle det ju. Om man ska spåna idéer.
00:37:58 – Jacob: Det skulle ju kunna vara så att det blir så där. Att det söta ändå är gott. Och så går de runt. Oj, det var gott med lite sött. Och så har de ätit klart och så blir det då att de kanske nallar på kakan eller något sånt där liksom senare trots att de inte ska göra det under dieten. Eller att de blir lite hungrigare framöver eller vad som helst. Medan om man dricker det till måltiden så gör det att man blir lite mer nöjd under måltiden och slutar den lite tidigare och därför går ner lite mer i vikt.
00:38:25 – Wille: Det är i alla fall en till variabel som man introducerar om man… Och det är en helt onödig variabel? Ja, men om man ändrar på det, för då har man ju inte bara studerat lightläsk vs. vatten, utan då har man ju studerat en modell av lightläsk vs. vatten, alltså om man gör på ett visst sätt. Är det ett väldigt underligt upplägg i alla fall?
00:38:40 – Jacob: Jag fattar inte alls varför man ska sätta det som regel till deltagarna, att när du har ätit middag så ska du dricka vatten eller lightläsk efter, va?
00:38:48 – Wille: Jag tänkte bara när du sa det här att jag skulle aldrig få för mig att dricka läsk till mat. Alltså om det inte är hamburgare eller något liknande då. Men det… Jag skulle inte kunna tänka mig typ göra en pasta och sätta mig och dra upp en lightläsk. Gör du inte? Nej, usch.
00:39:01 – Jacob: – Junus trycker jag. Junus light. – Till maten?
00:39:04 – Wille: – Jaja. – Ja, men det pajar ju. Måste ju paja det fullständigt, eller? – Det beror på vad man äter, såklart. – I och för sig, du äter ju bara ingredienser. Du äter ju inte mat. – Ja, men i alla fall, det är ett konstigt upplägg där, tycker jag.
00:39:17 – Jacob: Då kan man ju inte jämföra de här två studierna rakt av, tycker jag heller. Eller de här tre studierna, och säga liksom jag tittade industrisponsrade och visade att lightless var bättre. Det var klart ni gjorde det. Medan här är det den riktiga sanna forskningen som visar att… Vad fan gör en exakt likadan studie och visar att resultatet blir annorlunda då istället för att blanda in grejer. Det är mycket sånt där också. Jag vet det var någon översiktsartikel de tittade på. Fruktos, hur farligt det är för hälsan då. Där de tittat på doserna som används i de här studierna. Jag tror det var 10 eller 15 procent av studierna som använde realistiska doser. Alla de andra studierna låg liksom uppe på 100 gram, 150 gram fruktos.
Och det blev det dubbla mängden om du ska få det med hjälp av socker då i vanliga som vanligen får det. Så att det är åt båda hållen där. Gör läskindustrin ett konstigt upplägg så får de mycket skit för sitt upplägg. Gör däremot de här som inte gillar läsk konstiga upplägg så är det nästan ingen som ifrågasätter. Så det är lurigt åt det hållet också.
00:40:23 – Wille: Ideologi hör ju inte hemma i vetenskap. Det fuckar ju upp det fullständigt. Ja, det blir mycket om socker.
Kroppslängd, hävarmar och relativ kontra absolut styrka
00:40:34 – Wille: SweatsmileRep frågar om det är en fördel att vara kort för att vara stark på grund av att man då har kortare hävarmar. Vi var väl inne på det här i något av våra tidigare frågeavsnitt då vi pratade om kineserna och deras tyngdlyftare.
00:40:48 – Jacob: Ja precis. Kort, vi pratar relativ styrka. Korta personer är starkare relativt till sin kroppsvikt. De här som lyfter 3-4 gånger sin kroppsvikt i olika baslyft och sådana här saker. Det är oftast korta personer. De har helt enkelt en fördel därför att vikt är ju en effekt av volym. alla tre dimensionerna medans styrka då mer handlar om radien eller diametern på en muskel. Så den tjockaste delen av muskeln är väl det som mest kolliderar med hur stark du är. Medans då vikten handlar ju både om hur tjockt det är på tjockaste stället och hur lång hela muskeln är. Ju längre du blir, desto mindre stark blir du i förhållande till din kroppsvikt.
00:41:47 – Wille: Man kan säga att det beror inte på att man har längre hävarmar. Proportionerna på kroppsdelarna har ju väldigt stor impact på hur mycket man kan lyfta. Det är det här när man pratar om vinklar inom styrkesporterna. Men att vara lång, om du har bra proportioner för en knäböj, det är ingen nackdel. Därför att hävarmarna är ju relativt till din totala kroppslängd och din totala styrka och så vidare. Så om man tar exemplet här som frågeställaren gör att om man håller ut någonting med en rak arm så är det jobbigare än att hålla ut det med böjd arm. Men det är inte riktigt samma sak, för så är det ju. Därför att då blir det en kortare hävarm. Men det är ju i relation till min egen styrka. Om jag vore längre så blir det ju inte jobbigare bara för att min arm är längre.
00:42:31 – Jacob: Men där blir det ju alltså… En längre person är mindre sannolik och klarar lika mycket. Just för att de har längre armar och diametern på muskeln ökar inte i samma proportion. Exakt. Så i snitt så kommer antagligen kortare personer vara bättre på att hålla ut en vikt relaterat till deras kroppsvikt. Rakt ut på raka armar. Men om vi tar absolut styrka så är det alltid en fördel att vara stor. Alltså det finns ju en orsak till att strongmans är liksom 1,95 eller 2,05. De är väldigt väldigt stora för att helt enkelt en stor kropp mer muskler. Mer muskler, mer styrka. Ju större desto bättre i princip är det när det gäller att vara stark. Det är därför superviktarna är starkast. De här 150-170-kilospersonerna. Tittar du sen på vad de gör i kroppsvikt.
Världens bästa bänkpressar de tar inte ens dubbla kroppsvikten i bänkpress.
00:43:29 – Wille: Inte ens.
00:43:31 – Jacob: Jag klarar inte heller det kan jag säga. Men där är ju många i min viktklass som liksom ligger på 80 kilo som klarar att bänka 160. Så där har vi liksom det här relativa styrkan. Alltså hur mycket klarar du i förhållande till din kroppsvikt? Jag klarar med den dubbla kroppsvikten i bänkpress. Då kommer du hitta flera av de lättare viktklasserna. Men om du tar liksom bara vem lyfter mest vikt, då är det alltid de stora personerna. Alltså långa, tunga. För där blir helt enkelt mer muskler på dem. Så fördel att vara kort för att vara stark, det beror på om vi pratar relativ eller absolut styrka. Och sen blir det ju mycket mer med… I snitt så kommer en kortare person ha kortare lårben och då har de antagligen bättre hävarmar för knäböj som Wille pratade om här innan.
Men det kan fortfarande vara en lång person som har korta lårben och ändå får jättebra vinklar i knäböj. Så kan det finnas en kort person med långa lårben som fortfarande har dåliga vinklar trots att den personen är kort.
00:44:27 – Wille: Det handlar om förhållande till övriga kroppsdelar. Det gäller inte bara att ha korta lårben, utan det måste vara i förhållande till överkroppen till exempel. Det var det jag menade med att när man pratar om hävarmar, då pratar man om förhållanden mellan kroppsdelar. Det är ju när man pratar om de yttre hävarmarna. Ska man prata om de inre hävarmarna, då är det hur vi ser ut om du skulle skala bort huden och fett och sånt. Och så ser du var musklerna fäster någonstans. Det gör ju en jävla skillnad.
00:44:51 – Jacob: Ja, där är det ganska stora skillnader. Om vi tar bicepsfästet så har man ju sett att det kan skilja 50-70% på hur lång hävarmen är. Och det låter inte så mycket. Om vi har någon som har en hävarm som bicepsmuskeln fäster en centimeter in på underarmen. Kontra om den fäster en och en halv centimeter in. Det innebär att den här personen får 50% så mycket effekt från sin bicepsmuskel. Så även om musklerna är lika stora så kanske den ena curlar med 20 kg och den andra curlar med 30 kg. Utan att de egentligen har olika starka muskler, det är bara var muskeln har bestämt att fästa sig och det är ju gener. Och det är också därför vissa verkar vara helt groteskt starka. Det är inte bara träning, det är alltid en kombination av gener och träning.
00:45:40 – Wille: Man vill illustrera den här principen för sig själv, så kan man göra så att man kan gå och öppna en dörr, och så ska man försöka stänga den på två olika sätt. Om man vill vara den här svaga personen som har dåliga hävarmar, då kan man göra så att man går så att man är närmast gångjärnen på dörren, och så trycker man där allt vad man har och försöker stänga dörren. Och så kommer man se att det är ganska svårt att göra det så. Och så öppnar man dörren igen och man väl lyckas stänga den och så går man och ställer sig på andra sidan där handtaget sitter och så försöker man stänga dörren där och så tar man i allt vad man kan. Då kommer man typ ramla igenom dörren för att man är så jävla stark där. Det är skillnaden. Var applicerar du kraften någonstans?
Det gör en jättestor skillnad. Det här illustreras ju av en gammal skröna, jag vet inte om det faktiskt var så, men att ryssarna, man säger ju alltid att det här var ryssarna någon gång på 80-talet eller 70-talet. De flyttade hävarmarna på bröstmusklerna för att deras kastidrottare skulle bli bättre. Det blir man ju ett tag, tills den går av. Då gör det ont. Jag vet inte om det var så, men det är en briljant princip iallafall.
00:46:44 – Jacob: Vi kan ta lite snedsteg där. Det här nyttjas ju också av många Humbug-förespråkare som ska lura folk. Ja, titta nu har jag korrigerat din ryggrad eller nu har du slutat äta gluten. Drick mitt tillskott här så ska du se hur starkt det är. Istället för att de då låter dig lyfta en vikt såklart, vilket är standardiserat. Så ber de dig ta ut armarna ungefär. Rakt ut på sidan och så trycker de ner dina armar. Och sen så ger de mig då sitt magiska piller. De här… Powerbands. Powerbalansarmbanden. De gjorde också det när de skulle sälja sina grejer. Och så sätter de på dig det här armbandet eller ger dig en vetebulle som Ulf Schidman gjorde på TV4. Och sen så trycker de ju igen men då trycker de ju bara på ett annat ställe på armarna. Så innan kanske de tryckte liksom långt in och då känner du dig ganska stark.
Och så ger han dig vetebullen och så trycker han bara en decimeter längre ut på armen. Och då blir det skitjobbigt för dig. Eller om de ger dig power balance-armbandet. Du vet, trycker dem långt ut på armen innan. Så känner du oj vad svag jag är. Så sätter de på armbandet så trycker de lite längre in och så känner du dig starkare. Ett annat knep som du måste nyttja är ju vad man puttar åt. Står du på ett ben eller något sådant där i mitten och liksom ska balansera. Så håller du balansen väldigt bra om någon trycker armen in mot dig. Medan om någon trycker armen utifrån dig så kommer du genast tappa din tyngdpunkt och trilla ner. Och så ser det ut som du har jättedålig balans. Men det är ju bara de som luras. Men det här används faktiskt ganska ofta just när man ska visa att åh titta mitt test eller min träning har gjort effekt.
Alltså ska man visa det. Sätt dem i en benpress och låt dem trycka på. Hade Shima gjort det med vetebullen så hade du antagligen tryckt bättre efter bullen för att du varit lite gladare. Det är inte en chans att du blir svagare av det.
00:48:35 – Wille: Jag vete fan asså om någon kommer trycka in en fralla sådär i munnen och så bara… Skulle någon dra i mig i armen. Det känns som…
00:48:42 – Jacob: Det hade inte hunnit svälja det där som sa de i programmet. Det hade inte hunnit svälja det. Nej men det funkar fort!
00:48:48 – Wille: Bryts ner i munnen. Ja det är bra. Ett bra exempel på varför man ska ha koll på sin biomekanik så kan man avslöja sådana där bluffar. Eller flytta senor om man vill dopa sina idrottare.
Finns det några hälsofördelar med ekologisk mat?
00:49:07 – Wille: Woworkout frågar om det finns några hälsofördelar med att äta ekologiskt. Jag vet att du har skrivit en del om det här förr i tiden.
00:49:15 – Jacob: Mm. Där finns inte en enda dokumenterad fördel med att äta ekologiskt.
00:49:21 – Wille: För personen i sig menar du då eller?
00:49:24 – Jacob: Ja. Ja, alltså det finns hälsofördelar för dig att köpa ekologiska bananer för de som jobbar på bananplantagen i Sydamerika. Där finns det hälsofördelar. I alla fall framförallt förr men fortfarande. Det säljs ju knappt vanliga bananer längre har jag märkt. Det är väldigt svårt att hitta dem. Har du letat? Har du försökt? Jag försöker inte köpa dem. Jag köper ekologiska där men jag tittar efter det då och då för att jag liksom är nyfiken. Och så ibland när man ska liksom Man är inne på Ica och så ska man köpa bananer och så blir det självscanning. Så står det alltid ekologiska bananer. Så får man titta vad det var jag tog men så är det bara ekologiska bananer. Så där finns det fördelar för personerna som jobbar på plantagen.
Särskilt i de här utvecklingsländerna kallar man inte det riktigt längre. Men alla förstår vad jag menar. Fattigare länder där de inte riktigt har samma reglering för att skydda arbetare och så här. För dem finns det fördelar. För dig som privatperson när du går och köper i affären finns det inga kända fördelar här överhuvudtaget. Det som folk kommer att komma med är Coops reklam. Du äter frukter med lite spårämne av bekämpningsmedel kvar och så hittar du lite spårämne av bekämpningsmedel i urinen. Och så slutar du äta eller börjar äta ekologiskt istället så hittar du lite mindre spårämne av bekämpningsmedel i urinen. Vilket då målas upp som att det var ju bra mindre gifter. Men det är ju inte giftigt. Det var vi inne på förra avsnittet.
Det är ju inte giftigt. Det är ju det som är grejen. Bara för att en stor dos är giftig så innebär inte det att en liten dos är giftig. Det finns liksom ingen… Tittar man epidemiologiskt, man följer de som äter ekologiskt och de som inte äter ekologiskt. Det är ingen skillnad i hälsa. Det finns lite kortare interventionsstudier där man ger ekologisk mat till vissa människor. Det händer liksom ingenting. Det är klart man kan ju alltid argumentera för att det här kommer hända om du gör det konsekvent i 30 år så kommer du må bättre. Vill man tro på det Fine, gör det. Men då ska man ju säga det här om vi satsar pengar igen liksom. Som vi brukar säga att då satsar du liksom pengar på en riktig riktig högoddsare. Det är väldigt osannolikt att det ska stämma att det är något farligt med det här.
Och äta. Och en rolig grej där också som kan vara intressant att veta. Alltså när man gör de här testerna. Det är ju ett konsekvent mönster egentligen sedan början på 90-talet. 90-talet överlag. Det blir bättre och bättre även med den icke ekologiska. Det är mindre miljögifter, mindre bekämpningsmedel. Allting i maten nu än vad det var på 70, 80, 90-talet. Men då var det ingen som var rädd. Det är inga tydliga mönster för att någonting farligt skulle ha skett med människorna som åt maten på den kosten eller på den tiden. Nej. Inga fördelar. Tar man vitaminer, mineraler och sådana här saker så är det skillnader och alltid skillnader. Beroende på hur någonting växer upp, vilken jord det växte upp på, när det skördades och så här.
Så du kan köpa en konventionell Tomat som är mycket mer näringsrik än en ekologisk bara för att den har varit på bättre jordar eller fått mer solljus eller skördats vid bättre tidpunkter och såna här saker. Och vice versa. Så där är liksom inte heller någonting att hänga upp sig på. Problemet är inte att man äter om man äter ekologisk broccoli eller inte. Problemet är att man äter för lite broccoli. Så nej, inga hälsofördelar på den punkten.
00:53:08 – Wille: Smakar inte bättre heller.
00:53:10 – Jacob: Den har folk jättesvårt för. Det finns mycket studier som jämför det här. Du bakar bröd på ekologiska produkter. Du bakar det på vanliga. Och så ber man folk skatta vad som är godast. De har ingen aning. Du tillagar en rätt med kyckling som är ekologisk eller vanlig kyckling. Folk har ingen aning. Men däremot säger du till dem att det är ekologiskt så spelar det ingen roll om du ger dem ekologiskt eller inte. För då tycker de att det smakar bättre. Så lärdomen här är ju att om du har gäster hemma, bjud dem på ekologiskt. Säg att allt är ekologiskt. Bara köp det billigaste du hittar, säg att allt är ekologiskt. Då blir det mycket godare enligt dina gäster.
00:53:45 – Wille: Jag är ju lite såhär, jag är ju aningen anti-ekologisk för att jag tycker att det är dyrare. Sen ogillar jag trender överlag på det sättet. Men en grej som jag stör mig på, det här är ju bara confirmation-bias naturligtvis från min sida. Du vet de här kryddorna, man köper såna här kryddor levande i en kruka liksom. De blir ju bara sämre och sämre. Alltså, koriander nu är ju så patetisk så det finns inte. Och de är ju alltid ekologiska. Och jag tycker att det här som sagt har blivit sämre och sämre. Men går man och köper en riktig såhär pirat koriander från någon såhär butik lite längre ut i förorterna, då är det ju kanon. Alltså då kan man få en kvist som ser ut, du vet, som, ser ut som en riktig bunt som man kan få verkligen. Och då känner jag verkligen såhär att det här är det här jävla ekologiskt som gör att det blir sämre.
De blir mjäkigare och mjäkigare, den här koriandern.
00:54:34 – Jacob: Nej, ekologiskt är ju lurigt. Det finns fördelar med vissa livsmedel. Köper man frukt som inte är från Sverige överlag kan man väl säga. Eller i alla fall som inte är från Europa så finns det nog fördelar för arbetarna. Att köpa det ekologiska just för att de har antagligen haft en bättre arbetssituation. Och miljömässigt i det området där det här har tagits fram så är det också bättre med det ekologiska. Men i Sverige har vi hårda regler även för det som inte är ekologiskt. Där är inte mycket större fördelar för ekologiskt är det även miljömässigt och djurens hälsomässiga skäl och sådana saker. Sen är det skillnader såklart. Det är skillnader. Är man väldigt noga med det där så kan man givetvis köpa ekologiskt ändå. Men man ska vara mer medveten om att det inte alltid blir bättre bara för att det heter ekologiskt.
Det är det som är problemet med ekologiskt. Det är ju processmål. Alltså det handlar bara om att så länge du följer dessa reglerna så får du kalla det ekologiskt. Det är inte så länge du gör det bättre än alla andra så får du kalla det ekologiskt. Det är det jag stör mig på när det gäller ekologiskt. Det ska ju vara utfallsmål. Tänk om du kunnat gå i affären och säga att jag köper den här mjölken för att den har gett hälften så mycket utsläpp som den andra mjölken. För att de har liksom följt de här processerna och man har utvärderat det. Men ekologiskt utvärderar ju i princip inte. Alltså det är bara liksom, ja men följ reglerna så hoppas vi det blir bättre. Och det har man ju visat att det blir det inte alltid. I många situationer blir det bättre, i vissa situationer blir det sämre.
Oftast verkar det inte spela någon större roll. Så ja, välj vad ni vill.
00:56:21 – Wille: Vi har ju ett långt avsnitt med Georg Andersson i början av vår karriär där som man kan lyssna på. Jag var ganska sömnig om jag minns det rätt.
00:56:29 – Jacob: Ja, det var ett sent påstående. – Ja, det var det.
Willes träningsmål och löptider inför 2017
00:56:34 – Wille: C.Karlsson frågar vilket mitt stora träningsmål är under 2017. Ska jag svara på det, eller?
00:56:41 – Jacob: – Ja.
00:56:42 – Wille: – Jag har ett mål. Jag har en sån här funktion på min klocka. Den kan förutsäga hur snabbt jag kommer springa olika lopp.
00:56:54 – Jacob: Det här är lite roligt.
00:56:57 – Wille: Den går på 5 km, 10 km, halvmaraton och maraton. Jag har aldrig sprungit ett maraton. Jag skulle inte kunna göra det. Jag hade gått sönder efter halva max. Jag skulle springa ett maraton på 2,53.
00:57:09 – Jacob: springa halvmaraton på 1.22.53, springa 5 km på 18.04 och 10 km på 37.29.
00:57:18 – Wille: Jag tror inte att jag kommer lägga mig där riktigt i år. 37.29 på 10 km, men någonstans kring 38 kanske, ska jag försöka komma ner till. Om man tänker att mitt förra… Jag gjorde 10 km på 39.26, tror jag var det officiella resultatet på Midnattsloppet förra året. Men det roliga vore egentligen att utvärdera hur väl den här Race Predictorn stämmer, för den har ju bara tagit något sånt här hittepå-mått på min, inom citationstecken, VO2-max och sen så utgått från det och bedömt att jag borde ungefär springa ett maraton på under tre timmar. Det har blivit roligt.
00:57:55 – Jacob: Men det kanske är en metal spärr hos dig bara. Du kan göra det egentligen.
00:57:58 – Wille: Alltså jag tror att det är en…
00:57:59 – Jacob: Det objektiva måttet säger något annat än din.
00:58:02 – Wille: Jag tror att det är mer hållfasthetsspärr alltså. Jag tror att det hade gått sönder rent fysiskt.
Kan cirkelfys ge samma effekt på hjärnan som konditionsträning?
00:58:07 – Jacob: Ja, precis.
00:58:10 – Wille: Mr Potatisman ställer en fråga om vårt avsnitt med Anders Hansen, psykiatrikern. där vi diskuterade vikten av konditionsträning. Premissen är ju då att konditionsträning är så himla tråkigt, så går det att få samma effekt av till exempel cirkelfys. Alltså då gäller det då på den mentala hälsan. Alltså det man ska ha klart för sig är att Konditionsträning är ju, om man bara säger det så, så kan ju det innefatta cirkelfys om man förbättrar sin kondition, för då är det ju konditionsträning. Men alltså, konditionsträning, cirkelfys är ju inte samma sak som att ge sig ut på ett långpass på två timmar. Det ger ju inte samma effekter på kroppen. Så att nej, det är inte samma sak. På något sätt måste det vara en skillnad. Sen om det är bättre eller sämre, det vet jag inte.
00:58:52 – Jacob: Ja, och sen som vi sa här när Anders var med, att det mesta av studierna är liksom gjorda på väldigt strikt standardiserad konditionsträning överlag. Då kan man säga att det funkar. För mycket av det andra så är det lite mer vi vet inte. Sen är det faktiskt en hel del studier numera på skolungdomar där man har ökat på deras gymnastiklektioner eller att de har fått fysisk aktivitet i skolan där de har ställt sig upp och gjort lite burpeesliknande grejer eller så här under skoltiden. Fem minuter varje timme och så. Och då har man ju, det kan man ju säga, det är ju inte ren och skär konditionsträning där. Det är inte så att skoleleverna liksom, på med löpskorna och så ut och spring 45 minuter en gång om dagen. För då hade man ju inte fått någon följsamhet överhuvudtaget.
Så där är ju positiva effekter från det andra också. Sen vad som är optimalt och bästa, det vet man ju inte riktigt. Men man kan väl säga att ren och skär styrketräning där du inte får igång pulsen på samma sätt. Där du inte får igång den här blodgenomströmningen och syreupptagningen. Den verkar inte ha samma positiva effekter just på det kognitiva då, alltså hjärnans funktion. Som det här med att få igång flåset och få igång blodsockret. Men jag skulle nog gissa på att en cirkelfys hade kunnat komma med likvärdiga resultat.
01:00:11 – Wille: Det tror jag också egentligen. I alla fall likvärdiga, och framförallt om man tänker på att om man inte vill göra den andra formen av träning, då är det helt meningslöst att försöka sig på det. För det kräver ju ganska mycket att faktiskt få till den regelbundenheten som man behöver för att få någon effekt på hjärnan. Så att om man då hellre kan göra den här cirkelfys-träningen, så även om det är en skillnad i resultat så tror jag att man kan strunta i det, för att om det blir av så är det ändå bättre. Ganska tråkigt svar, men det brukar vara så.
Kan man leva på ett enskilt livsmedel som potatis eller ägg?
01:00:42 – Jacob: Nästa fråga var rolig. Från samma kille. Mr Potatisman igen då. Han frågar, finns det något enskilt livsmedel som en person kan leva på? Exempelvis ägg eller potatis. Alltså endast det då, tänker jag. Här är ju lite frågan liksom. Leva på hur länge och från när? Man kan väl säga att som vuxen person så tål vi mycket. Vi klarar oss väldigt lång tid på en väldigt ensidig kost. Potatis finns det ju folk som har käkat liksom bara potatis i tre månader. Och liksom fått bättre hälsovärden. Ägg hade du säkert kunnat komma också en bra bit på. Så det man behöver om vi ska vara krassa så är det ju. Du behöver lite Omega 3. Du behöver lite Omega 6. Och du behöver proteinmängden. Det är liksom det som är essentiellt. Sen har vi ju lite sådana här vitaminer som du inte klarar dig med om det är brist för länge.
Och då kanske det blir mest de vattenlösliga vitaminerna som kommer. Där det blir problem först. De vattenlösliga de kan vi inte lagra i några större mängder i kroppen. Utan då måste vi äta lite mer regelbundet. Medan man har de fettlösliga som vitamin D. Kanske det mest kända där vi bygger upp nivåerna i princip. I alla fall här i Norden så bygger de flesta upp sina nivåer över sommaren. Och sen finns det lagrat i fettväven och i kroppen och sen så kan det hålla nivåerna höga även under vinterhalvåret när vi inte producerar lika mycket från solljus. Eller inte producerar något alls från solljus men vi får i oss lite från maten och sådär. Så där är ju lite frågan hur länge pratar vi liksom? Ett par månader så finns det mycket saker du hade kunnat leva på utan att liksom få några större problem.
Ägg och potatis. Potatis är väl, det är ju ett vegetabiliskt B12 och sådär på lång sikt. Men som sagt, för att vara ett vegetabiliskt så är det ett väldigt näringsrikt livsmedel. Du hade kunnat leva på det jättelänge. Hade du kombinerat ägg och potatis så tror jag nästan det hade varit safe. Och klarar dig liksom väldigt, väldigt lång tid.
01:02:52 – Wille: Det roliga är väl att komma på, vad är det sämsta man kan överleva på? Typ snabbnudlar eller nånting? Alltså… För det innehåller ju ganska…
01:03:01 – Jacob: Sätta kriterier, vad är det sämsta du klarar dig en månad på? För det är ganska proteinfattigt, även om det såklart måste innehålla en del i de där nudlarna, men… Ja. Men alltså, man klarar ju sig. Det är ju också liksom… Vad pratar vi om? Vi pratar om att leva på. Vi tar fånglägren under andra världskriget. Det var väl mest bröd och vatten. De levde ju. Ingen livskvalitet, såklart. Men liksom, man överlever. Kontra att må bra och frodas då, så att säga. Det är stor skillnad på de bitarna också. Något vegetabiliskt, något animaliskt så hade du nog klarat dig väldigt länge och ändå mått väl. Väldigt länge menar jag tre, fyra månader kanske. Det hade nog varit bättre att kombinera det. Man kan kanske säga två matgrupper.
Grönsaker och kött hade du klarat dig jättebra på. Eller ägg och grönsaker. Så en lite lurig fråga.
01:04:05 – Wille: Jag misstänker att det finns någon intressekonflikt där från potatismannen. Han vill att du ska säga potatis.
01:04:12 – Jacob: Han skulle vilja höra potatis där. Men man kan det. Potatis är en ganska bra tid. Mr Potatisman.
Blodsockersvängningar, GI och skakig hungerkänsla
01:04:29 – Jacob: Två sista frågor från samma person här. Rickard Dahl. I en podd nyligen pratade ni om blodsockerkontroll och när man gett folk mätare så kolliderar inte blodsocker med hunger. Men det finns en viss typ av hunger där man är skakig och som oftare kommer efter att man ätit väldigt glykemisk mat. Jag antar att de menar höglykemisk då. Tidigare på dagen. Det tror jag alla har upplevt. Det måste ändå vara kopplat till svängningar i blodsockret eller? Skakig. Har du upplevt det Wille? – Nej.
01:05:01 – Wille: Alltså irriterad, okoncentrerad om man blir väldigt hungrig. Men aldrig skakig.
01:05:10 – Jacob: – Nej, alltså jag… Jag brukar inte reagera så mycket på det här. Min fru brukar alltid påpeka att jag inte fattar när jag är hungrig. Sen äter jag för mycket. Det är gott att äta mycket oavsett om jag är hungrig eller inte. Sen kan jag gå en hel dag utan att tänka på det. Det finns studier som antyder att en snabb minskning av blodsockret skulle kunna trigga en hunger för stunden. Inte att blodsockret är lågt så här utan att det kanske dimper av någon orsak. Lite mer och det är ju mest hos diabetiker då att när de tar sin insulin. Att även om blodsockret inte blir lågt så kanske de, oj mitt blodsocker blir högt nu tar jag lite insulintin och så får de liksom en snabbare dipp för stunden. Att hjärnan då skulle kunna känna av det här.
Christian Benedict var inne lite på det när han pratade om att hjärnan verkar vara väldigt väldigt. Eller hans hypotes var att hjärnan är mycket känsligare för de här små små variationerna i blodsocker. Så där skulle vi kunna vara något sånt. Men jag kan väl inte säga mer än att det finns tre studier av den här typen där folk har fått en blodsockermätare. Själva då fått liksom gå runt, skriva dagbok och mäta sitt blodsocker och ange hur hungriga de tycker de är och så här. Och där är liksom ingen korrelation mellan hur blodsockret ligger och hur hungriga folk tycker de är. Det här att blodsockret verkligen dippar också ska man ju säga att det är faktiskt något som främst sker hos unga, smala, vältränade personer. Alltså de med väldigt hög insulinkänslighet för det är de som är bra på att ta upp blodsockret.
Problemet för en En överviktig eller metabolt sjuk person, det är ju faktiskt att blodsockret inte går ner. Det är ju inte att det dimper för fort, som man brukar prata om när man pratar om de här kurvorna. Utan problemet är att när du mäter blodsockret två timmar senare så är det fortfarande högt. Det är för högt. Att du liksom äter och blodsockret går upp och sen kommer det inte ner igen. Det är det som är problemet. Problemet är inte att det liksom dyker ner och det hamnar för lågt. Utan det sker bara hos de här smala fysiskt aktiva personerna med hög insulinkänslighet som kanske dricker en sportdryck och väldigt snabbt får upp en topp och där liksom kroppen reagerar lika fort och så kan den liksom inte justera det exakt. Men de här personerna ska jag säga också, de här unga personerna.
De märker inte av några symtom av det här heller, att blodsockret blir lägre. Man har ju sett, det var ju snack ett tag där om att man skulle äta höglykemisk mat innan man skulle prestera. Alltså inte springa eller tävla så här just för att då blir blodsockret lågt precis när du skulle börja tävla eller prestera. Grejen var ju bara att när man väl testade dem och de kunde prestera och tävla så presterade de lika bra ändå oavsett om kurvan liksom damp ner eller inte. Och det är återigen det här att det är fortfarande inom ett fysiologiskt normalspann. Så det verkar inte ha någon större effekt där. Sen det är ju inte färdigutforskat kan man väl inte säga. Det fanns någon annan studie jag skrev om på tyngre nyligen där man vid två olika situationer fick samma personer äta samma sak och så fick de ett dropp samtidigt.
Utan att veta vad det fanns i droppet och så på ett av de här tillfällena så var det glukos, alltså socker i droppet då. Så de åt sin mat och så fick de mer socker via droppet vilket gjorde att de fick en jättetopp i blodsocker den gången. Och den andra gången fick de då bara vara en koksaltlösning så då hände det inget mer med blodsockret. Men de här grupperna, det var ingen skillnad i hur mätta de blev av sin middag och det var ingen skillnad i hur hungriga de var senare när blodsockret började gå ner för båda grupperna. Trots att den ena gruppen hade haft mycket högre blodsocker för stunden. Så det finns helt enkelt inget experimentellt stöd för att det är det här med blodsocker. Och då tycker jag inte att man ska gå runt och säga att det är blodsocker.
Man kan ju bara säga att jag blir hungrig ibland tre timmar efter jag ätit den här maten så jag äter inte den maten. Och sen kan man liksom nöja sig med det. För det blir ju liksom det här att så fort man säger att det är blodsockret så likställer man då potatisen med en bulle. Eller med en kaka. För att båda två har ju blodsockret och då ska ju båda två ha den här effekten att de blir hungriga senare. Men så är det inte. Utan liksom… Hitta inte på de fysiologiska förklaringarna. För då sveper man med många andra livsmedel som kanske inte ska vara med där. Utan man hittar på en förklaring som inte stämmer. Det är väl lite det här med att socker i sig själv skulle vara livsfarligt. Då har vi målat upp frukt som farligt också. Det kanske vi inte ska göra utan vi ska bara säga att det finns jättemycket mat med större mängder tillsatt socker som inte är bra.
Som får oss att vilja äta för mycket, som är näringsfattigt och som kanske ger en metabol påverkan på sikt som vi inte vill ha för vår hälsas skull och så vidare.
01:10:11 – Wille: Nyanserat. Det blir bökigt när jag ska handla. Jag måste tänka på det.
Bygger män och kvinnor proportionellt lika mycket muskler?
01:10:18 – Jacob: Sista frågan. Samma Rickard Dahl. Jacob med K, då vet jag inte om man menar Pappenjev eller om man menar mig. Sa det att kvinnor verkar bygga mindre muskler än män över tid. Men det finns studier som tyder på att det inte stämmer att även fast utgångsläget är annorlunda så bygger både män och kvinnor proportionellt lika mycket. Diskutera gärna. Nu vet jag inte om det är Papinniemi som satt den där. Jag skulle kunna tro att det är det här muskelminneavsnittet vi hade med Silander. Och det jag sa där och det är jag i princip 100% på att jag sa.
01:10:50 – Wille: Pappiniemi stavar också med C för övrigt.
01:10:52 – Jacob: Gör han det?
01:10:52 – Wille: Ja.
01:10:54 – Jacob: Okej, ja men då är det antagligen mig han menar. Ja, förlåt. Jag skulle i princip 100% vara säker på att jag sa det även i avsnittet men man ska väl aldrig lita på sitt minne fullt ut så jag får lyssna tillbaka på avsnittet senare. Det jag sa var ju faktiskt just det här att man har visat att procentuellt så ökar kvinnor och män lika mycket i början. När de börjar styrketräna. Och det vi pratade om då med Silander var ju att på sikt att muskeln skulle bli mer beroende av en satellit-selektivering. Och att man då skulle kunna öka sin volym på muskelmassan för det. Vi tar från min bakgrund här, jag känner att jag blir jätterörd. Våra muskelceller är lite speciella. För att de har inte bara en cellkärna. De flesta andra celler i kroppen har bara en cellkärna och sen är det liksom en boll runt med allting som en cellkärna försörjer.
Medan en muskelcell är egentligen samma sak som vi kallar för muskelfiber. Det är synonymer. Och i den här muskelfibern eller muskelcellen så finns det många kärnor. Och varje sån här kärna då, tron eller det man, ja, det är väl nästan väl… Jag hade satsat lite pengar på det, jag hade inte satsat på mitt hus. Det är den ledande hypotesen så kan man säga. Ja, precis. Det är att när väl muskeln börjar växa så till sist så liksom har man maxat ut kapaciteten för de cellerna som finns i muskelfiber redan från början och då behövs det fler muskelceller till muskelfiber eller muskelceller för att det ska kunna fortsätta växa. Det är där satellitcellerna kommer in. När vi styrketränar så aktiveras de här satellitcellerna och blir till muskelceller.
Och där är väl tanken eller tron då att män är bättre på det här och att testosteron spelar roll där. Det var väl lite det som i alla fall de resultat vi än så länge har fått från Silander. De har ju faktiskt inte blivit klara med biopsiproverna än. Det resultatet han fick fram var att det var skillnad på män och kvinnorna. Eller det verkar finnas skillnad på män och kvinnorna. Och det jag lade fram som hypotes då för honom skulle vara att män då just är bättre på det här med satellitcellerna. Så att när man väl har kommit till den här nivån att man har maxat ut muskelns kapacitet för stunden. Så behöver vi fler celler att komma in och det är männen bättre på. Det jag sa då med det här med män och kvinnor det är att man ser de här en-månaders-, två-, tremånadersstudierna att män ökar lika mycket som kvinnor procentuellt.
Men det jag ville säga då eller som jag lade som hypotes är att när vi går förbi den tiden. Alltså när de har kört ett halvår, ett år. När de börjar maxa ut den här kapaciteten för kärnorna som redan finns i cellen. Att där kommer vi börja se en skillnad på män och kvinnor. Men det är ju som sagt, det var ju min hypotes. Det han skriver här att de ökar lika mycket procentuellt. Det är jag som sagt ganska säker på att jag har sagt också. Jag håller med i det han skriver där. Jag bara tror att när vi kommer längre in i det så kommer det finnas en skillnad på män och kvinnor.
01:14:02 – Wille: Med reservation då för att det kan vara Pappingemi som har suttit och svamlat på något annat ställe. Han skulle mycket väl kunna ha sagt fel.
01:14:08 – Jacob: Absolut. Vi tar inget ansvar för det i alla fall.
01:14:14 – Wille: Ja, jag tror vi nöjer oss där. Som sagt så var det väldigt mycket bra frågor. Det som begränsar oss idag är främst tiden. Jag måste tillbaka och jobba nämligen. Så jag tror vi avslutar där och så hörs vi när vi hörs.
01:14:26 – Jacob: Ja, ha det bra.
