Summering av avsnittet

AI summering. Längre ner finns hela avsnittet med komplett transkribering.

I det här avsnittet av Tyngre Träningssnack gästas Wille och Jacob av forskaren Daniel Berglind och näringsfysiologen David Jonsson för att diskutera vad som händer med kroppen och våra vanor under och efter matintensiva högtider som jul och nyår. Samtalet inleds med en genomgång av hur kortvarig överätning påverkar kroppsvikten, där både fyllda glykogenlager, vätska och en faktisk fettinlagring spelar in. Studier från olika länder visar tydligt att människors vikt tenderar att öka i samband med kulturella högtider och att en del av denna viktökning ofta blir bestående över tid, vilket på sikt bidrar till den gradvisa viktuppgång många upplever i vuxen ålder.

En central del av diskussionen kretsar kring varför vi så lätt äter för mycket vid bufféer och högtider samt hur vår omgivning styr vårt beteende. När vi befinner oss i sociala sammanhang och har tillgång till ett stort urval av energität och välsmakande mat ökar intaget markant. Panelen diskuterar även biologiska och beteendemässiga förklaringar till varför det är svårt att bli av med de extra kilona efteråt, däribland hypoteser om kroppens set point, påverkan på hypotalamus, förändrad tarmbiota och leptinresistens samt hur hjärnans dopamin- och belöningssystem vänjer sig vid ett högt intag av belönande livsmedel.

Vidare avhandlas hur man kan skapa mer gynnsamma förutsättningar i sin vardag utan att enbart förlita sig på viljestyrka och självkontroll. Eftersom de flesta val kring mat och rörelse sker omedvetet lyfter gästerna fram vikten av att forma sin egen nærmiljö, exempelvis genom att inte ha godis och snacks synligt hemma eller på arbetsplatsen. De går också igenom vanliga fallgropar när man försöker kompensera med träning, där många överskattar sin energiförbrukning under träningspasset och samtidigt underskattar hur mycket energi maten faktiskt innehåller. Istället för extrema förbud föreslås strategier som att basera måltiderna på mättande, fiberrika och mindre energitäta livsmedel som grönsaker, rotfrukter och magra proteinkällor.

Avsnittet berör även nyårslöften, hållbara livsstilsförändringar och populära trender i början av året. Studier på bland annat fetmakirurgi och viktkontroll visar att långsiktig framgång sällan handlar om tillfälliga kurer, utan om att hitta rutiner och motionsformer som man genuint trivs med i vardagen. Gästerna diskuterar också periodisk fasta, som kan ha intressanta effekter på bland annat insulinkänslighet och tarmflora samt hjälpa vissa att lära känna sina hungersignaler, men betonar att metoden måste passa individen. Trender som detoxkurer och gröna juicer granskas kritiskt utifrån toxikologiska principer om att dosen avgör giftigheten, samt det faktum att mixad och pressad mat ofta förlorar den mättnadseffekt och de fibrer som hela grönsaker och frukter ger.

Avslutningsvis lyfts blicken till ett bredare folkhälso- och samhällsperspektiv på både kost och fysisk aktivitet. Panelen konstaterar att träning är ovärderligt för hälsan men relativt ineffektivt som isolerad metod för viktnedgång, och att den största hälsovinsten på befolkningsnivå sker när helt stillasittande personer börjar röra på sig måttligt i vardagen. För att vända utvecklingen med ökande övervikt krävs strukturella insatser i samhällsplaneringen och livsmedelsmiljön – från hur trappor och hissar placeras i byggnader till hur varor exponeras i matbutiker – snarare än att lägga hela ansvaret på individens fria val.

På Tyngre Träningssnacks instagram hittar du bilder och klipp från avsnittet.

Visa avsnittets hålltider
• (00:00:00) Introduktion och gästerna Daniel Berglind och David Jonsson
• (00:03:28) Vad händer med vikten vid överätning under jul och nyår
• (00:06:04) Hur bufféer och matmiljö styr hur mycket vi äter
• (00:13:54) Varför extra kilon efter högtider ofta blir bestående
• (00:21:35) Strategier för att undvika viktuppgång och hålla vikten över tid
• (00:27:34) Överskattad energiförbrukning vid träning och energitäthet i maten
• (00:32:06) Hållbara livsstilsförändringar och studier på fetmakirurgi
• (00:38:15) Fungerar nyårslöften och snabb kontra långsam viktnedgång
• (00:44:47) Smartare val vid buffén och hur fibrer påverkar mättnaden
• (00:50:47) Alkoholens påverkan på energiintag och överätning
• (00:51:47) Träningens roll för hälsa jämfört med viktnedgång och högintensiv intervallträning
• (00:58:55) Vardagsrörelse och hur fysisk miljö påverkar våra val
• (01:02:55) Fördelar och nackdelar med fasta och måltidsfrekvens
• (01:10:50) Detox, dos-responssamband och skillnaden mellan mixad och hel mat
• (01:25:40) Samhällets ansvar, matbutikernas utformning och illusionen av det fria valet

Det här är en automatisk transkribering av detta avsnitt av podcasten Tyngre Träningssnack. Du kan trycka på varje tidpunkt i texten för att hoppa till precis den delen av avsnittet i youtubespelaren ovan.

Transkriberingen är genererad med hjälp av AI och innehåller därför vanligen några enklare fel.


Introduktion och gästerna Daniel Berglind och David Jonsson

00:00:22 – Wille: Varmt välkomna ska ni vara till ännu ett avsnitt av Tyngre Träningssnack. Jag heter Wille och med mig som vanligt har jag Jacob Gudiol.

00:00:30 – Daniel: God dag, Wille. God dag, god dag.

00:00:32 – Wille: Hur är läget? Det är bra.

00:00:33 – Daniel: Själv då?

00:00:34 – Wille: Jo, det är bra. Det är nytt år nu. Det är lite oklart exakt när det här kommer komma, men när vi spelar in det här så är det den andra januari i alla fall. Ja, precis. Vi har ett ämne som passar sig väldigt väl nu för den här tiden på året. Vi ska nämligen prata om det här frosseriet och använda såddomlevandet som i alla fall jag har genomlevt nu under jul och nyår här. Med oss för att ta hand om det här har vi två experter som dessutom har varit med förut i podden. Det är Daniel Berglind. Välkommen.

00:01:09 – Daniel: Hej, hej. Tack så mycket.

00:01:10 – Wille: Det här är officiellt din andra gång som du är med, men inofficiellt din tredje gång.

00:01:17 – Daniel: Precis. Vi körde en gång där jag glömde spela in ljudet. Det fick bli två gånger.

00:01:23 – Wille: Okej, det var så det var. Jag fick för mig att det var jag som hade knasat med det på något sätt. Att jag pajade ringen. Nej, det var skit bakom spakarna hos mig.

00:01:30 – Daniel: Men det är människor som tycker det är så kul att prata. Ja.

00:01:33 – Wille: Det blev ju bra andra gången också, så det löste sig. Sedan har vi en klart lysande stjärna. Den som leder i antalet gästspel i tyngre träningssnack, nämligen David Jonsson.

00:01:44 – David: Ja, hej. Tack så mycket för introt.

00:01:48 – Wille: Det sätter lite press det här. Det är det som är meningen.

00:01:51 – David: Det är bra det.

00:01:52 – Wille: Hur är läget med dig då?

00:01:54 – David: Jo, men det är bara bra. Jag är lite i packkaos nu. Ska dra iväg på en Thailands-tripp med familjen imorgon. Det är full fart, får man väl säga.

00:02:08 – Wille: Ja, men det är bra. Då är hjärnan i sin ordning. Inget är stökigt och sådär. Du hade väl tre barn, David?

00:02:13 – Daniel: Det är tre stycken, ja. Den minsta lilla. Det är basinet för den fortfarande, eller?

00:02:19 – David: Ja, precis. Han blir tio månader här. Vi får väl se hur flygresan går.

00:02:31 – Wille: Jag sa att vi ska prata om levernet så här års. Jag kan börja med att fråga hur har er jul och nyår varit?

00:02:38 – Daniel: För mig, vi har ju små barn så då blir det ganska lugnt och skönt. Vara hemma och familjen kom hem till oss och nyår så går man och lägger sig innan raketerna smäller. Lugnt och skönt!

00:02:51 – Wille: Ja, det låter jättebra.

00:02:53 – David: Det var ganska samma för mig, rätt lugn tillställning. Inte alltför crazy, varken i jul eller nyår.

00:03:03 – Daniel: Man ser att min dotter har lite latinska gener där, för hon var minsann vaken tills vi skulle köra hem till kvart i ett. Det var ganska sjukt faktiskt, det överraskade. Desto tröttare. Ja, det är bra sent för en treåring. Ja, det är det. Sen låg hon och sov till kvart över tio nästa dag. Tog igen det fort. Hon kommer bli hemsk som tonåring.

00:03:26 – Wille: Ja, jag vet. Jo,

Vad händer med vikten vid överätning under jul och nyår

00:03:28 – Wille: men det jag tänker att vi kan börja med lite nu. Vi ska prata om energi idag egentligen. Energi in och energi ut. Hur det samspelar och hur det påverkar varandra. Vad man kan styra över och vad som sker undermedvetet och så vidare. Så här års, även om man har haft en väldigt lugn jul och nyår, så är det ändå kanske lite avbräck från vardagen. Det är väldigt mycket traditioner som rör sig kring mat och även kanske alkohol. Även då, som i Jacobs dotters fall, så kanske man ändrar på sömnen och rent allmänt hur man lever. Om man nu antar att man har gjort någon form av överätning kring jul och nyår, om vi börjar med att diskutera vad som händer på kort sikt med vikten. Man går naturligtvis upp i vikt om man överäter, men vad är det som händer där?

Är det bara vätska? Vad händer med kroppen? Är det någon som vill ta den bollen?

00:04:26 – David: Ska jag börja? Självklart så blir det en viss viktökning både först och främst, äter du mycket mycket socker och andra kolhydratstinna grejer så blir det förstås dels en fyllning av glykogenlager men oundvikligen också en viss fettinlagring och julbordet brukar bjuda på mycket av det mesta. Det blir förstås en hyfsat bra fettinlagring och tar man ett vanligt julbord så är det ganska lätt att komma upp i en 2 500-3000 kalorier på en måltid. Är man med om några sådana övningar så kan man absolut öka öka ett par kilo i vikt över julen. Det är inga problem.

00:05:08 – Wille: Om man drar ut det här på lite längre tid, kan man på något sätt se att kring den här tiden på året så går man upp i vikt? Min allmänna uppfattning är att man går upp lite i vikt varje år som vuxen. Men är det så att det koncentrerar sig kring den här tiden på året eller är det rent allmänt att det sker över hela året?

00:05:24 – David: Det kommer runt högtiderna? Nja, det är väl det jag har sett också att folk går upp i vikt och sen tenderar de flesta att gå ner lite av den vikten igen men en del av den rinner inte av. Bilden många har av viktökning, att man måste leva fruktansvärt ohälsosamt för att få en övervikt, stämmer inte riktigt egentligen. Det går att få den genom att bara ha episoder av lite kraftigare viktökning och däremellan kan man leva ganska okej utan att man gör någon mer medveten satsning och minskar vikten

Hur bufféer och matmiljö styr hur mycket vi äter

00:06:04 – David: igen.

00:06:05 – Daniel: Du fick ganska nyligen en graf av mig, Jacob. Det är en publikation i New England Journal of Medicine, precis som ni säger om det här med högtider. Man har följt japaner, tyskar och amerikaner över året som har vägts flertalet tillfällen över året. Då kan man se att i Japan har de sina högtider, i USA har de sina och i Tyskland har de ganska liknande våra. Att man tenderar ju till att gå upp ganska mycket när det är just högtider. Det är väl just det här att människan har ju genom alla tider samlats och ätit. Det skulle vara ganska konstigt att man går på ett bröllop idag eller jul och så serveras det ingen mat. Då går vi upp i vikt. Det finns också studier på det, ju fler man är tillsammans ju mer tenderar man att äta. Ju mer processad maten är ju mer tenderar man att äta.

Den här buffé-effekten är livsfarlig. Får man välja på mycket goda saker då går det ofta utför. Säg att man på julbordet bara skulle få äta gravad lax. Alltså det är ju ingen som skulle äta något större mängder mat. Det blir ju skittråkigt liksom. Men får du välja på 40 grejer i olika former och färger och smaker, då går man ju bananas. Jag vet den här kurvan, den du skickade till mig, den här kurvan Daniel. Jag vet, jag delade en artikel om det också. Jag skrev inte det själv, men jag delade den där i oktober, november. För just titeln på artikeln var att nu väger du antagligen så lite som möjligt detta året. Nu väger du som minst. Det som man såg skillnaden på amerikanerna och tyskarna var ju faktiskt amerikanarnas Thanksgiving där i november.

Ja. Att även där har amerikanerna liksom en topp uppåt som inte tyskarna har. Och då inte japanerna heller såklart. De har ju inga alls högtider kring det. Men, och där kommer inte heller amerikanerna tillbaka liksom. Så när man kommer in i, vad säger jag, ja, december då, mitten på december när julen kommer så börjar amerikanerna på en högre punkt. Och det liksom antagligen blir sämre för dem i längden också. Sen verkar tyskarna vara bättre på julätandet om man ska tro kurvorna. De sticker faktiskt iväg mer än amerikanerna. Men om man ser antalet toppar så har ju Tyskarna då, de har ju den där vid jul, nyår. Och sen så har de en i april. Jag vet inte vad det skulle kunna vara, vad de har för någon högtid i april i Tyskland. En påsk?

Jo, det är det väl antagligen. Amerikanarna har ju inte någon riktig topp där faktiskt. Inte lika tydlig i alla fall. De kanske inte firar påsk lika mycket som vi gör i Europa. Men det är ganska intressant, olika kulturer och så vidare. Jag har en kollega som precis var på en vetenskaplig konferens om fetma i Japan. Då var hon där och så kom hon tillbaka och sa att där serverades det i princip lunch. Det var det man fick. Sen fick man inget mellanmål eller snacks eller vad som helst. Ofta när man är på de här konferenserna, man blir bombad med mat om de går i Europa eller USA eller någonting. Det är väldigt, väldigt kulturellt betingat. Hon berättade just att alla västerlänningar som var där, de höll på att dö för de inte fick äta konstant.

Vi är ganska duktiga på att vi ska ha nappflaska och äta konstant. Tänk bara på julen. Det är frukost, det är lunch, det är fika och man ska vara med olika delar av familjen. Plus att man kanske rör sig mycket mindre än vanligt. Det är en taskig ekvation.

00:09:22 – David: Det var precis det jag tänkte säga, att just högtiderna är ju en… Man koncentrerar alla beteenden som ger övervikt. Dels hela det här sociala sammanhanget, dels bristande fysisk aktivitet och dels mat som är fruktansvärt lätt att överkonsumera. Och hela den här bufféhistorien också, att det är så lätt att ta lite av allt.

00:09:46 – Daniel: Ja, och sen är det väldigt intressant hur obesa uppför sig kring bufféer jämfört med normalviktiga. Det finns ganska mycket amerikanska studier på hur man beter sig på bufféer vid food courts och sådär. Det är inte riktigt mitt forskningsområde, men det är intressant att läsa hur de De som är obesa ofta sitter närmare maten och med ansiktet mot maten och så vidare. Till exempel när man går in i deras hem så har de maten mer synlig medan de som är normalviktiga har den ofta bakom stängda dörrar. Den här miljön runt högtiderna är ofördelaktig för att hålla sin vikt. Miljön påverkar mycket vad vi stoppar i oss helt enkelt.

00:10:35 – Wille: Det antyder väl nästan lite att det är en orsaksverkande effekt där, att det är själva miljön som gör det just eftersom det är så allmänt då att det är kring högtiderna där folk tenderar att gå upp i vikt när den här miljön då är väldigt ofördelaktig. Alltså snarare än att det skulle vara så att svaga människor vänder sig oftare mot buffén eller något liknande om du förstår vad jag menar.

00:10:54 – Daniel: Svaga människor är väl fel ord, men alltså det handlar ju nog mer om liksom hur man är lagd liksom. Vissa… Det är ju omedvetna val hur man sätter sig vid en buffé. Jag tror inte liksom man går in och sätter, nu ska jag sätta mig så jag kan titta åt det hållet. Men det blir ju liksom… Människor är generellt sett olika och tar du tillräckligt många människor så kommer du se mönster liksom att… Ja, men om det kommer in en person som är den här typen så är det i snitt 30% som kommer sätta sig mot buffén. Medan det kommer in personer som är lagda åt andra hållet där det blir i snitt 60% åt buffén. Det är inte olika många som tagit medvetna beslut där. Det är bara hur man är lagd. Vissa människor är mer benägna att sätta sig ner om det finns en stol än andra.

Ni har säkert vänner som inte vill sitta i mer eller mindre. Man får tvinga ner dem i stolen. Medan man har andra som liksom De letar upp vad som helst att sitta på. De hittar ett staket så börjar de luta sig mot det. De hittar en lyktstolpe så börjar de luta sig mot det. Det är ju liksom inte medvetet på den nivån kan man väl säga. Man kan ju medvetet stoppa sig.

00:12:01 – David: Miljön är ju inte heller bara någonting vi råkar ut för utan det är ju en social… Någonting vi konstruerar själva också. Man är uppväxt med en viss miljö kring mat och då tar man med sig den miljön senare i livet också. Är man van vid att vistas i en miljö där maten står i centrum då kommer man också placera sig så att maten är i centrum och man ser maten och man sitter nära den. Det är en kulturell grej mycket, tror jag.

00:12:31 – Daniel: Jag har hört hur man lägger upp det hemmavid och på arbetsplatser och sådana här saker. Det är mer kulturellt. Men sen i samhället i stort också, i miljön. Det är ju knepigare idag när jag ska gå härifrån gamla stan och hem. Sen kommer jag ju säkert gå förbi tio stycken Pressbyrån och 7-Eleven där det luktar kanelbulle och saffransbulle och allting. Hade jag gått hem 1950 så hade jag sluppit utsättas för det stimulit. Det är betydligt knepigare idag, det är inget snack om saken. Man brukar prata om Obesigenic environment, precis det som Jacob pratar om. Det finns olika personlighetstyper och man har olika lätt för att falla dit. Men alla har någonstans ett konto och förr eller senare trillar nog de flesta människor dit om man sätter dem i en ofördelaktig miljö.

Ja, det är väl det klassiska syntatet. Det är kanske gener som avgör om man blir överviktig, men det är miljön som avgör hur många som blir överviktiga. Vi har ju samma gener som vi hade för 40 år sedan. Miljön har ändrats, därför får vi fler överviktiga. De som blir överviktiga har väl generellt sett lite sämre förutsättningar. Men vi ska väl inte bara traggla på att det är synd om vissa människor. Även om det kan vara bra att prata om.

Varför extra kilon efter högtider ofta blir bestående

00:13:54 – Daniel: Det som är intressant när man överäter det här är att vikten verkar inte, precis som David var inne på, den verkar inte gå tillbaka fullt ut. Om man inte gör det medvetet och man vet faktiskt inte riktigt varför det blir sådär. Det finns lite olika hypoteser. Vi har varit inne på det, jag tror det var med Erik Hemmingsson-avsnittet och även Ola Wallengren-avsnittet. Vissa tror ju liksom bara att man går upp och sen så är man bekväm och blir inte av med det igen. Sen kan det ju vara att vi har det här som vi kallar för set point. Som handlar om att Kroppen i princip ställer in sig så vi får en lite högre, vi höjer vår tröskel där kroppen vill vara. Och när vi väl har höjt den så kommer kroppen liksom arbeta mot oss om vi går under den igen.

Och då säger man då att folk har lite lättare för att höja den här tröskeln än att sänka den igen. Så när man väl blivit överviktig så är man lite fast där uppe. Det finns även något Stephen Guignet som du nämnde här innan Daniel. Han är inne och börjar spela in. Neurofysiolog tror jag han är. Mycket, mycket hjärnan. De pratar liksom att man, särskilt de här riktiga kalasperioderna då som julen är. Och jul och nyår är. Att man då skulle kunna liksom bli lite mer inflammatoriska, eller vad man ska säga, rent i kroppen. Att man då får en helt enkelt liten skada på hypotalamus, som platsen i hjärnan heter, som reglerar det mesta här med kroppsvikt. Och att den skadan sen skulle liksom vara lite bestående då. Om man liksom verkligen överäter på riktigt, kan man säga.

Och sen finns det tarmbiota också. Det förändras ju ganska fort när man väl börjar äta annorlunda och att det då skulle vara att man, om man gör det lite för länge, att man helt enkelt bara utrotar de här bra tarmbakterierna. Så när man väl börjar äta bättre igen så är det liksom ändå ingenting som kan äta det och bli starkare av det och förändra sig positivt. Jag vet inte hur mycket du har koll på det där nu, David.

00:15:55 – David: Det man har sett till exempel är att graden av leptinresistens styrs mycket av tarmbiotan. Och i och med att leptin är med och reglerar kroppsvikten som en del av den här set point-teorin cirkulerar lite grann kring leptin och hur den funkar lite som en viktermostat. Och då har man sett att ändrat kostbeteende följt av förändringar i tarmbiotan kan påverka försöks även människors svar på leptin. Det påverkar vagusnerven där signalerna går till hjärnan och påverkar den känsligheten. Även för andra mättnadshormoner har man sett, typ CCK till exempel som är med i den akuta mättnadssignaleringen efter måltid. så verkar det också kunna påverkas av tarmbiotas sammansättning. Men jag tror också att det är nog det här multifaktoriella sättet man får se på det.

Dels kan det vara tarmbiota och det kan påverka genom det kanske till viss del set point men även de inflammatoriska markörerna. Men också att det påverkar beteendet lite grann. Och även belöningsfaktorer som serotoninfrisättning och sånt där som påverkas av hur vi äter. Sammantaget alla de här sakerna gör att det kan bli svårare sen att gå ner i vikt. Att vi kanske helt enkelt är lite mer drivna över tid att fortsätta upprätthålla det här beteendet också.

00:17:28 – Daniel: Precis, ja det var ju det sista. Alltså just det här med dopaminbelöningsbiten. Att man på något sätt skulle kunna likna det med att man Man liksom röker en cigarett när man feströker så röker man en cigarett varje helg. Man festar på och käkar en pizza på lördagarna. Men om man då helt plötsligt skulle få den här tvåveckorsperioden så kan det bli över jul och nyår eller kanske över semesterveckorna. Att man då helt plötsligt börjar röka dagligen flera gånger. Och att man sen får svårt att trappa ner det igen till den här vanliga frekvensen man hade tidigare. På det sättet när man äter det här kalasgodisbufféerna och allting. Över så lång tid så frekvent, alltså kompakt. Att man helt enkelt blir van vid det. Det blir mycket svårare att stå emot godis efter nyår än vad det var två veckor innan nyår.

Det är också en möjlig förklaring till varför det verkar vara lite så att om folk väl går upp i vikt ett par kilo på kort tid att de inte riktigt verkar tappa allting. Jag tror också ni är inne på rätt spår, att det är väldigt multifaktoriellt. Om man tar försöksdjur, råttor eller möss som inte är någon genetisk avart och så låter man dem äta för mycket och sen går tillbaka till normaldiet. Man ger dem den här cafeteria-dieten som de brukar få. Sen får de vanlig mat senare. Då tenderar de att gå tillbaka till ursprungsvikt och allting är frid och fröjd. Så biologiskt tror jag säkert att det borde funka så. Men jag tror som David är inne på där. Att det är ganska mycket saker här runt om som man måste ta i beaktande. Det verkar biologiskt gå tillbaka helt.

Men du sätter dem ju mer eller mindre i ett fängelse där. Du tar ju bort möjligheten till den bra maten. Eller bra maten ska jag inte kalla det. Den goda. Alltså den här kapeteria-dieten. Medans för oss människor så kommer aldrig den möjligheten försvinna. Om vi då liksom har varit… Vi säger vi har din promenad här som du pratar. Vi säger att du går förbi tio Pressbyrån. Du har liksom klarat det. Fyra av fem dagar i veckan klarar du att gå förbi de här utan att gå in och köpa en kanelbulle. Men om ditt system då skulle bli riggat lite annorlunda av de här festperioderna så kanske det bara blir att du klarar tre av fem dagar. Efter den här perioden och för mössen och råttorna som har tagit de här djurförsöken. För de testar man ju inte det här.

Du bara tvingar dem. Nu har du bara den här spenatsoppan kvar att äta eller om man ska ta knäckebröd eller vad som helst. Det verkar ju som att rent om vi tar Tarmbiota, om vi skulle ha det som exklusiv förklaring så kanske det inte riktigt går ihop helt med det här. Samma sak om vi tar att det skulle vara setpointen så går inte det heller ihop med de här djurförsöken. Det verkar som du säger, det verkar vara flera faktorer som spelar in.

00:20:21 – David: Sen så tror jag att man får se det som att lite grann som de flesta syndrom att en del i det här syndromet kan påverka alla de andra. Får jag en förändring av tarmbiotan så kanske det också gör att jag blir lite mer benägen att… Jag känner inte av viktökningen lika lätt och då blir jag lite mer benägen att överäta vilket påverkar belöningsfaktorer och då blir jag ytterligare mer benägen och så vidare. Och kanske påverkar andra faktorer också. Man får nog se det som en del av ett stort system och jag tror det vi pratade om innan där med med miljön så tror jag väldigt mycket där kanske kostråden och sånt har gått fel som många har försökt föra fram. Det är att man har fokuserat så otroligt mycket på enbart ät si och så många gram protein, ät si och så många gram av det ena eller andra.

Istället för att fokusera på hur hjälper vi folk att skapa en miljö runt omkring sig som gynnar viktminskning eller som gör att de lättare undviker att öka i vikt. Så att man helt enkelt i den här svåra miljön som vi alla utsätts för försöker skapa sin egen lilla bubbla som är lite bättre.

00:21:34 – Wille: Men

Strategier för att undvika viktuppgång och hålla vikten över tid

00:21:35 – Wille: om man vänder lite på frågeställningen då, om man tänker, finns det några skyddande faktorer som gör att man inte går upp så mycket i vikt? Alltså, om man tänker genetiskt eller beteenden, finns det något sånt där som man kan ta till sig för att förhindra den här negativa? Nej. Ja, det var ju synd alltså.

00:21:55 – Daniel: Bevisat, det är ju svårt. Visst, stryp intaget på julbordet. Ät bara tre saker. Så kan man väl göra. Skippa julen. Sedan är det väl också att försöka hålla igång som vanligt. Det tror jag är ganska viktigt. Även om det inte bränner alltför mycket energi att ta en promenad och så vidare. Om man är fysiskt aktiv också, då får man ofta bättre aptitreglering och så vidare. Sedan också någonting som man ofta glömmer bort i det här med fysisk aktivitet. Nu har jag mitt bias eftersom jag forskar om det. Men om man är ute och rör på sig, visst är det inte av med så mycket energi, men jag tror en väldigt viktig aspekt som folk ofta missar är att du är borta från kylskåpet.

00:22:37 – Wille: Ja. Speciellt under julen när det är fritt tillgång till all möjlig mat hela tiden. Minskar det med en timme, då är det en timme när du kanske inte äter som du skulle ätit på annars.

00:22:47 – Daniel: Ja precis, det är en timme då det inte går att knäcka lite valnötter eller vad som helst. Det gör nog ganska mycket.

00:22:54 – David: Och dessutom, när man är i hela den här högbelönade miljön just kring högtiderna så så får man också lite dopaminfrisättning, lite serotoninfrisättning av den fysiska aktiviteten också vilket gör att du kanske inte riktigt fullt lika benägen att ta till dig det från julbordet. Plus att du kanske får en rent psykologisk effekt, att jag faktiskt rört på mig och varit lite duktig här. Nu vill jag vara lite… Håller man en föreläsning och frågar om det är någon som har upplevt att när de tränar bra så tenderar de att äta bättre så är det få som inte räcker upp handen. Det finns ju någonting där att är man väldigt fysiskt aktiv så tenderar man att göra lite vettigare val.

00:23:35 – Daniel: Men du ställde frågan lite fel där Wille. Du skulle nästan ha vänt på den. Det är ju det som är min bok, vi nämner den ofta. Men själva grejen med den är ju att jag har skrivit om vad som gör folk feta. Och på något sätt att man försöker undvika det. För det är egentligen det man vet. Det finns väldigt lite evidens för saker som verkligen funkar för att hålla folk smala. Men vi har ganska mycket… Vi har många knep för att få dem att äta mer än vad de kanske hade tänkt sig eller vad de velat eller vad som helst. Vi pratar buffé-effekten. Vi ställer fram grejerna. Du lockar dem ofta. Du visar reklam på tv för mat. Så äter folk mer mat om du ger dem en rätt. Om du låter folk bara titta på en tv-serie. Man säger att det är vanlig screening. Du får se ett pilotavsnitt av en ny serie som aldrig kommer att sändas.

Alltså det är en skrotad tv-serie. Så lånar man det av TV-seriebolagen då eller filmbolagen. Och så visar man den då i showroom för 20-30 människor. Så lägger man in reklam i mitten, 15 minuter in. Antingen visar man reklam från TV som inte har något med mat att göra. Eller så visar man reklam på TV som har bara mat. Det behöver inte vara den maten de äter. Men mat på TV. De ser folk äta. Och då äter folk mer när de tittar på det här på TV. Allt sånt här tar ju företagen reda på. Hur ska vi få folk att äta mer av vår mat? Det är ingen som tar reda på hur vi ska få folk att inte göra det. Företagen blir bättre och bättre på att hitta på de här sakerna till att få oss att äta mer och mer och de nyttjar det hela tiden. Och så är det ingenting som slår tillbaka eller försöker korrigera åt andra hållet.

Man kan ju hitta lite faktorer också som funkar över tid. Det finns en National Weight Control Registry i USA där man ändå har X antal, tiotusentals personer som man har följt över, jag vet inte vad det är nu, 20 år eller någonting. Där finns det ganska mycket publikationer. De som håller sin vikt över tid, det gör ju inte gemene amerikan. Men om man lyfter ut dem från det datasetet som faktiskt gör det så har de vissa saker som man kan ta till sig, som att de rör på sig ganska mycket. Till exempel har jag sett att de väger sig på daglig basis. Det är mycket snack om att det ska vara dåligt eller inte, men man har någon form av kontroll på sin vikt och sen så har de väl också någon form av koll på vad de stoppar i sig. Men det är ofta det här med fysisk aktivitet vet vi, för viktstabilitet över tid så är det otroligt viktigt.

Däremot för viktminskning så är det tämligen värdelöst. Folk blandar ihop begreppen där. Vi har inget problem med viktminskning i dagens samhälle. Vilket stolpskott som helst kan gå ner i vikt. Det är ju bara att inte äta på en vecka. Det är ju hur enkelt som helst. Skitenkelt. Det är ju jättemycket svårare att gå ner två kilo på tio år än två kilo på en vecka. Det fattar inte folk riktigt.

00:26:22 – Wille: Nej, det jag tänkte på var just en sån här jul och nyår som det har varit i år när man tvingas jobba lite mer för att det är ogynnsamt med semesterdagar. Borde kanske vara lite bättre än nästa år som ska vara bättre. Man tvingas ha lite rutiner i alla fall, tvingas jobba lite i mellandagarna och sånt där. Så det är väl mitt tips, man kan prova det och skit i att ta ut semester.

00:26:44 – David: Och försöka påverka miljön på kontoret också så att det inte står julgodiskorgar överallt. Utnyttja tiden att det är lite folk på kontoret så kan man ta en extra träningstimme.

00:26:59 – Daniel: Det är det som är lurigt. Man får hitta individuella sätt för att veta vad man själv är svag för och vad som får en att falla dit. Medan, om vi säger, nu vill de ju inte göra oss feta, men de som vill sälja oss grejer som gör oss feta, de kan ju jobba på gruppnivå hela tiden. De hittar vad som är, det här kommer att påverka 70% av befolkningen skitbra, då börjar vi med detta. Medan du som individ, du kan ju inte veta om du blir påverkad, om du var en av de 70 eller inte. Och där är det ju svårare som individ att veta vad ska jag undvika för att detta inte ska drabba mig.

Överskattad energiförbrukning vid träning och energitäthet i maten

00:27:34 – Daniel: Men sen när vi ändå pratar om det här med träning, jag gillar ju att raljera om det. Jag tror jag gjorde det sist också. Det är intressant det här med, precis som David sa, att många som tränar och rör på sig, de gör ju mer medvetna val. Men sen finns det ju ganska mycket studier som visar på det andra också, att folk får liksom självuppskatta om de har sprungit på något löpband och tränat något crossfit-pass eller någonting. Och så får de uppskatta hur mycket energi de har gjort av med och så får de äta efter det. Det är ofta det blir någon form av missmatch här också. Ganska många tror att de gör av med väldigt mycket och sen går förbi Max på vägen hem och käkar eller någonting. Det är kul att folk är på gymmet. Jag brukar vara på SAT när man kan lämna in sin dotter.

Så kan hon leka och så kan jag träna. Jag pratade om det här förut också. Det är ändå ganska vältränade människor som är där. Det är en selektiv population som söker sig dit. Men jag undrar, vad gör folk? De gör ju ingen form av träning. Det är någon form av socialt beteende. Om man tror att det är träning och sedan kommer hem och tror att man kan äta, då ligger man pyrt till.

00:28:44 – David: Plus att folk dessutom missbedömer väldigt hårt och fullkomligt omedvetet och det tror jag de allra flesta gör. Om jag ber någon lägga upp en biff som väger 100 gram då kommer någon lägga upp en biff som väger 250 gram. Därför att man har inte den vanan helt enkelt att bedöma det och så tänker man om den här innehåller nog 100 gram, 100 kalorier tänker man och så inser man inte att det är en marmorerad fet biff som det är 350 kalorier per 100 gram och så har du 250 gram. Då är det 50 procent av ditt dagsintag av energi i den där biffen. Det är en missmatch på flera sätt. Dels att man tror att man har tränat hårdare än man har gjort. Man tror att man äter mindre än vad man gör. Och sen också att maten… Rent nutritionsmässigt går det att konstruera en diet som är mer eller mindre omöjlig att överäta av.

Välj bara att stoppa in rätt typ av livsmedel så blir ekvationen väldigt enkel. att hålla, men det gäller ju att då inte äta så mycket av de här högbelönande högenergimaten, för då blir det väldigt lätt att överäta.

00:29:57 – Wille: För er som Håkan Bråkan då, bara äta den kokta potatisen på julbordet. Det kan bli svårt. Det är en väldigt bra idé, tycker jag.

00:30:03 – Daniel: Fattar du? Vi skulle inte ha några problem alls. Vi släpper detta efter julen. Annars hade folk varit skitsura på oss. Det funkar ju för Håkan, liksom. Jag vet för det. Jag har inte hållit koll på hans vikt över tid.

00:30:18 – David: Jag funderade på det. Lansera en diet där det går ut på att försök äta så nära 100 kalorier per 100 gram som möjligt i genomsnitt. Gör du det så är det ganska jobbigt att överäta faktiskt. Alltså att det mesta av det du… Ja, då ska du ha 2-2,5 kilo per dag. Ja, jag menar det. Det mesta av det du äter ska ligga nära. Ät kycklingfilé, ät potatis, ät ris. Mesta av det ligger någonstans runt 100 kalorier per 100 gram. Släng in lite broccoli så har du dämpat det där ytterligare lite grann. Kommer du upp i 30-40 gram protein på en måltid, 15-20 gram fibrer. Kanske ligger runt 30-40 gram kolhydrater och 20-30 gram fett. Totalt äter du en 600-800 gram mat på den måltiden och landar på under 500 kalorier. Då är det ganska jobbigt att överäta.

00:31:15 – Daniel: Det är ju så många dietböcker är upplagda fast de säger inte det till dig utan istället så hittar de på någon skräckhistoria om all den andra maten. Att det ger dig cancer eller den dödar dig långsamt inifrån eller den kloggar igenom artärerna eller vad som helst. Det är så du får folk till att börja äta mycket mer av grönsakerna. De här dieterna har ju någonting som de tillåter som är mer högkalori. Men det är bara den saken. NCHF är väl smör och kött förutom de grejerna du nämnde här. Du ska inte ha mejeriprodukter eller nötter om du har svårt att gå ner i vikt. Då är det ju det som är kvar. Det är salladen i princip. Det är ju inte raketforskning alltså, ju mer restriktioner ju mer effektivt för viktminskning. Men frågan är hur länge kan folk göra det?

00:32:04 – Wille: Det låter som att

Hållbara livsstilsförändringar och studier på fetmakirurgi

00:32:06 – Wille: det är ganska svårt, för de sakerna som gör att vi går upp i vikt verkar vara väldigt mycket det vi gör omedvetet, att man stoppar i sig saker trots att man inte behöver det eller man överskattar energin man gör av med när man tränar och så vidare. Det låter som att sättet att förhindra det är att vara himla medveten. Som du säger Daniel, att man ska hålla koll på sin vikt dagligen, man ska ha en hög fysisk aktivitet. Att man är mer medveten om det man gör, men det är väl också det som gör att det blir så svårt. Det är energikrävande i sig. planera och tänka efter.

00:32:35 – David: – Sen så tror jag också att det gäller att skapa en livsstil som du faktiskt tycker om. De flesta dieter som folk går på, det är inte så att de njuter från dag ett direkt. Det är rätt jobbigt om du ska göra en stor omställning av livet att faktiskt tycka om den livsstilen om du har levt på ett helt annat sätt innan. Det är den faktorn som gör att det tar tid och de som lyckas De som verkligen lyckas, det tror jag är de som… Eller min erfarenhet av de kunder jag haft i alla fall, det är de som på något sätt lär sig att tycka om ett nytt sätt att leva på. Där tror jag att träningen och att hitta någonting som man tycker är kul att träna och något som man vill utvecklas i. Att hitta ett sammanhang som gör att man trivs med tillvaron. Det är det som är framgångsfaktorn på något sätt.

00:33:27 – Daniel: Jag tror det är jätteviktigt det du säger, att man trivs med det och att man vill det verkligen. Jag är PI-projektledare för en stor RCT som vi gör här. Vi har två doktorander som jobbar i det. Hittills har vi 300 kvinnor som vi lottar, så hälften genomgår fetma-kirurgi. Så hälften får standardbehandling när man kommer tillbaka till kirurgkliniken några gånger efter operation under ett år och får vägas och andra hälften får en psykologbehandling där vi försöker hjälpa dem och bli mer tillfreds med sig själva och känna att de duger och så vidare helt enkelt. Det vi kan se där hittills, jag håller på med ettårsuppföljning och några har kommit till tvåårsuppföljning nu, är väl att de som, för det är ju så att även om man gör en fetmakirurgi och så kollar man över tid, vi har ju här världens största studier på det här i Sverige.

Den här SOS-studien som har följt folk som gjort fetma-kirurgi i över 20 år. Även om man gjort kirurgi så går man ju upp i vikt över tid. Ja, de går ner väldigt mycket i början och sen så… Precis. De brukar gå ner till nästan… Det är väl nästan normalvikt? Sådär BMI 25-26 och sen börjar de gå uppåt igen. Så fastnar de vid, eller fastnar, de brukar stanna av vid 30-32 eller hur är det? Det är fortfarande, alltså 20 års uppföljning så har de fortfarande lägre BMI och PESA-kontroller som försöker med e-trim eller vad som helst. De går ju ofta ner där som du säger till normalvikt och sen så går de upp till någonstans runt 30, strax över igen efter 20 år. Men det vi har sett i vår studie också är precis det som David säger, att de som är mest motiverade och vill förändra beteenden och också trivs med sina nya beteenden.

Det är de som verkar kunna hålla det, medan de som gör kirurgin som en quick fix, alltså någonting man bara gör så att man tvingas ställa om sitt liv, de har det lite knepigare helt enkelt. För det är ju så att den här magsäcken, den töjer sig över tid och kan de då missbruka så börjar de missbruka igen.

00:35:40 – David: Det där kommer in både vad gäller träning och vad gäller mat. Har man inte ätit grönsaker innan så är inte grönsaker så kul oftast. Men om man gör det i fem år så kommer man börja tycka att det är ganska kul att äta grönsaker till slut. Den som gör det för att den borde kommer sällan bli särskilt framgångsrik i det. Men om man däremot äter blåbär och hallon och grönsaker för att man vill äta blåbär, hallon och grönsaker, inte för att man måste då ökar sannolikheten att man kommer bibehålla det där. Jag tror även kring träning att Jag menar, de mest vältränade personerna är ju inte vältränade för att de vill vara vältränade utan de är vältränade för att de gör saker som de tycker om. Zlatan börjar inte spela fotboll för att bli vältränad utan för att han gillar att spela fotboll.

Och nu är han vältränad på något sätt. Jag tror att det är dit man måste hjälpa folk att komma. Att hitta någonting som de tycker är kul att göra som gör att de får en livsstil som kan bli hållbar.

00:36:38 – Daniel: Och det är ju det som gör det svårt tycker jag. Det är ju att vi har ju, om vi kommer tillbaka till miljön så uppmuntrar den ju oftast inte till de valen. Och då blir det lite mer att, ja men om jag går och tittar på fotbollen och de bara säljer hamburgare där eller kakor och alla mina kompisar köper en kaka, då vill jag också köpa en kaka. Medan om man då är med något sällskap någon annanstans där liksom alla har med sig en egen picknick. Då blir det det du också äter. Vi drar med varandra hela tiden var man är. Man dras med av omgivningen och jag tror lite mycket det här att Tror du mycket där att man behöver titta på även som du pratar här om liksom var lägger man maten där hemma? Liksom är godisskålen framme på bordet så är man mer benägen att ta den än om man lägger den i skafferiet.

Jag tror sådana att man inte förlitar sig så mycket på att nu ska jag få bättre självkontroll efter nyår. Utan att man istället tänker hur kan jag liksom förändra det runt omkring mig så att jag inte behöver ställa så stora krav på min självkontroll. Och sen kan man givetvis jobba med den också men det kommer inte hända mycket. Nej det tror jag också. Man gör det ganska enkelt helt enkelt. Man gör det enkelt för sig istället för, som ni diskuterade i en annan podcast här, jag ska inte namedroppa alltför mycket, men man börjar dricka gröna drinkar och ska ta med sig någon annan. Sitter och dricker vin. Det är ju obscent. Det är helt uppåt väggarna att tro att folk kommer göra det. Vad tror man egentligen? Man måste, precis som du säger, göra om miljön så att den jobbar åt dig istället för mot dig, så gott det går.

Man gör det bara enkelt för sig.

Fungerar nyårslöften och snabb kontra långsam viktnedgång

00:38:15 – Wille: Vi kom in lite på det här med nyårslöften. Har ni någon koll på om det funkar överhuvudtaget?

00:38:22 – Daniel: Jag såg nån artikel som jag skummade igenom lite i British Medical Journal. De släpper en del skojartiklar runt jul, men en del är ändå hyfsat välgjorda. På sikt är det inte så många procent som lyckas hålla de där nyårslöftena. Var det inte typ 40 procent som misslyckades efter en vecka? Ja, nåt sånt.

00:38:45 – Wille: Då har man ju gjort som du sa, man har satt upp nåt obscent mål att jag ska dricka den här gröna drinken tre gånger om dagen i en vecka och så skiter man i det. Ja, det enda jag kan tänka mig. Ändå för stabilitet över tid.

00:38:57 – Daniel: Jag tror Jacob har babblat om det tidigare. Jag har en forskarkollega på KI, Martin Novus. Han har kollat en hel del på lågkaloridieter och drinkar och så vidare. Visst, om man gör nåt sånt för att kickstarta nånting så behöver det inte vara en dum idé. Men då ska man nog ha klart för sig att det här är något man gör en kort tid för att få någon form av belöning, se att saker och ting funkar och så vidare. Men det är ingenting man kan hålla över tid. Det jag stör mig på lite, det är många sådana här TV-program och allting där man ska göra saker precis så krångligt som möjligt. Börja ta med sig matlådor och gröna drinkar och allting. Det är ohållbart i längden. Punkt slut.

00:39:37 – Wille: Så realistiska mål helt enkelt, det är väl det gamla tråkiga om man vill lyckas?

00:39:42 – Daniel: Ja, det är nog en bra start i varje fall. Det är i och för sig lite lurigt det där. Man vet ju från de första studierna när man har jämfört snabb viktnedgång mot långsam viktnedgång så i snitt så går ju faktiskt folk ner i mer om de går ner snabbt från början. Det hänger kanske ihop med det. Alla kan ju gå ner i vikt så man kanske ska nyttja de här Är man högmotiverad för stunden så kanske man ska nyttja den tiden och verkligen pressa motivationen då. Men då måste man ha en fallback plan sen. Vad gör jag när jag slutar med det här? Jag kan inte bara gå tillbaka till det vanliga antagligen. Men själva viktnedgångsfasen verkar faktiskt resultaten bli bättre på sikt om man gör det. fort från början. Att man kanske ska göra det fort och sikta på när jag sen har gått ner i vikt.

Det är då jag försöker börja ändra situationen så att jag inte börjar leva som jag gjorde innan. Att man ser den här viktsgångsfasen som en period. Två, tre månader. Precis det pratade jag om. Backupplanen. Det ser man i SOS-studien och den här 20-års follow-upen av folk som har genomgått fetma-kirurgi. Backupplanen är ofta att göra re-kirurgi. Alltså kirurgi igen.

00:40:52 – Wille: Men den här modellen att gå ner väldigt snabbt i vikt, när man tänker att det ska vara typ i trim-modellen, så är det väl lite att man ändå tar med sig, alltså man omsätter sig i ett helt annat sammanhang då, man får ju väldigt mycket support, man har ju andra runt omkring sig, man är inte ensam i det här att man har med sig matlådor. Det kanske på något sätt blir lite lättare än det här att man själv ska göra alla förändringarna så att säga.

00:41:14 – Daniel: Säkert är väl också miljön. Om alla andra gör det så är det enklare än att om man själv gör någonting så blir man lite av en avart.

00:41:21 – David: Någonting de har gjort som… Hur gör du David? Det jag tänkte säga är att det är någonting de har gjort i Trim som jag tycker är… Det är kommersiellt smart men vettigt på ett sätt. De signar upp folk på två år. De säger att det här är inte slut förrän vi har kommit till två år. Det är då vi kan säga att du kanske går ner i vikt på tre månader men efter två år är vi klara. Men jag tror att i även en snabb viktminskning så gäller det att på något sätt hitta det lustfyllda i det. För att en diet som känns som ett straff från dag ett, den kommer du inte att hålla i och du kommer kanske inte ens ta med dig delar av de vanorna in i fortsättningen. Även om jag nu pushar mig själv lite hårdare och går ner i vikt så äter jag mer av sånt som jag tycker om och som samtidigt är bra och kanske hjälper mig.

Jag tror att vi Vill man hjälpa folk att minska i vikt eller komma i form eller vad det nu handlar om så gäller det oavsett att göra det smart med bra träning, smart kost på olika sätt men att också hitta vad det är som triggar en person. Det är väl där coachingbiten kommer in på något sätt. Att hitta vad som får folk att klicka. Jag tror att det här med nyårslöftena, det som gör att det är svårt är att de flesta av dem är drömönskningar. Jag önskar att jag skulle vilja springa ett maraton, men vill jag verkligen göra det? Vill jag verkligen springa ett maraton då är inte det något svårt nyårslöfte att göra. Om jag verkligen tycker att det är kul att springa långt då behöver jag inte ens göra ett nyårslöfte av det utan då är det bara ut och springa.

Det är ofta där det fallerar, att man sätter upp mål som egentligen inte rimmar med vem man är, vad man trivs med att göra och vad man tycker är kul på riktigt. Utan man sätter upp en orealistisk bild av att man önskar att jag skulle tycka att det här var kul.

00:43:35 – Wille: Ett bättre löfte skulle då vara att man förstärker nånting bra som man redan håller på med?

00:43:40 – David: Kanske nånting man har gjort en gång i tiden som man vill hitta tillbaka till. Inte vet jag. Nån hobby. Jag tror att Blir du tillräckligt bra på någonting om det nu är sport, det är den världen jag kommer ifrån i alla fall. Blir du tillräckligt bra på någonting så vill du bli ännu lite bättre och då kommer du försöka hitta effektivare sätt att träna. Då kommer du vilja äta bättre för att bli bättre på det där som du älskar att göra. Då hittar du till gymmet för att du vill bli bättre på vad det nu må vara. Dans eller höjdhopp eller fotboll eller vad det nu är för någonting. Så kommer du komma till den där tuffa, hårda, effektiva träningen för att du vill bli bättre på det här lustfyllda. Även kosten kommer in där också. Du kommer till en punkt där du inser att här måste jag faktiskt skärpa mig.

Om jag ska kunna utvecklas mer så måste jag bli bättre på kostbiten.

Smartare val vid buffén och hur fibrer påverkar mättnaden

00:44:47 – Wille: Om vi går tillbaka lite till julbordet, eller vi måste inte ta julbordet, men det jag tänkte lite på är det här med det man äter. Vi har varit inne lite på att det är väldigt högbelönande mat. Men den här frågan om en kalori alltid är en kalori, eller är en kalori skapt på samma sätt alla gånger. Finns det någonting här som man kan tänka på till nästa år eller till midsommar eller vad det nu blir som man ska undvika alldeles extra? Eller är det bara att äta mindre generellt? Hur ser ni på det? Om man inte bara tänker på vikt utan tänker på andra aspekter också?

00:45:20 – Daniel: Ja, saker man ska undvika. Det är lite intressant det här med vilka typer av livsmedel som gör att man tenderar att äta mycket. Socker får mycket skit, att det ska trigga att man vill äta mer och så vidare. Men fett kan också ha den den egenskapen. Ta till exempel, det är lite olika vilken typ av livsmedel olika personer tycker om att överäta. Ta jordnötssmör till exempel. Även sådant utan socker. Det kan vissa smälla i sig ganska stora mängder kalorier på kort tid. Det innehåller inte socker. Det är inte så att det behöver vara socker, att det är det man kanske ska fokusera på. Olika människor går igång på olika typer av livsmedel. Det finns vissa som man kanske ska begränsa sitt intag av. Någonting, om man är på stora bufféer eller vad som helst.

Någonting med smart grejer man kan börja med. Försök att börja med det som är lite mindre energitätt och ät ordentligt av det så man får någon form av mättnad. Vad nu det skulle vara på julbordet. Kål eller någonting.

00:46:33 – Wille: Eller kokt potatis, det är det man kommer tillbaka till. Ja, det skulle vara det. Det är det kanske.

00:46:37 – Daniel: Skönt att Håkan lär oss så mycket om det.

00:46:39 – David: Jag anammade faktiskt den strategin när jag var på semesterresa för ett par år sedan så var det ett all inclusive-hotell. Man kunde äta precis hur mycket man vill av precis vad som helst. Då sa jag till mig själv att jag får äta av det andra men först ska jag äta två stora lass med rena grönsaker utan någonting på. Sen får jag gå loss på det andra. Jag hade den strategin i tio dagar. Jag kände mig inte berövad på det goda men gick ändå ner i vikt på den här tiden. Det kändes som att jag alltid var mätt också så att det går att hitta sådana här strategier. Det finns studier på… Ofta tror jag att perspektivet blir lite kortsiktigt när man pratar om mat som Hur mycket kan jag äta här och nu innan jag slutar äta? Man glömmer ofta bort att det jag äter nu påverkar mitt beteende vid nästa måltid och måltiden efter det och kanske till och med dagen eller två dagar efteråt kan det påverka det jag äter nu.

Det finns ett par studier där man tittar på fermenterbara fibrer när man pratar mikrobiota. Ger man två försöksgrupper identisk måltid på kvällen den ena sprinklad med fermenterbara fibrer men inte den andra så kommer försöksgruppen som har fått fibrerna i sin måltid äta betydligt mindre och skatta sin mättnad som betydligt högre på morgonen därefter än den andra gruppen trots att kaloriinnehåll, mängd mat och sammansättning kosten i övrigt är identisk med alla de här måltiderna. Mycket måste man också anamma ett sätt att tänka kring mat som, om man nu vill hålla vikten, hur kan jag genom det jag äter nu påverka mitt beteende sen? Så att jag är mindre benägen att överäta vid nästa måltid också. Det är klart att det rent teoretiskt går ner i vikt på att strypa kaloriintaget och äta geléråttor och så går det ner i vikt.

Men vi är ju så jäkla mycket slavar under biokemin i hjärnan så det gäller att hjälpa sig själv att lura organismen till vettiga beteenden. understödja och kapa lite av den här driften vid nästa tillfälle i alla fall.

00:48:55 – Daniel: Ja precis. Jag har någon artikel om det på Träningslärare. Jag har en bild som liksom… Man ska flytta en sten på ett vis, men det är lättare att flytta den i nerförsbacke än i uppförsbacke. Det är fortfarande stenen som ska flyttas. Att det går att gå ner i vikt på allting och det verkar inte spela så stor roll för energiförbrukningen. I alla fall på kortare sikt. Alltså veckor. Vad man äter för mat liksom. Så äter du 1500 kalorier från grönsallad och 1500 från geléråttor. Så blir det i princip samma viktnedgång. För de är ju proteinbefriade båda två nästan. Men äter du liksom Äter du salladen så kommer ju de här veckorna vara betydligt trevligare. På många synvis sätt liksom. Och det är så man måste se lite på maten. Så på julbordet tycker jag väl också som David sa att man får ju fokusera på det.

Alltså det finns ju näringsrika saker som ändå är gott. Ägg tycker väl de flesta om. Det kan man äta många av. Laxen tycker nog de flesta om. Potatisen tycker nog de flesta om. Att man tar mer av det och så mindre skumbananer. Även om de också är extremt goda. Har du det på julbordet? Ja, jag brukar ta från efter. Jag brukar varva maten med godis om det finns godis i närheten. Jag är också lite lösgodisberoende.

00:50:15 – David: Sen är en aspekt på i de här buffésituationerna att om jag går till mig själv i alla fall att det inte alltid jag slutar äta för att jag är mätt utan jag slutar äta när jag hatar mig själv. När man börjar svettas, då är det klart. Det gäller väl att odla ett tankesätt och vara medveten i den där njutningen också. Det är en dag imorgon också. Jag kan äta lite gott då också istället för att äta dubbelt så mycket här och nu så kan jag kanske skjuta lite på

Alkoholens påverkan på energiintag och överätning

00:50:47 – David: det.

00:50:47 – Wille: En uppenbar faktor som vi inte har gått in på är alkoholen. Förutom att det innehåller energi så misstänker jag att det gör att man överäter för att det minskar alla typer av hämningar på många olika sätt. Men det känns som en mer självklarhet än något annat.

00:51:01 – Daniel: Alkohol är ju lurigt. Epidemiologiskt är det väldigt svagt samband mellan alkohol och vikt. Det verkar inte som att de som dricker mer alkohol väger mer. Men just alkoholen i samband med de här tillfällena, alltså korttidsstudier, finns det ganska gott om studier som visar just att Ger du folk ett glas vin till maten så äter de mer mat också. Har vi då jul och nyårshelg där man kanske är lite mer givmild med drickan än vad man är annars också så kan det säkert spä på den här toppen. Det är också ett generellt råd om man vill hålla sin vikt över tid eller gå ner i vikt. Försök att dricka så lite kalorier som möjligt. Det är ett ganska vettigt råd.

00:51:41 – Wille: Jag såg på ett tv-program ganska nyligen där den stor poäng när man skulle gå ner i vikt var just att dricka sina kalorier,

Träningens roll för hälsa jämfört med viktnedgång och högintensiv intervallträning

00:51:47 – Wille: så jag vet inte riktigt vem jag ska tro på nu. Men vi lämnar det. Jag tänker om man ska gå in på… Daniel, det här är ju lite ditt bord som du gillar att raljera över. Man tänker på träningen som kanske följer på det här överätandet. Om vi nu kan etablera kanske att det inte är det mest effektiva sättet att gå ner i vikt och försöka träna bort det. Har det några andra positiva effekter att man faktiskt rör på sig när man har överätit under en period?

00:52:15 – Daniel: Jag brukar alltid säga att träning, jag hävdar att det är det bästa du kan göra med enskilda komponenter för din hälsa. Det är inget snack. Sen får man separera det lite från effekter på vikt. Det blir liksom att träning får mycket att, nej det funkar inte för att gå ner i vikt eller så vidare och så slutar folk att träna mer eller mindre. Men jag tycker man ska separera det här lite. Det är just extremt viktigt för hälsa ur alla synpunkter. just för att gå ner i vikt så är det inte särskilt effektivt. Det är svårt, det vet väl alla som har koll på någon form av kaloriräkning. Ta nu vad en maxstort mil är. Det är väl lätt 1500 kalorier plus chips och pommes frites och allting. Om du tar läsken till så är det det? Precis. Alltså sockrad läsk?

Ja, och de som har lite koll på träning och förstår att det krävs ganska mycket träning för att träna bort det. Visst, det bränner ju energi, men om man verkligen ska bränna allting man har stoppat i sig, då blir det ju Charlotte Kalla-nivåer på träning. Det som ofta händer är väl att folk över tolkar vissa typer av intervallträning och effekter crossfit ska ha och så vidare. Ta det här EPOC till exempel. Det är väldigt små effekter. Träning ska man göra för hälsa. EPOC för lyssnarna här är energiförbrukning efter. Efterförbränning brukar det kallas i tidningarna. Att man förbrukar lite extra energi även när man slutar träna för att kroppen är lite igång. Det är inte så mycket energi i det förbrukade exet som man leds att tro av många artiklar.

Nej, precis. Högintensiv intervallträning är väldigt poppis. Det funkar. Tar man folk till ett labb på en cykel till exempel. Låter dem köra nåt protokoll till exempel Tabata. Nånting jag stör mig på väldigt mycket är att folk slänger sig med ordet Tabata. Hur många har ens läst den här studien? Man sätter folk på en cykel och gör ett protokoll. Gör du inte det, då gör du inte Tavata. Sitta och masturbera 20 sekunder och sen vila 10, det är inte Tavata.

00:54:31 – Wille: Det här är en av Jacobs hatobjekt också.

00:54:35 – Daniel: Det är helt sanslöst. Du får läsa studien först. Hur som helst, den här högintensiva träningen funkar väldigt bra i studier när du tar folk till ett labb, du kontrollerar det och du skriker på dem så att de verkligen kommer upp i intensitet. försöker göra liknande studier i verkliga livet. Man säger åt folk att köra den här träningen och kom tillbaka sen och så mäter vi lite parametrar och sådär. Då funkar det ju inte riktigt. När man har försökt att kolla på det här så är det ganska svårt att få folk att komma upp i den här typen av intensitet. Michael Mosley hade väl sin den här för ett tag sedan om tre minuters träning i veckan. eller vad det nu var. Det baserades på någon dansk studie om jag inte minns fel. Där har de låtit folk sitta på en cykel och kommit upp i 500 watt i snitt.

Försök att få random svenne att producera 500 watt.

00:55:32 – Wille: Det är kul, för på alla löpsedlarna när det var kring det där så var det alltid någon som satt på en cykel och log medan de gjorde den där träningen. Man bara “Nej, du kräks när du gör den här träningen”.

00:55:43 – Daniel: Folk vet inte vad riktig träning innebär. Ska du göra den här typen av träning så smakar det väldigt brunt. Det som händer i verkliga världen är att folk kanske tar i hälften av vad de borde, så tror de att de har gjort massa och så går de och dricker sin Gainomax direkt efter. Ja, det om det.

00:56:01 – Wille: Så det är inte ett sätt att gå ner i vikt, men man kan ändå framhäva att det har så otroligt många positiva effekter, så det är nånting man ska göra ändå?

00:56:10 – Daniel: Ja, absolut. Sen är det det här med att man håller sig borta från kylskåpet. Det tror jag är väldigt viktigt. Det jag däremot kan se ibland när man är på sats, nu får sats mycket skit här. Det är säkert likadant på Friskis och Svettis. Man ser folk som uppenbarligen tränar för att de vill gå ner i vikt eller någonting. Men det första de ska göra är att få i sig sin proteindrink. Det värsta jag har sett var någon som stod på en Stairmaster och drack en Gaynamax. Man bara, skärp er! Ja, det blir lite varför liksom. Nej, just gainer-maxen är ju värre där också. Det är ju en gainer, alltså det är mängder med kolhydrater. Ska vi ta studiemässigt faktiskt, rent proteinshakesen. Det finns det ju ganska mycket studier på där man låter folk ta det efter träningen.

Egentligen bara för att titta på träningseffekt. Men där ser man faktiskt att det påverkar inte kroppssammansättningen. Eller det påverkar inte fettmängden. Även när det ger folk dricka protein efter sina träningspass. Till och med ibland att de tappar lite fetma. Precis, det verkar kunna vara bra. Det vet jag att det finns RCT-studier på de som genomgår fetma-kirurgi. där man ger vassleprotein och ska tvingas dricka det några gånger om dagen och det verkar kunna ge ytterligare effekter på viktminskning efter fetmakirurgi till exempel. Det är inget fel i sig, men problemet är att

00:57:37 – David: Det är också en effekt på mättnad också. Att du ser att tar du en vassledrink så kommer du äta mindre vid nästa mål. Sen tänker jag kring träning. Det är flera saker. Dels tittar vi på befolkningen. Varför vill vi få folk att gå ner i vikt? Det är för att få dem att bli mer hälsosamma. Och att då diskutera träning som att det inte har en effekt på vikten. Nej, men det är hälsan vi vill åt och där är träningsmedicinen mot allt. Det är på ett sätt en icke-diskussion men tittar man på individnivå, där har säkert du mer koll Daniel, men jag såg någon studie för något år sedan där man såg att då träning har en tydlig effekt på vikten. Det är om du går från att vara totalt sedentär till att börja röra på dig. Och när du är uppe på riktigt höga intensiteter när du är maratonlöpande där det kan bli svårt att hålla vikten för att du helt enkelt tränar så mycket.

Du är aktiv 4-5 timmar om dagen och har svårt att äta ikapp. Men däremellan så blir det någon form av U-format samband. Ju mer du tränar desto mer börjar du också äta.

00:58:54 – Daniel: Ja,

Vardagsrörelse och hur fysisk miljö påverkar våra val

00:58:55 – Daniel: absolut så är det. Sen ur public health-synpunkt, det är precis det som du säger David, att det viktigaste vi kan göra i princip är att få folk från totalt stillasittande till att börja röra på sig. Där vinner vi alla hälsofördelar. Det finns ganska mycket meta-analyser på det där. Man ser hur mycket folk rör sig och cost-mortality risk, vad heter det på svenska? risk att dö i förtid. Det finns inget bra ord. Jag brukar skriva mentalitet och inom parentes risk att dö i förtid. Nej, det är ett lurigt ord. Ja, men i varje fall där kan man se att alla hälsofördelar kommer i princip om man gör de här 30 minuterna per dag när man rör sig så man blir lite andfådd. Vill du göra mer, det är väl bra, men det kommer inte ge så jättemycket hälsofördelar på populationsnivå.

Det är där vi ska fokusera, bara få folk att röra på sig lite mer. De behöver inte ens gå till ett gym, men rör på er. Gå i trappor är fantastisk träning. Flytta hissarna. Gömma rum istället. Det finns jättemycket snygga studier om vad gör trapporna lite roligare och mer lättaccessible. Jag har sett studier där hissen stannar på var tredje våning på vissa företag. Folk rör ju på sig mer spontant. Visst, de tycker det är lite jobbigt i början, men vilken förändring man än gör tycker folk det är jobbigt. Livet är ganska jobbigt. Ja, men jag vet att det finns coola studier på det där. Även på sådana här stora supermarkets i USA och så. Så tittar man liksom. Du har en plats där trapporna är lättillgängliga och hissen är lite dold.

Det kanske är en hiss för de som egentligen främst åker rullstol eller gamla. Där man inte vill att de vanliga ska åka. Sen har man andra supermarkets där man ställer fram hissen för alla. Och har trapporna bredvid. Så fort du sätter hissen fram tydlig. Så är det, jag tror det var liksom… Alltså det var 700 gånger mer sannolikt att folk skulle ta hissen. Än om du bara satte hissen liksom lite bakom trappan så att de såg trappan. Att det var den som tillgängligheten. Det har vi återigen det här liksom. Det här är ju inte folk som går och gör ett val på det viset. Ska jag ta hissen eller ska jag ta trappan? Nej, idag vill jag vara duktig och ta trappan. Att det förändrar så mycket bara på var du sätter hissen. Utan du gör det här valet utan att tänka på det.

Är trappan, då tar du trappan. Sådana saker skulle man kunna göra väldigt mycket och där är det stor skillnad. Jag vet i USA så tror jag man har ändrat vissa. De har ju delstatsregler för städerna och så här. Men där är ju vissa städer och delstater nu där man har faktiskt satt in det i regelverk att trapporna ska vara tillgängliga. Det är ju många, även hus i Sverige, hotell och så där, där de liksom gömmer trapporna. Det är nödutgången i trapporna mer eller mindre. Det är klart, då tar ju alla hissen. Och då tappar vi det här. Jag tror samhällsbyggnad och samhällsplanering har väldigt mycket att göra just för fysisk aktivitet i en vardagssituation. Jag var på föreläsning med… Nu kommer jag inte ihåg vad han hette. Det är lite pinsamt här.

Det får vara utan namn. Svensk forsare som gick på fysisk aktivitet och så här. Han sa att de har varit i kontakt med skolor så här och velat bygga om området för att se vad som händer. Ungefär som Kalle gjorde lite i Gympaläraren där du var med Daniel. Han förändrade miljön lite. Det var regler för att du inte fick använda paddan. Han fick in pingisbordet så började folk spela pingis, höra och häpna. Men där jobbade skolorna mer eller mindre emot dem. Det var ingen som vågade prova någonting eller göra någonting. Då händer det inget heller. Det är lite samma tema vi pratar om här. Det är samma tema att man gör miljön fördelaktig för att röra på sig. Precis som David också pratade om. Man gör miljön fördelaktig för vad man stoppar i sig.

Lite samma grej alltså.

Fördelar och nackdelar med fasta och måltidsfrekvens

01:02:55 – Wille: Om vi nu har den här risiga miljön som ingen vill ändra på, om man ska tänka lite strategier då, nu efter nio år och så här. Vad tror ni om fasta till exempel? Det är ju en grej som Mosley har kommit med nu, att man ska käka 800 kalorier om dagen och så.

01:03:09 – Daniel: Ge inte han kredd för det då. Ge inte han kredd för det vill jag smälla. Jag försöker vara lite kioskig. Så Mosley försöker sno nu? Ska vi säga så istället? Ja, precis.

01:03:18 – Wille: Ja, hur som haver, det är en fastediet som, jag tror egentligen det handlar väl om blodsockret på något sätt, det är väl så han säljer in det, men saken är väl den…

01:03:26 – Daniel: Det är väl en lågkaloridiet? Ja, det är väl exakt medelhavskostaktig, men hur som haver så är det väldigt lite kalorier, då går man tydligen ner i vikt.

01:03:34 – Wille: Men är det någonting man ska göra, fasta?

01:03:37 – Daniel: Jag tycker det blandas ihop ganska mycket. Nu är vi säkert ganska medvetna lyssnare här, men folk kan inte skilja på kalorirestriktion och fasta. Det är lite skillnad också. Man kan ju fasta och äta fantastiskt mycket kalorier ändå. Men David kan det där säkert mycket bättre än mig. Han får fortsätta svara sen.

01:03:59 – David: Det finns en hel del intressanta effekter av fasta. Dels när jag skrev om tarmbiota och i Magsmart så ser man positiva effekter på sammansättningen av tarmbakterier genom korttidsfasta. Att du får en bredare uppsättning bakterier om du Om du sänker ditt… Om du helt enkelt låter bli att äta under ett dygn så ser man att du får en positiv förändring. Även på blodsocker så finns det en hel del forskning också. Att man får förbättrad insulinkänslighet och så där. Det är intressanta resultat men ska man ta det som en strategi för att på något sätt komma till rätta med om man har gått upp i vikt över jul eller vad det nu kan vara. Så gäller nog återigen att titta på vad som funkar för en själv på något sätt. Vad man själv trivs med.

Jag tycker ibland att det kan vara ganska trevligt sätt att kunna äta lite större måltider och så låter jag bli att äta och tar bort fokuset från mat lite grann. Trivs man med det och tycker om det och gillar att äta stora måltider och hålla sig undan ifrån mat lite längre, så absolut. By all means. Men sen är det… Återigen beroende också på vem man är. Är det en högtränande person så skulle jag kanske inte rekommendera det.

01:05:51 – Daniel: Det är lurigt det där igen. När vi var inne på att din kollega som hade varit i Japan, Daniel, att de har ett mellanmål här. Det finns ju en del studier från USA. Det är svårstuderat för man börjar inte studera i tid kan man väl säga. Det man vet antyder att folk har börjat äta fler måltider. Det här med mellanmål, det var ju ett sätt vid livsmedelsindustrin kom vi på att nu kan vi sälja Risifrutti. Och så började man köra ut det mycket mer. Det var en del av reklambitarna. Det är klart du ska ha ett mellanmål vid klockan 10. Har du inte förberett en måltid kan du köpa det här praktiska vi har tagit fram till dig. Det verkar faktiskt som att det har ökat antalet måltider mot vad man åt kanske på 50-60-talet. Att folk äter fler gånger, fler mattillfällen.

Man vet ju att de här hungerhormonerna ställer sig in, särskilt grelin då som är ett hormon som kommer och gör oss hungriga kan man säga. Att det ställer sig in efter när man normalt äter. Så äter du alltid lunch vid 12. så kommer det här hormonet börja utsöndras vid halv tolv och då är du hungrig vid tolv. Oavsett nästan hur mycket du åt till frukost. Men låter du klockan gå vidare till halv ett, ett, så minskar hungern igen. Jag tror de flesta varit med om det att man känner sig jättehungrig precis då och idag har jag inte ätit någon lunch. Visst, man kan ju vara hungrig men det är ju oftast krisigast vid själva lunchen än vad det är timmarna efter. Jag tror att det här med fastat, det är nog mycket vana i det också. Att man vänjer sig vid två måltider.

Det är då man blir hungrig. Jag tror det är lite fara så här. Det som är träning, skulle du kunna tänka dig att göra det här på lång sikt? Alltså de som inte tränar, jag tror de flesta av dem säger nej till allting, frågar de där. Men om du låter dem prova på det, eller du får dem på något sätt att prova på det i två månader, att de kanske då lär sig tycka om det. Precis som vi pratade om med grönsalladen här innan också, att man… Har man aldrig ätit det i hela sitt liv, då kommer det inte vara speciellt kul att käka det i början. Men att man lär sig tycka om det. Det kan säkert vara viktig information om sig själv också för många människor att man fastar och kanske lär sig vad hunger är för någonting på riktigt. Och att man inte dör om man inte äter.

Min mamma tror att om hon inte äter frukost på väg till jobbet så kommer hon dö. På riktigt. Man kan lära sig mycket om hur sin kropp funkar också. Det kan säkert vara vara vettigt. Men sen är det svårt också med rekommendationer för fasta. Vad ska jag göra för att minska risk för till exempel någon outcome cancer eller vad som helst. Hur länge ska jag fasta? Det vet vi inte idag. Det är ganska svårt att ta mycket av de djurstudier som är gjorda där råtta och mus har lite annan livscykel än vad vi har. Människodata som är välkontrollerade finns inte hur mycket som helst av, så det är svårt att veta. Ska man fasta 24 timmar? Räcker några timmar som Martin Barkans protokoll där? Där är vi lite ute i ett mörker. Vi vet inte riktigt vart de positiva effekterna kommer.

När kommer de? Hur ofta? Är det oberoende av kalorirestriktionen? Vilket mycket tyder på. Men det finns en del frågor kvar att svara på där.

01:09:18 – David: Jag tycker att det är kul ur ett samhällsperspektiv. Innan 5-2 så sa du till någon att jag inte ätit någonting på hela dagen. Jag har bara ätit 200 kalorier. så skulle folk tänka att du kommer trilla av pinn, du måste äta var tredje timme. Och sen helt plötsligt så är det någon snubbe som säger att två dagar i veckan ska du nästan inte äta någonting alls. Och helt plötsligt så är det… Idag är min fastedag och helt plötsligt är det fullt normalt och inte alls något farligt utan tvärtom bra. Hur snabbt man kan ändra folks syn på Det kan jag tycka är en bra grej som den trenden har medfört att folk kanske inte blir livrädda för att de inte ätit de senaste fem minuterna. Utan att man inser att vi kan faktiskt äta Lite då och då. Det funkar också.

01:10:14 – Daniel: Ja, till och med de där trenderna har väl till och med nått byggarsvängen. De som är knäppare än knäppast, höll jag på att säga. Men till och med i Martin Berkans protokoll är det väl till och med vissa som inte behöver ha sin proteindrink varannan timme. Det har väl också förändrats de senaste tio åren eller nåt. Förr gick ju folk upp mitt i natten för att få i sig sin proteinshake. Vaskade sömnen för att få i sig proteinshake. Ja, vad fan.

01:10:41 – Wille: Ja, men det är så. Det är Berkan och Mosley som förändrar vårt samhälle. Det är ju kalas.

01:10:45 – Daniel: Ja, frågan är om det är till det bättre. Men ja, den som lever får se.

Detox, dos-responssamband och skillnaden mellan mixad och hel mat

01:10:50 – Daniel: Mosleyblandare i alla fall.

01:10:52 – Wille: En annan grej som är lite poppis så här års är detoxmat. Det är ganska svårt att sätta fingret lite på vad det är för någonting. Men det jag tänker på är i alla fall någon typ av ingefära eller cayennepeppar eller någonting. Någon shake. Någon shake, exakt. Det ska gärna vara mixat så att man får dricka det på något sätt. Det är nästan lite dumt att ställa den frågan, men finns det någonting positivt i att hålla på och försöka få i sig kryddor eller någonting i större mängder än man brukar annars?

01:11:20 – David: Det finns intressanta komponenter i ingefära. Det finns flera hundra ämnen där som har jättespännande effekter på tumörtillväxt. Det finns jättespännande forskning kring det. Men det är kanske inte någonting du ska äta 18 gurkor, 14 morötter och tre bitar ingefära samtidigt. Frågan är hur väl är vårt system byggt för att hantera det? Hur nyttigt är det att stoppa i sig allt det på en gång? Om man tittar på de flesta detoxkurer så innebär de oftast väldigt lågt kaloriintag. Är det några gifter som vi bär på över tid så är det sådana som är fettlösliga. Och är det någon gång man verkligen släpper fri dem så är det när man minskar snabbt i vikt. Så har man lagrade miljögifter eller tungmetaller i fettväven då är det verkligen när du begränsar kaloriintaget så hårt som du kommer släppa fri dem i blodet.

Så det kan ju om någonting bli en intox om du samtidigt har ett väldigt lågt J.

01:12:28 – Daniel: Det är roligt bara för att det slår åt andra hållet. Man behöver inte oroa sig för det. I alla fall inte om man har haft ett normalt liv. Har man arbetat i grotta eller nåt sånt där så kanske det är aktuellt.

01:12:41 – David: Om man nu ska diskutera de här potentiella gifterna då, vad det nu skulle vara för någonting, så är det ju då man om någonting släpper fri dem. Sen är inte det kanske, som du säger, något man behöver vara livrädd för.

01:12:56 – Daniel: Jag tror det är viktigt också det här med när man pratar toxicitet. Jag kommer ihåg när jag pluggade på KI så läste vi toxikologi där och på första föreläsningen var det en tokig professor som kom in. Jag kommer ihåg så väl vad han sa. Han startade föreläsningen med att allting är ett gift. Sju liter vatten under sju minuter så är du död. Att man får folk att fatta att allting är ett gift. Allting är toxiskt. Det är bara en dosfråga. Det är det här med Som David är inne på, ingefära kan säkert vara positivt för många saker som har visats i studier. Men människan har lite svårt för det. En Alvedon är bra. Bra, då tar jag två burkar. Ja, det är ju alltid lurigt det där. Det är ju som sagt i dosen. Men det är väldigt mycket av det som man tror gör att växter överlag, alltså från vegetabilier, är nyttigt.

Det är ju ämnen som egentligen växterna producerar som en form av gift. För att skydda dem mot insekter eller andra typer av angrepp. Men för oss så blir det liksom gift i en sån liten mängd så det blir bra för oss. Det triggar igång kroppen lite. Det får kroppen att vara lite aktiv. Om vi tar den här hygienhypotesen. Vi hade ju Marie Jennemalm här för ett tag sedan som gäst. När vi pratade allergier. Att man tror liksom att Det har blivit förenligt helt enkelt. Det kopplas ihop med tarmbiotan också. Ingen smuts, ingenting. Det blir färre bakterier och då stimuleras immunförsvaret för lite. Då kanske det överreagerar på saker som det inte ska. Eller reagerar fel på saker som det egentligen inte borde eller behöver reagera på.

Och det kan ju mycket väl vara så om man säger om vi tar med kost att vi får i oss lite ingefära om vi använder det som krydda eller i maträtter och så här. Då kan det vara något som liksom triggar igång och håller kroppen alert och håller oss starka. Precis som träning. Tränar vi för mycket så blir det ju faktiskt inte bra. Alltså man ska ju inte hålla på och träna som en galning. Men gör man det regelbundet i en lagom dos så kommer det göra oss starkare än om vi bara lägger i en soffa. Och det kan ju vara samma sak här med doserna och så. Men om vi då börjar mixa i och vi kör högkoncentrerat liksom. Man har ju redan gjort det här med antioxidanter. Det visade sig att när vi gav folk höga doser antioxidanter. Det gick ju skitbra nu. Ja, precis.

Det var ju bara lungcancer och så var det någon annan sån här vanlig sjukdom såklart. Men det är ju bara det man visar. Men där gav man liksom högdoser antioxidanter och så ökade risken för det. Jag tyckte ju avbryta den RCT-studien. Precis, för att folk dog oftare. Trots att man trodde att det skulle vara bra för att man hade sett då i epidemiologin att folk som åt lite mer av det mådde bättre. Det skulle mycket väl kunna bli samma sak här. Man ska inte bara ta det här tänket och titta här. Det är ett bra provrör. Folk som generellt sett äter mat med lite ingefära i mår bra. Nu kör jag 500 gånger den dosen i en shaker här så blir det superbra.

01:15:54 – David: Just den där milda giftigheten verkar det finnas en del på. Jag hörde också en toxikolog som stack ut hakan lite grann och sa att det är förvånansvärt få rökare som får lungcancer. Då menar han att det skulle kunna vara en effekt av att de har uppreglerat sina avgiftningssystem väldigt effektivt. Att en viss grad av gifter stimulerar de här avgiftningssystemen i levern och så vidare. Det är det man ser med många grönsaker också. Jag såg en studie för ett tag sedan på Det var på broccoli, att det hade förmågan att uppreglera det här cytokrom-p450 systemet i levern. Vilket är just en form av avgiftnings… Ja, enzymsystem. Helt enkelt tack vare att det är lite lite lätt, lätt, lätt giftigt.

01:16:49 – Daniel: Man måste alltid ha med sig det här med dosen. Det finns ju faktiskt lite. Jag skrev om ekologiskt för några år sedan. Det finns faktiskt någon studie till och med. DHT. Det är förbjudet i Europa i alla fall. Det får väl användas undantagstillstånd för att mörda mygg. Det stannade kvar i naturen väldigt länge så det var väl bra om man förbjöd det. Men det har man ju faktiskt sett att väldigt små doser kan vara positivt för vissa djur. Att de får lägre risk för cancer medan då högre doser höjde risken för cancer. När man skulle studera och visa att det var farligt då använde man de här höga doserna. Så visar man att det var farligt så förbjöd man det trots att det bara fanns i lägre doser i miljön. Så det är alltid lurigt det där också.

Ja, sötningsmedel. Visar man att en jättestor dos är farligt så säger det ingenting om vad en mindre dos är. Det kan till och med vara positivt. Det vill folk liksom inte tro.

01:17:45 – David: Jag fick en fråga på Facebook om det för att ta sig just kring sötningsmedel och dess farlighet. Det var någon som ställde frågan om jag nu kommer upp… Om jag skulle dricka 20 liter Coca-Cola på en dag, då måste det här sötningsmedlet bli giftigt. Men då är bara problemet att då har du druckit 20 liter på en dag och då är du död dag ett och hinner inte ens få cancer.

01:18:10 – Daniel: Där skulle man säga att den här säkerhetsgränsen som man har för att, liksom lightless, som man har, att man liksom inte ska nå den här dagsdosen då som ligger där någonstans kring, jag vet inte hur många liter det är, men det är ett par liter om dagen. Den är ju sagt liksom en sån här hundra gångers marginal. Så egentligen, det som man har visat kan vara giftigt på möss, det är hundra gånger så mycket. Det är alltid så nästan när man har de här säkerhetsgränserna. Man tittar, vilken dos är giftig på råttor? Ja, men då tar vi en hundradel av den dosen. Det är där vi sätter gränsen för människor. Exakt, det var samma som kanelgrejen med kumarin som var för något halvår, ett år sedan.

01:18:51 – David: Dosen man har kommit fram till har man testat sig fram till lägsta Adverse effect på hundar som är mycket känsligare än människor. Sedan dividerar man den dosen med 10 och sedan ytterligare en gång med 10. Så en hundradel av dosen som är man uppvisar negativa effekter på hundar. Där har man satt gränser för människor. Sedan har Livsmedelsverket ytterligare en faktor 10 innan sin rekommendation. För att komma upp i dosen du måste äta för att få en negativ effekt om du är hund så måste du äta tusen gånger Livsmedelsverkets rekommendation. Det blir löjliga diskussioner ofta.

01:19:35 – Daniel: Ja, alltså det blir ju löjligt om man blir rädd för att komma och äta det inom säkerhetsmarginalen. Sen tycker jag det är väl bra att man har de här säkerhetsmarginalerna. Men att folk inte förstår att man har de här säkerhetsmarginalerna och börjar bli rädda när de börjar närma sig den övre gränsen. Man måste ju fatta att så länge det är inom spannet så är det inom spannet. Där finns ingen orsak till att tro att det skulle vara farligt på det sättet. Men argumentet man ofta får, jag brukar få det när jag står och föreläser, det är det här med sötningsmedel och naturligt. Saker som är naturligt är alltid bättre, av någon konstig anledning. Jag har aldrig förstått det där, så jag brukar dra upp det. Bladkokain, jättenaturligt.

Vi har också ormgift, jättenaturligt. Jag brukar inte ge mina döttrar det. Men det är naturligt. Det är ett idiotargument, sluta med det. Punkt slut. Det finns saker i naturen som är helt åt helvete. Det som är intressant där är ju att de har olika gränser. Alltså för vad som behövs för att någonting ska bli godkänt. FDA då i USA, de har ju det här. Genereally… Vad är det de kallar det? Alltså de anses generellt sett som ofarligt ungefär. Tror jag. Det är liksom… Typ Guided Daily Amount, är det det? Eller GDA? Nej, de har nåt sånt. Genereally Accepted As Safe eller nåt sånt. De har för liksom ämnen som ska börja säljas. Kommer det från naturen från början så har de mycket lägre tröskel för vad som ska krävas för att det ska bli godkänt för att gå ut på marknaden.

Om vi tar Stevia då som liksom finns i naturen. Det är ju syntetiskt framställt det som används i livsmedelsprodukter och sådär. Men det finns ju i naturen. gränserna man satt där för att det skulle bli godkänt för att säljas. Det är mycket lägre än de här onaturliga sötningsmedlen. Man har haft mycket större krav på att de skulle visa att de var säkra innan de började säljas. Sen Stavia verkar inte det minsta farligt det heller. Men om man vill vara rädd för de här sakerna så får man vara rädd för det som är minst undersökt i alla fall, tycker jag. Det låter ju vettigast. Där det finns mest bevis är väl där man ska lägga sina pengar.

01:21:39 – Wille: Man återgår till det här med detoxdryckerna då. En annan grej som man gör det är ju ofta att mixa det här. Jag tänker generellt, nu tänker jag återigen på ett tv-program som jag har sett nyligen där man tog den här metoden och använde den. Det var ju att det man mixade ner, det var ju inget fel på det. Det var ju grönkål och lite sådana saker. Men just det här med att mixa saker, finns det någon fördel med det eller är det inte bra?

01:22:02 – Daniel: Alltså det finns ju också en mixad apelsin, kommer ju inte ha samma påverkan på mättnad och annat också jämfört med om du äter en apelsin som den är. Ofta mixad, men det finns ju ganska snyggt också någon studie ganska nyligen på nötter. Om man äter nötterna som de är så tar man ju inte upp all energi. Det har väl de flesta koll på, till exempel mandlar och så vidare. Men gör man mandelsmör av det eller något liknande då tar man helt enkelt upp mer energi. Så mixad mat har ju inte exakt samma egenskaper som maten i fast form.

01:22:41 – Wille: Det kanske är lite svårare att få i sig en tumstor del av ingefära om man ska käka den utan att mixa den. Inte så gott.

01:22:48 – Daniel: Ja, i vissa fall är det säkert.

01:22:52 – David: Det kan ju vara ett sätt för den som kanske har väldigt svårt att äta grönsaker. Fine, gör en spenatdrink med lite citron, ingefära och äpple i och så hivar du i det. Det är inte automatiskt dåligt heller. Men tittar man på många livsmedel så så finns det positiva effekter av att äta dem i sin hela form. Jag tittar bland annat kring det här med tarmbiota. Tittar jag på rotfrukter så såg man att drack du morotsjuicer och liknande som är enormt. Tar du morotsjuice i munnen så känner du att det smakar påtagligt sött. Det är ultrasött i smaken. Vilket innebär att munnens bakterier får tillgång till mycket mer socker. Det ökar tillväxten av karies och liknande på ett helt annat sätt än om du äter en morot. För munhälsa och även för tarmhälsa så såg man att livsmedel som innehåller det man kallar cellulära kolhydrater, alltså att kolhydraterna är inneslutna i livsmedlets celler Det verkar vara ganska bra för tarmbiotan för då tar det helt enkelt längre tid innan sockret i livsmedlet släpps fri.

Då blir det inte samma negativa påverkan på bakteriesammansättning och sånt.

01:24:14 – Daniel: David, borde det inte spela roll hur länge man säger… Hur lång tid det tar för maten att brytas ner. Alltså hur långt ner i tarmarna det kommer. Tar du det som en kik så borde det vara ganska snabbt och lättupptagligt för kroppen. Det känner jag liksom… Det som man kanske vill komma åt med grönsakerna, förutom att det är vitaminer, det är ju liksom fibrerna. Att de kan komma ner och se till att hålla magen i trim och bakterierna ska må bra. Men om de då är så lättillgängliga att de inte kommer ner i tarmarna på riktigt. Att det inte påverkar tambiotan på samma vis som det skulle kunna.

01:24:52 – David: Man kan säga att tjocktarmen, en av dess viktigaste funktioner är ju att och det bakterierna där lever på, det är det som vi själva inte kan bryta ner. Eftersom det verkar vara viktigt att mata dem så ska man nog försöka mata dem med mycket sånt som vi själva inte kan bryta ner. Alltså fibrer. Kör du en råsaftcentrifug med grönsaker så kommer väldigt mycket fibrer hamna i soppåsen sen. Visst, du får ut en del lösliga fibrer när du gör juicen också men det är långt ifrån allting. Dels är det snarare den där sumpen som du kastar bort som du borde äta egentligen. Om man nu vill ha de här hälsoeffekterna för tjocktarmens skull.

01:25:39 – Wille: Det är bra.

Samhällets ansvar, matbutikernas utformning och illusionen av det fria valet

01:25:40 – Wille: Det känns som att vi kanske har löst alla hälsoproblem som eventuellt kan komma av… Tycker du verkligen det? Nej, jag skämtar ju bara. För mig känns det som att om man inte får några negativa effekter av jul och nyår, grattis. Annars är det kört för dig. Det känns lite så.

01:25:58 – Daniel: Det krävs ju ganska mycket från samhället. Det var en artikel i Dagens Medicin om att vi borde ha någon form av gemensam fetmavård här i Sverige. Jag läste lite om det där. Det är verkligen någonting man skulle behöva satsa på, brett. Vi har pratat om hur miljön byggs upp kring vad vi stoppar i oss, hur miljön byggs upp kring hur vi rör oss och så vidare. Det behövs ganska, jag tror upp på statlig nivå här, alltså högt upp och ta ganska stora beslut om vi ska kunna göra någonting åt det här. Men det går liksom inte att gå in på individnivå och beskylla folk utan Man måste gå uppifrån och förändra miljön helt enkelt. Mitt förslag var att Erik Hemmingsson som ni har haft, han är jäkligt kompetent och docent nu på GIH. Han är snart professor och han borde få ta på sig den rollen tycker jag.

01:26:46 – David: Skattelättnader för företag som erbjuder träning på arbetstid kanske?

01:26:50 – Daniel: Många sådana saker man behöver. Men också hur man placerar mat i mataffärer och så vidare. Det där är ju någonting man har märkt nu när man har barn och går och handlar. Jag är ganska medveten om saker och ting, men jag har också ett visst tålamod när man är på väg hem. Det här förbannade jäkla godiset som alltid är längst ner, som inte jag ser, som Viola alltid ser när man kommer till kassan. Jag har bara ett visst tålamod, sen orkar jag inte. Köp chokladen.

01:27:19 – David: Det skulle vara intressant att se en försöksbutik där man placerar om varor. Så att det stod bananer och päron framme vid kassorna till billiga priser. Då hade ju folk bara köpt det de har på shoppinglistan.

01:27:35 – Daniel: Det är ingen som har godis på inköpslistan.

01:27:38 – David: Du står och väntar i den där kön och så ser du någonting. Jag tror att en viss del av effekten är den. Du står och tittar på det där rätt länge också.

01:27:46 – Daniel: Visst är det så. Har man erbjudande på något i butik så sätter man det i hörnan på gångarna. För där vet man att där säljer saker mer för där går folk mer förbi. Där ser folk det. Så du hade säkert sålt mer bananer om du haft bananer i kassan. Och du står där lite hungrig och liksom… Ja, precis. Så jo, du hade ju sålt mer av det du sätter i kassan även om det varit bra mat. Men du hade antagligen inte… Du hade kanske varit på bekostnad av någon annan frukt eller något sånt där tillsvidare. Så det är lurigt det där hur man ska göra. Men som sagt, jag tycker också att man behöver… På något sätt, man behöver liksom jobba på det på samhällsnivå mer. Än att man fortsätter… Men det är svårt.

01:28:27 – Wille: Ja, kanske att man har en lite mer övergripande syn på det, så att man inte bara på en sida sitter och diskuterar cykelbanor och på en annan sida sitter och diskuterar kostråd och liknande, utan man kanske har en sammanhållen syn på att det här är liv och val vi gör. Som du säger, att det ska finnas en samordnare på något sätt som ser över hela situationen.

01:28:47 – David: Jag tror att samhället är väldigt mycket utformat efter illusionen att alla har ett fritt val. Det är ju verkligen på riktigt en illusion.

01:28:59 – Daniel: Det tycker jag är viktigt att lyfta fram också, även om man som jag som forskare är väldigt insatt och så vidare. Det där att man inte påverkas, vilket skitsnack alltså. Alla påverkas. Vi tror gärna att vi har ett fritt val, men det har vi inte. Jag tror det är viktigt att lyfta fram det. Så man har alternativ. Men det är inga fria val och ibland så ges man alternativ när man kanske egentligen inte borde haft ett alternativ. Så man borde inte ha alternativet att köpa godis 15 gånger när man är på väg att gå hem från jobb när man är trött. Det kanske hade varit det bästa. Det kanske är det som folk hade velat ha som sitt fria val om du frågat dem när de lämnar affären. Skulle du vilja gå förbi vem som är godis nu på vägen hem så hade de sagt nej.

Det får inte de bestämma. Utan affärerna är där, affärerna trycker upp det i ansiktet på en. Det är det man måste förstå, att det här fria valet är inte bara det här när du står med det framför dig och du kan säga ja, nej, visst kan du alltid göra det. Men du hamnar i de situationerna olika ofta, i olika situationer där du är olika förberedd för det. Där det kanske bästa hade varit att du inte hamnat i situationen.

01:30:04 – David: Jag hörde nyligen en filosof som ganska snyggt visade att det fria valet verkligen är en illusion även på individnivå. Men jag tror att i alla fall som samhälle så borde man bygga upp samhället utifrån den premissen. Generellt så kommer folk att påverkas och styras av såsom miljön runt omkring dem ser ut.

01:30:27 – Daniel: Och jag tycker inte det, som sagt vi kommer även om vi plockar bort alla affärerna så är vi påverkade av det. Då har vi inte det fria valet att kunna gå in i en affär. Så man kan ju inte göra så heller men man måste liksom se att vad fungerar det inte? Då måste vi börja ändra det. Och det är det jag tycker, hade vi haft fem procents övervikt i landet. Då kanske vi som befolkning kan bestämma att det är inte så stort. Det är tråkigt för dem. Vi kan fortsätta hjälpa dem om de skulle vilja det för sin hälsas skull. Det är inget samhällsproblem. Vi kanske behöver förändra hur samhället är. Men när det är ett samhällsproblem då vill man ju förändra det på något sätt tycker jag. Men det är någonting med just övervikt där man på något sätt inte vill få det till att det är ett samhällsproblem.

Utan det är fortfarande en enskild individs problem trots att halva befolkningen har problemet på något sätt. Hade det varit folk som dött i drivor på vägarna när de varit ute och kört så hade man sagt att vi måste se över trafikreglerna. Vi måste fixa den här korsningen för folk kan inte hantera den. Så kan det stå någon jävel och vinka med handen. Du jag körde varje dag till jobb, jag har aldrig krockat. Nej men grattis, det är någon som krockar varje dag ändå. Så vi vill göra någonting åt för att vi ska hjälpa alla, inte bara för att du kan hantera situationen. Men det är så folk fortfarande står. Och även de som krockar då, alltså de som är överviktiga, står fortfarande många av dem och säger Nej jag ska inte, det är inga problem med det svängen, jag krockar bara två, tre gånger om året.

Det blir ju den liknelsen till sist, att man måste förstå att det funkar inte som det är uppbyggt, folk hanterar inte det.

01:31:56 – Wille: Men om man ska vara lite positiv så får man ändå se att den jämförelsen som du drog, det var ju det man gjorde. Man såg ju att alldeles för många dör här, då får vi börja bygga om. Vi får ändra på det här. Man måste ha bilbälten etc. Det är klart som fan att folk gnällde över det. Men nu är man ju kanske ganska glad över att man slipper dö varje gång man sätter sig i en bil.

01:32:14 – Daniel: Det var alla reglerna kring rökning. Hur mycket gnäll var det inte när det skulle vara förbjudet på restauranger, på puben och på diskoteken. Det tog inte lång tid innan folk accepterade att nu är det så här. Och så blev det bättre. Folk slutade röka eller började röka mindre för att de inte pallade lämna ställena. Man var mindre benägen att börja röka för det enda stället du stöter på rökare nu är om du skulle gå ut och ställa dig och hänga utanför restaurangen. Det var ingen som satt och rökte framför dig och frågade om du ville ha en cigg varenda gång du satt på restaurangen och så vidare. Sådana här saker fungerar liksom. Det innebär inte att man ska förbjuda socker eller man ska förbjuda godis och allt sånt här. Man får börja förändra det för att förändra trender så att istället för att det blir ett samhällsproblem så är det ett mindre problem.

Vilket då kanske rökningen är fortfarande ett stort problem ekonomiskt och sådär. Men det är mycket mindre nu än det var för 15-20 år sedan.

01:33:07 – Wille: Ja, mörkret har lagt sig över Stockholm och jag känner att vi får lägga locket på nu. Så att vi inte får anklagelserna om att vi är hälsofascister som vill förbjuda socker. Det kommer vi få redan. Det kommer vi få. Det brukar alltid bli så när man tar den här diskussionen. Daniel, David, jättetack för att ni ville vara med. Jacob, det var också trevligt att prata med dig. Det var bara trevligt att få vara med.

01:33:31 – David: Ja, verkligen. Det var kul.

01:33:33 – Wille: Gött. Så hörs vi när vi hörs. Det gör vi. Ha det gott. Hej. Hej då. Hej.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *