Eskimåernas verkliga diet

En inuit som äter kött

Nutrition Society som publicerar en rad tidskrifter firar 70 år och för att göra detta så har man släppt ett par artiklar fria för allmänheten. Ett för varje decennium i varje tidskrift. Ett ganska snålt firande kan tyckas då flera tidskrifter de senaste åren valt att släppa de äldre publikationerna fria för allmänheten. Listan var inte heller något som väckte ett större intresse hos mig förutom en av artiklarna som jag haft sen tidigare och även refererat till i mitt inlägg kring stenålderskost. Titeln på den artikeln är ”The Diet of Canadian Indians and Eskimos” och handlar om eskimåernas kost, dels kring 1850 och senare under 1930-talet.

Uppskattad energifördelning hos Eskimåer 1858
Uppskattad energifördelning hos Eskimåer i Kanade år 1858

Den här artikeln är väldigt intressant om du vill veta hur kosten såg ut för eskimåerna förr i tiden. Personligen tycker jag att deras kost låter väldigt tråkig, mycket rått fruset kött. Jag rekommenderar också denna artikel till alla de som tror att eskimåer eller inuiter äter någon form av LCHF kost. Som jag tagit upp tidigare så var det verkligen inte så utan deras kost bestod av en klart större andel protein. En uppskattning av energifördelningen 1858 kan ni se här till höger. Det står skrivet i gram men omräknat till procent blir det, 45 E % protein, 9 E % kolhydrater och 46 E % fett.

In på 1900 talet ökade importen av mat och då också intaget av kolhydrater. Mellan 1935-1948 uppskattade man kosten enligt tabellen här under:

Energifördelningen hos eskimåer i Kanade omkring 1940. En större import av mat innebar att eskimåerna började äta mer kolhydrater.
Energifördelningen hos eskimåer i Kanade omkring 1940. En större import av mat innebar att eskimåerna började äta mer kolhydrater.

För den som är intresserad finns det mycket mer information i artikeln jag länkar till ovan. De andra artiklarna som släppts fria kan ni även hitta här om det är någon som tror sig kunna vara intresserad av dessa.

27 svar på ”Eskimåernas verkliga diet

  1. Tråkig kost, men å andra sidan fanns det inte så mycket att välja på. Säl, valross, renkött, isbjörn och fisk. INte som italienska köket direkt.

    Med tanke på att krill föder fisk som föder sälar som föder eskimåer, borde det vara väldigt nyttigt att äta eskimåer:) Fast numer samlar de en massa skit högst upp i näringskedjan och de äter väl inte bara säl och fisk längre.

  2. Vad använder du för definition av LCHF?

    Det har ju diskuteras mycket vad som är LCHF uttryckt i E%, men vad som är viktigt är att begränsa kolhydrater och ersätta med fett.

    Kostdoktorn Andreas Eenfeldt skriver så här om E%: ”Eftersom så många tycker det är viktigt att ha en kolhydratsiffra så tycker jag i sammanhanget att 10 E% är ett bra val. Det är uppenbarligen bara en jämn och fin siffra att ha som riktmärke. Följer man vanliga kostråd för LCHF relativt noga har man inga problem att hålla sig under 10 E%.”

    Givetvis åt inte eskimåer på 1800-talet LCHF som det rekommenderas idag i Sverige, med till exempel stort intag av ovanjordsgrönsaker, ägg och mejeriprodukter. Men om vi endast tittar på makronutrienter så är deras kost tveklöst LCHF-lik, med 9 E% kolhydrater, och högre fettprocent.

    Kan du förklara hur du tänker?

    Vänliga hälsningar
    Christer

  3. Hej Christer!
    Jag är väl medveten om att man inom LCHF gärna kallar allt som man tycker passar för LCHF men jag blir ändå förvånad att du ens försöker få eskimåernas diet till att vara LCHF-lik.

    Ett citat till från Kostdoktorn om vi ska köra på hans definitioner:

    LCHF betyder low carb, high fat. Det är en lågkolhydratkost där man i första hand ersätter kolhydratsenergin med naturligt fett. Proteinandelen är alltså ”normal”, eller bara något högre, jämfört med den genomsnittliga västerländska kosten

    Ungefär 45 E % protein är inte ”bara något högre”. Det är mer än det dubbla. Så vi har en energifördelning som inte alls stämmer med LCHF och råvaror som inte alls stämmer med LCHF men du vill ändå få den till att vara ”tveklöst LCHF-lik”.

    Det är lika fel som att kalla en kost med 10 E % fett, 60 E % kolhydrater och 30 E % protein där majoriteten av kolhydraterna kommer från godis för ”SNR-lik”.

    Du kan kalla eskimåernas kost för lågkolhydratkost, men inte för LCHF eller LCHF-lik. Om nu inte det enda kriteriet är att det ska vara lite kolhydrater för att det ska vara LCHF-likt? Om vi återigen tar kostdoktorn som exempel så skiljer han också på just lågkolhydratkost och LCHF, http://www.kostdoktorn.se/lagkolhydratkost-lchf/kostdoktorns-faq#LCHF-definition

  4. Hmm, är inte 46 E % = High Fat om man jämför med de vanliga kostråden? Allt för många tar LCHF för strikt, exakta e % osv. För mig är det lite mer öppna gränser. Och handlar mer om att minska intaget kolhydrater och att inte vara rädd för fett.

    Jag får dock i mig mer protein än normalt, men det beror på att jag tränar ett antal gånger i veckan och äter också därefter.

    För er experter kanske en skillnad på ett antal e % är som liv och död, men för oss vanliga människor. mja.

  5. Hallå Nicke!
    Jag förstår din utgångspunkt men det blir tyvärr väldigt fel om man ser på det så. Det går ju liksom att äta med samma fördelning fast med vitt skiljd kvalité på kosten. Du skulle tex kunna äta en LCHF-fördelning med hjälp av low carb godis men ingen skulle kalla det för LCHF bara för det. Och om någon gjort en studie som visat att personer som åt en massa low carb godis fick sämre hälsa så skulle man givetvis inte kunna använda den studien som ett argument emot LCHF i sig då LCHF innebär mycket annat än bara en fördelning inte sant?

    Det samma gäller givetvis åt andra hållet. Om en studie visar på positivt resultat så kan man inte tillskriva den till sin egna kost bara för att fördelningen varit den samma. En person som äter low carb godis hela dagarna kan inte säga att han/hon äter nyttigt baserat på att studier på atkins eller LCHF visat på positiva hälsokonsekvenser.

    Eskimåerna åt inte LCHF, det finns inte en enda bok kring LCHF som rekommenderar något ens i närheten av den kost som eskimåerna åt. Trots det så använder man gärna eskimåerna som ”bevis” för att LCHF är en nyttig kost. Detta är givetvis fel.

    Man kan dock säga många saker om eskimåernas kost. Vi kan tex säga att det går bra att leva med lite kolhydrater. Vi kan även säga att kosten kan vara ganska ensidig om de livsmedel som väljs är näringsrika. Det går dock inte att utala sig kring om LCHF är en bra kost baserat endast på eskimåernas kost. Det är helt enkelt för många saker som skiljer de två dieterna åt.

    Just bristen på definition är ett problem inom LCHF. Det verkar finnas en vägran att ens försöka definera vad LCHF är. Man kan säga mycket om SNR och Livsmedelsverkets rekommendationer men de är i alla fall definerade. De går att studera tydligt och de går att kritisera utan att SLV kan börja ducka och skylla ifråg sig med att säga ”det där är inte det vi rekommenderar”. En defintion förhindrar också att man börjar tillskriva en massa studier med positiva resultat till sin egna kost trots att det handlat om någon helt annan kost. Där just eskimåer och LCHF är ett bra exempel.

  6. Som vanligt överdriver traningslara.se all fakta. All LCHF och speciellt inte den LCHF som man använder i folkmun grundar sig i ditt upplägg av LCHF. Böckerna inom speciellt den svenska LCHF inriktar sig väldigt mycket på proteinets betydelse för uppbyggnaden och energi i vardagen.

    Problemet kvarstår dock. I takt med kolhydraters större intag i olika samhällen, så har hjärt-kärlsjukdomar och övervikt, fetma ökat. Det är ingen överdrift, så är det.

    Sen att du skyddar SNR och Livsmedelsverket genom att säga att de inte duckar och skyller ifrån sig, säger mig otroligt mycket om vem du agerar för. SNR duckar varenda gång de får kritik mot sig, det gör inte Björn Ferry eller Dr.Dahlqvist dock. Otroligt tam artikel!

  7. Tyler:

    Jag förstår inte vad du pratar om med proteinet nu? acob har aldrig sagt ett ord om det du nämner. Att LCHF pratar positivt om proteinets värde har väl ingen ifrågasatt? Men vilken LCHF-förespråkare av de kändare rekommenderar 45E% protein? Skaldeman rekommenderar ju till och med att man inte använder alla äggvitor i omeletter för att det blir för proteinrikt.

    Angående SNR kan jag på sätt och vis hålla med, jag tycker inte alls att de är så standardiserade. Tvärtom är det ganska oklart, ena dagen konkreta energiprocentangivelser och andra dagen så är allt individuellt. Så om någon mår bättre utan att äta enligt strikt SNR-diet (kanske till och med tvärtom) så heter det att ”alla är olika och det är bara råd”.

  8. Jag pratar aldrig om Skaldeman heller. Björn Ferry är den enda i närheten av dessa siffror vad jag förstått av hans bok och vad jag läst om honom, och det är främst genom Björn Ferry jag själv utgår från, i och med att jag själv är elitidrottare.

  9. Förstår jag dig rätt Tyler att du först skrev

    Tyler: Böckerna inom speciellt den svenska LCHF

    och då syftade du på endast Björn Ferrys kokbok? För i så fall skulle du skrivit i singular, inte plural.

    Tyler: Problemet kvarstår dock. I takt med kolhydraters större intag i olika samhällen, så har hjärt-kärlsjukdomar och övervikt, fetma ökat. Det är ingen överdrift, så är det.

    Problemet är det som brukar kallas för västerländs kost, inte kolhydratprocent. Det finns gott om folkgrupper som levt med större kolhydratprocent än det som de äter nu. Förr levde de utan utan sjukdomarna du räknar upp och när de började äta västerländs kost, som för dem innebar en större andel fett och mindre andel kolhydrater så kom problemen.

    Du hittar mer läsning här, https://traningslara.se/stenalderskost-paleo-jagarfolk-osv/

    Här har du ett exempel som jag inte tar upp från Hawaii, de åt förr kring 70-80 E % kolhydrater utan problem och nu äter de ”bara” kring 50 E % och har en massa sjukdomar. Kan du förklara det för mig med hjälp av din förklaring att det är kolhydrater i sig som gett alla sjukdomar Tyler?
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/2031501

    Tyler: Sen att du skyddar SNR och Livsmedelsverket genom att säga att de inte duckar och skyller ifrån sig

    Du behöver läsa om min kommentar. Jag skriver inte att SLV inte duckar och skyller ifrån sig alltid när det gäller allt. Jag skriver att de inte kan skylla ifrån sig om någon gör en studie på den kost som de rekommenderar, alltså en kost enligt SNR. Visst kan de försöka skylla ifråg sig ändå men det blir ju då uppenbart att de ljuger då alla ju kan se att deras råd stämmer med det som studerades.

    När det gäller LCHF så sätter man en grå otydlig gräns för LCHF och sen väljer man fritt vilka studier man tycker passar i detta gränsland baserat på om resultatet är positivt eller inte. Om någon plockar fram en negativ studie så skakar man bort det med att ”det var ju inte riktigt LCHF”.

  10. Förstår vad du menar. Angående Hawaii är väl saken att de förr åt en annan typ av kolhydrater. Medans nu har det blivit mer skit rent ut sagt, vilket jag antar är det du syftar på med att man inte enbart kan prata om e %. Vill passa på att tacka för bra artiklar 🙂

  11. Precis, skitmat är skitmat oavsett fördelning av makronutrienter 🙂 Det är ju dock mycket lättare att äta mycket skit om man tillåter sig själv att äta mycket kolhydrater. Men det beror på det urval av livsmedel som finns på marknaden här i Sverige. I USA var ”low carb” riktigt stort i början på 2000-talet och då kom det också en mängd skitprodukter som var ”low carb”. Marknaden servar med andra ord sina konsumenter med skit oavsett vilket val de gör med makronutrienterna och om du som konsumpent inte tänker på mer % CHO eller fett blir du väldigt lätt lurad.

    Kul att du gillar sidan Nicke och kommentera gärna fler gånger.

  12. Käre Jacob!

    Låt mig först påminna om vad som normalt menas med LCHF:
    * Ät gärna: kött, fisk, ägg, ovanjordsgrönsaker och naturligt fett (som smör).
    * Undvik helst: socker och stärkelserik mat (som bröd, pasta, ris, potatis).
    Som tumregel skall man inte äta mer än 10 E% kolhydrater. Mängden proteiner finns det nog lite olika åsikter om, och det finns de som äter lika mycket proteiner som i vanlig kost, och de som äter betydligt mer. Eftersom LCHF inte är ett varumärke eller diet påbjuden av någon myndighet so finns det ingen bindande eller officiell definition (och jag tycker inte det behövs). Vad många LCHF-förespråkare däremot tycker är viktigt är att använda naturliga, oprocessade och ekologiska råvaror så mycket som möjligt, samt att undvika tvivelaktig processad industrimat.

    Detta är givetvis en modern diet, som innebär ett radikalt minskat intag av kolhydrater, och ett ökat intag av fett och protein jämfört med myndigheternas rekommendationer. Man hävdar att det ofta dramatiska ökningen av fett, och gärna mättat fett inte har de hälsovådliga effekter som kostetablissemanget påstår.

    När författare som Gary Taubes och Andreas Eenfeldt diskuterar dieten hos eskimåer och massajer m.fl. så är det för att påvisa att det historiskt har funnits befolkningar som ätit låga mängder kolhydrat och höga mängder mättat fett utan att bli sjuka, utan tvärt om sluppit merparten av de västerländska sjukdomarna. Man använder alltså eskimåernas kost som indikation (”bevis” med ditt språkbruk) på att en kost med lite kolhydrater och mycket mättat fett inte behöver vara hälsovådlig.

    Vad i detta är det du inte tycker om? Jag kan inte påminna mig någon seriös skribent som påstått att eskimåer och massajer ätit modern LCHF. Och jag kan inte påminna mig någon som påstår att vi skall äta som eskimåer. (Blir inte det lite svårt här i Sverige?)

    Sen skriver du:
    ”När det gäller LCHF så sätter man en grå otydlig gräns för LCHF och sen väljer man fritt vilka studier man tycker passar i detta gränsland baserat på om resultatet är positivt eller inte. Om någon plockar fram en negativ studie så skakar man bort det med att ”det var ju inte riktigt LCHF”.”

    Jag tycker inte att de gränser man satt upp för LCHF är det minsta oklara eller svåra att förstå. Jag upprepar dem för dig om du glömt:
    * Ät gärna: kött, fisk, ägg, ovanjordsgrönsaker och naturligt fett (som smör).
    * Undvik helst: socker och stärkelserik mat (som bröd, pasta, ris, potatis).
    Man skall helst hålla sig under 10 E% kolhydrater.

    Det är alltså helt omöjligt att tolka en studie med hög E% fett, men baserad på industriell industrimat som LCHF, vilket har gjorts.

    Vad är det för negativa studier som LCHF-ätare ”skakar av sig” med tvivelaktiga argument, som du refererar till? På vilket sätt har de varit negativa? På denna sista fråga skulle jag verkligen vilja ha ett seriöst svar?

    Vänliga hälsningar
    Christer

  13. Kostdoktorn skriver i sin FAQ att eskimåer traditionellt har ätit en extremt fet diet. http://www.kostdoktorn.se/lagkolhydratkost-lchf/kostdoktorns-faq Tycker du verkligen att 46 E% ska kallas för extremt fet diet? Vad kallar du då 60 E %, en extra extremt fet diet? 🙂

    Sen skriver ju också Doc själv att LCHF innebär att man försöker hålla proteinet på en normal nivå. Så även om proteinet diskuteras en del så är det ingen som någonsin rekommenderat något ens i närheten av 46 %.

    Christer: Vad är det för negativa studier som LCHF-ätare ”skakar av sig” med tvivelaktiga argument, som du refererar till? På vilket sätt har de varit negativa? På denna sista fråga skulle jag verkligen vilja ha ett seriöst sva

    Varsågod. Sex studier som alla visat på en negativ påverkarn på blodkärlens endotel av högfettkost jämfört med lågfettkost. Den sista studien visar dessutom att effekten är beroende av mättat fett. Hur ofta har du sett dessa studier nämnas av Taubes och Kostdoktorn? Kostdoktorn hade ju en tabell med ”alla” studier på lågkolhydratkost i sin bok där han sa att alla studier visar på fördel för lågkolhydratkost.

    Phillips SA et al. Benefit of low-fat over low-carbohydrate diet on endothelial healthin obesity. Hypertension. 2008 Feb;51(2):376-82.
    Wycherley TP et al. Long-term effects of weight loss with a very low carbohydrate and low fat diet onvascular function in overweight and obese patients. J Intern Med. 2010May;267(5):452-61.
    Bradley U et al. Low-fat versus low-carbohydrate weight reductiondiets: effects on weight loss, insulin resistance, and cardiovascular risk: arandomized control trial. Diabetes. 2009 Dec;58(12):2741-8.
    Miller M et al. Comparative effects of three popular diets on lipids, endothelial function,and C-reactive protein during weight maintenance. J Am Diet Assoc. 2009Apr;109(4):713-7.
    Varady KA et al. Improvements in vascular health by a low-fat diet, but not a high-fat diet, are mediated by changes in adipocyte biology. Nutr J. 2011 Jan 20;10(1):8.
    Keogh JB et al. Flow-mediated dilatation is impaired by a high-saturated fat diet but not by a high-carbohydrate diet.Arterioscler Thromb Vasc Biol. 2005 Jun;25(6):1274-9.

    Du hittar fler exempel på selektiv redovisning om du söker lite här på vår sida.

  14. Som vanligt svarar du inte på vad jag skriver, utan går till anfall med massa annat. Din debattstil känns inte trovärdig.

    Jag tog bara en av dina referenser i högen och här är slutsatserna: CONCLUSIONS: This study demonstrates comparable effects on insulin resistance of low-fat and low-carbohydrate diets independent of macronutrient content. The difference in augmentation index may imply a negative effect of low-carbohydrate diets on vascular risk.

    Alltså artikeln visar att viktnedgång var positivt för insulinresistans m.m., och ingen som helst skillnad mellan låg fett och låg kolhydratgruppen. Samt att författarna befarar (men inte bevisar) ökad risk för kärlsjukdom. På vilket sätt är denna artikeln negativ för LCHF-dieten. Vad vill du bevisa med en referens som denna? Skulle du inte komma upp med massa negativa artiklar? Jag förundras Jacob! De andra artiklarna ligger precis i samma klass, det vill säga man har hittat svaga indikationer på att högfettkost skulle kunna ha negativ inverkan på blodkärlen. Dock används verbet ”may” d.v.s. ”skulle kunna” för att beskriva effekten. Det är dessutom mycket lätt att hitta artiklar om liknande studier där dessa effekter inte påträffats. Mycket svagt!

    Menar du nu att jag ”skakar av mig” artiklarna? De bevisar ju inte det du påstår!

  15. Jag måste bara fråga. Du är professor Christer från Kostdoktorn va? 🙂

    Angående formuleringen så är det så man formulerar sig. Och antalet neutrala studier är långt färre än de som visat på en negativ effekt. Att dessa finns är inte förvånande, snarare väntat med tanke på hur dåliga folk är på att följa sin kost och deltagarantalet i studierna. Men studierna borde utan tvekan nämnas om man gör en lista och påstår att alla studier visar fördel för lågkolhydratkost inte sant?

  16. Jag kan tveklöst hålla med om att man bör redovisa både positiva och negativa studier. Tyvärr inte många som gör det. De flesta, även ledande professorer inom området som verkligen borde vara objektiva, redovisar mycket selektivt.

    Jag är riktigt trött på alla som hackar på LCHF, faran med mättat fett, faran med att äta för mycket protein m.m. utan att ha något på fötterna. Finns det riktiga faror med dessa saker vill jag veta det, men för det mesta är det ju rent trams man kommer dragande med.

    Uttrycket ”may” skall nog förstås precis som det betyder. Författarna har hittat en ickesignifikant effekt, som de av någon anledning ändå vill skriva om. Skall tas med stor nypa salt, och har knappast något vetenskapligt värde. Tyvärr så är det ju sådant som används av t.ex. Maj-Lis Hellenius för att varna för LCHF och mättat fett. Om man hittar många studier med ickesignifikanta resultat, så borde det ju inte vara svårt att göra en studie som ger signifikant resultat om effekten är riktig.

  17. Inget svar på om du är Professor Christer från Kostdoktorn? Det krävs ju bara ett ja eller nej. Det är kul för mig att veta vem jag diskuterar med.

    När det gäller hackandet så får LCHF precis vad de förtjänar. Mer selektiv redovisning av studier är det få grenar som står för inom hälsa, kost och träning. Särskilt om man ser till hur noga de är med att gnälla på alla andra.

    I alla studierna som jag gav dig referenser till så var resultaten signifikanta i nackdel för lågkolhydratkosten. Så det är totalt 6 studier genomförda nu som visar att lågkolhydratkost troligen är negativt för kärlens endotel. Och då kom ändå första resultatet först för 6 år sen så det är med andra ord många som har upprepat resultatet redan. 6 interventionsstudier på 6 är är väldigt många. Men vill du hänga upp dig på en standardformulering inom forskning så visst…

  18. Ja! Men jag föredrar att bli kallad Christer, eftersom jag tycker Professor Christer låter högfärdigt, och jag är inte professor i något med relevans för medicin eller näringslära. Däremot är jag mycket insatt i termodynamik och mekanik. Att jag kallade mig Professor Christer på kostdoktor var mest för skoj skull, och sedan verkar det ju reta många! Inom medicinen verkar folk bli helt upphetsade när någon är professor!

    Jag hade fel att effekten på kärlen inte var signifikant. Däremot bevisar detta inte ökad risk för kärlsjukdon, utan indikerar risk. Jag hittade lätt studier som tittat på samma indikatorer och inte fann signifikanta resultat. Detta tolkar jag som att det är en öppen fråga. Givetvis är jag mycket intresserad om detta är en reel risk med att äta LCHF.

    Det är alltid problem med indikatorer för risk. Ett exempel är kolesterol, där det för mig är uppenbart att man använt felaktiga indikatorer på risk för hjärt-kärlsjukdom. Totalkolesterol har användts för att skriva ut otroliga mängder medicin till helt friska människor i onödan.

    Det som behövs för att bevisa att en lågkolhydratkost är farlig för hälsan med 100% säkerhet är alltså studier som visar just detta, att lågkolhydratkost ger fler sjukdomsfall i hjärt-kärlsjukdom än högkolhydratkost. Jag tycker flera professorer och dietister i Sverige försöker skrämma för fett och fleromättat fett på ett sätt som inte har vetenskapligt fog.

    Vad det gäller hämningslöst hackande på LCHF-dieten och LCHF-förespråkare har vi inte samma åsikt!

  19. Christer: Jag hade fel att effekten på kärlen inte var signifikant. Däremot bevisar detta inte ökad risk för kärlsjukdon, utan indikerar risk.

    Visst är det så. Precis som ALLA studier som man framhåller inom LCHF som ska visa att LCHF är bättre än lågfettkost.

    Christer: Jag hittade lätt studier som tittat på samma indikatorer och inte fann signifikanta resultat. Detta tolkar jag som att det är en öppen fråga.

    Det finns två neutrala studier och även en som visar på liten fördel för lågkolhydratkost. Återigen så finns det samma resultat när det gäller andra markörer som inom LCHF används för att ”bevisa” att lågkolhydratkost varit bättre i så och så många studier.

    Tydligen så räcker det med ett övertag i ”siffror” när resultaten är fördel LCHF men när det är i nackdel för LCHF så nämner man det inte. Alt. att man som du börjar snacka om ”det finns andra som inte visat på effekten” eller ”det är bara en markör” osv. Man kan ju också helt ignorera att någonsin nämna studierna vilket man gör inom LCHF i detta fallet. Selektiv redovisning alltså, precis det du ville ha exempel på…

    Christer: Givetvis är jag mycket intresserad om detta är en reel risk med att äta LCHF.

    Då borde du lyfta det i LCHF-kretsar. Skicka ett mejl till Kostdoktorn och fråga varför han inte tog med det i sin bok tex. Han kan ju försöka köra kortet ”jag visste inte om detta” men det gör han givetvis. De är ingen hemlighet, man hittar dem väldigt fort om man verkligen är intresserad av båda sidornas argument.

    Precis som Taubes var väl medveten om Kitavastudierna men helt valde att ignorera dessa i sina böcker. De passade ju inte in….

    Christer: Totalkolesterol har användts för att skriva ut otroliga mängder medicin till helt friska människor i onödan.

    Mycket troligt…

    Christer: Det som behövs för att bevisa att en lågkolhydratkost är farlig för hälsan med 100% säkerhet är alltså studier som visar just detta, att lågkolhydratkost ger fler sjukdomsfall i hjärt-kärlsjukdom än högkolhydratkost.

    En sån studie hade varit intressant men du gör ju återigen den där tråkiga indelning där livsmedel bara är makronutrienter. Du kan äta skitmat oavsett fördelning.

    I dagens Sverige är det väldigt mycket lättare att äta skitmat och äta 60 E % kolhydrater kontra att äta skitmat med 60-80 E % fett. Det finns helt enkelt, för tillfället, inte varor i våra affärer som tillåter en att äta så värst mycket skit om man äter mer strikt lågkolhydratkost.

    Så om du ska jämföra lågkolhydratkost med lågfettkost måste man därför också kontrollera så att de båda äter bra råvaror och inte vara vilka E % de stoppar i sig. Historiskt finns det ju gott om exempel på folkgrupper som levt väl utan västerländska sjukdommar på mer eller mindre vilken makronutrientfördelning som helst (dock aldrig 80 E % fett och 20 E % protein alá strikt LCHF).

    Christer: Jag tycker flera professorer och dietister i Sverige försöker skrämma för fett och fleromättat fett på ett sätt som inte har vetenskapligt fog.

    Christer: Vad det gäller hämningslöst hackande på LCHF-dieten och LCHF-förespråkare har vi inte samma åsikt!

    Som man bäddar får man ligga Christer. Om du läser runt lite här på sidan så kan du hitta flera exempel på förespråkare inom LCHF som väldigt selektivt återger sin information och även vissa som rent av ljuger och hittar på saker.

    Om man som rörelse ska hålla på att kritisera och klaga på andra och deras vetenskaplighet som man gör inom LCHF. Så bör man också se till att man följer dessa kriterier själv. Detta gör man verkligen inte inom LCHF. Det råder dessutom en total frånvaro av intern kritik inom LCHF idag. När det gäller dem du anger som exempel, professorer och dietister, så finns det däremot många inom samma yrke och profession som kritiserar och diskuterar sina kollegors ståndpunkter. Inom LCHF är det bara hålla om ryggen som gäller.

    Du får gärna försöka leta upp något exempel där någon känd LCHF förespråkare kritiserat en annan känd LCHF förespråkare. Du kommer inte finna något, jag har letat och frågat efter detta i flera år nu. Och det är alltså trots flera tydliga fall av selektiv redovisning och oärlig återgivning av studier eller fakta. I vissa fall till och med rena lögner.

  20. Jag kanske skulle ta på mig rollen som djävulens advokat i LCHF-kretsar. 🙂

    Vänliga hälsningar
    Christer

  21. Det pratas mycket om skitmat, västerländsk kost, bra råvaror osv. Vad menas med detta? Kan det mätas i siffror och testas i studier?

  22. Tjena Simon!
    Det är tyvärr inte så lätt så man kan dela in alla livsmedel i olika grupper. Det är en flytande gräns från väldigt bra livsmedel till totalt värdelöst. Var ett visst livsmedel hamnar beror också på hur resten av kosten ser ut. Juice kan vara dåligt för en viss person men bra för en annan som kanske får i sig lite folsyra i resten av kosten. Folsyran skulle ju givetvis kunna fås från andra livsmedel men det är ju helheten när allt är ”klart och uppätet” som säger något.

    Men det är möjligt att jag ger mig på att försöka ge min syn på de i något inlägg framöver.

  23. Gör det! Det vore intressant att veta vad du menar med skitmat och ”kvalité på kosten”. Är det rätt uppfattat att detta inte har nån avgörande inverkan om man vill minska/hålla sin vikt utan mer för att undvika sjukdomar?

    Kan man säga generellt att vi i den rika världen har ett större problem med att vi äter för mycket skit än att vi äter för lite nyttigheter, alternativt tvärtom?

    Om det är så att olika makronutrientfördelningar osv funkar bättre för olika personer, hur ska jag veta vad som är bäst för mig? Att äta det man trivs med funkar ju bra för kortsiktigt välmående och att prova sig fram funkar säkert hyfsat för viktkontroll, men för att undvika sjukdomar på längre sikt?

  24. Simon: Gör det! Det vore intressant att veta vad du menar med skitmat och ”kvalité på kosten”. Är det rätt uppfattat att detta inte har nån avgörande inverkan om man vill minska/hålla sin vikt utan mer för att undvika sjukdomar?

    Du har rätt i att det inte har någon större inverkan om man bara vill gå ner i vikt.

    Den andra frågan är svår att svara på faktiskt. Det som verkar har mest inverkan är att man håller sig fysiskt aktiv och inte lägger på sig fettmassa. Men där har ju kosten en väldigt stor indirekt inverkan. Det är liksom inte lätt att hålla sig tillräckligt fysiskt aktiv och smal om man endast lever på godis, chips och läsk. Likväl svårt att hålla sig frisk och man kan ju till och med få bristsymptom på vitaminer och mineraler.

    Sen kan ju makronutrienten protein även spela in. Lite protein i kosten gör det svårare att behålla fettfri massa vilket gör att man kan tappa lite muskler och lägga på sig fett trots kaloribalans.

    En bra kost gör alltså allting väldigt mycket lättare. Det är alltså möjligt att man kan hålla sig frisk med en väldigt stor andel skitmat men det blir svårt och man får arbeta emot kroppen och på lång sikt är det nog få som orkar med det.

    Simon: Kan man säga generellt att vi i den rika världen har ett större problem med att vi äter för mycket skit än att vi äter för lite nyttigheter, alternativt tvärtom?

    Den där frågan går ju inte riktigt att svara på 🙂 För om man börjar äta mindre skit så måste man ju börja äta mer bra saker. För kalorierna behöver man ju alltid. Men jag antar att man kan säga att skiten får ta upp för mycket plats i kosten. Det är för mycket energi från näringsfattig mat helt enkelt.

    Simon: Om det är så att olika makronutrientfördelningar osv funkar bättre för olika personer

    Så är det säkert, jag har ju tagit upp ett möjligt exempel här tidigare, https://traningslara.se/dina-gener-styr-vilken-diet-som-passar-dig-bast/

    Jag tror dock inte att det är avgörande egentligen. En person vars metabolism egentligen är super för mycket kolhydrater tror jag kan må jättebra på en näringsrik kost med mindre mängder kolhydrater.

    Simon: men för att undvika sjukdomar på längre sikt?

    Här finns det som sagt inga bevis för att det spelar någon roll så länge du får i dig all näring din kropp behöver, du håller dig fysiskt aktiv och du inte lägger på dig för mycket fettmassa.

  25. Simon:
    Kan man säga generellt att vi i den rika världen har ett större problem med att vi äter för mycket skit än att vi äter för lite nyttigheter, alternativt tvärtom?

    Svaret är båda skulle jag säga. Men det gäller definitivt inte bara den rikare delen av världen. Metabolt syndrom och fetma är stora problem även i I-länder.

    Men den intressanta frågan är ju vad som, i den rika delen av världen, är x och y. Det är en fråga om hönan eller ägget. Väljer man mindre hälsosam mat för att man tidigt vänjer sig vid skit eller vänjer man sig vid skit för att man inte vill ha lite mer hälsosam mat? Jag tror ju att problemet till stor del ligger i att man redan från dess att amningen upphör tyvärr ofta ger barn bedrövlig mat. ”Sånt som barn gillar” är en fråga om träning och lite fantasi för hur man ska få barnen ur den initiala neofobin. Det är inte så att man föds och är sugen på sockrad yoghurt med flingor eller glass och läsk. Vänjer man sig tidigt vid hyfsat vällagad mat på råvaror tror jag sannolikheten är mycket stor att man resten av livet faktiskt tycker det smakar bäst också.

    Sedan ska vi inte glömma den sociokulturella aspekten av mat och ätande och den identitet som vi skapar oss av matvalen. Att vara del i, och differentiera sig från, en viss typ av identitet är starkt präglat av vad vi äter och dricker eller väljer att inte äta eller dricka. Finns väldigt mycket skrivet om matvanor bland framstående sociologiforskare. Ett fruktansvärt intressant ämne.

  26. Tack för bra svar, och intressant läsning så gott som dagligen.

    Den där frågan går ju inte riktigt att svara på För om man börjar äta mindre skit så måste man ju börja äta mer bra saker.

    Jag tänkte mest om eventuella sjukdomar orsakas av något som finns i skitmaten eller något som saknas i den? Eller beror det mest på att skitmaten är mer energirik än mättande och lätt gör att man lägger på sig fettmassa?

    Nicklas:
    Jag tror ju att problemet till stor del ligger i att man redan från dess att amningen upphör tyvärr ofta ger barn bedrövlig mat. ”Sånt som barn gillar” är en fråga om träning och lite fantasi för hur man ska få barnen ur den initiala neofobin. Det är inte så att man föds och är sugen på sockrad yoghurt med flingor eller glass och läsk. Vänjer man sig tidigt vid hyfsat vällagad mat på råvaror tror jag sannolikheten är mycket stor att man resten av livet faktiskt tycker det smakar bäst också.

    Wikipedia säger att neofobi är vanligast hos barn och äldre. Om barn föds och inte är sugna på godis borde det ju vara svårt att få dem att prova det även om man försökte (varför man nu skulle vilja det?). Och sen borde det ju vara lätt att få en vuxen att testa nyttig mat, när man dessutom kan berätta hur nyttigt det är. Och om man då som vuxen tyckte om denna nyttiga mat borde man väl fortsätta med den och skippa godiset?

  27. Simon: Tack för bra svar, och intressant läsning så gott som dagligen.

    Jag tänkte mest om eventuella sjukdomar orsakas av något som finns i skitmaten eller något som saknas i den? Eller beror det mest på att skitmaten är mer energirik än mättande och lätt gör att man lägger på sig fettmassa?

    Wikipedia säger att neofobi är vanligast hos barn och äldre. Om barn föds och inte är sugna på godis borde det ju vara svårt att få dem att prova det även om man försökte (varför man nu skulle vilja det?). Och sen borde det ju vara lätt att få en vuxen att testa nyttig mat, när man dessutom kan berätta hur nyttigt det är. Och om man då som vuxen tyckte om denna nyttiga mat borde man väl fortsätta med den och skippa godiset?

    På den första frågan är som sagt ”båda” förmodligen. Mycket socker, salt, kanske E250, massor av omega-6 och mycket raffinerade kolhydrater är säkert exempel som i en sådan kost blir ohälsosamt. Men avsaknad av vitaminer, mineraler, omega-3 etc. är ju negativt det också.

    Neofobin är evolutionär också och sött ”törs” vi äta tidigare förmodligen. Genom trial and error har vi insett att det är ätbart och ger energi. Men visst tror jag att man skapar en överdriven preferens för sött tidigt med massa mosad banan, fruktpuréer, sylt, sötad yoghurt, godis etc. under uppväxten. Att berätta för någon hur nyttigt det är hjälper föga, det om något är nog bevisat ofungerande. 😉 Sist men inte minst tror jag aldrig att det är en fråga om att man skippar helt men jag TROR att om man är van vid lagad mat av hyfsad kvalitet kommer man spontant att livet ut i alla fall föredra det som basföda.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *