En meta-analys på socker och viktkontroll

För snart två veckor sen publicerades en stor meta-analys i BMJ där man tittat på effekten av socker på vikten. En meta-analys är i princip en sammanställning av flera andra likvärdiga studier. Det man gör är att man lägger ihop resultatet från alla studier och sen tittar man på hur det blir då. Fördelen med en meta-analys är att om studierna är lika i utförandet så kommer man att få ett stort försöksunderlag och ett mer tillförlitligt svar på sin frågeställning,
Problemet med en meta-analys är att den är helt beroende av vilka data man stoppar in i studien. Om du inte verkligen stoppar in studier som endast tittat på frågan du är intresserad av så kommer du inte att få något bra svar på din fråga. På samma sätt är en meta-analys väldigt beroende av kvalitén på studierna som används. Lägger man till resultat från dåliga studier blir resultatet från meta-analysen dåligt.
I den här meta-analysen var alltså målet att undersökta vad som händer om folk ökar eller minskar sitt sockerintag. Här är abstraktet och det är väldigt långt. Jag har fetmarkerat det som är lite viktigare men om du vill kan du hoppa över det helt. Jag kommer diskutera kring resultatet under ändå.

BMJ. 2013 Jan 15;346:e7492.
Dietary sugars and body weight: systematic review and meta-analyses of randomised controlled trials and cohort studies.
Te Morenga L, Mallard S, Mann J.
OBJECTIVE: To summarise evidence on the association between intake of dietary sugars and body weight in adults and children. DESIGN: Systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials and prospective cohort studies. DATA SOURCES: OVID Medline, Embase, PubMed, Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature, Scopus, and Web of Science (up to December 2011). REVIEW METHODS: Eligible studies reported the intake of total sugars, intake of a component of total sugars, or intake of sugar containing foods or beverages; and at least one measure of body fatness. Minimum duration was two weeks for trials and one year for cohort studies. Trials of weight loss or confounded by additional medical or lifestyle interventions were excluded. Study selection, assessment, validity, data extraction, and analysis were undertaken as specified by the Cochrane Collaboration and the GRADE working group. For trials, we pooled data for weight change using inverse variance models with random effects. We pooled cohort study data where possible to estimate effect sizes, expressed as odds ratios for risk of obesity or ß coefficients for change in adiposity per unit of intake. RESULTS: 30 of 7895 trials and 38 of 9445 cohort studies were eligible. In trials of adults with ad libitum diets (that is, with no strict control of food intake), reduced intake of dietary sugars was associated with a decrease in body weight (0.80 kg, 95% confidence interval 0.39 to 1.21; P<0.001); increased sugars intake was associated with a comparable weight increase (0.75 kg, 0.30 to 1.19; P=0.001). Isoenergetic exchange of dietary sugars with other carbohydrates showed no change in body weight (0.04 kg, -0.04 to 0.13). Trials in children, which involved recommendations to reduce intake of sugar sweetened foods and beverages, had low participant compliance to dietary advice; these trials showed no overall change in body weight. However, in relation to intakes of sugar sweetened beverages after one year follow-up in prospective studies, the odds ratio for being overweight or obese increased was 1.55 (1.32 to 1.82) among groups with the highest intake compared with those with the lowest intake. Despite significant heterogeneity in one meta-analysis and potential bias in some trials, sensitivity analyses showed that the trends were consistent and associations remained after these studies were excluded. CONCLUSIONS: Among free living people involving ad libitum diets, intake of free sugars or sugar sweetened beverages is a determinant of body weight. The change in body fatness that occurs with modifying intakes seems to be mediated via changes in energy intakes, since isoenergetic exchange of sugars with other carbohydrates was not associated with weight change.

Innan jag ska gå vidare tycker jag att det är viktigt att veta att även om den här meta-analysen ville titta på effekten av mindre eller mer socker på vikten så är detta inte det enda som har förändrats i de inkluderade studierna. Flera av dem har till exempel jämfört mindre fett+mindre socker, mer grönsaker+mindre socker osv. Så även om alla studierna har det gemensamt att de jämfört en grupp med mer socker och en med mindre så är det inte bara detta man har förändrat i de två grupperna.
Den här typen av studier tycker jag mest är intressanta för de diskussioner som sker i media och på internet och inte så mycket för att hitta någon slags lösning på dagens fetmaproblem. För att förklara det jag säger här så kan vi ju jämföra resultaten i den här studien med resultatet från den meta-analysen som tittade på effekten av att äta mindre fett som jag skrev om för några veckor sen, Du går ner i vikt om du börjar äta mindre fett med.
I den meta-analysen blev resultatet att folk som endast börjar äta mindre fett utan att tänka på kalorier och som fortsatte äta sig mätta gick ner i snitt 1,6 kg. Resultatet i den här studien där man alltså tittade på i princip samma sak men istället minskat sockerintag blev en viktnedgång på 0,8 kg. De här resultaten ska inte jämföras rakt av eftersom studietiden troligen inte varit den samma och det finns egentligen ingen tidsvariabel på värdena ens. Så om någon skulle påstå att de här studien visar att det är bättre att rekommendera lågfettkost istället för mindre socker så sluta lyssna på personen. Men de här är båda resultat som visar att om du endast ger folk ett av dessa råd kommer det inte att hända särskilt mycket.
Det ska också påpekas att den här meta-analysen inte har tittat på studier där folk slutat äta socker. Man har endast tittat på effekten av minskat sockerintag. Hur mycket deltagarna minskade sitt sockerintag var också varierande mellan de inkluderade studierna, allt från meningslösa 1 % till 14 %. Det här går ju in i det jag skrev tidigare om kvalitén på en meta-analys. Stoppar du inte studier med 1 % minskning i sockerintag så blir det med stor sannolikhet ingen större effekt på resultatet.
Det här är inget fel i meta-analysen i sig. För syftet med studien var att titta på vad som händer om man ger folk rådet att minska på sitt sockerintag. Effekten av dessa råd blir som de flesta andra livsstilsråd man ger till människor. Många struntar i dem och i princip ingen gör det ordentligt.
Samtidigt visar den här studien inte vad som händer om folk verkligen hade minskat sitt sockerintag betydligt. Tyvärr kommer vi troligen inte att få något bra svar på den frågan eftersom du inte kan hitta folk som verkligen följer den typen av råd på lång sikt.

Socker och viktuppgång

I den här meta-analysen inkluderade man också studier som tittat på effekten av ett ökat sockerintag och vikten. Resultatet i den frågeställningen blev att ett ökat sockerintag ledde till en viktuppgång på 0,75 kg.
Där finns dock bland de enskilda studierna tydliga undantag för detta resultat. I en studie inkluderade man till exempel en grupp som skulle äta 30 E% procent sockerarter samt fettsnålt och denna grupp gick ner 1,7 kg på 6 månader jämfört med en kontrollgrupp (1). Sett till deras utgångsvärde gick de ner 0,8 kg.
Så mer socker innebär inte per automatik viktuppgång. En insikt som är fullständigt omöjligt att komma till om man tror att socker per automatik innebär viktuppgång. Har man istället åsikten att socker som det äts idag tillsammans med andra matvaror och råvaror gör att folk äter för mycket så är det inte lika underligt. För att äta mycket socker är inte gott, du blir trött på det med. Det är när allting blandas ihop till en god mix som det ställer till det.

Hur ska man då se på socker?