Bästa folkhälsan någonsin – I England på 1800-talet?

Arbetare HälsaIbland stöter jag på artiklar som är så intressant så jag undrar hur jag har kunnat undvika att hört talas om dem tidigare.

Artikeln jag tänker ta upp i det här inlägget är från 2009 och fram tills för några dagar sen hade jag aldrig ens hört talas om själva argumentet, än mindre om den faktiska artikeln.

Här under är abstraktet till artikeln. Hela artikeln finns fritt tillgänglig för alla på Pubmed Central. Det som artikeln handlar om är hur väl folk mådde i mitten av 1800-talet i England

Int J Environ Res Public Health. 2009 Mar;6(3):1235-53.
How the mid-Victorians worked, ate and died.
Clayton P, Rowbotham J.

Analysis of the mid-Victorian period in the U.K. reveals that life expectancy at age 5 was as good or better than exists today, and the incidence of degenerative disease was 10% of ours. Their levels of physical activity and hence calorific intakes were approximately twice ours. They had relatively little access to alcohol and tobacco; and due to their correspondingly high intake of fruits, whole grains, oily fish and vegetables, they consumed levels of micro- and phytonutrients at approximately ten times the levels considered normal today. This paper relates the nutritional status of the mid-Victorians to their freedom from degenerative disease; and extrapolates recommendations for the cost-effective improvement of public health today.

Egentligen hade jag velat feta hela abstraktet men då hade det inte varit någon större poäng med att jag fetmarkerar något. Det som de två forskarna till den här studien påstår är alltså att Engelsmän i mitten av 1800-talet i princip varit den mest hälsosamma folkgrupp genom historien.

När man läser själva artikeln så för de också ett bra argument. Det som är mest intressant är ju att det finns mycket bättre historiska data kring både hälsa, livsstil och kost från 1800-talet än vad det gör om till exempel stenåldern. Så själva sjukdomsdatan de tar fram stämmer troligen  bra, garanterat långt mycket bättre än de gissningar som finns om livskvalité från stenålder och medeltiden.

Och av allt att döma var degenerativa sjukdomar, ofta kallat västerländska välfärdssjukdomar mycket mindre förekommande. I den här artikeln uppger man en förekomst på ungefär 10 procent av dagens värden. Alltså inte helt frånvarande men mycket mer sällsynt än idag. Övervikt var främst förekommande hos överklassen och sannolikt var välfärdssjukdomarna också det.

Medelåldern efter det att människorna väl blivit 5 år var under den korta tiden då hälsan var bra hela 73-75 år. Detta är faktiskt orsaken till inlägget som jag skrev igår då jag kände att det behövdes för att sätta det här värdet i någon form sammanhang. Jag är ingen expert på historia men vad man kan utläsa ur artikeln och det som står i några av referenserna som ges så är författarna troligen optimistiska i sina antaganden. Där är en forskare som har skrivit in en kommentar och påpekat att siffrorna för kvinnor på 73 år troligen är fel men samma forskare höll med om siffran på 75 år för männen (2). Författarna till den här artikeln summerar delen kring livslängd så här:

In short, the majority of even the poorest mid-Victorians lived well, despite all their disadvantages and what we would now consider discomforts. Those that survived the perils of childbirth and infancy lived as long as we do, and were healthier while they were alive their prolonged good health was due to their high levels of physical activity, and as a consequence, how and what they ate. We could learn a good deal from them

Vad de åt i mitten av 1800-talet i England

Det är den här biten som jag tycker verkligen är intressant med den här artikeln. Det ges ganska utförlig information kring kosten och eftersom artikeln är fritt tillgänglig för alla så tänker jag inte återge den i samma detalj här men väldigt kort så innefatta kosten:

  • Lokala grönsaker där lök, kål, broccoli, majrova, morötter och källfräne var de huvudsakliga källorna
  • Frukt i form av äpple, körsbär och plommon var de huvudsakliga frukterna och torkad frukt fanns också tillgänglig året runt till billigt pris.
  • Torkade baljväxter fanns året runt och man åt även kastanjer, hasselnötter och valnötter.
  • Man åt gott om fisk där sill var den huvudsakliga sorten
  • Kött var högt ansett och de fattiga kunde inte äta så mycket av det men de åt det i alla fall någon gång i veckan. Man åt allt på djuret, inte bara musklerna som är vanligt nu.
  • Många hushåll hade egna höns som gav omkring ett dussin ägg i veckan.
  • Mjölk dracks inte så mycket i städerna då man var rädd för kontaminering. Hårdost åts dock en del
  • Bilden av att man drack mycket öl på denna tid stämmer dåligt med verkligheten. Den öl som såldes innehöll dessutom lite alkohol (1-2 %) och ofta var den även utspädd med vatten.
  • Rökning förekomst men den var sporadisk inom arbetarklassen. Snus var inte längre populärt.
  • Bröd bakat med jäst var också en stapelföda där spannmålen var stenmalen.

Människorna var väldigt fysiskt aktiva under den här tiden och de hade fysiskt krävande jobb vilket innebar att deras kaloribehov var nästan 150-200 procent mot dagens ”medelsvensson”. Att de åt så mycket och den kost de åt innebar också att de fick i sig väldigt mycket näring. Man uppskattar tex att de åt ungefär 8-10 serveringar med frukt och grönt varje dag.

Dieten och livsstilen höll inte i sig

Den här perioden var väldigt kortvarande och när 1900-talet närmade sig började man importera billig mat från andra länder som givetvis var av lägre kvalité.

From 1875 on and especially after 1885, rising imports of cheap food basics were increasingly affecting the food chain at home. Imported North American wheat and new milling techniques reduced the prices of white flour and bread. Tinned meat arrived from the Argentine, Australia and New Zealand, which was cheaper than either home-produced or refrigerated fresh meat also arriving from these sources. Canned fruit and condensed milk became widely available

Detta visade sig i att man till exempel fick sänka minimilängden för rekryter till armen med hela 15 cm över några decennier. Många blev också avvisade på grund av att de var undernärda. De svälte inte men de hade näringsbrister.

Within two generations, however, male health nationally had deteriorated to such an extent that in 1900, five out of 10 young men volunteering for the second Boer War had to be rejected because they were so undernourished. They were not starved, but had been consuming the wrong foods

En väldig stor ökning i sockerkonsumtion gjorde att många människor inte längre kunde äta lite mer svårtuggad mat så som många grönsaker, frukter och nötter.

Summering

Det här är enligt mig en väldigt intressant artikel. Den visar ju först och främst att bilden av att man inte levde speciellt väl och länge under 1800-talet inte alltid stämmer. Den stora förändringen i kosten som skedde i slutet på 1800-talet gav också stora förändringar i människornas hälsa på bara någon enstaka generation. Det skedde givetvis många andra förändringar under denna tid men kosten har säkerligen spelat en betydande roll.

Personligen har jag lite svårt att köpa allt som står i den här artikeln just nu. Jag har inga bra motargument överhuvudtaget på varför det inte skulle stämma men jag hade gärna sett i alla fall en bekräftelse från någon annan än de två forskare som skrivit den här artikeln. Hur som helst är det ju utan tvekan så att den mat som människorna åt under den här tiden är långt mycket bättre än den kost som de flesta äter idag.

Om det skulle visa sig att allt det som står i den här artikeln stämmer så stödjer den ju verkligen påståendet att det är skitmat i sig som är orsaken till en överlägsen majoritet av dagens välfärdssjukdomar och övervikt. Och det finns inget speciellt i fett, kolhydrater, vete, baljväxter, spannmål, gluten, mejeriprodukter, E-ämnen, tillsatser mm mm som så vanligen får ta en väldigt stor skuld idag.

16 thoughts on “Bästa folkhälsan någonsin – I England på 1800-talet?

  1. ” Man uppskattar tex att de åt ungefär 8-10 serveringar med frukt och grönt varje dag.”

    Det svengelska ordet ”serveringar” känns väldans osnyggt, borde det inte vara ”portioner”?

  2. Ralle:
    ” Man uppskattar tex att de åt ungefär 8-10 serveringar med frukt och grönt varje dag.”

    Det svengelska ordet ”serveringar” känns väldans osnyggt, borde det inte vara ”portioner”?

    är det inte så att man kan äta flera ”portions”, men endast en ”serving” som åsyftar tillfället när man inmundigar och inte hur mycket man inmundigar?

  3. Jag är faktiskt förvånad över hur få kommentarer du har fått. Jag förstår inte ens hur det kan vara någon som tvivlar på att skitmaten, godis, bullar, dricka och kakor är det som gör människor tjocka

  4. Beholder
    Kan ju bero på att kritiska kommentatorer som faktiskt läser referenserna och som kommer med egna referenser inte får kommentera.
    Att godis, bullar, läsk och kakor är onyttigt har ju inte varit ifrågasatt sedan tiden som artikeln hänvisar till. Då också oavsett hur man tillverkar dessa varor.

    Något som förvånar mig är uppgiften om öl och kött. Jag såg ett avsnitt av time team (här någonstans http://www.channel4.com/programmes/time-team/episode-guide) där de återskapade dieten för en grovarbetare i det viktorianska England och det var åtskilliga liter öl på en dag samt stora mängder kött. Killen som testade fick knappt i sig all mat och öl.
    Sen tycker jag att det är svårt att göra jämförelsen gällande övervikt när man jämför mat mellan t.ex. en grovarbetare som bar sten 10 timmar om dagen med ett modernt yrke även om det skulle vara ett med dagens mått mätt ansträngande arbete.

  5. Säkert åt man betydligt mer grönsaker än vi gjort här (någonsin) men åt man verkligen frukt i någon större omfattning (året runt)?

    Vad som skett sedan dess är ju tex att sockerkonsumtionen gått upp ofantligt troligen med hundratals procent

    Den spannmål som då konsumerades var oraffinerad och av mindre onyttiga sorter

    Margariner och fröoljor hade nog ingen stor del av marknaden utan det var smör och ister av gräsuppfödda kor som dominerade bilden

    Mjölken var opastöriserad av friska djur som åt artriktig föda ute i solen på ängarna

    Omega-6/3 kvoten var säkert fantastisk hos det kött man födde upp på gårdarna

    Folk var mer utomhus och hade bättre depåer av d-vitamin

    Den 10% andel av sjukdomarna som ändå fanns går nog att härleda till spannmålskonsumtionen som trots att den såg bättre ut då än idag ändå säkert inflammerade Engelsmännens ådror redan då

  6. Du gör väldigt många antaganden i ditt påstående dufva, kan du belägga dem?

    dufva:
    Den 10% andel av sjukdomarna som ändå fanns går nog att härleda till spannmålskonsumtionen som trots att den såg bättre ut då än idag ändå säkert inflammerade Engelsmännens ådror redan då

    Tror du inte alls att det finns några genetiska faktorer?
    Tror du inte att man kan få dessa sjukdomar utan spannmål?

  7. Henrik Svedlund: Du gör väldigt många antaganden i ditt påstående dufva, kan du belägga dem?

    Givetvis kan han inte det Henrik. Det kan han aldrig.

    Eller så kan han ju hänvisa till en TV-serie som bevis 😉

  8. Jag har blockat en kommentar från Dufva och lagt honom med MJ bland de vars kommentarer jag läser igenom innan jag låter dem gå igenom. Det blir helt enkelt för många kommentarer på allting utan någon som helst substans

  9. Statistikfelet ligger möjligen i att de allra, allra fattigaste, englands motsvarighet till den svenska statarklassen eller amerikanska slavar (även om england formellt inte hade slaveri) – kanske inte bokfördes som medborgare överhuvudtaget (därav sådana fenomen som fattigkyrkogårdar med omärkta gravar etc) och då blir det ju lite grann som att plocka statistik över Danderyd i vår tid och generalisera för hela Sverige. Fast det är förstås bara en teori.

    Apropå statistik och dess möjliga feltolkningar – vet du vilken som statistiskt sett var den säkraste/friskaste platsen i världshistorien om man går ned på sexmånadersnivå och bara tittar på antalet hard end points, alltså dödsfall? Svar: Att vara soldat på den amerikanska sidan under den halvårslånga uppbyggnaden till och inklusive det några få dagar långa första Kuwaitkriget!!! 500 000 soldater. 6 månader. Färre än 125 döda. Antalet döda per 100000 per år blir så lågt att ingen annan siffra någonsin kommer i närheten! Men som sagt – statistik…

  10. Jacob Gudiol:
    Jag har blockat en kommentar från Dufva och lagt honom med MJ bland de vars kommentarer jag läser igenom innan jag låter dem gå igenom. Det blir helt enkelt för många kommentarer på allting utan någon som helst substans

    Trist att du börjar blockera kommentarer
    Jag har dock aldrig varit otrevlig mot dig som du gärna blir när du får lite mothugg

    Pallar du verkligen inte att få in lite kommentarer med andra grundvärderingar?
    Jag har hittills faktiskt ofta rekommenderat era skriverier på LCHF:bloggar men vill du inte ha hit oss eller bara ha jasägare som hänger dig i hasorna får jag väl börja göra det motsatta

  11. dufva:
    Trist att du börjar blockera kommentarer

    Dina kommentarer är inte blockerade. Jag läser igenom den först för att se om de tillför något. Om du skulle skriva något vettigt så släpper jag igenom det. Precis som jag släpper igenom vissa av MJ’s kommentarer.

    dufva:
    Pallar du verkligen inte att få in lite kommentarer med andra grundvärderingar?

    Jag har verkligen inget emot att folk ifrågasätter och undrar. Men när du slänger in ett antal kommentarer under de flesta inlägg där du skriver ”Allting är såhär eftersom det är vad jag tycker” och sen aldrig någonsin kan backa upp det du säger med någonting så blir man trött på det hela. Du har förstört många kommentarstrådar här redan och jag har inte hur mycket tid som helst att lägga ner på att svara på upprepade kommentarer av den typen. Så säger du något med substrans så kommer det igenom. När du skriver som du har gjort i 99 procent av dina kommentarer hittills så gör det inte det.

  12. Två saker. Under punkten som tar upp rökning borde du ändra. Förekomst verkar vara fel. I första meningen under tredje rubriken borde du fundera på att byta ut kortvarande. Fast kanske är korrekt

  13. Stämmer inte alls. Medellivslängden på 1800-talet var nog den lägsta i historien, knappt hälften av vad den är idag. Gäller även England. Googla och kolla själv. Man drack kopiöst (tvärt emot vad som står i artikeln), dog i många sjukdomar som botas med penicillin idag. Detta stämmer också med de skönlitterära böcker jag läst. Blir förvånad att informationen ovan bygger på artikel publicera i vetenskapliga artiklar.

  14. Björn Isberg:
    Stämmer inte alls. Medellivslängden på 1800-talet var nog den lägsta i historien, knappt hälften av vad den är idag. Gäller även England. Googla och kolla själv. Man drack kopiöst (tvärt emot vad som står i artikeln), dog i många sjukdomar som botas med penicillin idag. Detta stämmer också med de skönlitterära böcker jag läst. Blir förvånad att informationen ovan bygger på artikel publicera i vetenskapliga artiklar.

    Så motbeviset är google och kolla själv 🙂 Jag tycker du ska läsa igenom artikel Björn. Det mesta av det du tar upp förklaras där. Man drack stora volymer ja. Men mängden alkohol och för den delen kalorier i det som dracks var lågt. Livslängden gällde inte hela landet.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *