Summering av avsnittet
AI summering. Längre ner finns hela avsnittet med komplett transkribering.
I det här avsnittet av Tyngre Träningssnack gästas Wille och Jacob av Emelie Sonnenburg, nutritionist och forskargruppschef vid Lunds universitet. Emelie berättar om sin akademiska bana från nutritionsstudierna i Stockholm till doktorandtjänsten i Malmö, och hur hon bytte spår från laborativ fettsyreforskning till nutritionsepidemiologi. Intresset för socker väcktes på allvar när hon deltog i expertgruppen för kolhydrater inför de nordiska näringsrekommendationerna runt 2010–2011 och samtidigt såg starkare samband mellan sockerintag och blodfetter än för fettintag.
Samtalet går sedan in på hur nutritionsepidemiologi fungerar i praktiken och framför allt hur Emelie använder data från Malmökostcancerstudien. Där samlades detaljerade kost- och livsstilsuppgifter in från 28 000 individer mellan 1991 och 1996, bland annat genom en sjudagars kostregistrering i kombination med enkäter, som sedan kopplats mot sjukdoms- och dödsorsaksregister. De diskuterar möjligheter och begränsningar med att använda äldre kohortdata, till exempel att fokus på 90-talet låg på fett och fibrer snarare än salt, men att deltagarna troligen inte underrapporterade socker lika mycket då som i dag.
Vidare granskar de det vetenskapliga underlaget bakom dagens sockerrekommendationer. Emelie och Jacob går igenom varför riktlinjen om max 10 energiprocent tillsatt socker kvarstår och varför underlaget bakom WHO:s ytterligare mål om 5 energiprocent främst vilar på kariesdata och svagare ekologiska studier. De lyfter bristen på randomiserade studier vid realistiska sockernivåer utan läsk och diskuterar varför flytande kalorier från sockersötade drycker verkar betydligt lättare att överkonsumera än socker i fast form, frukt eller honung – samt varför hela kostmönstret och mängden energität skräpmat väger tyngre än att demonisera en enskild molekyl eller dra slutsatser från djurstudier på råttor.
De fördjupar sig även i de metodologiska svårigheterna med att isolera effekten av tillsatt socker i befolkningsstudier, där högt sockerintag ofta samvarierar med rökning, lägre utbildningsnivå och sämre kostvanor i övrigt. Emelie berättar om arbetet med att beräkna tillsatt socker i livsmedelsdatabaser och svårigheten i att avgöra vilka faktorer, som BMI eller totalt energiintag, man bör justera för. Dessutom diskuterar de hur mycket socker svenskarna faktiskt äter utifrån Jordbruksverkets siffror, Riksmaten och Malmöstudien, samt ett J-format samband mellan sackaros och hjärt-kärlsjukdom där endast de omkring fem procent med högst intag (över 15 energiprocent) visade en signifikant ökad risk.
Avsnittet behandlar också livsmedelsmärkning och folkhälsoåtgärder. De jämför märkning av totala sockerarter mot tillsatt socker, portionsbaserad märkning i USA mot per 100 gram och hur produkter märkta ”utan tillsatt socker” ändå kan innehålla maltodextrin eller fruktjuicekoncentrat. Både Emelie och Jacob menar att fokus borde flyttas mer mot energitäthet och näringstäthet snarare än enskilda näringsämnen. Slutligen väger de argument för och emot läskskatt respektive en bredare sockerskatt utifrån erfarenheter i bland annat Berkeley, Norge, Mexiko och Finland, samt hur butiksplacering kan påverka konsumenternas val.
Avslutningsvis berättar Emelie om pågående och kommande projekt i sin forskargrupp, däribland mätningar av sackaros och fruktos i urin som objektiva biomarkörer, forskning om genetiska markörer för sockerpreferens samt kommande svenska analyser av mjölkintag, löpning och dödlighet.
På Tyngre Träningssnacks instagram hittar du bilder och klipp från avsnittet.
Visa avsnittets hålltider
Det här är en automatisk transkribering av detta avsnitt av podcasten Tyngre Träningssnack. Du kan trycka på varje tidpunkt i texten för att hoppa till precis den delen av avsnittet i youtubespelaren ovan.
Transkriberingen är genererad med hjälp av AI och innehåller därför vanligen några enklare fel.
Introduktion och presentation av Emelie Sonnenburg
00:00:22 – Wille: Varmt välkomna ska ni vara till ännu ett avsnitt av tyngre träningssnack. Jag heter Wille och med mig som vanligt har jag Jacob Gudiol. God morgon Wille. Tja, hur är läget?
00:00:32 – Jacob: Det är bra. Kul att vara igång med denna podden igen.
00:00:35 – Wille: Precis, nu är det såhär, det är magiskt här att lyssnarna har inte förstått det här, men vi har ju haft ett uppehåll nu på, det är väl typ en månad sedan vi spelade in eller någonting.
00:00:42 – Jacob: Ja, precis. Jag har varit borta mycket. Så vi hade en god buffert som nu är borta, så nu måste vi börja ta tag i det igen. Som börjar leverera.
00:00:51 – Wille: Ja. Ja, och det tänkte vi göra. Vi har med oss en gäst. Vi har ju pratat ganska mycket med varandra när vi har spelat in de här buffertavsnitten, så det är kul att ha med lite andra människor igen. Idag har vi med oss Emelie Sonnenburg. Välkommen.
00:01:05 – Emelie: Tack så mycket.
00:01:06 – Wille: Hur är läget med dig?
00:01:07 – Emelie: Jättekul att vara med. Det är jättebra. Jag sitter hemma och jobbar idag. Det är lite skönt.
00:01:15 – Wille: Det är verkligen det. Jag jobbar halvdag idag, så när vi är klara med det här har jag långhelgen framför mig. Jag vet inte om du ser fram emot samma grej eller om du ska göra nåt viktigt här på eftermiddagen.
00:01:26 – Emelie: Jag ska på nåt föräldramöte på förskolan i eftermiddag, så det blir inte så mycket jobbat idag i och för sig. Sen har jag varit ute med hunden nu, en långrunda i skogen på morgonen, så det kanske inte blir jättemycket jobb idag.
00:01:40 – Jacob: Det är gött, det är rätt inställning. Vi får nästan säga att detta är en lördag så inte dina chefer här börjar reagera.
00:01:47 – Emelie: Jag bestämmer ganska mycket själv. Jag har jobbat mycket den här veckan. Jag kan ta det ganska lugnt idag.
00:01:55 – Jacob: Vad bra.
00:01:56 – Wille: Du ska få presentera dig själv, din bakgrund och lite det
Bakgrund och vägen till nutritionsepidemiologi
00:02:01 – Wille: som vi kommer att prata om idag. Vad håller du på med?
00:02:07 – Emelie: Just nu? Jag är forskare vid Lunds universitet. Med min bakgrund, jag är nutritionist, så jag har läst i Stockholm. Blev klar 2003. Sen ville jag gärna flytta någon annanstans och då blev det Malmö. Sen fick jag en doktorandtjänst där till slut. Sen har jag blivit post och postdok och nu är jag väl forskargruppschef, så jag är fortsatt på den akademiska banan. Det är kost och sjukdomar som jag håller på med. Lite olika kostfaktorer och lite olika sjukdomar, men nu är det mest socker.
00:02:49 – Wille: Hur kom ni in på nutritionsbanan från början? Var det självklart att du tänkte att du skulle jobba med sjukdomar eller hade du andra tankar?
00:02:57 – Emelie: Jag pluggade direkt efter gymnasiet. Det var när man började träna där och blev intresserad av kosten, kostens påverkan. Jag har varit intresserad av kroppen och sjukdomar innan. Fredrik Paul Lund kom där i slutet på 90-talet. Han har läst nutrition. Då sökte jag till nutritionslinjen.
00:03:26 – Jacob: Ja, han är också nutritionist, va?
00:03:29 – Emelie: Ja, det är han.
00:03:30 – Wille: Och sen började du plugga då. Vad började du med någonstans när du började göra din egen forskning?
00:03:38 – Emelie: När jag pluggade var jag helt inställd på att jag skulle jobba på ett labb och jobba med fettsyror. Jag var mest inne på det när jag valde olika arbeten att hålla på med. Men sen läste vi en kurs i nutritionsepidemiologi och sen var jag helt fast. Då insåg jag att det var det här jag skulle göra och gjorde lite sommararbeten hos Alicia Wolki på KI. Hon är professor i nutritionsepidemiologi. Då ändrade jag bana och har hållit på med nutritionsepidemiologi hela tiden. Man jobbar med stora befolknings… Alltså 10 000-100 000 individer Man mäter deras kostvanor, och sen följer de över tid tills de får olika sjukdomar. Så det är det jag har hållit på med ända sen dess.
00:04:28 – Wille: Det låter väldigt härligt, det här med att man mäter dem över tid och deras kostvanor tills de får olika sjukdomar. Det känns som en skön sammanfattning av livet, på nåt sätt. Man äter, och sen blir man sjuk. Ja. Men hur kom du in på epidemiologi? Om du jobbade på labb från början och tänkte att det har vi hört när Ali Komai berättar om vad han gör med fettceller och liknande och håller på med väldigt hands-on arbete. Till epidemiologi som är att studera väldigt stora grupper och det blir väldigt teoretiskt och översiktligt på något sätt. Hur gjorde du den switchen?
00:05:05 – Emelie: Jag vet inte, men det var väldigt tydligt där att det var det jag ville hålla på med. Jag minns inte riktigt exakt vad det var, men det var mycket med att mäta kostvanor. Det är ju supersvårt, men det är ändå väldigt kul. Det finns olika metoder. Och just det hela stora, att kunna påverka folkhälsan. Kosten är så betydelsefull. Det var ett väldigt stort hopp, det var det. Men på ett sätt så hoppade jag över dit.
00:05:39 – Wille: Och
Hur socker blev hennes forskningsnisch
00:05:40 – Wille: så kom du in på socker.
00:05:41 – Emelie: Precis. Ja, när var det? Jag var ju med i expertgruppen inför de här nordiska näringsrekommendationerna i expertgruppen för kolhydrater. Och där gjorde vi en litteraturgenomgång just för socker och olika sjukdomar. Så det var väl dels det att man såg hur lite som hade gjorts och hur mycket som behövs göras. Och sen hade vi också lite pågående projekt med blodfetter. Vi såg starkare samband med sockerintag än med fettintag på blodfettsnivåerna. Så då styrde jag över mer till att nu ska jag hålla på med socker. Det här får bli min grej. Man ska ju alltid hitta sin lilla nisch som ingen annan håller på med heller. Så då blev det min nisch.
00:06:31 – Wille: När var det här ungefär?
00:06:32 – Emelie: Ja, det var… 2010 kanske, 2011.
00:06:38 – Wille: – Kände du att det saknades mycket om socker? Jag tänker redan där var det inte som rökning på 20-talet. Man tänkte att det här kanske inte är så farligt. Det kändes som att man ändå hade en uppfattning om att det inte kunde vara så nyttigt med ett högt sockerintag. Men kändes det att det saknades mycket kunskap då?
00:06:56 – Emelie: – Det gjorde det. Man trodde att det fanns så mycket mer. När man tittar på vilka studier som har gjorts och det var väldigt mycket, det är mycket med läsk, mycket studier som bara tittat på läsk och det är ju, är man intresserad av socker, tillsatt socker så får man väl, måste man ju också sådana studier finnas där man har tittat på hela kostens sockerintag och inte bara läsk och det är klart att det finns ju både epidemiologiska studier och även interventionsstudier och randomiserade studier, men det var betydligt mindre än vad jag trodde och vad många tror.
00:07:39 – Wille: – Då började du göra egna studier, antar jag,
Malmökostcancerstudien och kostmätning
00:07:42 – Wille: på sockrets påverkan? – Precis, eller egna studier.
00:07:46 – Emelie: Om man nu ska hålla på med epidemiologi så måste man ju ha en Om man ska följa personer över 20 år så måste det finnas en studie redan gjord som man kan använda. Jag har i princip bara använt mig av Malmökostcancerstudien. Det gjorde jag även när jag doktorerade. Den känner jag till väl och den är jättebra på många sätt. Även om det heter Malmökostcancer så kan man titta på många olika sjukdomar.
00:08:18 – Wille: Kan du beskriva det? Igår kväll spelade vi in ett avsnitt av vår andra podcast, Tyngre rubriker, där vi pratade om en liknande grej, där man har studerat lightläsk på en grupp där man… Det är Framingham. Framingham, precis. Alltså en studie som redan har gjorts, där man har samlat in väldigt mycket data, och så är det många som kommer in och använder den datan för olika jämförelser. I det här fallet var det lightläsk. Men kan du beskriva vad det är man gör när man plockar data som redan finns?
00:08:52 – Emelie: Den här studien samlade man in på 90-talet. Mellan 91 och 96 samlade man in data, eller mycket. Både kostdata och information om vikt och längd, medicinering, fysisk aktivitet och mycket sånt på 28 000 individer. Det är den datan som finns. Sen följer man utifrån olika register. Man kan ta reda på vilka som har dött och fått diabetes och så upp till… Nu är det väl 2015 som den sista datainsamlingen är från. Man har bara data från 90-talet, hur de åt då. Så då är det klart att om man nu ska plocka data så måste man ju veta, är den data som fanns då tillförlitlig? Och det kan ju vara svårt om man inte riktigt är insatt i den. Så man kan ju göra hur mycket som helst, bara man vet att datan är tillförlitlig. Det finns ju vissa saker som man kanske inte ska studera, till exempel.
00:10:02 – Wille: Som?
00:10:04 – Emelie: Även som med saltintag, till exempel. Det fanns inga frågor om saltinnehållet i det de åt eller hur mycket salt de tillsatte. Så det är en sak som kanske skulle vara jättespännande att studera. Även de som då åt mycket salt, om de hade nån ökad eller minskad risk för olika sjukdomar. Men det går inte. Titta på de sakerna som man hade mer fokus på då istället.
00:10:36 – Jacob: Ja, så man borde egentligen börja… Man är beroende av att de började samla in data. Att de var intresserade av frågan från början ungefär, på sätt och vis.
00:10:46 – Emelie: Ja, precis. Det var väldigt mycket fettfokus då på 90-talet och mycket fiberfokus. Så det finns väldigt detaljerad information fiberinnehållet, vilka bröd de åt och fettsyresammansättningen på margarinerna och sånt som också ändras över tid, det vet man ju. Så är man intresserad av fettsammansättning så är det jättebra data, jämfört med andra studier kanske.
00:11:15 – Wille: Men i ert fall då, där ni studerade socker, du sa att det inte bara var läsk som ni ville studera, utan det var hela sockerinnehållet i deras kost. Hur hade ni fått ut den? Var det kostregistreringar, eller hur fick ni ut den datan?
00:11:31 – Emelie: Jo, precis. Metoden som användes då var väldigt annorlunda jämfört med de allra flesta metoder. Allra flesta studier har använt sådana Food Frequency Questionaires som en enkät där man får fylla i hur ofta man äter någonting, om man har ätit det senaste året till exempel. Men här var det mer att då skulle man registrera under sju dagar hur de lagade måltiderna och kalla drycker och sen fick man också en enkät där man fick fylla i kanske lite mera med olika brödsorter och så, så det är en ganska Det är en annorlunda metod fast man verkligen försökte ta reda på vad de här deltagarna åt då.
00:12:17 – Jacob: Hur rimlig blir datan då? Det var en dansk studie som kom ut för ett tag sedan där de hade använt någon markör för fruktosintag i urinen. Folk hade fått självrapportera och sedan hade man kollat på den här markören. Det var ett negativt samband. Ju mer de hade ätit desto mindre sa de att de hade ätit. Om man skulle tro på deras självrapporteringar så åt de överviktiga inte mer socker. Men när man väl mätte markören i urinen så var det en tydlig trend på mer vikt och mer socker.
00:12:50 – Emelie: Ja, precis.
00:12:52 – Jacob: Finns det någon sådan validering?
00:12:54 – Emelie: Valideringen är egentligen från 18 dagars mätregistrering. I den här studien finns det inga biomarkörer. Det är det man får utgå från med META. Men just precis, den där studien just att… Socker är ju svårt, men fördelen här är att det var inte fokus på socker i kosten under 90-talet.
00:13:24 – Jacob: Så de ljög kanske inte så mycket om det. Nej, precis. Så de ljög inte mycket.
00:13:28 – Emelie: Jag tror att det finns annat man ljuger mer om. Faktiskt.
Evidensen bakom sockerrekommendationerna
00:13:36 – Jacob: Vad hittar ni här i resultaten då? Både här i den Malmö och cancer och i NNR, vad är slutsatsen där? För jag tror inte det är många som känner till det faktiskt. I alla fall inte mer än att det blev rekommendationen 10 energiprocent till sist. Hur var evidensen från början?
00:13:56 – Emelie: Ja, men precis. För vi gjorde just med socker. Så det var ju både sackaros och fruktos och tillsatt socker. Och då hittade vi 17 olika artiklar. som var publicerade under tio år, alltså från 2000 till 2010. De flesta av dem var med typ 2-diabetes och mycket med sötade drycker. Där ser man ganska samstämmiga resultat just bland de observationsstudierna, de kohortstudierna som ingick där. Så man kunde ändå vara ganska säker eller utifrån dem. Det är inte den högsta graderingen som man kunde ge, men det var ju ingenting som gjorde att man skulle ändra rekommendationerna, för rekommendationerna har ju nästan alltid varit 10 energiprocent tillsatt socker. Man hade behövt ganska mycket mera studier också för att kunna säga, men kanske ska man gå ner, eller det finns ju vissa som har velat sänka de här rekommendationerna ytterligare.
00:15:06 – Jacob: WHO har ju sagt 10% också, men sen sa de väl ändå att de rekommenderar ytterligare 5% med en liten motivering därför att det var väl mest på karies och näringsintag de motiverade det med då? Hade de med hälsoaspekterna där också? Eller ja, tänder är ju hälsa.
00:15:28 – Emelie: Ja, nej men precis, nej det var väl mer just karies just. Just det här om man skulle, har man ytterligare bevis för att sänka till fem? Och det var ju utifrån karies och det var också sådana mer ekologiska studier. Alltså ännu, ännu sämre.
00:15:44 – Jacob: Ja, egentligen där man bara tittar hur äter den befolkningen och hur mycket ont har de i tänderna? Inte följa över tid eller något sådant där.
00:15:51 – Emelie: Det var ju inte så starka bevis där. Men det har ju, det är många som hänger fast vid det där att WHO har ju faktiskt rekommendationerna på 5, men det tycker jag inte riktigt man kan säga att de har.
00:16:03 – Jacob: Nej.
00:16:05 – Emelie: Nej, England har ju också sänkt deras rekommendationerna till 5 med energiprocent, så det kommer mer och mer. Men frågan är ju, det var ju det som är så att det måste mera forskning för att man ska kunna sänka. Finns det överhuvudtaget bevis för att lägre är bättre?
00:16:23 – Jacob: Det känns lite som att det blir en risk här som är fett att man liksom, vi måste skylla på något och så blir det innan man har evidensen och sen så vet man inte hur det blir när man väl börjar samla in datan på ännu bättre vis, som man säger, och får bättre data. Nej, precis. Att man går före evidensen. Det var väl bara någon dag sedan de hade P3, morgonpasset där de hade något, vad var det de kallade det, sockerkriget, något sånt här. Och så hade de med den här Daniel Öhman från Ekot. Som påstod då att EFSA var köpta 2010 när de tog fram sina… EFSA 2010, de tog ju inte fram någon övre gräns. Nej. Vad är EFSA? EFSA, det är motsvarigheten till Livsmedelsverket ungefär, fast för hela EU kan man väl säga. Det är inte riktigt som Livsmedelsverket, men de tittar på säkerhetsnivåer för allt möjligt.
Kostrelaterat och sådana saker. Men i alla fall, då stod ju han och sa att det var klappat och klart, att det var farligt. Så varje gång man läser de här översiktsartiklarna så sitter man där och bara, Som du sa, det var mest på diabetes och sockersöta dryck där man har den här evidensen. I interventionstudier kan jag knappt komma på någon där man verkligen justerar sockermängden utan att blanda in läsk. Jag har skrivit om någon där de jämförde med sötningsmedel, men då gav man kosten färdigt och så var det 25 energiprocent socker eller 20 energiprocent socker. Då blir det liksom inte Det blir inte praktiskt relevant. Det blir relevant för vissa människor som ligger där uppe, men samtidigt så blir det inte relevant för gemene man på det viset.
Det är långt över de här tio energiprocenten. Det är där man skulle vilja undersöka för att se om det är ett dosförhållande även längre ner.
00:18:10 – Emelie: Precis. De studierna där man har gett väldigt mycket kan man ju se effekter, men det är just på de lägre nivåerna. Hela den sockerskräcken som finns bland många, är det så eller ska man kanske inte bara skylla på sockret?
00:18:32 – Wille: Jag sa ju det här att
Är socker i sig farligt eller handlar det om läsk och skräpmat
00:18:33 – Wille: 2010, när du kanske började forska på det här, så hade man kanske börjat demonisera socker. Nu är det definitivt en sanning att socker är farligt och vi bör äta mindre socker. Men vad är det som får dig att tvivla? Kan man inte bara köpa det?
00:18:50 – Emelie: Men det är just så att det är många som bara ser att bara jag minskar på sockret så blir allting bra. Det är så farligt att bara fokusera på en sak. Och att det finns så lite forskning ändå. Nej, jag tycker inte man kan köpa det bara.
00:19:13 – Wille: När du säger att det finns lite forskning, för ni är inne på att det finns ganska mycket på läsk och diabetes, och man kan se ganska tydliga samband däremellan. Men vad är det som får dig att tänka att det inte är sockret som man får i sig på andra sätt, utan att det kanske i det fallet just är specifikt läsk?
00:19:30 – Emelie: Alltså läsk, just att det inte är i fast form. Det är betydligt enklare överkonsumera nånting som man dricker, verkar det som att det är. Så då får man ju, men då får det väl vara… Och hela Livsmedelsverkets kostråd, de har ju ändå också lite betonat just det här med att se speciellt till att inte dricka så mycket sötade drycker, så det kommer ju mer och mer. Men det jag vill veta är just sockret i sig, om man har en kost med mycket socker, är det skadligt eller är det bara läsken eller är det… hela kosten.
00:20:08 – Jacob: Det är så svårt att isolera där också för just läsk och sockersötade drycker det ger ju oftast en övervikt. Det verkar som du sa, det är så lätt att håva i sig så de flesta verkar håva i sig för mycket kalorier totalt sett när du ger dem sockersötade drycker. Det gäller faktiskt även djur också. Det är ju lika effektivt på dem. Vill du verkligen få gnagarna tjocka då ska du ge dem en sockerlösning till en dålig kost. Ger du dem vatten till en dålig kost så blir de inte lika tjocka. Så då är det ju svårt att säga liksom, är det en viss sockerprocentsnivå där det blir farligt eller är det också beroende av hur du får i dig sockret, i vilket kontext?
00:20:48 – Wille: Ja, för det brukar jag ju gilla att prata om, de här nissarna som äter honung väldigt mycket. Ja, hasta. Ja precis, de får i sig.
00:20:55 – Jacob: Det är jättemånga nissar som äter honungvilt. Man har faktiskt gjort sådana här analyser. Med alla sådana här samlar jägarfolk som man känner till. Där man har någon typ av registrering på vad de äter. Inte så noga som man har på Hatsta. Många av de här försvann ju i början på 1900-talet. Så det har man egentligen bara Någon har skrivit på papper ungefär hur de åt. Mer kultur än egentligen hur många gram och kilo de äter av olika saker.
00:21:22 – Wille: Papyrus-varianten av Food Frequency Crestionaire, då.
00:21:25 – Jacob: Ja, precis. Man kan säga att egentligen alla Jägares hammarfolk som har levt i områden där det går att få tag i honung har värderat honung väldigt högt. Av de man har hittat. Så det verkar inte bara vara Hatsta, men det är ju de vi har data på. Men som sagt, de kan ju verkligen håva i sig det här i stora mängder. Sen deras levande överlag annars är ju väldigt skilt från vårt. Så där kanske det inte är representativt för hur vi skulle klara av att hantera det.
00:21:52 – Wille: Men finns det några indikationer på att det inte skulle vara problematiskt med socker som man kanske får i sig från kanelbullar jämfört med läsken? Har du inte ett för högt kaloriintag, men du får i dig väldigt mycket socker genom honung i ett västerländskt samhälle? Finns det några sådana indikationer på att det inte skulle vara på det sättet? Nu blev det nästan en dubbelnegation där, men det jag menar är liksom, är det så att vi har för lite som pekar på att det är farligt, eller har vi saker som pekar på att det är ofarligt?
00:22:28 – Emelie: Nej, men det är väl att det behövs lite mer studier som tittar just, inte bara på läsk, utan på andra sockerkällor. Men det är klart att det är väl, alltså, man får ju liksom tänka på hur socker i sig fungerar i kroppen och lite sådär. Så det är klart att det är ju, Det finns ju inget som är bra med att man har mycket tillsatt socker i kosten, men jag vet inte om det gör att man överäter mindre läsk kanske, men man kanske överäter för det.
00:22:58 – Jacob: Det är svårt. Jag gillar att prata skitmat istället för att prata socker. Man kan absolut prata tillsatt socker. Det är en ingrediens nästan uteslutande i skitmat. Även om jag tycker att man kan göra ostkaka väldigt bra med en liten mängd socker i. Då tycker jag fortfarande att det är dåligt mat på det viset. Men det bidrar inte sockerbiten i sig mer än kanske till smaken då. Men vi tar Nyström. Det var inte Nyström han var handledare för. Det var väl två läkarstudenter som gjorde den här studien där de fick överäta antingen på nötter eller frukt. Hypotesen från Nyström var ju då att det skulle bli sämre hälsovärden för de som överåt på frukt. Men det blev det inte. Trots att de precis har överätit på socker. Majoriteten av energin i frukt är ju från socker.
Så det tycker jag också talar lite för att när man mäter tillsatt socker så kanske man bara mäter den markör för mängden skitmat i kosten. Att det inte liksom är sockret i sig utan det är den här kombinationen med alla grejerna i kosten. Det kanske är något helt annat. Det kanske är någon enstaka liten tillsats som ger all diabetes i världen. Nu tror jag inte det överhuvudtaget men det är så svårt att Om man ska isolera molekylen så borde den ju ha samma effekt även i honung och i frukt, tycker jag. Om man ska peka ut och säga att det är den här som gör det. Men det verkar inte riktigt så fullt ut i alla fall. I alla fall inte lika tydligt. Läsk verkar ju sämre på något vis.
00:24:33 – Wille: Men hur
Utmaningar med att isolera socker i epidemiologi
00:24:34 – Wille: gör ni för att kontrollera för den typen av problem då, Emelie? I epidemiologin så handlar det ju väldigt mycket om att isolera det här. I den studien som Jacob pratar om, då kan man ju liksom randomisera folk så att de får äta antingen bananer eller nötter. Men det kan man ju inte göra i epidemiologin, utan då får man ju försöka hitta de här människorna som äter på de här olika sätten.
00:24:52 – Emelie: Precis. Först får man ju försöka beräkna hur mycket tillsatt socker, och det är ju en svårighet i sig, för det finns ju inte i några databaser. Det är ju svårt i sig och det håller vi på med nu så det är ingenting vi har publicerat.
00:25:10 – Jacob: Håller man på att ta fram databaser med tillsatt sockermängd?
00:25:14 – Emelie: Ja, man vet ju hur mycket kakor folk äter. Det har vi frågat om till exempel. Då kan man säga att all sackaros och monosackarider i de här kakorna är tillsatt socker. för det är bara det man vet. Så man kan beräkna hur mycket tillsatt socker den här individen äter och så får man det för alla de här 28 000 individerna. Men det första man får göra är att se vilka som äter väldigt mycket tillsatt socker och de skiljer sig åt ganska mycket från de som äter mindre. Så då får man försöka justera för de här skillnaderna för att isolera bara ett samband med tillsatt socker.
00:26:06 – Wille: Vad är det för skillnader mellan de grupperna, de som äter mycket tillsatt socker och lite tillsatt socker?
00:26:11 – Emelie: Nu vet jag inte exakt hur det var, men det är ju med rökning är ju nästan alltid någon korrelation med rökning och matvanor. Och utbildningsnivå också. Övriga kostvanor, äter de frukt och grönt? fullkorn, att de äter sämre och lever sämre, så det är ju svårt att isolera. Vad är det här med? Är det hela livsstilen eller är det det tillsatta sockret? Så det är jättesvårt, men man försöker på alla sätt att försöka isolera just sambandet med tillsatt socker.
00:26:53 – Wille: Tycker du att det finns några sådana studier idag där man har gjort det på ett bra sätt och kunnat se att den negativa effekten försvinner? Eller kan man i några sådana studier se att den finns kvar? Det är jättesvårt.
00:27:08 – Emelie: Om man försöker justera så kanske sambandet blir svagare. Men om man då hade kunnat justera för ännu mer, hade det då försvunnit helt?
00:27:18 – Jacob: Så det är alltid svårt hur mycket man ska justera för. Ska man justera för BMI? När det kanske ger BMI. Precis. Eller ger vikt. Då får man en konstig grupp till slut. Ja, ibland tycker jag det är konstigt att man korrigerar för kaloriintag. Det kan ju mycket väl vara att folk som dricker läsk tenderar att äta fler kalorier. Det vet vi från interventionsstudier. i epidemiologin börja korrigera för kaloriintaget för att se om läsk har en negativ effekt på hälsan. Det tycker jag också blir fel. Samtidigt vet vi att de som äter mer kalorier underrapporterar mer. Det är svårt.
00:27:56 – Emelie: Där handlar det ganska mycket om just mätfel och försöka få bort det så mycket. Det är flera steg man gör för att få tillförlitliga data eller resultat som möjligt. Så det är en sak. Till exempel att man tittar på hur stor andel av energin som kommer från tillsatt socker. Inte tillsatt socker i sig, gram per dag, utan det är just energiprocenten eller på andra sätt kunna energijustera. Det handlar mycket om mätfelen.
00:28:29 – Wille: Kan man säga att det är lite som att leta efter rökning till exempel? Rökning är ju självklart associerat med många dåliga beteenden också, men rökningen i sig har man ju ganska tydligt genom epidemiologiska studier kunnat visa att det här är liksom inte bra. Sen har man ju självklart också experimentell data där man kan låta råttor kanske röka eller något liknande och se att det inte går så bra för dem heller. Men kan man säga att det är lite det man försöker göra här och se om det är just sockret som är negativt eller beteenden som är förknippade med mycket sockerintag?
00:29:01 – Emelie: Jo, det är ju det man gör. Och det är just det där med varför epidemiologin behövs här. Socker skulle inte vara etiskt försvarbart att göra någon längre studie just med socker. Det kan man ju Absolut titta på några månader och så. Och det finns ju inte så jättelånga studier just med när man har gett socker.
00:29:23 – Wille: Det är Vippeholmstudien då, men det vill man kanske inte göra om?
00:29:27 – Emelie: Nej, precis. Det vill man inte göra om. Men den gav ju mycket… På ett sätt är vi glada att den gjordes. Man fick mycket information därifrån. Men idag så… Det går inte riktigt att göra sådana. Och det är ju långtidsstudier jag är mest intresserad av. Just effekterna på på hälsa. Hela livets kostvanor på något sätt.
00:29:51 – Jacob: Har man börjat några epidemiologiska studier nu där man har börjat mäta de här markörerna för intag av olika saker och sen börjat följa folk över tid istället för att i alla fall minska problemet med den självrapporterade datan och kanske göra det lättare och inte behöva justera för så mycket. Att vi får en markör på Det finns ju lite på mjölkfetter vet jag, att det redan har kommit lite när man har mätt i blodet och så får man ett ganska bra värde på hur mycket mejeriprodukter i genomsnitt en person har ätit de närmsta dagarna. Är det sådana studier på gång så att vi kanske har det om tio år när det har gått? Det tar ju sin tid att följa personer tyvärr. Vet du om det är något sådant?
00:30:41 – Emelie: Just med socker… Jag ska precis skicka iväg urinprover med mätad sackaros och fruktos i urin. Det är en studie som man har samlat in just nu. Men det har inte gjorts i så många studier. Men sen var det också det här med… Visst, man kan mäta i blodet, men då får man bara en väldigt kort… eller urin eller vad som helst, då får man ändå bara en enda, eller en kort. Man kan göra upprepade, visserligen, men… Och det är ju också… Man kommer inte åt det här med confounders och andra faktorer. Men däremot också, som man gör mycket, det är det här med att använda genetiska markörer istället. Och du nämnde ju mjölk. Där kan man ju titta på de som är laktos… Intoleranta som då dricker mindre mjölk, har de då någon ökad eller minskad risk till exempel?
Så det är ju ett sätt att använda, att komma bort från alla de konfamningsfaktorerna om man utgår från genetiken.
00:31:47 – Wille: Hur mycket kollar du på djurdata eller andra typer av experimentella data när du ska designa dina studier eller när du funderar på studieupplägg och sånt där? Bara nu medan vi pratar här så scrollar jag igenom Twitterflödet och ser att en person här retweetar en studie som handlar om råttor och sockerintag där de får försämrade tarmar med mera. Hur mycket tycker du att sånt är intressant? Eller är det mer att du tittar på befolkningsnivån?
00:32:13 – Emelie: Just med socker vet man att det är väldigt stor skillnad på metabolismen mellan djur och människor, eller ja, råttor eller möss och råttor mest har gjort det. I det fallet tycker jag det har väldigt liten betydelse. Jag läser inte så mycket djurstudier utan det är mer studier på försök på människor. Även om det är klart att det är intressant. Väldigt svårt att förstå vad det skulle ha för… Det är ju befolkningens hälsa man är intresserad av.
00:32:49 – Wille: Det är svårt för oss i allmänheten att hänga med när det kommer rön från tidningar om djurstudier med råttor som mår illa av att de får socker. Som jag säger, det har blivit en sanning att sockret är dåligt. Men det känns inte riktigt som att forskningen är på den nivån. Hur gör man för att nå ut med det budskapet?
00:33:14 – Emelie: Just det här med studier, man måste ta reda på om det är människor eller möss. Man försöker nå ut till allmänheten och prata om det här. Det är de här studierna som man bör titta på om man är intresserad.
00:33:35 – Wille: Men tycker du att det kan finnas något problem i… Om man tar till exempel den här sockerdokumentären som gick på… Repriserades på SVT nyligen. Alltså, budskapet i det att det blir problem det här, för där skrämmer man ju nästan upp folk, men kontentan blir ju ändå att man ska dra ner på sitt sockerintag. Tror du att det kan bli ett problem med det på något sätt? Att man gör det på ett ganska oinformerat sätt?
00:33:56 – Emelie: Ja, alltså jag har inte ens vågat se den där dokumentären.
00:33:59 – Wille: Nej, inte jag heller.
00:34:00 – Emelie: Jag började titta på den nu. Jag klarar inte riktigt av det när det är så överdrivet. Det är lite synd att den ska vara så överdriven. Men det är klart att… Ska man skrämma upp folk eller ska man… Sockerintaget är ju för högt för de allra flesta. Tycker väl även jag. Men just det här med hur farligt det är. Om man verkligen skrämmer upp folk med att sockret dödar oss. Det blir som att det rentav är giftigt. Det blir inte bra på det hållet. Det ska vara nån typ av balans i hur man lägger fram det.
00:34:40 – Wille: Jag kan tänka mig att det är svårt. När man pratar om epitypologi blir det så mycket nyanser hela tiden. Det blir aldrig de här tydliga budskapen. Nej.
00:34:49 – Jacob: Men du hade din
Hur mycket socker äter svenskarna egentligen
00:34:51 – Jacob: Malmö… Eller förlåt, jag har en fråga först innan vi hoppar till Malmöstudion här igen. Hur mycket socker tror du svensken äter? Vi har ju olika data där. Det är ju dels det här jordbruksverkets… Vad är det de säger att vi äter 46 kilo om året? Något sånt. För mig så låter det ju… Det gör vi ju inte. Det är fullständigt orimligt. För slår man ut det per dag så blir det liksom 500 kalorier från socker varje dag. Det skulle innebära att det är 20-25% i genomsnitt av vårt kaloriintag som är tillsatt socker. Det kan säkert finnas någon enskild person eller några människor som ligger där uppe. Personligen, nu har jag inte jättebra koll just nu, men jag brukar ligga på 7-8%. Det innebär att det är någon annan som ligger där uppe på 35% för att höja medelvärdet.
Då blir det ännu mer. Absurt. Så det värdet måste ju vara för högt. Sen har vi ju riksmaten som ligger, vad var genomsnittet där, 11 procent eller 9 procent och sånt där. Där kan det ju vara problem med egenrapporterat och sådär. Hur tror du det ligger till? Vad brukar ni uppskatta det till? Vad hittar ni i Malmöstudierna?
00:36:04 – Emelie: Vi hittar ungefär samma som i riksmaten. Det gör vi, men det är ju, precis, det är ju vilka är det som och sen också själva underrapporteringen och så. Så det är ju säkert, om man ska titta hur svensken i genomsnitt äter så är det troligtvis för lågt, att det ligger högre. Och det kanske är så att det är de som äter väldigt mycket. Det är de man inte riktigt får med, man inte riktigt har koll på. Så det ligger väl nånstans däremellan, men det är jättesvårt att säga. Det är väl mer ett mått på hur det har förändrats över tid i så fall. Man kanske inte ska lägga för mycket fokus exakt men det vill man ju också göra om man ska säga att de flesta äter för mycket eller för lite. Men det ligger säkert nånstans däremellan med slutsatsen att de flesta skulle behöva minska.
Sambandet mellan sackaros och hjärt-kärlsjukdom
00:37:06 – Jacob: Precis, ja då kommer ju de flesta över 10%-gränsen. Och vi ska hålla på den hårt och det är väl ändå rimligt får man väl tycka. Malmöstudien då, det var det jag tänkte kolla där. Ni fann ju ett samband där med hjärt-kärlsjukdom och sockerintag. Men där använde ni gränsen 15 energiprocent. Var det någon orsak specifikt till det eller var det efter det som det blev… Det blir en tydlig signifikant värde. Hur ser det ut om man bara plottar det? Om ni plottade från noll, om det var någon fantastisk superperson som lyckades med det, upp till 20 %, såg man en linjär ökning även om det inte var signifikanta ökningar? Hur ser det ut trendmässigt i nedanför?
00:37:59 – Emelie: I den studien var vi mest intresserade av, eller både och, de runt tio, men sen högre upp. Och det första jag vill säga är att det är ju sackaros vi tittade på där och även om… Okej. Alltså sackaroset är ju, det finns ju både naturligt och tillsatt, men i den svenska kosten så är det mesta tillsatt. Så det är en ganska bra korrelation mellan tillsatt socker och sackaros. Och det är därför man ska inte, det är svårt att överföra just de här gränserna på energi procent exakt. Men det var just fem… Vi delade in dem i olika grupper, så under fem och fem till 7,5, 7,5 till 10 och 10 till 15 och 15 över. Och då var det just egentligen bara i den högsta gruppen som vi såg en signifikant ökad risk. Och där låg… Alltså ungefär 5 procent i den här populationen låg där.
Så det är en väldigt liten grupp som vi såg en ökad risk hos. Men sen tittade vi också om det fanns nån linjär… Även om det inte är signifikant så kan det vara nån linjär kurva. Det var snarare ett J-samband. Det började vid… Medianen låg vid 8,2, tror jag. Från det gick kurvan uppåt. Under det gick den uppåt åt andra hållet. Men det är just Saccharo. De som äter väldigt lite sakaros det är ju troligtvis de som kanske helt undviker.
00:39:30 – Jacob: Ingen frukt alls.
00:39:30 – Emelie: Frukt, nej precis. Det är lite svårt att tolka just den gruppen där.
00:39:35 – Jacob: Men den är intressant. Det hade ju jag och Wille här. Förra avsnittet som vi spelade in själv då pratade vi om doser. Just att det här den här j-kurvan eller u-kurvan den är ju Det är nästan vanligare inom det mesta än den här raka doskurvan som de flesta tänker sig. Är någonting farligt i en viss mängd så är det lite farligt i en mindre mängd. Så behöver det inte vara. Vi tog exempel med träning och sådana här saker. Det är inte bra att inte träna alls, det är dåligt. Och det är jättebra att träna, men tränar du för mycket så börjar det bli dåligt igen. Vitaminer och mineraler, de allra flesta av dem ligger ju på samma stav. Vi ska ha i oss dem, men vi vill inte ha i oss för mycket av dem, för då slår det över och blir dåligt igen. Bara att kurvan följer här gör ju att jag och Wille blir lite nöjda med oss själva.
Jag såg att Wille Logh hade det. Men det är ju inte omöjligt att det skulle kunna vara så med socker. Även om det kanske inte är tillsatt socker. Du menar att det finns en poäng i att få i sig lite socker då?
00:40:40 – Wille: Även om det inte är från frukt?
00:40:41 – Jacob: Livsmedel med socker i har ju sina egenskaper. Frukt har ju positiva grejer. Ska man nolla sockret så plockar man ju bort. all frukten. Blir man ännu mer att man ska nolla alla sockerarter, då försvinner alla mejeriprodukterna. Och så vidare. Då är man kanske där att man plockat bort livsmedelskategorier som skulle kunna ge dig bra näringsämnen för hälsan.
00:41:06 – Wille: Jag lyssnade på en kollega på jobbet som blev upprörd efter att ha sett den där sockerfilmen som sa att I USA så kallar man socker för andra saker. Till exempel i mjölk så hette det nånting annat. Jag var såhär, laktos? Ja, ja precis. Just det. Jo, nej, men det är nånting annat än socker. Absolut. Det är lite roligt.
Innehållsförteckningar, tillsatt socker och vilseledande märkning
00:41:27 – Emelie: Det blir ju lite problem när man tittar på näringsinnehållet. Man ser bara sockerarter.
00:41:33 – Jacob: Ja, det är irriterande. Så får man stå och titta på innehållsförteckningen. Så får man höfta ungefär hur mycket socker tror jag det är i den här produkten. Har du en mejeriprodukt där det är både tillsatt socker och naturligt laktos så kommer alla de vara av sockerarter tillsammans. Där brukar man kunna skatta laktosmängden till ungefär 3 gram per hundra. Så får man anta att resten är där. Men då kan det bli ännu svårare om det är någon fruktyoghurtar de också har frukt i. Hur mycket sockret är naturligt från frukten och hur mycket är tillsatt. Jag tycker också det är irriterande. Men i USA, det är klubbat nu, är det inte det? Att de ska börja sätta det på tillsatt socker, inte bara sockerarter som vi har här i Sverige.
00:42:19 – Emelie: Jo, precis. Jag vet inte riktigt när, men det ska det. Det blir väl spännande att se om det går. Om det funkar rent praktiskt.
00:42:30 – Jacob: Ja, precis. Det går väl inte att kontrollera? Nej, det gör inte det. Man kan ju se sockermängden. Så folk kan säga att det är från frukt och så har de bara stått där med sockerkaret.
00:42:42 – Wille: De har ju också en president, jag såg en artikel från Buzzfeed idag, där det visade sig att han har en röd knapp på sitt skrivbord där han kan beställa en Coca-Cola. Jag vet inte om det stämmer, men det vore ju fantastiskt kul för kampen mot översockerintaget i USA.
00:42:58 – Jacob: Han verkar dricka lightläsk nu. Där är i alla fall lite bilder på sociala medier när han har lightläsk nuförtiden. Vilket också är roligt eftersom han på Twitter skrev att lightläsk var döden typ 2012. Allting Trump säger så har de motsatsen. Fake news. Fem år tillbaka på Twitter. Ja, ja, förlåt. Ett snedsteg. Men nej, precis. Men tror ni inte att det kommer följas ganska bra ändå, det här med tillsats sockermängden? I alla fall de stora företagen. Det känns ju som att de är… De kommer ju bli väldigt… Det är väldigt, väldigt mycket dålig PR om det skulle komma ut att de ljuger om det här. Vi tänker, det räcker ju med en anställd på någon fabrik någonstans som avslöjar att du, vi stoppar i 10 gram istället för 5 gram socker här.
Och så blir det ett jädra liv om det. Så jag tror nog att de stora företagen kommer följa det ganska väl. De kommer nog ha lite sådana här lyckosiffror. Så står det fem så kan det mycket väl vara sju, åtta gram. Eller kanske så, men inte helt fel. Men däremot kan jag tänka mig på restauranger och de här mindre matföretagen som har två, tre produkter, att de kan skita i det ganska rejält. Kosttillskottsförsäljarna kommer inte bry sig alls. Vad släpper ni produkter? Får böter på 30 000 lugnt. Jag har sålt fem mille. Tar ni böter? Men tror du inte det? Att det kan ändå bli hyfsat? Eller är du skeptisk?
00:44:18 – Emelie: Nej, jag hoppas ju på det. Att det kommer hit också. Jag tror att det är bättre än varorna. Varorna med det. Jag tycker det är jättesvårt. Jag som ändå ska vara expert på det. Jag tycker det är jättesvårt att veta hur mycket tillsatsåker man själv äter. Jag hoppas…
00:44:38 – Wille: Men är det bra att det blir fokus på gram tillsatt socker eller ska man ha någon skala istället, att man ser hur mycket det är eller någonting, så att folk som inte är så insatta förstår vad det innebär?
00:44:50 – Emelie: Ja, men om det nu står sockerarter så kan det lika gärna också vara tillsatt socker. Men det är klart, i USA finns det per portion, det tycker jag är jättesvårt att tolka. Men det kanske är för att man inte är så van vid det. Jag vill gärna se gram per hundra gram.
00:45:07 – Jacob: Ja, det är värdelöst. Det är något roligt australiensiskt YouTube-klipp från någon TV-kanal som har skojat med det. Samma tillverkare, det är någon sådan här soppa. Och så en portion beroende på vad du köper. Köper du konserv så var en portion en viss portion. Köpte du i påse så var det en viss portion. Köpte du i multipack så var det en viss. Så deras en portion var inte ens konsekvent trots att det var exakt samma produkt beroende på hur de hade förpackat det. Och det är klart, då vet ju inte gemene man. De har ju ingen susning. Alltså, du går in… De flesta går in i en sån här, det vill säga går till pastavagnen och så ska de beställa nånting och så blir det… Ja, men jag är normalstyrd. Jag ska ha en normal portion. Och kollar ju inte hur stor portionen är.
Utan de bara tar en normal portion. Sen när de säger att de inte är så hungriga så tar de en liten portion. Det vet man ju. Det var ju därför de här snabbmatsföretagen ökade storleken på läsken hela tiden. För de märkte ju att folk köpte ju mellanläsk oavsett. Så gjorde du mellanläsken större så sålde du mer läsk. Och så bara fortsatte de och fortsatte med det ända tills den här super size med filmen kom. Då fick de så mycket dåligt PR så då tog de bort sin största läsk, vissa av dem. Burger King döpte bara om sina. Det blev så jävla mycket kavalik att man inte skulle ha supersize läsk. Eller då, den här maxstorleken. Så Burger King bara tog bort sin minsta och så döpte de om dem. Så den som innan var mellan blev liten, den som var stor blev mellan och så den som var jättestor då blev bara stor.
Så hade de kvar samma storlekar men så hade de ju inte längre Superswedes. Det var bara en rolig anekdot.
00:46:41 – Wille: På det sättet kanske det är bra att ha ett objektivt mått på det. Det är inte en referens till någonting, utan då är det ett visst antal gram som det innehåller. Om det blir någon förändring så kan man verkligen se det.
00:46:53 – Jacob: Faran är väl bara det som du sa, Wille, att man kanske börjar fokusera på… Att det blir som att alla skulle köpa light-produkter förr, så glömde man att det var tillsatt socker i. Man tittade inte ens efter det. Att om folk bara börjar jaga tillsatt socker så kanske de inte börjar titta på vad är resten. Det kanske bara var vetemjöl och majsolja. Det är ingen näring det heller.
00:47:17 – Wille: Det har vi redan nu när det står utan tillsatt socker på framsidan av paketet.
00:47:22 – Jacob: Det är maltrodexin många gånger. Teleful. Har du inte sett det? Vi har haft uppe alla tarmarna här, men sockerarter är ju alla enkel-, mono och disackarider där det har glukos, fruktos, laktos, vilket då är en disackarid och sen har du saccharos som är strösocker. Det är det vi kallar för socker, alltså saccharos. Men det är bara en typ av sockerart. Så det här high fruktous corn syrup och så, det är inte socker. Utan det är en sockerart som är i princip identisk med socker, men det är inte socker. O'boy hade ju det ett tag. De hade ju en utan tillsatt socker. Så var det lite sötningsmedel, massor med maltrodexin. Maltrodexin är i princip glukos. Det är ihopbyggt i längre kedjor men det tar en tiondels sekund så är det upplöst till ren glukos.
Så det är ingen skillnad. Det är ganska vanligt nu. Står utan tillsatt socker och så har de slängt i fruktjuicekoncentrat. Eller så har de bara kört i glukos. Eller så har de bara kört i fruktos. Och så vidare. Så det skulle vara i alla fall tillsatta sockerarter då kanske. Eller vad tror du Emelie?
00:48:34 – Emelie: Det är också det där med definitionen på socker. Just det här med fritt socker används i WHO. Då har de med koncentrerade fruktjuicer till exempel. Eller juice överhuvudtaget kanske det är. Det är en första sak, definitionen av tillsatt socker och vad det ska vara. Det är ju sockerarter som är… Det är tillsatta, det finns ingen annan näring i dem, det är det man vill komma åt. Men man får absolut tänka över definitionen så att man använder det på samma.
00:49:13 – Jacob: Vad tror du man har gjort här i Mexiko då istället till exempel? Där har de istället satt en skatt då på energität mat. Där den har blivit energität. Alltså även tillsatt vetemjöl, tillsatt fett, tillsatt socker. Så är det det man har skattat. För då tycker jag att då kommer man ju faktiskt egentligen åt det här bättre. Att man skattar för du hittar liksom inte. Det är ju de här väldigt fetrika produkterna. Alltså nötter och kanske oljorna och smören. Vi ska räkna det som livsmedel då. Det är egentligen raffinerade produkter det också på sätt och vis. Men annars kommer man ju åt de här grejerna som kan ligga då på 350 kalorier på 100 gram. Alltså det är ju nästan ingenting i naturen som gör det av sig själv. Utan då är den raffinerad och koncentrerad.
Kanske hade varit bättre att ha en, istället för att varna om tillsatt socker eller varna om fettmängden, att man varnar om energitet eftersom det är tillsatta tomma kalorier.
00:50:17 – Emelie: Jag håller absolut med. Jag tycker det ska vara mer fokus på energitäthet. Det borde vara mycket mer fokus på det. Eller näringstäthet, alltså mer näringsämnen, jämfört med energi. När jag var i USA, jag var ju på Ostok där ett halvår och då var det på, vad är det, Wholefood har ju ganska mycket, men de hade någon märkning just med det här är ett näringstätt livsmedel eller de hade något sånt. Att man jagar sådana livsmedel istället som innehåller mycket närings som vitaminer och mineraler istället. Så att absolut, nej, jag tycker absolut inte att fokus ska, om det blir för mycket fokus på tillsats socker så glömmer man bort allt det här med precis, En skiva vitt bröd behöver inte vara mycket bättre. Bara för att det är mycket socker.
00:51:14 – Jacob: Jag brukar ta som exempel med nuggets och pommes. Det är nog ingen människa som spontant reagerar att det där är nog bra mat. Det är ingen som skulle säga att det är nyttigt men det är inget socker i det. Om man inte har socker i nuggetsen. Det kanske någon lyckas med att ha men jag tror inte det är så vanligt i alla fall.
00:51:35 – Wille: Det är dippsåsen då?
00:51:36 – Jacob: Ja, precis. Där har du dippsåsen och läsken till såklart. Men det är ingen som tycker att det är nyttigt egentligen. Det är ingen som skulle säga att det är nyttigt tror jag. Ingen vettig person som skulle säga att det är nyttigt. Men det blir ju på något sätt friat om vi bara fokuserar på en sak. Så jag tror nog att det hade varit bättre att försöka få med allting.
00:51:58 – Wille: Jag tänker att problemet är kanske inte med de här livsmedlen som alla vet är onyttiga. En märkning på läsk kanske inte är det stora problemet, men däremot de här produkterna som ligger mittemellan, alltså vardagsmat och liknande. Det kan ju bli ett större problem om man inte vet vad det innehåller och hur det påverkar kroppen. Det kanske är där man borde ha en bättre märkning på vad det innehåller på ett begripligt sätt. Typ yoghurtar och sånt där.
Läskskatt, sockerskatt och placering i butik
00:52:36 – Jacob: Har du något med dig, Emelie, som du vill ta upp? Som du tycker är relevant?
00:52:42 – Emelie: Det där med läskskatt, eller om man ska ta något om det.
00:52:47 – Jacob: Det har Jacob lite åsikter om. Jag har åsikter om läskskatten. Men jag är lite som Niklas. Jag är faktiskt inte helt hundra på om… Om det är en jättebra idé eller om det verkligen kommer funka. Jag tycker att det mesta talar ju för att det kommer funka. Som jag brukar säga, jag har ju ingenting emot de här grejerna. Hade någon sagt det så hade jag bara, ja, kör på tycker jag. Vi får ju in skattepengar om inget annat. Men det är ju fortfarande ganska snålt med evidens vi har ju. Det är ju Berkeley som kanske är relevant för Sverige och det är inte jättemycket där. Men vi får ju snart mer från Storbritannien och så. Vad tycker du, Emelie? Hur tycker du evidensen ligger där? Tycker du att det hade varit en rimlig folkhälsoåtgärd?
00:53:30 – Emelie: Ja, men precis. Det är ju Berkeley som är det som man ska kanske titta mest på. Det var där jag bodde i ett halvår, så det är lite spännande. Men det verkar ju ha effekt. Det verkar det. Jag är ju för det. Det är jag. Det är väl mer också att just fokuset, att det är Det kanske blir ännu mer fokus på läskedryckerna då. Jag vet inte hur mycket dyrare det skulle bli.
00:54:03 – Jacob: Det är ju hur mycket man väljer. WHO rekommenderar ju 20 procents skatt på det. Det innebär väl att du hade ökat med 2 kronor litern ungefär. Vi tar standardpriset på läsk. Det är ju olika vad man handlar. Det är inga jättepengar. Jag tror inte det kommer hindra folk när de verkligen är sugna på läsk. Men det är ju hur det påverkar inköpen på lång sikt totalt sett. Folk går i affären och så slår de till när läsken kostar 6 kronor litern och så köper de hem mycket. Då blir det aldrig de jättebilliga priserna. Men jag tror nog också att folk vänjer sig till sist. Norge har ju en ganska saftig skatt redan på all typ av socker eller läsk. Men de har en ganska saftig skatt och de dricker i princip lika mycket som oss. Det verkar bli att man vänjer sig vid det när det är de här mindre höjningarna.
Sen är det klart att det finns ju en smärtgräns. Jag tror, hade du gått till en kiosk och du är törstig och så kostar en halvliter vatten 10 spänn och en halvliter läsk 18. Då tror jag ju många fler hade valt vattnet än de valt läsken. Så där är ju också en svår nivå. Var ska vi sätta skatten? Är det först och främst pengar vi vill ha in då kan man ha den här 25-10% skatten eller något sånt där. Men är det mer att man verkligen vill få ner förbrukningen så tror jag nog att man får ta i ganska ordentligt. Det är ju någon delstat i USA som man siktar på 30% tror jag. Där kan man nog se en effekt ändå tror jag.
00:55:34 – Emelie: Men det är ju så att det är bara ett enda. En sak man kan göra, sen är det ju väldigt mycket mer. Hur man får folk just i stunden när de är där i affären. Att undvika det värsta.
00:55:47 – Wille: Det är frågan om de här studierna stämmer, som Jacob brukar gilla och citera, hur man lägger upp affärer och liknande.
00:55:52 – Jacob: Alltså där finns ju fler än OneSic, det fanns ju till exempel några som gjorde det på sitt lokala sjukhus. Det enda de gjorde i kiosken var att de satte läsken bakom disken, så man såg inte den. Man brukar kunna se, även i en liten kiosk, så ser man kylskåpet där bak, vad som finns i det, vad du kan välja. Så ville du ha läsk så fick du fråga efter det. Det stod på prislistorna, men det var inte synligt, alltså burkarna. De minskade försäljningen med 30 procent. De satte fram mjölken, de satte fram vattnet ungefär. Och då valde folk det för att det var det som syntes framför dem. Det finns ju en orsak till att alla erbjudanden finns i sidan på affärerna. Alltså i hörnorna på längorna. Det är där man sätter alla erbjudandegrejer. För de varorna syns mycket mer.
Bara du sätter en vara där så höjer du försäljningen av den. Så jag tror nog Vi skojade ju lite i Brian Wansinks studie, att han verkar ha fejkat det mesta. Det här är ett avsnitt av tyngre rubriker.
00:56:54 – Wille: Det är ingenting vi har pratat om i det här avsnittet, så jag tror inte att man har hängt med överhuvudtaget. Men precis, det är en forskare som har gjort mycket koststudier kopplat till psykologi, och så har han eventuellt varit lite lusig och gosig med statistiken.
00:57:10 – Jacob: Alltså han har varit lusig och gosig med statistiken, det vet vi. Men vi vet ju inte om datan stämmer ändå, tyvärr. Avsnitt 32, tyngre rubriker för den som vill lyssna på det. Sockerskatt generellt sett då, Emelie, vad tycker du? Man kan säga att det diskuteras mest lässkatt. Sen är det vissa som är väldigt på och som tycker vi ska ha sockerskatt överlag. Det är väl han, vad heter han, Geirot eller något sånt där. Först och främst. Men Boisén är också lite anti allting. Och sen är det ju de som kritiserar läskskatten som ofta börjar dra in sockerskatt som om det var det man diskuterar. Men om man hade börjat diskutera det, vad hade du tyckt då?
00:57:52 – Emelie: Det är betydligt svårare. Det är jag inte alls lika positiv till egentligen. Eftersom min forskning handlar om just sockret generellt – så har vi inte alls samma evidens där heller. Dels att det är väldigt svårt att genomföra. Och just vilka sockerarter eller hur man ska göra det rent praktiskt.
00:58:20 – Jacob: Du hade fått mobilisera för en intressant studie i alla fall? Om man skulle införa det för att se vad som händer. För det är ju också irriterande. Det är vissa ställen där de gör de här sakerna så verkar de inte ha haft en plan på hur de ska utvärdera det. Det blir jag också väldigt irriterad över ibland. Finland hade ju något sånt här. Det var ju bara på godis och glass. Det var inte på socker. Det var på godis och glass. Men det var ingen riktig utvärdering av vad som hände med det. Utan det enda man har är att godisförsäljarna sa att deras försäljning minskade med 5-6 procent. Men vi vet inte om de började äta kakor istället. Eller om de började dricka läsk istället. Nu satte de en skatt på läsk också samtidigt. Men man vill ju veta det.
Varför är det ingen som har gjort det? Tycker jag.
Kommande forskning om markörer, mjölk och löpning
00:59:11 – Wille: Vad ligger i pipelinen då? Vad är det man håller på att försöka ta reda på nu när det gäller det här området?
00:59:16 – Emelie: Vad vi gör?
00:59:18 – Wille: Det kanske är lättast för dig att svara på. Nej. Nej.
00:59:24 – Emelie: Som jag sa, det är det här med markörer för sockerintag också. Och också, just det skulle vara så bra med en genetisk markör för de som gillar socker. Där pågår det forskning.
00:59:39 – Jacob: Det finns ju lite vad man gillar för mat faktiskt nu för tiden. Att generna kan påverka om man gillar surt före fett och sådana här saker. Så det kommer kanske. Jo, precis.
00:59:50 – Emelie: Jag hoppas på det. Men det kommer inte förklara allt. Genetiken förklarar inte allt, men en del vad vi gillar. Men sen är det också att studera lite andra sjukdomar, lite andra hjärtkärlsjukdomar. Sen är det inte bara socker jag håller på med heller. Mjölk är jag väldigt intresserad av också.
01:00:17 – Jacob: Hur blir det där? Jag tänker, det kommer ju alltid väldigt mycket rubriker kring epidemiologi. Mest på ont skulle jag säga, men om vi tar vanliga vardagspressen. När du sitter med din härliga databas där, slår du bara liksom för att kolla om det stämmer med din data sådär fort? Kolla, har jag samma koordination i min data eller är det etiska grejer som stoppar dig från att bara sitta och göra en massa med PTS-PTS?
01:00:46 – Emelie: Ja, man måste ju skicka in till sin plan till själva ledningsgruppen för kohorten. Men just det här med mjölk och dödlighet till exempel är en sak som jag bara, nej, det här måste vi göra. Jag måste se om vi hittar samma sak här, för det är något vi håller på med nu. Och lite också det här med löpning och dödlighet också. också ganska spännande. Så de studierna kommer. Det gör de.
01:01:13 – Wille: Vad tror du om det då? Vart lutar du? Löpningen. Jag ska gå ut och springa efter det här nämligen.
01:01:21 – Emelie: Jag ska inte avslöja för mycket. Men det är just det där med vem är löpare? Vem väljer att cykla istället? Eller vem golfar till exempel? Så man kan ju vara Jag har lite fysisk aktivitetsforskning också.
01:01:39 – Jacob: Vet du hur lång tid det tar med den här mjölkstudien? Det hade varit väldigt intressant med ny data från Sverige.
01:01:43 – Emelie: Ja, och det kommer också en annan studie från Sverige som jag inte involverar dig snart, om några veckor. Den här borde komma i höst. Den är nästan klarskriven. Det tycker jag absolut. Det är just att Sverige äter så mycket mjölk.
01:02:03 – Jacob: Spännande.
01:02:03 – Emelie: Kul.
01:02:05 – Wille: Vi tar och avrundar där och så verkar det som att vi har ganska mycket kul att se fram emot från dina forskargrupper och läsa framöver. Men verkligen kul att du ville vara med och kul att du tog dig tid.
01:02:15 – Emelie: Ja, jag hoppas att det blev bra ljud.
01:02:19 – Wille: Ja, det kommer lösa sig absolut. Bra.
01:02:22 – Jacob: Tack så mycket. Tack ska ni ha. Hej. Hej.
