Summering av avsnittet
AI summering. Längre ner finns hela avsnittet med komplett transkribering.
Wille och Jacob inleder efter jul- och nyårsledigheten med lite uppdateringar om vardag, vabbande och Jacobs knäproblem efter ett personbästa i ryck. Därefter tar de upp avsnittets huvudtema: en ny samling dåliga argument och retoriska grepp från sociala medier – främst Facebook och Instagram – som gång på gång får diskussioner om träning, kost och hälsa att spåra ur.
Första argumentet handlar om idén att man ska läsa många källor och dra sin egen slutsats. Wille och Jacob konstaterar att det i grunden är bra med flera källor, men att problemet uppstår när lekmän saknar förmåga att värdera källornas kvalitet. Med exempel från en gymnasieuppgift där en träningsblogg blandades med läroböcker, samt googling kring vaccin jämfört med myndigheter som Folkhälsomyndigheten och WHO, förklarar de att dåliga källor bara späder ut och förvränger helhetsbilden.
Därefter diskuterar de argumentet att man inte borde kritisera andra som också ”arbetar med hälsa”, något som bland annat lyftes av Annika Sjöö efter deras granskning av programmet Du är vad du äter i Tyngre Rubriker. Wille och Jacob menar att goda intentioner eller ett gemensamt slutmål inte ursäktar påhittade förklaringsmodeller, skrämselpropaganda eller ovetenskapliga råd, och att man måste kunna peka ut sakfel utan att diskussionen reduceras till att någon är ”taskig”.
Vidare tar de upp påståendet att man kan vara ”för forskningsinriktad” och missa vad som fungerar i praktiken, ofta formulerat som att man tittar på kartan i stället för verkligheten – ett argument Jacob bland annat fått från Ann Fernholm. De reder ut skillnaden mellan att observera ett resultat, som viktnedgång på LCHF, och att bevisa en mekanism som insulinhypotesen. Wille och Jacob förklarar också varför personliga erfarenheter och klinisk praktik lätt luras av kognitiva bias, placeboeffekt och återgång till medelvärdet, eftersom människor oftast söker hjälp när besvären är som värst och ofta blir bättre oavsett behandling.
De berör även kommentarer där personer på förhand avfärdar den rimligaste förklaringen – till exempel att kaloribalans förklarar viktnedgång eller att nocebo kan ligga bakom upplevda besvär – trots att det saknas stöd för alternativa förklaringar. Samtalet går sedan vidare till argumentet att skeptiker är ”stängda för nya idéer”, där Jacob beskriver hur personer som sänker sin bevisribba för en obevisad idé ofta snabbt anammar mängder av andra konspirationer och pseudovetenskapliga påståenden, såsom kolloidalt silver och antivaccin-budskap.
Ett annat vanligt grepp är att avfärda stark evidens för att ingen studie är perfekt, vilket illustreras med antivaccinationsrörelsens kritik mot att äldre vaccin saknar dubbelblindade placebostudier – eftersom det vore oetiskt – samt diskussionen kring Gary Taubes NUSI-studier. I stället lyfts enstaka svaga studier eller körsbärsplockade referenser fram. De kritiserar också kravet på ”opartisk information” utan ställningstagande; när evidensen tydligt pekar åt ett håll, som för vaccinationer eller sockersötad läsk, handlar det om att ge korrekt och välgrundad information snarare än falsk balans.
Avslutningsvis granskar de den aktuella debatten kring Fetma-initiativets förslag om läskskatt efter en ledartext i Dagens Nyheter. Dels kritiseras försöket att flytta fokus från sakfrågan till tonläget genom att likna sockerdebatten vid invandrardebatten på Twitter, dels påtalar de felet i att blanda ihop ideologiska åsikter med fakta. De betonar att man fullt rimligt kan vara emot en skatt av frihetsskäl utan att förneka forskningen om att sockersötad läsk driver viktuppgång och att prishöjningar och tillgänglighet påverkar konsumtionen på befolkningsnivå.
På Tyngre Träningssnacks instagram hittar du bilder och klipp från avsnittet.
Visa avsnittets hålltider
Det här är en automatisk transkribering av detta avsnitt av podcasten Tyngre Träningssnack. Du kan trycka på varje tidpunkt i texten för att hoppa till precis den delen av avsnittet i youtubespelaren ovan.
Transkriberingen är genererad med hjälp av AI och innehåller därför vanligen några enklare fel.
Introduktion
00:00:21 – Wille: Varmt välkomna till ännu ett avsnitt av Tyngre Träningssnack. Jag heter Wille och med mig som vanligt har jag Jacob Gudiol.
00:00:28 – Jacob: Godmiddag Wille.
00:00:29 – Wille: Tjena, hur är läget?
00:00:30 – Jacob: Det är alldeles utmärkt faktiskt. Lite mer rutin på det nu efter julen och nyår och sådär. Det tog sin lilla tid.
00:00:41 – Wille: Jag vart lite orolig för dig där.
00:00:42 – Jacob: Jag hade vattenkoppor på dagis och sådär liksom. Så fick dottern vara hemma mer än tänkt och så var jag tvungen att liksom ändå få lite jobb gjort. Och då blev det liksom att man fick sitta uppe på nätterna och sådär. Så det var knackigt ett tag.
00:00:56 – Wille: Mm, och så var det den här infektionen i axeln där och allt möjligt. Knät, knät? Knät var det, ja. Jag var lite orolig där. Nej, det var det. Utan på att gå under.
00:01:05 – Jacob: Men det är bra nu. Ja.
00:01:07 – Wille: Det var personbästa i ryck och sen så gick allting bra, eller vad det var för något.
00:01:10 – Jacob: Ja, det var det som gick allt utför.
00:01:14 – Wille: Ja. Idag har vi ännu ett avsnitt där vi ska snacka om korkade argument. Det är faktiskt så att det är ett av våra mest populära avsnitt sedan tidigare, när vi tog upp det förra gången. Det här är det som verkligen är vattendelare bland våra lyssnare kan man tänka sig. När vi sitter och raljerar och är generellt besserwissrar och otrevliga så kan man antingen hata det eller älska det vad det verkar. Men vi har i alla fall samlat på oss en lista med argument som mer eller mindre får diskussioner att spåra ur kan man väl säga. Då är det framförallt om man går in på Jacobs Instagram till exempel så är det ganska lätt att hitta de här argumenten. Facebook är ännu värre.
00:01:58 – Jacob: De som följer mig på Instagram har valt att följa mig på något sätt. Medan Facebook, även de som inte följer mig, jag dyker upp i deras flöde om någon delar artikeln och så här. Någon gång har det kommit lite sådana här aktionsgrupper, uppenbarligen, på lite gamla diskussioner, som var för tre dagar sedan ungefär. Så helt plötsligt vaknar de till liv igen, så kommer det in åtta personer som håller med varandra lite ovanligt mycket, kan man väl säga, och gillar varandras kommentarer. De bara härjar, liksom.
00:02:30 – Wille: Så Facebook är fantastiskt. Vi får se ifall du kommer bli en sån här som taggas som fake news när de inför det på Facebook i Sverige, att de kommer börja flagga dig. Jag är ganska säker på att jag inte kommer lyckas. Jag vet inte, vi får se. Det
Att läsa många källor och bristande källkritik
00:02:48 – Wille: beror på vem som står bakom det där. Ja, det är klart. Vi har en lista, så vi börjar väl dra igenom och ser var vi landar någonstans. Det första som du vill ta upp är argumentet att det gäller att läsa många källor så att man kan dra sin egen slutsats. Jag tycker att det här är intressant, för jag har själv den här känslan ganska ofta att om jag läser någonting från någon så kan jag tänka att den här personen tycker så eller argumenterar på det här sättet, men jag kommer behöva ta reda på saker själv för att kunna bestämma min åsikt om det. I de allra flesta fallen är det en ganska arrogant ställning att ta kan jag tycka när jag tänker på det. Låt säga att det här handlar om klimatförändring eller något liknande. Så har jag någon som hävdar att klimatförändringen är på riktigt och det beror på X, Y och Z att dra fram fakta.
Att jag då skulle ifrågasätta det och hålla på att kolla upp de här sakerna kommer egentligen… Jag skulle behöva ha en doktorsavhandling under mitt namn för att kunna ifrågasätta det som de här samlade vetenskapsmännen och kvinnorna har att komma med. Så egentligen kan jag tycka att det är lite småarrogant att inte kunna förlita sig på de auktoriteter som faktiskt finns. Håller du med?
00:04:00 – Jacob: Problemet här är att Det här är ju inte fel. Många källor, det tycker jag självklart man ska ha. Vill du veta hur ett forskningsområde ser ut, då kan man inte bara titta på en studie. Även forskare har sin, särskilt om man läser diskussionsdelen eller abstraktet i en studie, då är det oftast partiska grejer som kommer in. Så man måste ju ha flera källor. Problemet är att människorna som oftast lägger de här kommentarerna, de har ju liksom inte De vet ju inte hur man granskar källorna på något sätt. Nej, och inte kompetensera källorna. Vi kan ta ett exempel. Jag jobbar ju på skola nu. profilbornaskolan, idrottsgymnasiet där, så var där en elev som hade som uppgift att kolla upp lite enkla grejer kring styrketräning. Det var inte jag som hade gett den uppgiften, men läraren skickade till mig för att rätta den.
Så hade han liksom fått då frågan, vad händer om man tränar med olika typer av vikter? Alltså egentligen det här klassiska. Lägre vikter, mer styrka, neuromuskulärt, tyngre vikter, eller om man säger fler reps, alltså 10-15 ärenden vikter, så blir det lite mer muskeluthållighet, lite mer volymträning då. Det är väl i alla fall den gängse, den enkla modellen kan man säga. Sen har vi diskuterat många gånger här att det kanske inte alltid blir rätt, rätt egentligen. Men det är så man delar upp det. Han hade liksom då sökt upp, han hade åtta olika källor. Han hade den här styrketräningsboken från SISU av Augustsson och Wernbom. Och han hade Han hade googlat, han hade kört Styrkelabbet, han hade min egna sida Träningsladdarp då.
Och han hade någon vanlig kursbok de hade där på gymnasiet och sådär. Och så hade han Ida Warg.
00:05:39 – Wille: Vem är det?
00:05:41 – Jacob: Du är bloggerska. Det kallas träningsblogg. Det är mer mode och sådana här grejer än vad det är träning. Och där liksom bara, vad hänvisade hon till sen vidare? Och där är problemet. Det är såhär folk gör hela tiden. De vill ha svar på någonting. Och så kanske de hittar två källor där informationen är korrekt och så hittar de två källor från… Om vi tar vaccin, till exempel. Läsa många källor. Ja, du kan ju gå in och kolla på Smittskyddsinstitutet eller vad man säger. Folkhälsomyndigheterna eller WHO och såhär. Då får du exakt samma information. Det är i princip ingen skillnad alls, någonting, vad som står där. Eller så kan du bara googla hejvilt och du kommer hitta en väldig massa helt galna grejer som inte är baserade på någonting.
Försöker du då dra dina egna slutsatser så tänker du att det är kontroversiellt.
00:06:32 – Wille: Precis, det finns många som säger emot. Men det var det jag menade, att om man inte är insatt i ämnet så är det faktiskt väldigt svårt att ifrågasätta till exempel vad WHO kommer fram till. Man kan säga precis vad man vill om WHO eller Livsmedelsverket eller vad man nu vill. Men det är ju ändå det bästa vi har, om man är lekman. Det går inte att få fram, genom googlande eller egna studier, bättre information för då ska man lägga ner en jävla massa tid.
00:07:00 – Jacob: Mm, så är det. Och det är ju det problemet är att man måste ju nästan ha en bättre förmåga att bedöma själva källan, inte informationen som ges. Och det är ju det problemet är, att folk tycker att de är källkritiska, men de vet inte hur de ska granska det de hittar. Utan de bara letar upp saker. Det är väl ett klassiskt argument. Jag tror inte bara på det du har skrivit här. Jag har den här och den här källan också. Det är inget som står där som stämmer. Det är ingenting som är uppbackat med någonting eller vad som helst. Det blir blaj.
00:07:39 – Wille: Men det där är alltid svårt, för oftast är det inte så tydligt att det är WHO mot Ida Warg. Utan oftast är det lite mer av en gråskala. Tar du den där kring styrketräning, vilka vikter ska du använda för att uppnå vad? Det är ganska svårt att komma fram till exakt vad man ska göra. Vad är konsensus? Vad tycker de bästa? Det finns ganska mycket åsikter, ganska mycket motstridiga resultat och så vidare.
00:08:03 – Jacob: Ja, om han hade gått riktigt på djupet så hade det ju blivit svårt på det sättet. Nu var det ju liksom… Det är ju gymnasienivå detta. Han skulle ju hitta det här liksom 1-5 reps ungefär. Och han hade ju inte samma repsintervall från alla de andra källorna. Men de överlappar varandra väldigt väl ju. Och jag ska säga att Ida Warg hade ju helt rätt på sitt repsintervall också. Och jag sa inte så mycket om det, jag sa bara att du fullmaktar dig, du kan inte bara samla sidor på nätet som visar någonting. Och så tänka, för är det en annan fråga så kanske du hittar rätt information på fem ställen och så har du två ställen med fel information och då blir liksom, om du ska ta ett medelvärde där eller spä ut det, då blir det ju mer fel för att du la till de här två källorna till.
Är det inte bättre för att du la in fler källor?
00:08:46 – Wille: Ska man välja rätt källa
Argumentet att alla arbetar med hälsa
00:08:47 – Wille: så tittar man bara på vem som har störst biceps. Det är ju styrkelabbet, så det är bara att köra på det. Han är ju också tjock.
00:08:53 – Jacob: Jag vet inte om han har varit det.
00:08:56 – Wille: Jag vet att han lyssnar på det här också. Puss, puss. Nästa grej då. Ska vi kalla det för Annika Sjö-argumentet? Vi arbetar ju alla med hälsa, punkt, punkt, punkt. Vi arbetar ju alla med hälsa.
00:09:14 – Jacob: Och det här får ju jag… Senast var det nog… Eller nej, jag tror inte det var senast, Annika Sjöholm. Jag får det här nästan varje vecka. Så fort man kritiserar någonting så är man en dålig person på något sätt. Att vi ska alla arbeta mot samma mål och sådär. Men problemet… De arbetar ju inte mot det målet.
00:09:32 – Wille: De vill ju inte upplysa folk.
00:09:33 – Jacob: De vill på något sätt sälja sin grej. Och det blir liksom inte bättre då. Det är återigen som att spä ut information istället för att spä ut källorna. Utan det blir totalt kaos. Vi arbetar alla med källor. Ska vi då ha LCHF-arna och veganerna som står här och ska hålla hand?
00:09:52 – Wille: Ja, på sätt och vis är det såhär. Låt säga att alla arbetar mot hälsa. Om man antar att folk inte är onda, utan att folk faktiskt tycker att folk ska bli mer hälsosamma, men att de kanske har sin uppfattning om hur man ska gå tillväga. Då är det fortfarande inte de enda målinheliga medlen. Man kan fortfarande inte lura folk eller sälja in folk på halvsanningar bara för att det på sikt skulle leda till bättre hälsa. När det egentligen finns mer korrekt information. Tar man då Annika Sjöö till exempel. så är det inte rimligt att stå och säga att alla ska dricka grönsakssmoothies, för man behöver inte göra det för att bli mer hälsosam. Sen kanske det skulle leda till det. Om man nu lyckas hålla sig till det, då kanske man får i sig mer grönsaker och mindre skitmat.
Men det går också att säga det. Ät mer grönsaker, ät mindre skitmat. Så har du haft en vettigare väg fram till det som kanske är mer överdensbaserad, mindre bullshit och mindre trams.
00:10:44 – Jacob: Det är lite det här med nyanserna av det vi är inne på ganska ofta, att man måste kunna förklara vad som är Vad som verkligen är välbevisat, vad som troligen är sant och vad som är rimligt att tro på och vad som är koko. Och även däremellan visa liksom, vad är ett enkelt sätt att uppnå det som vi vet är sant? Vilka vägar är möjliga? Jo, men det funkar för du uppnår det som stämmer. Och det funkar också. Men det är ju jättemånga inom hälsa som liksom sätter sig i sitt lilla, eller bygger upp sitt lilla fack och så säger de, det är bara det här som funkar när det verkligen inte är så. Det hjälper ju inte på något sätt att bara liksom, ja, de har helt rätt. Man får inte lov att kritisera när de säger det fel. Bara för att de jobbar med hälsa. Det skiter väl jag i på något sätt.
Du får ju ge korrekt information. Det blir ju ändå inte… Så det argumentet är jättetröttsamt att få. Men det klassiska med det här, vi hade väl uppe det förra gången, att du bara är otrevlig. Det kommer ju alltid samtidigt i princip. Och det kom ju Annika Sjöö med också. Hon tog ju inte upp någonting som vi hade kritiserat i. Det är någon som har missat att vi har en annan podd som heter tyngre rubriker där vi mer går igenom vad som hände förra veckan. Som ni kan leta upp. Där vi pratar nyheter, vetenskapens värld och lite sådana här saker. Och nya studier och så. Och där hade vi ett avsnitt då när vi tog upp Du är vad du äter med Annika Sjöö. Hon kritiserade ganska mycket punkter och hon blev sur men hon kom inte med replik på någonting vi tog upp.
Det enda hon sa var att vi arbetar alla med hälsa och ni är taskiga. Det är bara, okej. Du hade fortfarande fel.
00:12:21 – Wille: Det är lite det som är grejen. Det krävs inte att man gör det som hon säger för att bli mer hälsosam, utan man kan göra det på många andra sätt. Det kanske snarare handlar om att ge, vad är det man behöver göra för att bli mer hälsosam och hitta de gemensamma beröringspunkterna, istället för att säga uteslut x, y och z när man egentligen inte behöver göra det.
00:12:40 – Jacob: Jag har inget emot de här rutorna och så heller. Jag har inget emot folk som vill käka LCHF eller om de skulle vilja följa Annika Sjöös kostråd eller nåt sånt här. Det får man gärna lov att göra. Jag har absolut ingenting emot det. Problemet är ju när de säger att det andra är fel.
00:12:55 – Wille: Och skrämmer upp folk.
00:12:56 – Jacob: Ja, för jag tror faktiskt att jättemånga, alltså du vet, läser man det jag skriver så kan det ju bli, jag tror det är för generellt för väldigt många.
00:13:02 – Wille: Ja, jo, jo, jag förstår vad du vill säga, men vad ska jag äta?
00:13:05 – Jacob: Vad ska jag ha till lunch? Ja, men vad ska jag äta idag? Vad ska jag äta nu? Det är liksom, jag får sådana frågor hela tiden. Man pratar liksom generellt kring styrketräning. Ja, men gör så ungefär så här många övningar och så ungefär så här tungt och så ta i. Och så blir det, ja, men vilken övning ska jag välja nu? Och när ska jag köra nästa övning? I morgon eller om två dagar eller om tre dagar? De vill ha det här programmet när det gäller träning. De vill ha det utstakat. De vill ha den enkla reglerna. Men vad ska jag titta på på baksidan? Alltså, det finns lite generella riktlinjer och så här. Sen så får du avgöra om det är bra nog för dig. Det funkar inte för många. Utan då är det bättre att bara över fem gram kolhydrater, det ska jag inte köpa.
Och då funkar det. Och jag tycker det är helt okej att man ger folk de här reglerna. Men det är inte okej om man ger det på basis av påhittade förklaringsmodeller eller lögner eller något sånt där. För då blir det… Som sagt, då blir vi fel igen.
00:13:47 – Wille: Du är inte ursäktad bara för att du tycker att du jobbar med hälsa.
00:13:51 – Jacob: Och sen är det ju många av de som säger att de jobbar med hälsa som är helt koko, liksom. Som promota kollodialt silver och antivaccination och sådana här saker. De arbetar ju inte med hälsa.
00:14:00 – Wille: Nej, det är ju det också. Man kanske faktiskt ska göra det innan man kritiserar någon annan.
00:14:08 – Jacob: Så det är en väldigt tröttsam replik på något sätt.
00:14:12 – Wille: Ja, och det är ju också
Forskning mot praktik och kartan mot verkligheten
00:14:13 – Wille: ett klassiskt exempel på någonting som får en diskussion att spåra ur. Därför att då har det helt plötsligt gått från sakfrågan till hur någon argumenterar, och då spårar det ur. Nästa grej är också en grej som är ganska irrelevant. Du är för forskningsinriktad och för lite praktiker. Vi praktiker ser ju vad som fungerar. Det här är någonting som jag störde mig enormt mycket på när jag jobbade och studerade till sjukgymnast. Det bygger ganska mycket på kognitiva bias och hur man tolkar saker man ser och hur man kommer ihåg saker och så vidare. Så till exempel tar vi en behandlingsmetod. Ska vi ta stretching eller något liknande? Kan det bota smärttillstånd eller något sådant? Då kan jag samla ihop alla Cochrane-reviews och allt vad jag vill som visar att Nej, du kan lika gärna spotta i ett glas.
Det fungerar lika bra som att stretcha mot det här tillståndet. Då kommer praktikerna komma och säga, men jag har ju gjort det här. Det fungerar. Jag kan inte säga någonting om det. Det är deras uppfattning. Jag skulle behöva vara med dem dagligen för att säga att nej, nej, nej. Kolla, du tolkar det här fel. Det här är naturalförloppet. Det här är regression to the mean. Det här är placeboeffekten och det är vad det är för någonting. Det kan jag ju inte göra, utan jag måste bara säga absolut, du får jättegärna tycka att det här fungerar, men du har inte den informationen som finns i de här studierna. Du har inte kontrollerat det på samma sätt. Det är inte samma typ av information. Vi måste värdera dem olika.
00:15:44 – Jacob: Ja, och det här är ju det klassiska, verkligheten vs. kartan-argumentet. Bara lite omformulerat här. De flesta punkterna här är sånt som jag har samlat ihop. Jag har fått det på Facebook och så har de kommit i en liten klump. Till sist bara är det igen och så har det kommit in i min lilla lista här inför podden istället. Men verkligheten kontra kartan, det är ju jättevanligt. Jag vet, Ann Fernholm som då ändå kallar sig vetenskapsjournalist, hon skippade vetenskapen och körde det på mig. Ja, det är för mycket liksom. Du tittar på kartan, tittar på verkligheten. Det är liksom det klassiska då. Men grejen är att när du gör Om vi säger LCHF här nu och säger att insulin gör dig fet. Och så säger de, jag började äta LCHF för jag gick ner i vikt.
Det bevisar att insulin gör dig fet. Men det gör det ju inte.
00:16:28 – Wille: Nej.
00:16:29 – Jacob: Alltså, du har ju inte kollat insulinnivåerna där. Och du har inte jämfört med någon som har ätit lika mycket som haft andra insulinnivåer. Det enda det visade, det var att LCHF fick dig att gå ner i vikt. Det kan vara tusen olika saker med LCHF som gjorde att du gick ner i vikt. Det kan vara att du bara inte kunde köpa mat ute längre, att du inte kunde köpa lösgodis längre, att du inte slutade dricka läsk. Det kan vara att du… Du började röra dig mer. Ja. Du tyckte att det var liksom tråkigt att äta samma saker hela tiden för att det var så mycket som försvann som du tyckte var kul att äta innan. Det kan vara för att du fortfarande köpte mat ute och så plockade du bort all pastan på tallriken och så betalade du lika mycket för mycket mindre kalorier och du åt det som en portion ändå.
Alltså det kan vara jätte, jättemånga saker som kan förklara det här. Men de har sin påhittade förklaringsmodell då och så säger de att något helt annat som är bevis för det. Och när jag säger liksom, nej men titta här, när man verkligen tittar på insulin så påverkar inte det någonting, utan det är något annat. Man förnekar inte att de går ner i vikt. Det kan man ju liksom inte. Antingen så har vi, antingen är det en random person på nätet som inte verkligen har för eller efterbilder, eller så har de ju gått ner i vikt med för och efterbilder. Det kan man ju inte förneka. Det man kan säga är, varför gick du ner i vikt? Och då har vi grunden, vi vet att det är ett kaloriunderskott. Det är liksom blaha. Att det är så. Och sen är ju frågan, hur uppnådde man detta kaloriunderskott?
Och där kan finnas jättemånga förklaringar. Att det skulle bero på någonting med insulin, det har ingen någonsin kunnat bevisa. Och det bevisar ju inte folk som har gått ner i hälsa i HIF heller, att det har någonting med insulin att göra. De bevisar bara att äter du den här typen av kost så går en del människor ner i vikt. Och det här är ju klassiskt, det kommer ju alltid, man kritiserar en förklaringsmodell. Och så säger de, jag fick ju resultat, du har fel. Det är ju verkligheten. Alltså stretchen kanske skulle kunna hjälpa vid vissa smärttillstånd, helt enkelt för att man blir lite… När man stretchar så kan det göra lite ont, och då efter så gör det inte så lika mycket ont. Man har sett samma sak med det här foam roller och self-mear fashion release och så här, att det är liksom mer subjektiv upplevd smärta som verkar förändras.
00:18:36 – Wille: Finns det objektiv upplevd smärta?
00:18:38 – Jacob: Ja, på sätt och vis kanske man skulle kunna fixa det på något sätt. Det är ju fan en upplevelse.
00:18:43 – Wille: Hur fan ska du kunna bli objektiv?
00:18:45 – Jacob: Man kan väl kolla hur starka signalerna är, hur smärt nerverna och sånt, vad vet jag. Det är klart, men poängen är att du måste kolla på mekanismen om du ska göra en mekanistisk förklaring. Ska du säga att det här fungerar På grund av. Då måste du kunna visa det där på grund av. Annars kan du bara säga att det här funkade för mig. Och det är som sagt, det har jag inga problem med. Men det är ju oftast inte så det blir. Och när man påpekar då att den här förklaringsmodellen stämmer inte så blir det hela tiden det här. Du tittar för mycket på kartan, titta på verkligheten och sådär. Men det är liksom, det är jag som har tittat på verkligheten. Du har hittat på en karta med, vi fortsätter med insulinliknelsen. De har ju bara hittat på det här med insulin och så är det deras karta.
Och så tittar de på den hela tiden och så ser de liksom, ja men titta här, det är bevis, bevis, bevis, bevis på folk som går ner i vikt bara. Nej. När du tittar på det på verkligheten, när du verkligen mäter din insulin istället för att ha din liksom illusion om att det är insulin, så är det inte så. Nej. Det är ju jag som tittar på verkligheten och det är du som har en karta som du fortsätter kalla verkligheten. Men det är roligt. Ann-Farman gav aldrig någon replik förresten när jag påpekade det för henne såklart. Hon körde vidare sitt race.
00:19:54 – Wille: Det finns hela den här biten. Ska du kunna göra en mekanistisk förklaring, så måste du faktiskt kolla om det är den mekanismen som förklarar det du har observerat. Men det finns också det här, har du observerat någonting överhuvudtaget? Det var det jag menade med kognitiva bias. Om du jobbar med någonting, det kan vara vad som helst. Det kan vara en träningsmetod, det kan vara ett kosttillskott, det kan vara ett läkemedel eller vad som helst. Om du jobbar med den över en väldigt lång period och du tror att det fungerar och du fortsätter att ge det till dina patienter eller klienter, då kommer du komma ihåg de gångerna där det fungerade mer än du kommer ihåg de gångerna när det kanske inte fungerade alls eller det kanske fungerade väldigt tveksamt.
Då behöver du den här överblicksbilden av dels hur det fungerar när man inte ger personerna det här. När man kanske ger dem något helt overksamt, det vill säga att placebo, fungerar det som du gör bättre då? Exakt. Sen måste man också kolla, finns den här effekten överhuvudtaget eller är det bara du som kommer ihåg det här på det här sättet? Som människa är det i princip helt omöjligt att kontrollera för den här typen av bias. Du kan inte jobba med nånting och helt utesluta din personliga involvering i det du håller på med. Det är ett annat
Återgång till medelvärdet och placeboeffekt
00:21:04 – Wille: stort problem, särskilt om vi pratar om smärtproblematik eller hälsoproblematik.
00:21:10 – Jacob: När kommer folk till sjukvården?
00:21:12 – Wille: Precis, när de är på toppen. Det är ju när de har ont, eller när de har ett besvär.
00:21:16 – Jacob: Och som i princip alla vet som har någon typ av återkommande besvär, det vill säga folk som har lite problem med axlarna, kanske lite ont i ryggen, eller ett knä som bråkar då och då. Det går upp och ner. Så är det med allting. Vissa dagar mår vi jättebra, är pigga, vissa dagar är vi lite tröttare, vissa dagar har vi feber, vissa dagar har vi inte feber. Nej, går vi till sjukvården, vi går ju dit när det är som värst. I princip alltid. Och vad är det som brukar hända om du inte går till sjukvården och det här är lite ont i axeln. Du kanske inte går till sjukgymnasten då. Vad brukar hända med axeln efter ett tag? Ja, men den blir bättre. Så om du går till en sjukgymnast som gör någonting helt påhittat eller naprapat, kiropraktor eller doktor eller vad som helst som liksom bara, ja men titta här, jag står och drar och så klickar det.
Känner du att det klickar nu kommer det bli bättre. Ja, men det kommer ju antagligen bli bättre. För de allra flesta problem vi har, och särskilt de som vi behandlar med de här lite subjektiva grejerna, inte cancer och sådana här saker som verkligen inte blir bättre av sig själv. Eller extremt sällan blir bättre av sig själv. Men de här allra vanligaste problemen som vi egentligen diskuterar här mest, då blir det bättre. Och att liksom, det ska bli bättre hos en sjukgymnast även om den gör det helt fel för de allra flesta patienterna helt enkelt för att Ja, de flesta sakerna går mot bättre för att de kom dit när det var som värst. Och det är också därför vi måste ha den här kontrollgruppen som har samma problem, som antingen får någon annan behandling eller som för att man ska kunna se om behandlingen i sig, eller interventionen, gör någon verklig skillnad.
00:22:35 – Wille: Så är det. Det här kallas för återgång till medelvärde, om man ska översätta det till svenska. Du kan jämföra med att om ett fotbollslag har en riktigt, riktigt risig säsong, Helsingborgs IF, Så nästa tränare kommer garanterat ha mer framgång än Henke Larsson. Eller jag vet inte, kommer han sitta kvar till nästa år?
00:22:52 – Jacob: Nej, Henke har slutat träna.
00:22:55 – Wille: Henke har slutat, så då blir det någon annan som tar över där. Han kommer statistiskt sett ha en bättre säsong än Henke Larsson hade, därför att laget har presterat statistiskt sämre än vad de brukar göra. Återgången till medelvärden förutsäger att de kommer göra lite bättre nästa säsong.
00:23:10 – Jacob: Nu är det ju en ny serie och sådär, så det var kanske en liten dålig liknelse. Den borde verkligen, verkligen, verkligen gå bättre i år. Borde ju inte trilla ur superettan igen. Några lag som har gjort den djupdykningen i rad nu, bara ganska nyligen, så man vet väl aldrig.
00:23:25 – Wille: Men du kan ta det åt andra hållet. Låt säga att du har en spelare som har en kanonsäsong och så blir han värvad till ett bättre lag, då kommer han vara ganska risig i det laget på grund av att han har varit så bra året innan. Han behöver inte ens bli värvad då, Wille.
00:23:40 – Jacob: Jag vet inte varför du drar in så. Usain Bolt slår världsrekordet. Han kommer inte ta tag i och slå ett ännu bättre världsrekord nästa tävling. Han kommer bli skadad. Men man har toppar och man har dalar på allting. Folk kommer oftast in när de är i botten eller när det är som värst. Det är då de söker hjälp. Det är då de vill ha hjälp av någon. Då blir de oftast bättre oavsett om hjälpen egentligen har hjälpt. Det är därför man måste undersöka.
00:24:08 – Wille: Så är det. Nästa grej är lite, den är lite obskyr. Du
Motvilja mot den rimligaste förklaringen
00:24:14 – Wille: har skrivit såhär, och kom nu inte med det riktiga svaret eller den rimligaste förklaringen. Vad är det för argument?
00:24:22 – Jacob: Det är min omskrivning av många, jag får de här kommentarerna jätteofta. Hur kan du då förklara att jag gick ner i vikt på LCHF och kommer du inte säga att det var för att jag åt mindre? Nej, okej. Varför får jag ont i huvudet av det här? Kommer du inte säga att det är en ocebo? Nej, okej. Vad ska jag säga då? Man ger dem svaret och så tycker de inte om det och så vill de att jag ska ge dem svaret. Men liksom, det kan jag inte. Du har fått svaret. Du får leva med det. Eller i alla fall det man vet. Det kan ju finnas en annan förklaring till vissa problem. Det är ju fullt möjligt. Men rent kunskapsmässigt just nu så vet man ingenting som förklarar det du säger förutom den här fullt rimliga förklaringen. Och ändå så blir de sura och så säger de, det här stämmer inte, det vet jag.
För jag är fantastisk, jag går inte på någon placeboeffekt eller noceboeffekt. Alla andra gör det, men inte jag. Jag blir inte lurad. Och det kommer jätteofta. Det är liksom inte mycket mer att säga om det. Jag tyckte bara det var så roligt och det kom flera gånger i rad så jag tyckte det skulle vara med här.
00:25:27 – Wille: För det är lite såhär, om det inte är det som du tycker, vad skulle det kunna vara då? Vilket i och för sig kan jag tycka är en rimlig frågeställning. Kanske inte att ställa av dig, men på något sätt. Jag vet inte. Låt säga att du går till en läkare och du säger att varje lördag morgon har jag så sjukt ont i huvudet och mår dåligt. Så tar läkaren en anomnes och så kommer jag fram till att jag krökar en jäkla massa på fredag. Då säger läkaren att det är för att du krökar en jäkla massa på fredag. Det är därför du mår som stryk på lördag morgon. Då kanske en vettig fråga är att säga att det skulle kunna vara det. Jag kommer testa att inte kröka på fredag. Men om det inte är det, vad kan det vara då? Det skulle kunna vara en hjärntumör som bara yttrar sig.
00:26:10 – Jacob: Ja, men alltså då är det ju på något sätt en rimlig fråga. Då hade jag antagligen svarat bara… Ja, alltså det vet jag inte, men jag… Du får ju prova det andra först liksom på något sätt.
00:26:20 – Wille: Du får testa den alternativa hypotesen.
00:26:22 – Jacob: Kom tillbaka om detta har försvunnit, trots att du har slutat kröka på något sätt. Och då får vi liksom undersöka det vidare. Men jag får ju det här kommentaren jätteofta från folk som bara inte gillar det jag har skrivit. För att de känner sig träffade liksom. Och så blir jag liksom, nej, kom nu inte och säg att det är det här. Bara, nej, nej. Varför ska jag svara dig då liksom? Du vill uppenbarligen inte ha det.
Att vara stängd för nya idéer och sänkt bevisribba
00:26:47 – Wille: Nästa argument var att du är helt stängd för nya idéer och influenser. Det här är ett klassiskt sätt att få en diskussion att spåra ur. Man kommer och säger att självklart ska vi inte ha fluor i vår tandkräm. Tycker du att vi ska ha det är det för att du inte omfamnar den nya kunskapen som säger att man får cancer och allt möjligt av att ha fluor i tandkrämen. Nej, det är för att du har gjort en rimlig värdering av det som finns att gå på.
00:27:15 – Jacob: Jag tycker också att det här hänger ihop jättemycket med alltså det här open mindness som man brukar säga att man ska liksom vara öppen för andra lösningar och sådär. Där är ju ett jättestort problem med det och det ser man ju hos de här personerna som har liksom… Alltså så fort du sänker den här ribban för vad du har för krav för att någonting verkligen ska vara bevisat. Alltså man får ju gärna tro på saker men det är ju en sak att säga att såhär är det eller jag tycker det här funkar för mig. Men det är ju jättemånga som säger att såhär är det och så är det någon kokoidé. Och de här människorna, det är i princip alltid så att de har 15, 20, 30 koko-idéer till sist. För så fort du har sänkt tröskeln för vad du har som gräns för att du ska börja predika att någonting stämmer, att någonting är sant.
Så kan du liksom inte börja höja tröskeln för andra saker. För då får du någon typ av kognitiv dissonans, de här personerna. Det vill man inte. Man vill inte vara inkonsekvent mot sig själv. Och då sänker man ribban för allting annat. Och det är ju bara att kolla. LCHF, det är väl egentligen bara kostdoktorn som inte liksom kör konspirationer kring kolorialt silver och en hel del antivaccination kring LCHF och såhär också. Det går hand i hand. Så fort du tror på de här riktiga påhittade sakerna så börjar du tro på jättemycket annat.
00:28:30 – Wille: Nu ska vi säga att det här gäller ju då inte folk som äter LCHF, utan du pratar om de här förespråkarna då? Ja, alltså de som hittar på sin förklaringsmodell.
00:28:37 – Jacob: Och det är ju bara att kolla han, David Ludwig som jobbar på Hardware då, som är väl en av de senare i alla fall som har börjat då promota LCHF väldigt öppet, alltså lågkolhydratskost och säga att det är insulinet som gör oss feta och sådär. Och det tog ju liksom ett halvår, sen så började han lägga upp bilder. Han var och käkade lunch med han David Permotter och… Vad heter han, Davis, som har skrivit WeatBelly. Sitter de och gosar där. Du hamnar i det där spåret direkt, för det är de som börjar hylla dig. Så fort du börjar ta till en alternativ grej. Så är det de som kommer börja komma in och hylla dig och skriva att du har allting rätt på Twitter och Facebook och så här. Så helt plötsligt blir man lite mer, man gillar den uppmärksamheten, så blir man lite mer benägen att man då ska börja säga ännu mer saker som liksom faller i ens nya publik så att de inte blir sura på en och så vidare.
00:29:25 – Wille: Tim Nokes är väl ett lysande exempel på det, när han började omfamna det han håller på med. Helt plötsligt började det dyka upp antivaccin-grejer i hans flöde och då bara, vad fan.
00:29:33 – Jacob: Ja, nu har du retweetat sånt också, ja precis. Så det är liksom, jag tror liksom det här med att man är helt stängd, man är ju verkligen inte stängd för nya idéer för länge sedan, det är bara det att vi har en ribba som är rimlig. Medan de här personerna oftast har sänkts till ribba så långt att de tycker att väldigt mycket börjar bli rimligt. Jag tror man ska akta sig för det här, det här är inte så farligt, det här får jag acceptera, eller vad som helst.
00:29:54 – Wille: Det finns en sägning där att ha gärna ett öppet sinne, men inte så öppet att din hjärna faller ur. Det är väl lite det som är grejen där. Det är inte ett rimligt argument att säga till någon, bara för att de inte håller med dig, så säger man att det är för att du inte är öppet sinnad. Utan man får väl helt enkelt diskutera varför håller du inte med mig? Varför har du kommit fram till den här slutsatsen medan jag har gjort det? Om det är för att jag tror att det finns en konspiration och bla bla bla, så kanske inte det är en rimlig motivering till varför man ska övertyga den andra personen.
00:30:24 – Jacob: Exakt.
00:30:25 – Wille: Nästa då.
Bristen på perfekta studier och antivaccination
00:30:28 – Wille: Jag anar att det finns ett LCHF-tema här, för det finns inga perfekta studier, så titta på de här som är riktigt dåliga.
00:30:35 – Jacob: Nej, det är faktiskt antivaccination-gänget här som var inne och hajade på min Facebook-sida för någon dag sedan. Det var då jag ploppade upp den. Grunden på deras argument är att de här äldre vaccinen, Som har funnits i snart 100 år kanske. De har man inte gjort några dubbelbindande kontrollerade studier på. Alltså vetenskapen var sämre förr helt enkelt. Säkerheten i metodiken var mycket sämre förr. Och nu är det helt enkelt så att vi vet att det här fungerar så väldigt, väldigt bra. Så att det är helt enkelt oetiskt att göra den här studien. Du kan inte motivera för en etisk nämnd att jag vill ta tusen barn som inte ska få vaccination för att jag vill se hur mycket sjukare de blir. Så det finns inga dubbelblindade studier på de här riktigt gamla.
Alltså mässlingen och så. Det finns på nya. Det är också lite roligt för de antivaccination killarna och tjejerna. De har ju fått för sig att det här gäller alla för de har ju aldrig tittat på studierna själv som sagt. De googlar och så hittar de det här som ett bra argument. Gör man nya vaccin nu så gör man dubbelblindade. Och har man ingen behandling mot de här grejerna som man behandlade innan så använder man SALT-lösning som kontroll. Har man redan en typ av vaccination eller medicin som man vet fungerar lite. Då får man använda den istället. Så då blir det inte heller någon dubbelblindad med ren saltlösning. Helt enkelt för att det inte är etiskt att inte ge folk behandling. När man har det. Eller profylax då.
00:32:09 – Wille: Alltså förebyggande om det finns.
00:32:11 – Jacob: Men i alla fall, de kör ju det här argumentet då och sen… Nej, det finns ingen sådan studie för att det är gammalt. Det är inga problem att erkänna det. Det vet man. Men vi har jättemycket evidens ändå som visar att det är säkert. Man följer liksom miljontals barn och alla barn tar ju inte sprutor av olika orsaker. I vissa länder så har man inte full täckning. Då kan man jämföra de barnen som har fått sprutan som inte har fått sprutan och sådär. Så det finns ju ändå bra studier som visar att det här fungerar. Men lösningen som de antivaccinationsmänniskorna då kommer med istället. Där finns inga dubbelblinda studier. Så titta här. Den här riktigt dåliga studien jag har på fyra personer. Och så ska det vara bra bevis då istället.
För där finns inte den perfekta studien, då ska alla andra studier vara OK. Det är fortfarande hierarki. Det är fortfarande sämre studier, bättre studier. Vi tar epidemiologi, vi har varit inne på det många gånger. Det kan visa åt alla möjliga håll när man kör en epidemiologisk studie. Så då kan du inte bara titta på en epidemiologisk studie. Utan finns det tio studier, då får du givetvis titta på de tio studierna tillsammans för att se vad det är trenden åt. Och det kör de inte heller det här argumentet, utan det blir.
00:33:15 – Wille: Ja, ungefär.
00:33:17 – Jacob: Nej, du har inte den. Och det här är ju också LCHF, det här med insulinmodellen. Det finns ingen perfekt studie. Sen så skulle Taubes göra den perfekta studien med den här NUSI. Och så gjorde de den studien, så var den ju dålig direkt. Det tog bara någon timme, sen så var den dålig.
00:33:33 – Wille: Den här är inte perfekt därför att den inte svarar på alla frågeställningar, vilket ingen studie kan göra. Därför är den lika dålig som alla de tidigare keffa studierna som finns. Det är inte en rimlig slutsats. Det finns en hierarki, det måste fortfarande vägas samman. Är det här något bättre än den skiten som du har att komma med, då är det något bättre, även fast den inte är perfekt.
00:33:54 – Jacob: Exakt. Det är ett jättevanligt argument och man får liksom akta sig för det. För du kommer aldrig hitta en perfekt studie. Alla studier går att ifrågasätta. Ta det här med insulinbiten eller LCHF. Antingen sätter man dem på en avdelning och verkligen kontrollerar exakt vad de äter, mängderna de äter. Och då kan man liksom se hur mycket påverkar insulin vad som händer med kroppsfettet. Eller så låter man dem leva fritt ute i världen och ger dem LCHF. Men då undersöker man inte nånting med insulin. Det enda man undersöker då är hur går det för människor när du ger dem det här rådet att äta den här maten?
00:34:27 – Wille: Precis.
00:34:29 – Jacob: Du vet sen inte om det blir bättre eller sämre, så vet du inte varför det blir bättre och sämre. För det kan ju ha varit bättre för att du gav dem större restriktioner. Det kan ha blivit bättre för att du gav dem enklare regler. Det kan ha blivit bättre för att du tog bort väldigt mycket mat som de tyckte om att äta. Och så vidare. Du vet inte vad det beror på. Det är det du provar när du låter folk göra saker i, i det fria, eller vad vi ska säga, fritt. Du testar liksom bara råden. Hur bra funkar det här rådet? Det är som med träning. Vi vet att träning kan ha stora positiva hälsoeffekter från de här studierna där man övervakar folk. Där du säger kom in till labbet, cykla här framför mig 45 minuter fyra gånger i veckan. Då vet vi att hälsovärden förbättras.
Medan om vi ger rådet gå ut och träna till folk så fungerar det oftast mycket sämre. Det diskuterar vi också i det här i tyngre rubriker, ett avsnitt där man pratar om att om det har varit en medicin som har gett ut till folk Om man sagt till folk att ta den här medicinen så blir det bättre. Och så blir inte folk bättre, då hade man slutat rekommendera den. Men vi fortsätter att rekommendera träning. Det var väl någon läkare som då tyckte att man inte skulle… Jag håller inte med om det, jag tycker fortfarande att man ska rekommendera träning. Men man ska vara medveten om att som medicin funkar det jättedåligt för att folk tar inte medicinen. Som det ser ut just nu i världen med omgivningen som man lever i och sådär.
00:35:52 – Wille: Om man går tillbaka till det första som vi tog upp, att ha den här kunskapen och veta vad för fråga svarar den här studien på, vad finns det för frågor kvar att svara på, vad finns det för andra svar att hitta där ute. Det krävs att man har en expertis inom ämnet för att veta det. Låt säga att du snubblar på en studie som visar att träning inte fungerar. Att då dra slutsatsen att träning inte fungerar därför att det i sig är overksamt, det är ju fel. Det är bevisligen fel. Vi kan ju se att det finns studier som visar att träning är kanon, men man måste göra det och man måste göra det med kvalitet. Problemet är att folk inte gör det. Det kräver att du har en ganska stor expertis inom ämnet för att kunna dra korrekta slutsatser. Så visst mått av ödmjukhet.
00:36:37 – Jacob: Ja, och man kan ju säga det. Antivaccination, de körde ju… Det var klipp och klistra, först och främst. Jag frågade liksom, jag har några studier, så tog det fem minuter, så fick jag inklistrat 21 studier. Du bara googlade texten de hade klippt till, så hittade du direkt till en sida på nätet där allting var klippt och klistrat. Det tog ungefär fem sekunder att hitta något som redan hade debunkat allt det. Hittar du bara 21 studier, på ett ämne som vaccination, då har du verkligen gjort det man kallar cherry picking då. Alltså du har valt ut de enda studierna som sticker ut. Och de studierna som sticker ut, det har oftast blivit något fel. Så är det. Där det är någonting, eller så säger de inte det som påstås om dem såklart.
Typ wake-feeling. Det blir fel i studien.
00:37:21 – Wille: Ja.
00:37:22 – Jacob: Den är i och för sig, det finns inte ens kvar den, den är tillbakadragen.
00:37:25 – Wille: Men som
Kravet på opartisk information
00:37:26 – Wille: historiskt dokument är den väldigt intressant.
00:37:29 – Jacob: Ja, så är det.
00:37:31 – Wille: Nästa grej då. Jag vill ha opartisk information, inte bara information som är för eller emot. I vilken kontext får du det här argumentet?
00:37:43 – Jacob: Vilken kontext? Det är väl nästan det jag diskuterar på alla ställen. Vetenskap och folkbildning har ju ett forum på Facebook där jag är inne då och då och kommenterar så här. Därför får jag det förvånansvärt ofta tycker jag. Jag försöker hitta information om det här men alla sidor jag hittar är antingen för eller emot. Och det är bara, jaså så kan det ju, alltså så ska det ju inte vara för eller emot. Det är ju någon sida som ljuger då oftast. Men, alltså du kan ju inte hitta opartisk information kring vaccinationer. För tittar du upp den faktiska informationen kring vaccinationer så ser man här, ja men titta här, folk höll på att dö. Nu dör inte folk längre. Detta är ju bra. Och så säger de, ja men de är för mycket för. Jävla opartisk information.
Och jag får det här kring lightläsk, får jag det jätteofta också. Men alltså ibland blir det ju bara så att resultaten är så tydliga så det är självklart, ja men det här är bättre. Då ska det ju vara för. Då talar informationen för någonting. Du kan inte be om opartisk information. Man ska be om korrekt information.
00:38:44 – Wille: Opartisk information är ju bara ren rådata. Till exempel, om det går in i en studie, det är ju aldrig att man bara presenterar rådata, utan det finns ju ett krav att man ska göra en tolkning på det. Tolkning sker alltid utifrån en teori och det är lite beroende på vem forskaren eller forskargruppen är, vilken teori som används. Då blir det antingen för eller emot. Om du ska undersöka om vaccin fungerar eller inte, då kommer du landa i antingen för eller emot. Du kommer inte bara redovisa ett gäng siffror och så bara här. Här har du många siffror. Det är inte heller den informationen som folk vill ha.
Debatten om läskskatt och DN-ledaren
00:39:20 – Wille: Jag tror att det är lite av ett feltänk det där. Sen kan jag i och för sig förstå att man kanske inte vill ha Å ena sidan är det nån som propagerar för nåt och å andra sidan är det nån som propagerar för det andra. Man vill ha korrekt eller balanserad information där man ser att de har vägt in både för och emot. Men nån sida måste man landa på. Annars har man inte gjort nån egen tolkning av datan. Nästa grej då. Det var en diskussion som skedde ganska nyligen. Det är det här Fetma-initiativet då. Där en av åtgärderna i det åtgärdspaketet som har föreslagits är läskskatt. Då var det en ledarskribent på DN som skrev en ledare som hävdade att läskskatt inte är verksamt. Eller i alla fall att det är något som vi inte ska ägna oss åt. Varpå du och ett gäng andra skrev Motkommentarer till det här hänvisas till studier som visar att det här är bra om man vill få folk att dricka mindre läsk och det är ett problem att folk dricker för mycket läsk.
00:40:21 – Jacob: Man skulle säga att det är ingen som vet om det blir bra, rent praktiskt. Det finns ju det här, i Berkeley, positiva tendenser. Mexiko, positiva tendenser. Så där man har provat det nyligen, med en lite högre skattenivå kan man säga, det är det positiva resultatet. Sen vet man ju aldrig hur det blir på ett helt land och man vet aldrig hur vi i Sverige förhåller oss till det här. Eller vad som blir reaktionen från kanske livsmedelsföretagen i längden och sådär. Där finns information att ta av. Det ska man givetvis nyttja när man skriver någonting.
00:40:53 – Wille: Det är två grejer som jag ville ta upp med det här egentligen. Det är saker som får diskussionen att spåra ur. För det första skrev den här ledarskribenten på Twitter att när man talar om läsk eller socker så blir stämningen ungefär samma som i invandrardebatten. Vilket jag förstår att du tolkar som att hon kallar dig för sverigedemokrat. Visserligen är du skåning, men det gör inte dig till sverigedemokrat. Jag tror inte att det var det hon menade. Om man ska vara lite ärlig, så tror jag inte att det var det hon menade. Jag tror att hon menade att den responsen hon får och den diskussionen som blev är typ lika hätsk som i invandrardebatten. Att döma av de svaren på Twitter som hon fick, så var det inte så.
00:41:33 – Jacob: Det var ju verkligen inte så. Och det var ju det som var grejen. Jag skrev ju en grej på Twitter där som fick ju stor spridning, om man säger. Jämfört med hennes egen tweet om sin artikel. Det var ungefär den och så var det kanske tio repliker till på Twitter då och alla var liksom mer eller mindre sakliga. Och sen så liksom då istället för att ge någon replik på den här Twittergrejen då så tog det ett par timmar. Så skrev man bara den här twitten lite för sig själv. Och sen när folk började kritisera den och sa, du fick ju, vilka kommentarer menar du? Vad syftar du på? Sa hon, nej, men det var inte det här med Twitter. Kanske du får specificera det, annars blir ju missförståndet väldigt, väldigt lätt. Och hon skrev ju inte att det var något fel överhuvudtaget senare heller.
Hon har fortfarande inte gett någon replik på det andra heller. Jag undrar ju lite fortfarande om hon menar mailen då, men det får man väl acceptera. Jag vet att de får väldigt mycket skit i mailen när de skriver om socker.
00:42:29 – Wille: Det har jag absolut inget svårt att tro egentligen. Bara det att hon är kvinna och ledarskribent gör säkert att hon får en hel del hat. Men, det jag vill komma till är att säga så på Twitter, det får diskussionen att spåra ur. Det får det att gå från sakfrågan, det vill säga, är läskskatt något som fungerar och är läsk något vi ska försöka dra ner på i syfte att förbättra folkhälsan? till att hamna om hur vi diskuterar om det här. Det är lite samma grej som det här med att vi arbetar alla med hälsa eller du är taskig-argumentet. Det har fan ingen poäng. Så länge man inte sitter och skriker könsord så är det rimligt att man ska kunna ifrågasätta folk. Ganska skarpt också när det handlar om den här typen av faktafel. Den där typen av kommentarer får alltid diskussionen att spåra ur.
00:43:13 – Jacob: Ja, sen vet man ju inte vad hon har fått i mailen, men då får hon ju specificera det. Eller så får det bli en helt annan text om det i andra sammanhang. Det funkar inte särskilt väl på Twitter att bara skriva så.
00:43:24 – Wille: Nej.
Åsikter mot fakta och åtgärder på befolkningsnivå
00:43:25 – Wille: Den andra grejen jag tänkte ta upp var att förväxla en åsikt eller ideologi med fakta. Det var ganska många på din Instagram som kommenterade att det går att hålla positionen att skatt skulle minska läskkonsumtionen och läskkonsumtionen är negativ för folkhälsan, men jag vill ändå inte att man ska införa skatt. Så kan man tycka. Men det är tyckande. Då får man skriva att man tycker såhär. Man kan inte säga att eftersom jag tycker det så funkar inte läskskatt. Det är ju lite som Donald Trump. Jag gillar inte att åtgärder mot den globala uppvärmningen skulle medföra problem på företagande eller bilindustrin. Därför finns inte den globala uppvärmningen. Det är att förväxla mitt tyckande med faktisk fakta. Då går det inte att diskutera, utan man måste göra klart på något sätt.
Diskuterar jag att jag inte vill att det ska vara så här, eller diskuterar vi att det är så här? Det är två helt olika saker.
00:44:24 – Jacob: Ja, och jag får det här argumentet hela tiden i olika typer av varianter. Där är det också folk som medvetet ska missförstå det. Att det är ett förbud. När man inte pratar förbud. Du kommer kunna få köpa läsk och så får du alltid det här argumentet. Skatt på rökning funkar inte för att folk röker.
00:44:43 – Wille: Det finns gott om studier på det där. Och hur mycket rökte du innan skatten?
00:44:48 – Jacob: Ja, precis. Inför du skatt så säljs det mindre cigaretter i landet. Och det är ju det man vill upp på. Det är ju det vi vill. Vi vill att folk ska dricka mindre läsk.
00:44:56 – Wille: Ja, det är ju det du vill, ska man säga. Sen är det ju kanske inte alla vill det.
00:44:59 – Jacob: Alltså jag tror nog att alla tycker att det är en bra idé att folk dricker mindre läsk. Sen vissa kanske bara skiter i andra och så skiter de i om de dricker mycket eller lite läsk. Coca-Cola vill ju såklart inte att vi ska dricka mindre läsk och sådär. Jag tror att vissa är emot det som antagligen skulle fungera för att få folk att dricka mindre läsk. För att de tycker då att det är mindre frihet eller vad man ska säga.
00:45:20 – Wille: Det kan man ju göra så länge man inte förnekar vad man vet och vad som antagligen skulle fungera.
00:45:26 – Jacob: Man kan ju säga, jo men jag tror detta hade funkat, men jag är emot det. Jag är säker på att folk hade gått ner i vikt om de hade låst in dem i ett rum och gett deras ranson i några månader. Men det är jag emot. Och det är ju helt okej att vara det. Om man tycker att en högre skatt på läsk skulle vara motsvarande det, då får man ju tycka det. Men man kan ju inte bara säga att det inte hade funkat, eller försöka motbevisa det med argument som redan är fel. Visa det fel.
00:45:50 – Wille: Ja, och sen en annan grej som kommer in där är ju lite att när man pratar om sådana här åtgärder på befolkningsnivå, då pratar vi om just befolkningsnivå. Alltså, du kan ju säga hur mycket du vill att jag hade ändå druckit lika mycket läsk eller vad som helst. Ja, men det spelar för fan ingen roll, därför att det handlar om genomsnitt. Folk är ju feta i genomsnitt. vad exakt du ska göra för att förbättra din hälsa, eller om huruvida du behöver förbättra din hälsa eller inte. Det är helt irrelevant i sammanhanget. Jag hade inte ändrat min läskkonsumtion nämnvärt av en läskskatt. Det rör mig inte i ryggen. Det beror på hur stor den hade varit. Jag dricker inget läsk, det var det jag menade. Men det är inte det som är grejen. Det är inte för mig de inför den åtgärden, utan det är i snitt på befolkningsnivå som man inför den åtgärden.
Då handlar det om att diskutera om det funkar på befolkningsnivå. Sen kan du göra precis vad du vill. Det har ingen relevans i sammanhanget.
00:46:41 – Jacob: Nej, precis. Det kommer ju hela tiden det också. Jag röker lika mycket nu som innan. Jag dricker lika mycket nu som innan. Ja, men precis. Man inser liksom att det kanske hindrar folk från att börja. Jag tror inte det hindrar folk från att börja röka, eller dricka läsk, men rökning kan det absolut hindra. Alltså om ett paket cigaretter hade kostat 15 spänn Och de sålts överallt utan varningstecken. Du är 100 säker på att det var fler tonåringar som hade provat det. Och så hade du haft några fler procent av dem som hade fastnat för det. Medan om det då hade kostat 150 spänn, ja men då är det inte så många tonåringar antagligen som hade lagt det på det. Samtidigt som det står att det här kommer döda dig. Vad fan ska jag lägga 150 spänn på det för?
Det blir mindre tilltalande. Och det är ju så med allting. Står läsken bredvid… Kanske är det en lightläsk om det inte varit skatt på det. Eller bredvid vatten. Kall Ramlösa eller vad som helst. Det heter Ramlösa, inte Ramlösa. Alla som lyssnar kan ju veta. Det finns i Helsingborg.
00:47:39 – Wille: Ska det inte heta Ramlösa då?
00:47:41 – Jacob: Nej, Ramlösa. Men då hade du köpt vattnet. Precis. Då hade du köpt vattnet om det varit halva priset på det och det varit kallt. Eller fler hade köpt vattnet. Kanske inte du. Och jag vill inte veta vad du hade gjort för vi vet att det fungerar. Man har provat detta. Du ställer sakerna bredvid varandra. Ändra priserna. Vad väljer folk i snitt från en viss kiosk någonstans? Man har inte provat i hela landet såklart, men gör man det till exempel på prov på sjukhuscafeteria. Det är oftast där forskarna gör sina studier. Ändra priserna så ser de. Ja, men hur mycket säljer vad det är just nu? Ja, men vi höjde priset på läsken. Det sålde mindre av den. Man har ju sett samma sak där. Gömmer du läsken? Alltså du bara inte ställer den framför, i ansiktet på folk.
Utan du ställer den under en hylla eller inne i en hylla så att det inte syns direkt utan de får fråga. Har ni läsk? Ja, då säljer man mindre läsk. Du har fortfarande din frihet att köpa läsk kvar, om du verkligen vill ha läsk. Den enda skillnaden är att ingen sätter den framför ansiktet på dig så att du blir sugen på det, trots att du kanske inte var sugen på det för två minuter sedan.
00:48:39 – Wille: Jag kan förstå argumentet att man inte vill att staten ska gå in och härja alldeles för mycket. Det argumentet du drog var fullt rimligt, det här med att låsa in folk för att förbättra deras hälsovärden. Jag tycker inte heller att man ska göra det. Jag tycker att det är lite svårt att motivera varför man ska vara tvungen att låta marknaden fritt sälja på oss cigaretter till exempel. Jag tycker det är svårt. Jag skiter lite i ifall folk tycker att de ska ha det valet. För det pajar. Det förstör. Vi försöker ha ett samhälle här. Nej, jag vet inte. Det där är bara min åsikt, och det viktiga är det här på något sätt.
00:49:15 – Jacob: Men vi har ju redan regler. Vi har trafikregler. Varför har vi det? Jo, för att det funkar inte annars. Nej. Och någonstans… Det är ju alltid så med reglerna. Varför är det 40 på denna vägen istället för 50? Jag tycker att 50 hade funkat. Och så står det någon annan, jag tycker att det borde vara 30 här. Och sen argumenterar man och så flyttar man tills folk är överens på något sätt. Och nu är halva svenska befolkningen överviktig. Och trenden är fortfarande mot att det blir sämre. De flesta som inte är överviktiga är yngre människor. Som liksom inte bara hunnit bli feta än. För vi snittar den här viktuppgången på ett halvår, ett år eller ett halvt kilo, ett kilo som befolkning per år. Så man är normalviktig vid tonåren. Sen 20 år senare så har den generationen lagt på sig i snitt 10 kilo och är numera överviktiga och så vidare.
Den här trenden finns överallt. Man ser ett tydligt mönster. Vilka länder är fetast? Det är de som tillåter mer när det gäller det här. Eller som kanske kommit längre i den här utvecklingen. Företagen blir bättre och bättre på att hitta på saker som får dem att sälja mer och mer av sina produkter. Någonstans får man väl säga att detta är som en väg som vi inte kan köra. I snitt klarar inte folk att köra särskilt bra på den här vägen i 100 kilometer i timmen. Vi kanske ska sänka det till 50. Och för mig tycker jag det är rimligt. Vissa då liberaler tycker att det är förjävligt. Alla ska få köra så fort de vill. Medan du kanske har de som är lite för galna som tycker att vi bara får lov att gå. Ja, men alltså liknelsen att… Men vi måste ju ändå på något sätt kanske…
Jag tycker i alla fall att man borde vara överens om att det inte funkar särskilt bra just nu. Och då måste man kanske börja fundera på vad ska vi göra åt det? Och då får man liksom börja där, diskutera rimliga åtgärder. Men ingen åtgärd, då kommer det fortsätta åt samma håll. Så kan man lugnt säga.
00:51:00 – Wille: Och då får man ju bestämma sig, är det värt det liksom?
00:51:04 – Jacob: Ja, vissa tycker kanske det. Jag har ju inte problem personligen med övervikt. Bara för att jag tycker att det hade varit bra för folk. Svensk folkhälsa. Jag har ju två barn. Det är inte säkert att de får samma förutsättningar som mig. De kanske inte klarar att hantera miljön lika bra. Det tycker jag är förjävligt. Och det är irriterande. Man är nere på stranden med dottern så kommer det en glasskiosk var femtionde meter. Jag vet inte vad man ska göra åt det, men det är ändå irriterande.
00:51:34 – Wille: Jag hade jättegärna lagt mina skattepengar på nånting annat än behandling av morbid övervikt. Det hade varit jättekul.
00:51:40 – Jacob: Blev vi folkfascister igen? Ja, det är vi. Vi har ju de här folkhälsofascistiska åsikterna, men poängen är att man ska hålla isär sina åsikter och faktan.
00:51:51 – Wille: När man diskuterar faktan ska man diskutera vad som funkar. Sen får man komma fram till om man tycker att det är värt det. Det är en åsiktsdiskussion, och där får man helt klart tycka olika. Men man kan inte säga att eftersom jag tycker att det här inte är värt det, så funkar det inte. Det är inte en korrekt slutsats, och det får diskussionen att sporra ur.
00:52:08 – Jacob: Det är också det här att, det var
Evidensen kring sockersötad läsk och socker
00:52:10 – Jacob: med i den här DN-ledaren, det var ett av hennes argument, Ja, men det kommer inte fixa allt. Nej, vem har sagt det? Ingen har sagt det. Vi säger att det är ett steg i rätt riktning. Får vi ner läsk. Alltså läsk är ju det enskilt sockersöta läsk. Jag säger nu så tydligt. Det är inte lightläsk. Sockersöta läsk eller sockersötade drycker överlag. Det är det enskilt mest studerade livsmedlet som verkligen har visat att Ger du folk det, går de upp i vikt, tar du bort det, går de ner i vikt. Tittar du på befolkningsnivå, de som dricker mer läsk går upp mest i vikt. De som dricker lite läsk går upp mer i vikt än de som inte dricker läsk. Alltså det är så solklart det här mönstret överallt. Det fungerar på djur. Vi har mekanistiska kortsiktiga studier som visar att vi inte kompenserar fullt ut för…
Alltså det är dåligt. Att då säga att nej, det kommer inte fixa allt. Nej, det är ingen som tror det kommer fixa allt, men det kommer ju bli bra eller bättre om vi får bort det. Det är ingen som kan säga att det blir negativt om vi får folk att dricka lite mindre läsk. Sen kanske det inte fixar problemen. Det kanske inte ens stoppar övervikten. Men även om det inte stoppar övervikten så vet vi att det har gjort någonting som i alla fall kanske är hindrande för att gå snabbare uppför eller vad som helst. Det är en positiv nettoeffekt. Det är ingen tvekan om det längre.
00:53:22 – Wille: Då handlar det om att ta reda på om läskskatt funkar i syfte att minska läskkonsumtion. Man håller på att samla in data från försök runt om i världen och sen bestämma sig om det är värt det. Tycker man att det är okej att införa den här skatten, om det nu funkar?
00:53:37 – Jacob: Ja, och där kan man argumentera för att man inte tycker att evidensen är bra nog. Jag har skrivit några artiklar på Träna styrka om det här. Det är inte helt säkert att det kommer ha en effekt på konsumtionen. Där får man säga, när är vi beredda? När tycker vi att evidensen är tillräckligt bra? Men när man säger att det inte finns någon evidens alls och varför ska man plocka läsk när vissa människor tycker att man ska minska på fettet och så här. Det drog hon också, det här argumentet. Ja, det är tramsigt. Det är många argument som passade in i hennes ledarartikel på det vi har tagit upp här. Hon var ju inne på det här liksom att vissa är emot det här och vissa emot det här och vissa emot det och så vidare. Ja, men det är inte det. Vi ska inte fråga vem som är emot vad eller finns det någon som är emot detta?
Vad finns det evidens för? Vi har revidens mot läsk. Vi har inte alls samma revidens mot socker ens. Som man också diskuterar. Jag tycker det är mycket mer tveksamt om man ska ha en skatt på socker. I alla fall preliminärt. Om man ska börja diskutera det. Sen hade jag liksom inte… Hade riksdagen börjat nu. Ja, vi ska införa socker. Då hade inte jag blivit upprörd. Jag tror inte det…
00:54:38 – Wille: Men du är folkhälsofascist också.
00:54:41 – Jacob: Ja, jag hade ju inte börjat promota det och tyckt att det var jättebra och nu kör vi evidensbaserat. Det tycker inte det. Men gör vi ingenting händer det någonting. Gör vi någonting så kommer det hända någonting annat. Gör vi någonting annat så händer det någonting annat. Det händer saker oavsett. Låter vi allting vara så får vi vidare den vidareutvecklingen vi vill ha. Provar vi någonting Det kommer antagligen hända någonting. Skulle vi sätta skatt på socker? En rimlig gissning tycker jag då, baserat på det man vet, det är i alla fall att det kommer inte bli sämre. Troligen kommer det till och med bli bättre. Så jag hade liksom inte varit emot det. Sen skulle jag inte säga att det är som sagt evidensbaserat. Det tycker jag inte.
00:55:20 – Wille: Sen kan folk tycka, vad innebär bättre? Om värdena förbättras och folk går ner i vikt, om man ändå inte får sin cola till det låga pris som är idag, så är det inte bättre. Då är det ett helvete på jorden. Jättebra, då har vi återigen illustrerat den här poängen. Jag tror att nästa gång vi tar upp det här med åsikter vs fakta, då måste vi ha ett annat exempel. Vi kan inte diskutera fucking skatt på socker. Det får diskussionen att spåra ur. Hon hade rätt. Det blir som invandringsdebatten. Vi får diskutera invandrare istället och se om det blir bättre. Ja, det är ingen bra idé. Nej, jag tror inte heller det. Hade vi något mer eller?
00:56:04 – Jacob: Nej, det tror jag inte.
00:56:05 – Wille: Nej, det känns som att en sten har lättat från mitt bröst efter att man har tagit upp det här.
00:56:10 – Jacob: Vad bra.
00:56:14 – Wille: Jag tror vi nöjer oss där och så gör vi så att nästa vecka hörs vi med lite mer information.
00:56:20 – Jacob: Det var väl informerat idag, Wille? Ja, och nu… Nu får du göra om.
00:56:27 – Wille: Då tror jag vi sätter punkt där och så är vi tillbaks nästa vecka med ett mer reguljärt program. Bra. Hej. Ha det gött, hej.
