Summering av avsnittet
AI summering. Längre ner finns hela avsnittet med komplett transkribering.
I veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack tar Wille och Jacob sig an en rad lyssnarfrågor. Samtalet inleds med lite försnack om Jacobs nyvunna serieseger i fotboll och funderingar kring vad som händer med konditionsträningen när fotbollsskorna nu läggs på hyllan till förmån för tyngdlyftning.
Den första lyssnarfrågan handlar om PRP-behandling (Platelet-Rich Plasma), där man centrifugerar patientens eget blod för att injicera blodplättsrik plasma i skadade områden, exempelvis senor. Wille går igenom hur forskningsläget ser ut och konstaterar att även om tidiga laboratorie- och djurstudier såg lovande ut har det varit svårt att visa tydliga effekter på idrottare. Vissa nyare studier antyder en möjlig effekt vid specifika besvär som hopparknä (patellarsenan), men vid exempelvis hälsene- och armbågsbesvär saknas bra stöd. Dessutom diskuteras kommande studier som Jacob och Wille ser fram emot att ta del av, såsom den norska muskelminnesstudien, studier på proteinintag före sömn samt studier om NSAID och muskeluppbyggnad.
Vidare avhandlas huruvida extra fett i en måltid fördröjer matsmältningen och ger längre mättnad. Jacob förklarar att fett visserligen bromsar magsäckstömningen, men att mättnad är betydligt mer komplext än så. Att bara tillsätta rent fett som smör eller olja i maten höjer energitätheten kraftigt, vilket i kontrollerade studier oftast leder till att människor spontant äter mer kalorier över dygnet. Om man däremot får i sig fettet via hela livsmedel som nötter eller avokado, eller lägger om hela kosten så att man undviker skräpmat senare under dagen, blir helheten en annan.
Nästa ämne rör hur man kan mäta sin styrka om man byter ut skivstången mot kettlebells eller kroppsviktsövningar. Wille och Jacob slår fast att styrka i praktiken är väldigt specifikt för den rörelse man utför. Vill man ha ett objektivt mått på om man behåller eller ökar sin styrka behöver man antingen fortsätta testa sig i den specifika övningen eller mäta en praktisk prestation, som exempelvis sprint på 50 meter. Därefter berörs kort forskningsläget kring gener och träningssvar, skillnaden mellan BCAA och vanligt vassleprotein samt om knävärmare (knee sleeves) fyller någon funktion i skadeförebyggande syfte.
Sedan följer en längre diskussion om träningsupplägg och frekvens för den som tränar fem dagar i veckan, samt hur fotbollsspelare och andra idrottare bör tänka kring styrketräning. Jacob lyfter fram fördelarna med högre träningsfrekvens där man inte kör slut på sig maximalt under varje pass, utan istället stimulerar musklerna oftare med en mer hanterbar uttröttningsgrad. Detta leder vidare in på en fördjupning kring sambandet mellan muskelvolym (hypertrofi) och styrkeökningar, där även forskarna Tommy Lundberg och Marek kommenterat frågan på poddens Instagram. Även om en större muskel på sikt ger bättre förutsättningar för att bli stark är korrelationen mellan procentuell ökning i muskelmassa och ökad maxstyrka förvånansvärt svag på kort och medellång sikt, eftersom neuromuskulära faktorer och rörelsespecifik koordination spelar en avgörande roll.
Avslutningsvis diskuteras prognosen vid kombinerade korsbands- och meniskskador samt hur man minskar risken för framtida knäbesvär och artros genom en tålmodig och ordentlig rehabilitering. Allra sist besvaras en fråga om tillförlitligheten hos olika metoder för att mäta kroppsfett, där slutsatsen är att exakta procentsatser har stora felkällor men att enklare mätningar och spegelbilden räcker långt för att följa förändringar över tid.
På Tyngre Träningssnacks instagram hittar du bilder och klipp från avsnittet.
Visa avsnittets hålltider
Det här är en automatisk transkribering av detta avsnitt av podcasten Tyngre Träningssnack. Du kan trycka på varje tidpunkt i texten för att hoppa till precis den delen av avsnittet i youtubespelaren ovan.
Transkriberingen är genererad med hjälp av AI och innehåller därför vanligen några enklare fel.
Introduktion och Jacobs serieseger i fotboll
00:00:21 – Wille: Varmt välkomna ska ni vara till ännu ett avsnitt av Tyngre Träningssnack. Jag heter Wille och med mig som vanligt har jag Jacob Gudiol.
00:00:29 – Jacob: Goddag Wille.
00:00:31 – Wille: Hur är läget?
00:00:32 – Jacob: Det är väl bra. Då att… Var kom den ifrån? Jag har hört att du har spelat fotboll. Ja, vi vann serien. Vi vann serien, precis. Det var jävligt gött faktiskt. Det var en bra fest. Men nu är jag väl återhämtad. Det är ju fredag, veckan efter här. Men det var hårt på kvällen där också sen. Det var inte så hård match. Vi vann med 12-0.
00:01:02 – Wille: Ja, jag såg det. Men det var bottenlaget. Vi mötte de som låg sist och vi ledde då.
00:01:09 – Jacob: De var ju avhängda, så de var ju redan körda. Vi vann i och för sig med 6-0 förra matchen vi mötte dem. Men det var ju sämre gäng denna gången.
00:01:19 – Wille: 18-0 i målskillnad.
00:01:21 – Jacob: Så hade vi ju lite extra publik och sådär så vi fortsatte ju inte. Alltså man var ju jätteglad. Man var jätteglad. 1-0 och 2-0 och sen… Sen var det liksom bara ja, nu har vi vunnit serien och så var det 80 minuter kvar och sånt. Så när vi gjorde 3-0 så sa vi liksom till varandra. Tvåsiffrigt hade varit coolt.
00:01:38 – Wille: Det är det här när man lägger bollen på mållinjen och nickar in den såhär krypandes och sådana grejer. Nej, det var inga sådana…
00:01:44 – Jacob: Det var liksom ingen… Jag tycker inte… Alltså 12-0 är ju på något sätt en… Men det var liksom inte så… Det var inget hånfullt i spelet, tycker jag inte. Utan vi bara körde vidare för vi ville… Det var liksom… Vinna ordentligt på något sätt. Ja, men fett. Då är säsongen över nu då? Då är säsongen över. Jag gjorde sista träningen igår och så match på söndag. Sen är det slut. Sen är jag väl bara hobbytyngdliftare då. Tills vidare. Så det blir ingen nästa säsong alltså? Nej, skåpet är tömt redan. Alright. 30 år. Vi får se vad man hittar på nu. Vad som ska få mig att springa, det är det jag är mest orolig för.
00:02:21 – Wille: Ja, blir det långdistans eller nåt sånt där?
00:02:24 – Jacob: Nej, nu blir det tyngdlyftning bara här ett tag. Sen får jag väl hitta nånting och börja röra på mig också konditionsmässigt. Men nu är det vinter, då har jag en bra ursäkt att inte behöva göra så mycket.
00:02:39 – Wille: Men blir det såhär master-tävlingar i tyngdlyftning då?
00:02:42 – Jacob: Ja, jag är ju veteran nästa år. Plus 35 där. Så då kanske man… Kan jag vara med i DM där så kan jag nog ta medalj för att det är tre som ställer upp. Exakt!
00:02:53 – Wille: Det var som för några år sedan så var det styrkelyft… Kvalgränserna för att ta sig till SM var ju vansinnigt låga för några år sedan. Då var det så här när jag började träna lite så för kanske fyra, fem år sedan eller någonting sånt där. Så kollade jag lite på de där och man bara, fan! Skulle ändå kunna ta sig till SM liksom. Sen kom jag på att det vore helt tramsigt om man dök upp där och var supersämst liksom. Typ gjorde illa sig och sådär.
00:03:20 – Jacob: Ja, jo, så är det. Men jag vet alltså faktiskt. När jag började, vad var det, sex år sedan nu tyngdlyftningen. Och när jag hållit på något år. Så var det ju det här alltså Götalandsmästerskapen. Det är liksom södra Sverige ska man väl säga. Alltså om du tar vid Halland. Alltså Småland ner ungefär. Då hade jag alltså fått en tredjemedalj, eller jag hade kommit trea i ryck. Alltså i vuxna seniorer. Det är ju helt sjukt. Men det är ju också tyngdlyftning. Du kan ju kvala in till SM och sådana här grejer utan att vara med i Götalandsmästerskapet. Så det är inte alltid de bästa som är med där. Så jag var ju inte så bra ens då. Trots att det var så få aktiva.
00:04:04 – Wille: Men det är lite annorlunda när man tävlar i cykling till exempel. Där kan man dyka upp på vilket amatörlopp som helst och få tokpisk av massa gubbar som lever för det där. Ja, det är lite annorlunda. Vi tänkte så här att vi ska avhandla lite frågor idag. Så vi la upp en bild för ett par dagar sedan på Instagram om det här. Och vi har fått in ett gäng väldigt bra frågor. Så vi får se hur långt vi hinner för att jag har lite tidspress just idag. Men jag kan säga att jag tyckte att alla frågorna var väldigt intressanta och det gör väl att de tar lite längre tid också.
Fungerar PRP-behandling vid senskador?
00:04:34 – Wille: Den första är från Adam Wedin, som frågar om PRP-behandling, eller plate-lit rich plasma, som det heter. Om det är ren skit, eller om det finns några belägg för att det fungerar, och han menar på att det finns många amerikanska atleter som använder sig av den här behandlingen. Det det är är egentligen att man tar ut blod från sin egen kropp. Sen spinner man det i en centrifug och så får man ut ett blodplasma som är väldigt berikad med blodplättar. Som då innehåller en del tillväxtfaktorer och liknande grejer. Som man sen sprutar tillbaka in i områden där man är skadad. Det är ganska poppis att göra det här i skadade senor till exempel, där man har haft ont ett tag och sådär. Och tanken är då att de här tillväxtfaktorerna och cytokinerna ska få området att läka helt enkelt.
00:05:21 – Jacob: Det är väl som någon blodgenomströmning på steroider kan man väl säga. Det är att försöka koncentrera det som är viktigt i blodet och så flyttar du det från ditt blodomlopp rent allmänt rakt på det skadade eller smärtande området.
00:05:42 – Wille: Vi diskuterade lite innan här, vad vet vi om det här egentligen? Och då sa du att det funkar ju inte på scenor i alla fall. Och det är egentligen min uppfattning också sedan tidigare. Jag har kollat upp det här lite sedan vi fick den här frågan. Och man kan säga att tidigare så har det varit väldigt mycket diskussion om att det vore väldigt osannolikt att det ska funka på scenbesvär. Alltså låt säga att du har gått och haft ont i akillesenan ett längre tag och så sprutar det in det här. Just därför att en hypotes om hur senor läker har varit att det finns olika stadier i hur det läker. Och att det då ska vara väldigt svårt att matcha de här injektionerna och vad som ska finnas i plasman gentemot vilket stadium du befinner dig i. Så det är inte för alla, alla gånger som det hjälper att bara spruta in extra blodplättar, är en tanke som har varit.
Och forskningen har varit väldigt lovande på provrörsnivå, vävnadsnivå och kanske på råttor och liknande. Men man har aldrig riktigt kunnat visa att det här hjälper typ atleter att återkomma till idrotten snabbare. Det man kan säga nu är att jag har bara gjort en väldigt snabb översikt av det här så jag kan inte säga att den här åsikten är någonting som håller eller som kommer stämma om några veckor. Men det man kan säga är att det inte är användbart. Min poäng är att det har börjat komma en del studier som visar positiva resultat. Och då är det på vissa senor verkar det som att patellasenan eller knäskålssenan verkar vara mer lämplig plats att injicera det här än till exempel akillesenan. Och man har inte hittat så mycket positiva resultat när det gäller armbågssenorna.
Alltså man har typ musarm eller liknande då. Det här kan ju stämma, och det kan ju vara för att mekanismerna för hur man skadar sig i de här olika senorna kan vara olika. Bara för att du har ont i en akillesena och i en knäskålssena så betyder det inte att det är samma skademekanism. Det skulle då kunna göra att det ger olika effekt med den här Platelet Rich Plasma. Det är en möjlig förklaring till varför det är olika. Sen så är det fortfarande den här hypotesen om hur senor läker och i vilket stadium det kan vara lämpligt. Det kan ju fortfarande stämma att det är så att det är därför det är svårt att hitta positiva resultat. Därför att när du bara tar en grupp människor som har ont i en knäskålssena och så sprutar in det här, då kan det hända att de har väldigt olika patologier, alltså olika skador, som yttrar sig i form av att de har ont.
Och då är det kanske bara vissa av de här som kommer tjäna på det, och i snitt så kanske det inte gör någon skillnad alls. Så det är ganska svårt utifrån dagens forskningsläge att säga att man ska använda det här. Och det är också väldigt få som använder det här. I Sverige är inte det här någon förstahandsbehandling. Det är förmodligen någonting man kan köpa sig till, men det är förmodligen väldigt dyrt. Och det beror ju på att det inte finns så mycket stöd för att det ska fungera.
00:08:32 – Jacob: Men ska man säga det så, det känns ju som en väldigt ofarlig, invasiv grej. Om man jämför med annat, när man sprutar in kortison, det vet man ju att det ökar risken för senskador och så här. Det känns som att du tar en spruta och sen så sätter du den i maskinen och sen sätter du en spruta. Sen är det liksom gjort. Så det är ju sprutorna. Visst, det är minimal infektionsrisk. Men annars så borde det vara ganska safe och ändå liksom… Det är ju mäktig placebo i alla fall, om inget annat, för de som ser det.
00:09:04 – Wille: Men då kan man lika gärna spruta in saltvatten om man vill ha placebo. Ja, men då får man ju säga att det är något annat i röret.
00:09:11 – Jacob: Nu är det ändå ett rött rör. Ja, så är det.
00:09:14 – Wille: Men det kommer hända ganska mycket på det här området inom de närmsta åren, kan man ju säga. Just de här sakerna med … Till exempel så finns det en annan typ av behandling, där man sprutar in whole blood, som jag tror det heter, och då tror jag man bara tar blod och bara kör in. För man vet att de här faktorerna finns där, bara att de inte är så berikade. Så frågan är, är det bättre att berika? För det är ju en process där man måste hålla på och processa den här vätskan som man drar ut på något sätt, och det kostar ju pengar och så vidare.
00:09:43 – Jacob: Blod överlag har blivit poppis igen. Jag tror det är seriöst. Det är alla vampyrserier och vampyrfilmer så här. Bara väcker det omedvetet tankar hos folk så börjar man forska. Det är ju snack så här om att det ska kunna föryngra en och så också. Man har ju visat det på… Om man syr ihop råttor så att de delar blodomlopp. och den ena råttan är lite äldre än den andra så förbättrar sig hälsovärdena hos den yngre. Där är ju någonting som blod kan göra i och med att de börjar dela blodomlopp. Men det innebär ju inte att det funkar att injicera någon liter blod här och där. Men man har ju ändå börjat med det också i Amerika. Vissa har för mycket pengar och är beredda att experimentera.
00:10:30 – Wille: Mm, och det är också just det att plated rich plasma används också för det inom dermatologin eller hudtillstånd. Det finns säkert krämer och äckligt skit som man håller på att smeta på eller så sprutar man in det och det är just föryngring av den här vävnaden som det handlar om.
00:10:46 – Jacob: Och det tror jag lätt kommer från att folk är mer villiga att tro på att det är så nu när de tittar mycket mer på vampyrfilm. Det är min hypotes.
00:10:56 – Wille: Det är inte helt orimligt. Så oklart, jag har inget jättebra svar men det är ganska intressant. Jag kan säga såhär, det är ingenting
Kommande studier i pipelinen som vi ser fram emot
00:11:05 – Wille: som jag hade gjort på mig själv alls utifrån hur det ser ut idag. Chris Ployitation frågar, finns det några studieresultat i pipelinen som vi specifikt är taggade på att få ta del av? Jag vet inte, har du någon sådan?
00:11:18 – Jacob: Det är ju muskelminnesstudien som vi varit inne här på. Det är den jag tänker också på. Den har vi ju fått, ja det är nästan via den här podden. Jag fick ju nys om den för att jag mejlade en av forskarna och frågade om han ville vara med i podden. Och så sa han, ja jag kan vara med men jag gör det här nu så det är nog häftigare om jag är med sen. Men Annars är det lurigt det här. Det är svårt att få reda på när det är i pipeline. Särskilt när vi tar träningsstudier. Vi har varit inne mycket på det här att man ska göra forskningen bättre och man ska redovisa i förväg vad man tänker göra och sådär. Så bra är man ju fortfarande inte inom träningsstudievärlden. Inom många aspekter. Det är sällan man stöter på att en studie ska göras innan den är gjord.
Men där är också ett forskarteam som håller på och studerar mycket protein kring läggdags. De har publicerat två studier redan, bland annat en faktiskt 12 veckors studie. Där de visade att en grupp som fick protein innan de la sig fick bättre ökningar än en grupp som inte fick det. Problemet, eller problemet, det beror på hur man ser på det, men där var inte proteinmängden likställd. Så de som fick protein innan läggdags, de åt mer protein. Då kan det ju vara att det var det som gjorde resultatet, att de fick det innan läggdags. De har gjort några akuta studier och skrev nyligen om en på tyngre också och de har mycket mer på gång där. Alltså inom samma spår som ska publiceras då. Jag vet att det är en annan grupp som håller på lite samma sak kring betydelsen av frukost.
Så det kommer komma lite på de områdena framöver. Men jag vet ju inte specifikt vad de har gjort för studier. Jag vet bara att de har mer studier på området och jag tycker området är intressant. Muskelminnet vet jag i princip hur studien är gjord och vi vet ju hur de tränade också första tioveckorsperioden. Där vet jag verkligen vad som kommer hända men det är inte så ofta. Jag vet att det var någon studie om vi tar tillbaka till tiden som jag ser fram emot som finns nu. Det var ju den här där de lät barn dricka antingen en sån här 25 centiliters saftdryck, sötad med socker eller med sötningsmedel på förskolor och skolor i Holland i 18 månader. De var duktiga. De publicerade det här i förväg. Vi kommer göra det här nu. Det här startar.
Här är vårt upplägg. Här är vår hypotes. Två år senare publicerade de hur de gjorde. Det var två irriterande år. Det är inte så att jag sitter och tänker på det. Dygnet runt, oj, oj, oj, jag måste få veta. Men när man väl hade läst att den här studien är på gång så ville man ju veta resultatet direkt. Och där satt man ju och väntade och sådär. Men annars är det inte mycket som man vet finns i pipelinen på det viset att det kommer komma snart.
00:14:00 – Wille: Nej. Jag har ju väldigt, väldigt dålig puls på forskningen nu för tiden. Förr i tiden kunde jag ju också känna till olika forskargrupper och vad de höll på med. Och veta då att inom det här området så kommer det komma saker inom något eller några år. Men nu har jag alldeles för dålig koll på det. Så det jag tänker på är just det här med muskelminnesstudien, för att vi har pratat om den i podden. Även om man tänker studierna som till exempel Mika Mattsson är inblandad i, som handlar om gener och träningsvar och liknande. Det är väldigt spännande. Jag vet den där NSAID-studien som Tommy Lundberg håller på med på KI. Det är väldigt spännande att höra om, men det är också just de… Det är för att vi tidigare har diskuterat det och så har man fått upp ögonen lite för det.
Och det är ju ett väldigt stort problem i det här att det finns ett ganska dåligt användarstöd eller gränssnitt för för forskningen. Det finns ju väldigt mycket olika communities, men att få det samlat på ett ställe, det är ju egentligen Twitter. Det är ju där man får reda på sådana här saker. Men det är väldigt svårt att hålla koll på allt som man kan vara intresserad av. Precis. Herkuleslav
Ger extra fett i maten bättre och längre mättnad?
00:15:05 – Wille: frågar om fetter fördröjer matsmältningen. Alltså om mättnadskänslan håller i sig längre om man slänger in lite nyttiga fetter i en måltid.
00:15:17 – Jacob: Det här är en lurig fråga egentligen. Matsmältningen fördröjs, det vet man. Har du mer fettdäremot så tar det lite längre tid för den att absorberas. Det kommer inte ut i kroppen lika fort. Sen om du håller dig mättare längre. Mättnad är väldigt komplext. Det är många faktorer som spelar in där. Man kan säga överlag att Om du bara adderar fett. Alltså vi säger, du ger någon potatismos och så har du lagt i smör i potatismoset, vilket många gör. Då kommer folk i princip äta mer om du lägger i smör i potatismoset.
00:15:55 – Wille: Men för en given mängd, tänker man ju då. Alltså om du har en matlåda liksom som du har förberett innan. Kommer du hålla dig mätt på den längre än om du inte hade smöret i? För jag menar, det är självklart om man käkar mer om det är mer gott liksom. Och det är mer gott om man slänger i smör. Ja, men man har ju gjort det här i studier.
00:16:11 – Jacob: Man har liksom haft folk boendes på ett labb och så har man utan att de vetat om det justerat fettmängden i maten på det här viset. Att man tillsatt lite smör i en, mer smör i en annan och så vidare. Och de som får mer smör i de äter mer över dygnet. Okej. Sen som du säger hade de bara haft en standardiserad matlåda du lagt i potatismos utan smör i eller potatismos med smör i. Så hade ju folk antagligen hållit sig mättade längre på den potatismosen med smör i. Men inte kanske längre nog med tanke på hur många extra kalorier du får i dig. Man får alltid tänka på det att när du adderar fett då adderar du kalorier och kalorier mättar. Kan man kontrollera för det då, om du tar lite mindre potatis? Ja, där finns det man har gjort, men det är inte så långsiktigt så det är väl svårt att säga.
Kortsiktigt så verkar lägre energidensitet vara en ganska avgörande faktor. Och då är det ju i princip aldrig bra att lägga till fett. Sen är det ju… Man kan ju inte gå från de studierna och säga att LCHF kommer göra dig hungrig för då vet vi ju att resultatet blir tvärtom. Generellt sett så äter ju folk spontant mindre kalorier när de går över och börjar äta en LCHF-kost då. Kontra det de har ätit tidigare.
00:17:30 – Wille: Men har inte det att göra med en generell dieteffekt, tänker jag? Att då börjar man helt plötsligt resonera kring vad man äter och kanske äter mindre spontant överlag.
00:17:38 – Jacob: Ja, det kan säkert spela in, men även när du gör det i smyg, man säger, du ställer fram…
00:17:44 – Wille: Byter ut äpplen mot bacon.
00:17:45 – Jacob: Ja, nej, som sagt, även som de här labben, du bara serverar en buffé till folk, så vet ju inte de om det är liksom… Eller de vet ju det, om du hade frågat det, men de tänker kanske inte på att idag var det bara sallad, kött och feta såser. Kontra att de kanske nästa gång fått mest potatisbönor och sådana här saker. Då tänker man bara på att det är middag. Så mycket man kan blinda vad folk äter så verkar det finnas andra effekter där. Och det är många aspekter det här hur mätt man håller sig. Det är liksom en variation i maten. Hur konsistensen blir i munnen. Hur mycket det finns att välja på för stunden. Hur mycket det finns att välja på. Hur många gånger maten bara ställs framför dig. Så det är jättesvårt att säga att fett bara skulle hålla dig mättad.
Man kan inte säga det så enkelt att det kommer bli så. Det blir oftast inte så om man bara tillsätter det. så som jag uppfattar att han liksom, om man slänger i lite nyttiga fetter, alltså om man tar i lite olivolja så här, så blir det oftast inte så att du håller dig mättare på kort sikt i alla fall. Sen tycker jag alltid att man måste kolla var får jag alla mina kalorier från totalt sett. Så äter du en sallad på 500 kalorier som är väldigt fettsnål utan någon dressing och så här. Så kanske du blir mätt för stunden och så men vi behöver i princip alltid ungefär lika många kalorier per dag och vi sköter det utan att räkna kalorierna. Överlag så äter människor precis så mycket kalorier de behöver. Det är därför de håller vikten. Frågan är ju då om du bara äter en sån här riktigt kalorisnål fettsnål sallad på 500 kalorier som gör dig jättemätt för stunden.
Då har du ändå kanske fortfarande 2000-2500 kalorier du måste få i dig under dagen. Då är frågan var kommer de komma ifrån? Då kanske det blir så att du äter kalorisnålt, du håller dig inte mätt så länge i och med att det var lite kalorier. Vad blir det då i nästa måltid? Ja, blir det då att du hamnar på McDonalds, då blir liksom totalen sämre än om du kanske lagt i olivoljan och hållt dig längre. en längre stund och så hade du fått i dig en ordentlig måltid sen igen. Om man ska ta det krasst skulle jag säga att lägre energidensitet är alltid bättre så länge du kan bibehålla det. Det är där jag tror de flesta fallerar som ska försöka äta lägre energidensitet. De bibehåller det tre av fem mål på dagen eller fyra av fem mål på dagen eller fyra av sju dagar i veckan.
De andra dagarna bara fallerar det.
00:20:17 – Wille: Det är det klassiska här, folk som äter sallad till lunch för att de ska gå ner i vikt men inte lyckas. Då är det så här, du borde lyckas om du också går hem och äter sallad till middag.
00:20:27 – Jacob: Men det verkar inte funka. Nej, och det blir kanske för ospännande. Det kanske blir ännu för osannolikt att man ska fortsätta följa det. Så det är väl det mer det hänger på. Så absolut, jag tror det är bra att slänga till de här feta grejerna ibland. Bara för att det ändå ger dig en… Mättnad, alltså nötter och sånt tror jag är jättebra. Avokado är ju klassiskt, det är ju bra. Även att man använder det i rimliga mängder, matfett, när man lagar mat och så. Jag tror inte det är något besvär alls att göra det. Men man ska ju ändå vara medveten om att jag tror att det är ju bättre att äta en köttbit som inte är dränkt i smöret än att äta en som är dränkt i smör. Sen LCHFarna dränker det i smör och det funkar ju för dem, men de äter ju också bara det.
Alltså på något sätt, de har ju låst sig själv. De kommer inte köpa ett Snickers om de blir hungriga sen ändå. För att det är liksom inte det de gör. Utan då kommer de liksom på något sätt hitta en annan lösning som gör att de ändå kommer äta ganska bra mat sen igen. Och då kanske det här extra smöret inte är, alltså då spelar det ingen roll. Men äter du halvtaskigt annars och lägger till extra smör, då är det bara en extra liten belastning. Skulle jag säga, det är väl min syn på det.
00:21:40 – Wille: Det är ganska svårt när man svarar på sådana här frågor. Våra lyssnare har förmodligen en jävla koll på vad de stoppar i sig. Det är förmodligen ganska mycket matlådemänniskor som förbereder. Förstår du hur jag menar? Vi har inte så få lyssnare.
00:21:54 – Jacob: Jag tror inte det finns så många matlådemänniskor.
00:21:57 – Wille: Jag kanske bara får en skev bild av det här, men jag tänker folk som ställer den här typen av frågor. För då är det mer folk som kanske planerar sin kost väldigt noga och kanske räknar på kalorier och sådana där, så att man i alla fall får ett hum om man stoppar i sig. Och då är det en sak, men ska man försöka leva fritt i den riktiga världen så får det andra konsekvenser. Det blir lite slangbella-effekter, att det slår åt ena hållet om det slår åt andra.
00:22:23 – Jacob: Ja, precis. Det är jättesvårt att säga generella saker. Man har ju det här kortsiktiga. Man vet hur det fungerar en-två veckor med människor. Man vet hur det fungerar vid två-tre måltider om du har dem inlåsta. Vi vet liksom hur folk reagerar där. Frågan är ju när man ställer dem inför de fria valen. Vi vet liksom att ger du bara folk sallad så kommer de äta väldigt lite och gå ner i vikt. Men det kommer de inte följa. Utan de kommer att bryta mönstret eller fuska eller vad man vill kalla det. Och då är ju frågan hur benägna blir de att fuska och där är det ju olika beroende på vilka råd du ger dem och sådär. Och vem de är och hur de kan lösa situationen och massa annat. Men generellt sett, tillsatt fett ökar inte mättnaden på det sättet om det bara är liksom smör, olja och sådana saker.
Utan det ger motsatt effekt. Medan om du skulle tillsatt feta, alltså nötter såhär, tror jag det ger en positiv effekt. För då är det fortfarande ett helt livsmedel. Det har ju inte fått fokus senare, men tar man tidigare så tillsatt fett har jag alltid sett som någonting jättenegativt. Alltså i klass med socker. Och jag tycker fortfarande det i princip ska vara där uppe, alltså i klass med socker, alltså det här när man häller i bara oljor, man häller i bara smör. Det höjer energiintaget fort hos folk utan att ge dem någon större mättnad.
00:23:45 – Wille: Du har skrivit en bok om det här, visst är det så? Ja. Ja,
Hur mäter man styrka utan skivstång?
00:23:50 – Wille: jag såg att jag missade en fråga här, det var från Ath Legan, som ställer en väldigt bra fråga. Det är, han funderar på, eller hen, jag har ingen aning om vad den här människan identifierar sig som, funderar på att byta skivstång mot till exempel kettlebells eller kroppsviksövningar och vill hålla koll på sin styrka. Om vi då kan rekommendera något mått på styrka så att man håller koll på att man fortsätter bli stark. Men sen så ställer hen också kaviat till den här frågan, eller är styrka kanske för specifikt för att mäta så oberoende? Där tycker jag att ath legan slår huvudet på spiken på något sätt. Jag tänker också så att om du är starkare i marklyft med en skivstång och sen går över till kettlebells så är det ganska svårt att översätta det i att kan du lyfta lika många kilo kettlebells i ett marklyft.
Det säger liksom inte riktigt samma saker utan styrkan är ju för specifikt för att Rörelsen är helt olika och greppet kring det du håller i är helt olika och det blir kanske mer eller mindre instabilt och så vidare. Frågan är om det ens är intressant att prata om styrka på det sättet. För ren fysiologisk styrka är ju cross-sectional area, tvärsnittsarean på muskeln. är ju ren fysiologisk styrka, men det är ju ganska meningslöst när man pratar om någon typ av prestationskontext. För då är det ju hjärnan som ska vara inblandad och allt möjligt. Då är det ju rörelse av någon typ. Exakt. Så jag vet inte, vad tycker du?
00:25:22 – Jacob: Alltså har man, om målet är på att mäta styrkan då får man ju välja i vad, tycker jag bara. Alltså om det är att mäta styrkan i knäböj så är det ju där du får testa dig sen igen också om du vill veta om du blivit starkare. Det är så jag ser på det. Om man byter stången då mot kettlebells så får man ju ändå köra knäböj då och då om man vill veta om man fortfarande är stark. Om det var knäböj man hade som mått på stark.
00:25:49 – Wille: Det här blir ju intressant om man tänker typ att, tänk att du styrketränar för att du ska bli snabbare då, om man nu tänker att man kan göra det. Då är det så här, du ska springa 50 meter så snabbt du kan för att testa din acceleration, och då går du över från skivstångsträning till kettlebellsträning. Då testar du själv med 50 meter även när du har gått över, så att säga, och så ser du hur mycket nytta du har gjort eller hur mycket skada det har gjort att du har bytt. Då får du ett intressant test på det, men just att testa ren styrka är ju specifikt för vad du faktiskt gör för någonting. Så det blir ju inte intressant på det sättet.
00:26:21 – Jacob: Nej, inte rakt ut. Sen kanske man vill vara sån här råstark, som vissa säger att de är starka på allting. Vad är det? Det är dragkamp. Ja, men man vet ju vad det är när man har sprungit in i dem på fotbollsplanen. Tjock. Det är svårt att mäta. Nej, det finns många människor som är jävla stenklumpar, alltså. Stenhårda.
00:26:44 – Wille: Ja. Men det är en intressant fråga tycker jag. På något sätt så ifrågasätter du egentligen vad styrka är för någonting. Och det kan man ju på något sätt, när man pratar om det här med periodisering till exempel, när man lägger upp studier för att kolla vilken modell av periodisering man tycker är bäst. så blir det ofta såhär att köra en traditionell periodisering där du mäter dig i 1RM knäböj, hur stark du är. Och så lägger du upp din periodisering så att du kör 10 år till att börja med, sen blir det 8 år, sen blir det 5 år, sen blir det 3 år, sen blir det några 1 år, och sen testar du dig själv. Då kommer du vara bättre på 1RM knäböj än någon som har kört någon typ av blockperiodisering där de kanske avslutar med en vecka eller två när de kör femmor.
För de har kört sina ettor tre veckor innan. Då är de inte så aktuellt bra på det 1RM knäböj just då. Och det blir ju på något sätt intressant i sig, men vad testar du dig själv i? Vad har du tränat på? Det är den styrkan som är intressant i det fallet.
00:27:44 – Jacob: Bestäm dig vad du menar med att mäta styrka och använd det oavsett vad du tränar annars. Det är det sättet man kommer åt det. Då kommer man inte riktigt åt det som han har ställt frågan om.
00:27:56 – Wille: Men det hade han nog
Forskningsläget kring gener och träningssvar
00:27:58 – Wille: insett själv. Martin Bylund frågar om vi kan berätta om forskningsläget gällande träningssvar för uthållighets och styrketräning avseende gener. Ska vi passa på den frågan och ta det nästa gång vi har med Mikael Mattsson?
00:28:14 – Jacob: Vi börjar räkna kallt med att han kommer. När vi tar forskning på gång så vet jag faktiskt att de har lite på G där. Som han tycker är intressant i alla fall. Vad han tycker är intressant och vad som kanske är praktiskt användbart kan ju vara lite olika ur den aspekten. Att det kanske fortfarande inte är så att man har nytta av att göra ett gentest för hur man vill träna. Där kommer ju komma lite det också så det är absolut att vi Men annars har det inte hänt mycket så som jag har följt det. Jag är lite bystander så jag följer lite folk som jag vet håller på med det på Twitter. Jag har väl en tidskrift som ibland publicerar grejer där som jag liksom för alerts på då. Men det är ju inte mitt område annars. Gen är ju, det är inga roliga studier att läsa alltså.
Nej, det är omöjligt att förstå. Diagrammen är fucked up alltså. Ja, precis. Det var massa bokstäver och siffror blandade i ett ord liksom.
00:29:15 – Wille: Jag tycker, har man inte lyssnat på våra två avsnitt med Mikael Mattsson så kan man väl göra det till att börja med, för då får man en bra förståelse för hur komplext det är. Vill man ytterligare veta hur komplext det är så kan man ju försöka läsa en av de här studierna och sen ge upp.
BCAA jämfört med vanligt proteinpulver
00:29:35 – Wille: Path of My Own frågar om BCAA vs. att endast köra proteinpulver. Alltså om det kan gynna en att köra extra BCAA. Det här har vi också gått igenom någon gång. Med Ola i första avsnittet har vi pratat om det här.
00:29:52 – Jacob: Ola i andra avsnittet var det. Och sen var vi faktiskt inne på det lite med William Apro. Och jag skulle säga att BCAA för mig är det liksom detaljtaskigt mellanläge mellan vanligt proteinpulver och EAA. Jag tycker inte BCAA är liksom Det är ingen vinst med det kontra de andra grejerna och där är eventuella nackdelar så jag tycker väl inte att man ska använda bara det. Om man inte vet vad man gör. Annars BCAA, man skulle ju kunna ta som vi var inne på William, teoretiskt eller det var kanske med olön. Att man tar en BCAA precis innan en måltid för att komplettera upp måltiden. Men att bara köra en BCAA innan träningen, det tror jag inte är… Alltså jag tror inte något av det har så stor effekt. Men om man ska vara hypotetiskt opti så skulle inte jag ha kört BCAA där.
Utan då hade jag kört proteinpulver i de sambanden.
00:30:49 – Wille: Man ska också säga att det finns ingen som har studerat hur grov man blir av BCAA vs proteinpulver på det sättet över en 8-12 veckors period. Så den typen av belägg finns inte, utan det är mer det som vi var inne på när vi pratade med William Apro. Alltså hur man studerar cellsvar och gensvar och den typen av grejer. Där kan man börja bygga sina hypoteser utifrån. Emilio
Är knävärmare nödvändiga i prehab-syfte?
00:31:15 – Wille: Van Willer frågar om knävärmare eller knäskydd som till exempel SPD-kniesleeves är nödvändigt i prehamsyfte. Nej.
00:31:27 – Jacob: Det är inte nödvändigt. Nej, man kan ju träna hela livet utan att få ont i besvär med knäna, men det kanske är… Det skulle säkert kunna hjälpa en lite att palla lite mer träningsvolym om man verkligen tränar mycket. Att knäna är varma. Det är ju nästan mer regel än undantag att tyngdlyftare till exempel kör knävarmare.
00:31:50 – Wille: Har det alltid varit så?
00:31:53 – Jacob: Det tror jag nog. Jag tror det är mer att det inte ska kallna mellan sätten. Att man håller knät varmt mellan sätten. Det är inte kanske så att det Och sen de här nya knälindorna eller knäskydden eller sådana knävarmade som sitter lite tajtare. De hjälper ju faktiskt att lyfta lite mer också. Biomekaniskt, ja. Linder light-versioner kan man säga. Så det är därför en del använder det också.
00:32:18 – Wille: Man kan väl säga att det finns en anledning till att folk använder det, men det är inte nödvändigt. Det är inte så här att du kommer att skada dig om du inte använder det.
00:32:26 – Jacob: Nej. En annan sak man måste fundera kring där är ju liksom vilken vikt blir det jag använder då om man tar på sig de här skydden. lyfter ännu mer vikt, då kanske skadedisken blir högre än om man bara kört utan och liksom kört med de vikterna som man kanske då egentligen klarar av. Det är också en aspekt som man måste ha med sig i det. Så ja. Trivs man ha på det så kör på det, skulle jag säga. Vissa tycker att det känns mycket bättre.
00:32:50 – Wille: Det är så tråkigt att säga så, men så är det.
00:32:56 – Jacob: Så har vi en fråga här från
Träningsfrekvens: helkroppspass eller split vid fem pass i veckan?
00:32:58 – Jacob: Combofighting. Hon har två frågor till och med. Säg att en tränar fem dagar i veckan. Är det fördelaktigt att ha tre helkroppspass plus två kompletteringspass i veckan? Eller splitta upp kroppen mer? Och så fråga två är. Om en vill se bra och muskulös ut och behöver gå upp i vikt. I vilket fall är det bättre att gå upp några extra kilon och deffa ner sig eller gå upp i vikt linjärt?
00:33:25 – Wille: Det här är ju verkligen ditt ämne som kroppsbyggare.
00:33:27 – Jacob: Ja, precis. Jag vill gärna tro att jag kan det teoretiskt. Det här är ju på den här nivån där det är lite mer teoretiskt. Hade det varit mer frågat, ska jag göra den här övningen och den övningen för att utveckla den musikern så blir det ju mer kanske tycke och erfarenhet och så. Träna fem dagar i veckan. Jag antar att målet är att bygga musklerna också. Det står inte vad målet är. Överlag så mer och mer pekar emot att det är bättre att träna frekvent. Alltså stimulera ofta istället för mer och sällan. Alltså mindre ofta istället för mer och sällan. Man kan säga att man liknar det vid ett tufft hårt träningspass som verkligen ger stor träningseffekt. Vi säger att det ger 100% träningseffekt men då kanske det innebär att man behöver vila i tre dagar, fyra dagar innan man kan göra samma typ av pass igen.
Då blir det bara två pass i veckan med full träningseffekt. Då skulle man ju kunna, och så här fungerar det i praktiken, det lilla man har studerat, det verkade funka så att man kör ett lättare träningspass där man kanske bara tar alltså 70 % av träningseffekten. Men du blir så Lite påverkar det i förhållande till det här fulla träningspasset så du kan köra det tre eller fyra gånger i veckan. Så totalt sett så har du då en högre träningseffekt över veckan. Och det är så det fungerar i princip alla sporter. Om vi tar styrkelyft har man ju samma tänk där. Du kör ju inte slut på dig max varje gång utan man har någon form av paradisering där man har lätta pass, tuffa pass. Det är samma sak inom individuella idrotterna, konditionsidrotten, friidrotten och så här att man hela tiden Man tränar ofta men det är inte alla pass som är maxkvalitet eller max-uttröttande.
Utan det är ganska få pass som är det. Och där är väl lite mentaliteten i styrketräning att som många har med sig att de måste vara trötta när de går därifrån. Det måste vara ett tufft pass. Vi pratade ju det idag. Jag var på filborgarskolan och stod och pratade med Christoffer Andersson, den gamla. Han var i landslaget lite. Vet du vem det var, Wille? Ja. Jag tror ändå han gjorde 30-40 landskamper men han var väl inte så utmärkandes vem han var annars utanför. Men vi stod och pratade om det här just och jag sa att fotbollsspelare kan ju träna mer men de måste fatta att de kan liksom inte köra. Det kan inte vara spel eller possession varenda jävla träning. För då blir det alltid intensivt. Samma sak att det är många fotbollstränare som har synen på styrketräning att det alltid är ett intensivt pass.
Att det alltid är tuff träning. Så varje gång de tycker att träningen är lite tuffare matchningsperioder så ställer de in styrketräningspassen. För att det sliter, då blir det ett tungt träningspass till. Men alltså du kan gå till gymmet och inte göra det tungt och ändå träna. Fem dagar i veckan, tre eller fyra helkroppspass eller fem helkroppspass om man vill köra det. Om man då har lite mer fokus på vissa kroppsdelar. Två kompletteringspass kan väl vara bra då så att de tränas ännu mer.
00:36:46 – Wille: Vi har ganska många exempel på det där med folk som vi har pratat med, om man tänker på det här med volym till exempel, som i simningsavsnittet, där det framkommer att det är en jävla massa volym som man lägger ner, trots att det egentligen inte är så man tävlar. Och att de här väldigt intensiva passen blir väldigt få. Och till exempel när vi pratade med Henrik Dagård, då pratade vi om att han hade ju en period där han hade väldigt, väldigt mycket kvalitet i sin träning. Och därför gick sönder, eller det gick inte så bra för honom som det borde ha gjort. Precis som han höll på med fotbollsfysträning där och då var det ju väldigt mycket snack från vissa personer att fotbollsspelarna tränar för lite. Men då kanske man inte har den förståelsen för vad man faktiskt måste klara av, att det är den här långvariga stimuleringen över väldigt lång tid som faktiskt gör någon skillnad.
00:37:34 – Jacob: Ja, och man underskattar kanske belastningen från en match. Precis. Det har man ju ganska hård statistik på nu att Champions League-klubbarna där, tre nätters vila för att kunna prestera lika bra igen efter match och kanske upp mot fem nätters vila för att få ner skaderisken på samma nivå igen som den var innan. Det säger sig självt att har man då två matcher i veckan hela tiden så är det inte mycket man kan göra tufft däremellan. Utan det är liksom återöppning till nästa match och alla de här träningspassen och då ser det väl ut som att de kanske inte tränar så hårt. En hel del av dem tränar inte så hårt heller skulle jag vilja säga.
00:38:14 – Wille: Det ändrade han faktiskt i Elfsborg när han kom dit. Det pratade vi också om, att det förekommer, och det förekommer säkert en del maskning inom svensk fotboll. Men skenet kanske bedrar vissa gånger. Det är lite som du säger, det här med styrketräningen. Det är faktiskt någonting som man kompletterar fotbollsträningen med. Det är någonting som du ska kunna göra ofta, för att om du slutar med styrketräningen nästa gång du går tillbaka och gör det, så kommer du få en massa träningsvärk efteråt, och då har du bara en massa negativ effekt. Så det finns absolut en poäng med den här understimuleringen, eller vad ska man säga, den här inte tokstimuleringen hela tiden. Den bör man ju verkligen tänka efter hur man periodiserar in, så att säga.
00:38:57 – Jacob: Precis.
Krävs ökad muskelmassa för att fortsätta öka i styrka?
00:38:58 – Wille: Styrkelabbet ställer en väldigt intressant fråga som jag tror inte att vi kommer kunna svara på. Han lägger upp en premiss så här att i bicepscurl så sker nästan ingen styrkeökning genom neuronala förändringar efter två månaders träning, utan man behöver öka muskelmassan för att öka styrkan. Och sen så tänker han, är det här likartat i flerledsövningar som knäböj och liknande då? Man maxar ut sin neuronala styrkeökning och därefter måste man öka muskelvolymen. Det roliga är att då dyker Tommy Lundberg in i diskussionen och kommenterar på den här studien som Styrkelabbet hänvisar till. Det var en ganska gammal studie och de hade inte rätt mätmetoder och liknande. Och då bad jag honom, men vad tror du om det här då?
För jag tänker det är helt bisarrt att folk sitter och frågar mig vad jag tycker om det här egentligen, när det finns folk som kan det här på riktigt. Och då säger ju Tommy då att det är omöjligt att ge ett bra svar på, men det blir nog mest gissningar. Men man har kunnat se att förändring i muskelvolym korrelerar väldigt dåligt med ökning i styrka. Det vill säga, om du ökar din tvärsnittshållning, om du ökar din storlek på din biceps eller om man tar exemplet knäböj, om du ökar din rumpa och dina lår med 10% så betyder det inte att du ökar din styrka med 10%. Det stämmer nästan inte överens alls, den här styrkeökningen i korrelation med muskelvolymsökningen. Det skvallrar ju på något sätt om att det inte bara är tvärsnittsarean som spelar roll för hur mycket man kommer lyfta, helt enkelt.
Det kan ju vara så att det är andra faktorer, och det här säger Tommy också, att det kanske är andra morfologiska faktorer, eller hur muskeln ser ut, som spelar roll.
00:40:46 – Jacob: Jag tänkte säga morfolog. Du är lite töntig ibland. Jag vill ge båda orden här.
00:40:52 – Wille: Och jag tänker att det kan ju vara till exempel sådana saker som pennationsvinklar eller hur muskelfibrerna är orienterade i muskeln som man inte ser om man bara tar ett måttband runt, utan då måste man göra ett ultraljud och det är ganska svårt att mäta det och sådär. De sakerna är inte riktigt studerade än vad jag vet, alltså hur förändringar i de här typerna av saker faktiskt spelar roll för styrkan. Men det man kan säga är i alla fall att ökar du muskelvolymen så ökar du inte nödvändigtvis i styrkan, vilket ifrågasätter lite den här praxisen som kanske styrkelyftare har då, att de lägger in väldigt mycket hypertrofi-perioder. För att det är inte nödvändigtvis så att det kanske är det bästa sättet att öka sin styrka.
Man vet inte riktigt, men
00:41:30 – Jacob: Det funkar ju för dem, de blir ju starkare. Man ska ju inte säga att det inte kommer hända någonting. Ja, men hade de blivit det i alla fall. De kunde ha blivit ännu starkare av andra grejer också.
00:41:37 – Wille: Exakt, det är lite det som är frågan här och det finns ingen riktigt som vet det. Sen dyker ju också Marek in och kommenterar och säger att det är förmodligen väldigt svårt att svara på, men att genom vanlig styrketräning så lär man ändå inte uppnå det optimala sättet att öka i styrka. Utan man kanske måste fokusera på de faktorerna som är väldigt viktiga. Och vi vet ju liksom inte riktigt vilka faktorer som är väldigt viktiga idag. Så att det blev ett gäng experter som dök in och kommenterade.
00:42:06 – Jacob: Det var på vår Instagram då, där har vi en egen där vi bara lägger upp grejer relaterat till podden. Oftast bara om avsnittet eller någon bild som är relaterat till det. Men det är ju där konversationen är. Om man inte vill ha Willes nedbantade variant här.
00:42:25 – Wille: Nej, men det är absolut värt att kolla på. Jag tycker att det är intressant här, för det finns ju en forskare, bland annat Jeremy Lenicky, som vi säkert har tagit upp någon gång förut, som debatterar friskt det här på Twitter hela tiden, där han hävdar att ökning i muskelvolym har ingenting med ökning i styrka att göra. Utan att det är bättre att bara träna på det man vill bli bra på. Det finns ju en poäng i det, för att man drar specificitetsprincipen till sin spets. Alltså att du ska bara göra det som du vill bli bra på. Så vill du bli bra på ett R-marklyft, så ska du bara träna ett R-marklyft, för då är det det man blir bra på. Det kanske är lite av en förenkling av hans argument och verkligheten också, för att det kanske hade blivit lite svårt i längden, eller vad man ska säga.
Men det finns en poäng i att vi faktiskt inte riktigt vet om han har fel, och i så fall varför han har fel.
00:43:16 – Jacob: Ja, men jag tror inte alls på honom.
00:43:20 – Wille: Ja, jag vet inte. Han drar mer i maktklyftor än jag gör i alla fall, men det säger inte så mycket kanske.
00:43:25 – Jacob: Jag vet andra som drar mer än honom, som tycker som han.
00:43:30 – Wille: Ja, jag vet inte, har vi något att lägga till där? Jag har i alla fall inte det. Jag tycker de här herrarna har summerat det väldigt bra.
00:43:35 – Jacob: Ja, precis. Det är ett svårt ämne hur mycket det kolliderar med. Jag tror ju absolut att det blir mer muskelarea relevant ju enklare rörelsen är. Så en bicepscurl kommer vara mer beroende av hur stora biceps du har. Jämfört med vad en knäböj har och en frivändning kanske går ännu mindre på muskelvolymen. Och när vi kommer till kanske en sprint eller springa zick-zack och sådana här saker så blir det ännu mindre av det. Men det är ju trots allt ett samband. Man måste ju säga även när vi tittar på sprint så är det ett samband mellan hur starkt folk är i knäböj och hur snabbt de springer.
00:44:14 – Wille: Men inte hur stora muskler de har kanske? Det vet jag inte om man har tittat på ens. Nej, men grejen är såhär att det finns en korrelation mellan hur stora muskler du har och hur stark du är. Det är ingen tvekan om. Men ökningen är det som är det intressanta. Hur ska du bli starkare? För jag menar, det är helt uppenbart att en person som inte har någon röv och något lår alls kommer lyfta mindre än en person med lika längd som har det.
00:44:37 – Jacob: Jag tror mer på att det är en fördröjning mellan när man får muskelmassa när man lär sig nyttja den. Det är vad jag personligen tror mest på. Jag tror muskelmassan behöver vara där om du verkligen ska vara stark. muskelmassa kan komma och du kan inte nyttja den från början. Jag tror det är samma sak om vi pratar nytta av muskelmassa för att bli bättre i en accelerationsfas. Du bygger muskelmassan där och det är inte säkert att det syns i början. Om den hela tiden är där så tror jag att du rent neuromuskulärt och koordinativt blir bättre på det efterhand.
00:45:15 – Wille: Ja, för man kan säga att sättet som du uppnår den muskelmassan på, det är ju inte att göra 1RM knäböj, utan det är kanske att göra 10RM knäböj och benpressar och benspark. Och då har du inte tränat på 1RM knäböj lika mycket som du kanske gjorde tidigare. Och det är ju en brist i den här forskningen, att det finns inte den här typen av långtidsstudier eller de här studierna över delar av en karriär som man kanske skulle vilja ha. Alltså typ att, hur gör du så att en person får en så bra karriär som möjligt? Det kommer ju ingen studera, men vi är inte ens i närheten av det idag.
00:45:43 – Jacob: Nej, inte när man isolerade pressen. Jag vet att det är lite faktiskt på fotbollsspelare på sådana här idrottsgymnasium. De har tagit två olika regioner i Tyskland. Och de har varit jämnbra när de börjat skolan då. De har varit på samma distriktsnivå så här. Så har man testat dem i snabbhet och sicksacksprint och spänsthopp och sådana här saker. Och så på den ena skolan körde de regelbunden fysträning då. Alltså benträning framförallt för fotbollsspelare såklart. Och där såg man att efter att det hade gått ett halvår på de här skolorna så var det fortfarande ingen skillnad mellan grupperna i hur snabba och så de var. Men om man testar dem 18 månader senare och två år senare. Då var det liksom de som gick på skolan där de hade regelbunden styrketräning.
De hade blivit snabbare både på raksprint som är kanske det enkla där man brukar se en snabbeffekt. Men även på sicksacksprinten som är ganska ovanligt om man ser den effekten när vi pratar styrketräning och hur det för över till idrotten. Det tycker jag talar för att du behöver tid på dig att lära och hantera en ny kropp. Jag brukar jämföra det med när tonåringarna växer en decimeter på en sommar. De blir sämre på allting helt plötsligt för att kroppen är lite annorlunda.
00:46:54 – Wille: Och skaderisken också. Ska man tänka över en längre period så är det ju vettigt att ha adekvat med muskelmassa och styrka för att klara av en idrott. Och då kommer det ju bli snabbare på sikt, för du kommer ha haft mindre skador. Så det finns ju många aspekter i det.
00:47:08 – Jacob: Precis, det kanske är därför de var bättre efter två år.
Korsbands- och meniskskador och risken för artros
00:47:20 – Jacob: Vi har en fråga till här från någon som Olof Erik eller Erik Olof. Det kan vara två förnamn och han har efternamnet inte med. Men Olof Erik heter han på Instagram. I vårt avsnitt som vi hade med Marcus Walldén så sa han att korsband plus meniskskada är 1 plus 1 är lika med 3. Vilket han då tolkar som att får man skada på någon av menisken eller korsbandet så får man artros. Är det så eller är det bara att risken ökar markant? Kan man göra något om man har skadat korsbandet eller menisken för att minska risken för artros i framtiden? Det Waldén menar med det här är att en isolerad meniskskada är oftast inte särskilt farligt. Har man flyt så läker den av sig själv. Att man bara får lugna träningsmängden i två-tre månader och sen är besvären borta.
Har man otur kanske man får gå in och sy ihop delarna som har separerats. Och sen är den ändå kvar och hyfsat intakt. Där är en ökad risk efter alla knäskador oftast men ganska små faror med en liten meniskskada. En korsbandsskada, en isolerad korsbandsskada så har man ändå betydligt höjningar för att få risk för artros och sådana här saker. Men det är inte alls lika högt som om man får både menisk och korsband samtidigt. Så får man en korsbandsskada om man samtidigt har fått en skada på menisken så har man mycket sämre framtidschanser för att vara helt smärtfri. Kontra någon som bara får en korsbandsskada eller som bara får en meniskskada. Så att de liksom adderas ihop och blir värre än om du haft dem var för sig i varsitt knä eller om du fått dem vid olika tidpunkter.
Så det var väl det han syftade på, Waldén, när han sa det. Det är inte säkert att man får artros vid någon av situationerna, ska man säga. Det är särskilt korsband plus menisk, då har man en betydligt högre risk än gemene man som inte har skadat knät. Men alla kan få artros, verkar det som. Det är väldigt vanligt, så ska man säga.
00:49:39 – Wille: Man måste också skilja på degenerationen av ledbrosket eller det förhöjda åldrandet av ledbrosket och att ha ont i knäna. Det är två olika saker. Du kan ha artros utan att du märker av det. Du kan ha ont i knäna utan att du har artros. Det är inte en till en korrelation mellan att du har degenerationen av ledbrosket och du har ont. Verkligen inte. Det det handlar om där med, kan man göra någonting för att minska risken? Då kanske man ska försöka tänka, kan jag göra någonting för att minska risken för att det här ska påverka mig på något sätt? Dels kan man fundera över, ska jag gå tillbaka till min idrott? Det finns ganska många exempel på, framförallt inom damfotbollen på senare år, där de går tillbaka till idrotten efter multipla korsbandsskador, alltså på samma knä.
Och då kan man börja fundera på, är det här verkligen vettigt? Om man tänker, hur kommer du må när du är 40? Det är alltid en individuell avvägning, men man börjar fundera på det. Och sen börjar man också på något sätt fortsätta träna. Alltså att inte bli rädd för att faktiskt belasta det, för det är värre totalt sett. Om man går ner sig på grund av det här.
00:50:48 – Jacob: Ja, och där är också en betydligt högre risk att få besvär. Alltså svårt att komma tillbaka till sin idrott och att man pajar korsband igen och sådär. Om man försöker snabba på rehabiliteringen. Jag tror Walldén faktiskt tog upp det avsnittet också. Det är alltså minst nio månader som man ska satsa på. Och då är det nio månader när vi pratar elitidrottare som får all hjälp runtomkring som kanske Som lägger sin tid på att bli bra från skadan. En vanlig motionär som åker på en korsbandsskada som är sådär med att göra hemövningarna. Och kanske inte känner att de kan lägga helhjärtat bara på att knät ska bli bra så fort som möjligt. Då är det ett år kanske. Om man vill göra chanserna så stora som möjligt senare. Att det inte ska ge besvär.
00:51:39 – Wille: Man kan också säga att det är inte bara tiden som spelar roll, utan väldigt mycket vad du faktiskt gör under den tiden. Det finns väldigt många som är tillbaka i idrott och som kanske inte har ont i knäna, men de har en väsentlig skillnad i hur deras ben fungerar. De kan ha en stor skillnad i styrka mellan benen som inte fanns där innan och muskelvolymen kan se olika ut. Så det är faktiskt väldigt viktigt att göra det här ganska tråkiga arbetet och försöka komma tillbaka till någon typ av välfungerande status innan man försöker sig på någonting igen. Och det är ju oavsett om man är elitidrottare eller vanlig motionär så att säga.
Hur tillförlitliga är olika metoder för att mäta fettprocent?
00:52:16 – Jacob: Vi hade en fråga till här från en som heter Ebba Parmo. Hon frågar hur tillförlitliga är de olika fettmätningsmetoderna vad gäller både att mäta exakta fettprocent och förändringar över tid? Och kan väl enkelt säga att vi gick igenom det med Ola i avsnitt två tror jag. Där är väl svaren så gott man kan ge dem. Där är ingen metod som är super. Förutom att ta en död människa och mala ner dem i delar. Så kolla mycket av det som var fett. Annars är det lite olika typer av felkällor i olika mätmetoderna. Känner man till det så kan man få en ganska bra, särskilt när det gäller förändring över tid. Om man känner till felkällorna med den metoden man använder och man försöker minimera dem så kan man få en bra När det gäller förändringar och tid.
Exakt fettprocent får man inte så bra och det är ju oftast inte särskilt relevant. Vad spelar det för roll? Ser det bra ut i spegeln så ser det bra ut i spegeln. Är det för tungt för din idrott? Är det för lätt för din idrott så är det för lätt för din idrott. Det är alltid relativt de sakerna tycker jag.
00:53:25 – Wille: Det är lite som det där med att mäta styrka. Vad är det du vill uppnå egentligen? Vill du se bra ut i spegeln, då får du gå på det. Då kan du använda en calipper för att se om det går åt rätt håll. Eller för all del använda spegeln för att se om det går åt rätt håll. Då behöver man inte en dexanmätning. Det kanske inte är det som man vill uppnå. Det är väldigt sällan man är intresserad av att jämföra mellan individer på det sättet. I alla fall som aktiv.
00:53:51 – Jacob: Precis.
00:53:52 – Wille: Ja, nu känner jag att jag måste gå tillbaka till saltgruvan här och arbeta lite. Det finns väldigt många fler bra frågor. Några som jag sett som vi faktiskt avhandlat i tidigare avsnitt, bland annat det här om stretching tror jag vi tog i vårt senaste frågeavsnitt, så det kan man gärna gå tillbaka och lyssna. Och sen så ställa fler frågor om vi inte made sense den gången.
00:54:16 – Jacob: Ska du titta på Helsingborgs EF Hammarby ikväll Wille?
00:54:18 – Wille: Ja, jag kommer nog titta på den faktiskt. Det är lite så här, för jag hatar det här när man sitter och har en sån här följarapp på, du vet, så att man kan se när de gör mål och sånt där. Det är fucking det värsta som finns alltså. Nej, nu fick Kennedy ett rött kort, vad i helvete? Och det känns som man är maktlös liksom.
00:54:36 – Jacob: Ja, det är mycket bättre när man tittar, för då kan man inverka.
00:54:38 – Wille: Då kan man sitta och skrika åt tvn i alla fall. Ja, precis.
00:54:41 – Jacob: Nej, vi ska ju dit med laget faktiskt, och vi får gå in, vi ska bli hyllade i halvtid. Men det kommer inte att hyllas, folk kommer inte att bry sig det minsta. Man har ju varit där själv när andra har kommit in i halvtid.
00:54:52 – Wille: Det är det värsta som finns alltså när man försöker att trumma upp lite hype för typ Hammarby-boxning eller bowling eller vad det nu är den här veckan. Så är det ingen som bryr sig.
00:55:02 – Jacob: SFHCF har ju inte ens det, de får skicka in hittar från stan. För att hylla något. Nej, det går bra för ungdomarna i HIF. Det går jättebra både för akademilaget och U17-serierna i år. U17 vinner nog. De ligger före Malmö och Elfsborg i sin. Fett. För er som är intresserade av det. För det är bra, då har vi en ljus framtid att se fram emot. De har ju inte vunnit än, så de får väl visa upp sig i november när deras serie är slut.
00:55:29 – Wille: Ja, det är bra. Men ni ska ha stort tack för att ni skickade in alla frågor. Jag tycker som sagt att de var jättejättebra idag. Så hörs vi innan vi hörs. Det gör vi. Ha det gött. Hej.
