Summering av avsnittet

AI summering. Längre ner finns hela avsnittet med komplett transkribering.

I det här avsnittet gästas podden av legitimerade dietisten och psykologstudenten Sierra de Goldsmith för ett djupdykande samtal om vegetarisk och vegansk kost. Inledningsvis berättar Sierra om sin bakgrund inom primärvård och barnhälsovård, och hur insikten om att kostförändringar till stor del handlar om psykologi och beteenden fick henne att kombinera dietistyrket med psykologstudier. Därefter reder trion ut begreppen kring olika växtbaserade kosthållningar – från lakto-ovo-vegetarianer och pescetarianer till veganer som utesluter alla former av animaliska produkter samt flexitarianer som aktivt drar ner på köttkonsumtionen utan strikta förbud.

Samtalet går vidare till vad forskningen faktiskt visar kring hälsoeffekterna av att äta växtbaserat. Epidemiologiska studier pekar generellt på att veganer och vegetarianer har lägre BMI, bättre blodfetter och en lägre risk för bland annat hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och vissa typer av cancer. Samtidigt lyfter Jacob och Sierra de metodologiska utmaningarna med att tolka dessa resultat: personer som aktivt väljer en specifik kosthållning är ofta mer hälsomedvetna i stort, röker mindre och lagar mer mat från grunden. När man i studier jämför vegetarianer med hälsomedvetna blandkostätare som också äter måttligt med kött krymper eller försvinner ofta skillnaderna i livslängd.

En viktig poäng som diskuteras är att etiketten vegansk inte automatiskt betyder att maten är hälsosam. Även om restriktioner historiskt har tvingat många att laga mer mat från grunden och undvika skräpmat, växer utbudet av veganska hel- och halvfabrikat, snacks och snabbmat snabbt. Det går med andra ord utmärkt att äta en näringsfattig och kalorität kost även som vegan, vilket gör själva livsmedelskvaliteten viktigare än enbart vilka råvaror man väljer bort.

Vidare går avsnittet igenom de mikronutrienter som kräver extra uppmärksamhet när man utesluter animalier. Vitamin B12 finns i praktiken bara i animaliska livsmedel och måste tillföras via kosttillskott eller berikade produkter vid en helt vegansk kost. Även D-vitamin, kalcium, selen, jod, omega-3 (EPA och DHA) samt järn diskuteras ingående. Eftersom vegetabiliskt icke-hemjärn har lägre biotillgänglighet och kan hämmas av bland annat fytinsyra och kaffe, kan man med fördel kombinera järnrika måltider med C-vitamin för att underlätta upptaget. Dessutom belyses hur ekologiska växtbaserade mejerialternativ i Sverige inte får berikas med kalcium och vitaminer, vilket kan bli en fallgrop om man inte är uppmärksam.

För idrottare och fysiskt aktiva personer ger ett högre totalt energiintag ofta större marginaler att täcka näringsbehovet, även om vissa grupper har ett förhöjt behov av exempelvis järn och protein. När det gäller protein konstaterar Sierra att det sällan är ett problem att få i sig tillräckligt med essentiella aminosyror så länge man kombinerar olika växtbaserade proteinkällor som spannmål och baljväxter över dagen, och för den som vill optimera muskelbyggandet finns även veganska proteintillskott baserade på exempelvis soja, ärtor och ris. Hon delar även med sig av praktiska tips i köket och resonerar kring för- och nackdelar med moderna köttersättningsprodukter.

Avslutningsvis diskuteras vad man bör tänka på om man ger vegansk kost till barn. Eftersom barn växer, har höga näringsbehov i förhållande till sitt energiintag och ännu inte har hunnit bygga upp kroppsegna lager av exempelvis vitamin B12, ställs det höga krav på att kosten är välplanerad, varierad och kompletterad med nödvändiga tillskott. Jacob och Sierra reflekterar även över Livsmedelsverkets kommunikation och råd kring vegansk kost för barn samt var både föräldrar och vårdpersonal kan hitta bra och tillförlitlig information.

På Tyngre Träningssnacks instagram hittar du bilder och klipp från avsnittet.

Visa avsnittets hålltider
• (00:00:00) Introduktion och presentation av Sierra de Goldsmith
• (00:06:32) Definitioner av vegetarianism, veganism och flexitarianism
• (00:11:43) Hälsoeffekter och näringsintag vid vegansk och vegetarisk kost
• (00:18:51) Matkvalitet, halvfabrikat och utmaningar i koststudier
• (00:28:54) Livsstilsfaktorer och interventionsstudier på minskat köttintag
• (00:37:56) Risk för näringsbrister i mikronutrienter och berikade livsmedel
• (00:45:58) Vegansk kost för idrottare och konditionsaktiva
• (00:48:54) Proteinkvalitet, aminosyror och måltidsplanering
• (00:52:55) Praktiska måltidstips och köttersättningsprodukter
• (01:02:50) Vegansk kost till barn och Livsmedelsverkets kostråd

Det här är en automatisk transkribering av detta avsnitt av podcasten Tyngre Träningssnack. Du kan trycka på varje tidpunkt i texten för att hoppa till precis den delen av avsnittet i youtubespelaren ovan.

Transkriberingen är genererad med hjälp av AI och innehåller därför vanligen några enklare fel.


Introduktion och presentation av Sierra de Goldsmith

00:00:22 – Wille: För snart femtionde gången säger jag exakt samma sak. Varmt välkomna ska ni vara till tyngre träningssnack. Jag heter Wille och med mig som vanligt har jag Jacob Gudiol. Hej Wille! Hur är läget?

00:00:36 – Jacob: Ja, det är väl bra. Ska inte klaga. Jag har kommit igång bra med tyngdlyftningen nu. Känns i kroppen. Är det så? Men det är ganska skonsamt ändå va? Ja, det är det ju. Jämfört med fotbollen så är det ganska snällt. Det är väl händerna som inte är redo för det riktigt än så länge. Mycket valkar och så just nu.

00:00:55 – Wille: Det där blir på något sätt ett adelsmärke efter ett tag. Man går runt med pilarna på sina valkar. Jag känner mig lite bättre till samvetet just nu än för en månad sedan när de var så släta och fina. Fräkna händer. Jag kan börja med att be om ursäkt för mitt ljud. Det är såhär att sen jag uppdaterade till nya MacOS-versionen så har mitt ljudkort pajat. Därför sitter jag med en ganska risig mikrofon. Men apropå det här MacOS-systemet så heter ju det ironiskt nog Sierra. Då kan vi passa på att presentera dagens gäst som har det oklanderliga namnet Sierra the Goldsmith. Välkommen!

00:01:34 – Sierra: Tack ska ni ha! Hur är läget med dig? Jo, det är bra. Jag var precis klar med en stor metodtenta, så det är väldigt bra faktiskt.

00:01:43 – Wille: Är det tenta-öl nu då på en fredag?

00:01:46 – Sierra: Nej, nej det blir det inte.

00:01:49 – Jacob: Jag har ingen förståelse alls. När man säger att det är helt nollställt så ska jag fortsätta prata nu. Är det snöstormen eller kan du inte komma ut eller vad är det frågan om?

00:02:01 – Sierra: Nej, men det blir att bowla och käka gött.

00:02:04 – Wille: Okej, så det är någon typ av göteborgsk analog till tänt öl? Ja, exakt. Det är kanon. Men jag tänker såhär, du ska få presentera dig för de som inte vet vem du är.

00:02:17 – Sierra: Ja, Sierra heter jag och jag bor i Göteborg. Jag är 27 år och jag är legitimerad dietist. Jag har jobbat lite i primärvård tidigare, både med vuxna och även inom barnhälsovården med yngre. Och där hade jag kontakt med lite blandade fall. Men nu så är jag egenföretagare och kombinerar det med studier då. Jag läser psykologprogrammet fjärde året. Så inom mitt eget företag så håller jag igång dietistkunskaperna och sen försöker jag komplettera allt det här med den psykologiska biten. Jag tycker det är hör ihop och ska försöka få ihop det här till någon meningsfull arbetssyssla längre fram är det tänkt.

00:03:04 – Wille: Var det därför som du kom in på psykologin, just det här med beteenden och sådant som jag antar att dietister stöter på? Typ som när man jobbar som sjukgymnast så är det väldigt mycket beteenden som man stöter på. Att försöka förstå det, var det så det kom in på psykologin?

00:03:18 – Sierra: Ja, det var det faktiskt. Jag har egentligen alltid varit intresserad av psykologi men kanske inte sett mig själv som psykolog. Så jag var intresserad av psykologprogrammet först, men sen så blev jag väldigt intresserad av träning, hälsa, kost och såg inte riktigt mig själv som psykolog. Så då kändes dietistprogrammet som något som lockade väldigt. Och jag trivdes med den utbildningen och jag håller fortfarande på med det och jag vill inte släppa det. Men när jag började jobba så kände jag, men precis som du säger, att det handlar mindre om kunskapsöverföring och mer om en beteendeförändring och att Att mat var så laddat, att bara säga vad jag hade för yrke fick så starka reaktioner. Att mat är så… Ja, det påverkar på så många plan och när man ska förändra sina matvanor så handlar det om psykologi.

Och där hade jag inte tillräckligt med redskap så jag ville först kanske bara läsa lite psykologikurser här och där Men sen kände jag att jag testar att söka till psykologprogrammet. Gå all in på det. Det kan nog bli rätt coolt i slutändan med den kombinationen.

00:04:30 – Wille: Men du tänker att du kan jobba kliniskt som psykolog?

00:04:34 – Sierra: Ja, eller jag har lite för många olika idéer så jag vet inte riktigt vad det ska mynna ut i. Men just nu så lutar det lite grann mot att jobba kliniskt som psykolog och bli bra på det. Och sen kanske vid sidan om fortfarande, som jag gör nu, hålla på med det dietistrelaterade och sen längre fram kanske förena allt eller hitta ett… Antingen att jag startar eget eller hittar ett jobb där jag kan ha två roller.

00:05:05 – Jacob: Skriva dietböcker. Eller inte. Jag tänker på den här metodtentan du har gjort nu.

00:05:13 – Wille: Det är inte så att du är vrålsugen på att forska till exempel och ägna karriären åt det?

00:05:18 – Sierra: Alltså, ifall det får gå lite tid nu så kanske jag blir sugen, men just nu är jag ganska… Ja, nej, det var jag ganska trött på. Nej, det känns inte som… Ja, jag vet det, man ska aldrig säga aldrig. Alltså, det är klart, det hade förmodligen varit jätteintressant och det finns mycket som jag tycker man borde forska på och med den motivationen så skulle man säkert kunna hitta något. Men nej, jag vill nog börja med att komma ut. Jag har varit i akademin ganska länge nu. Det ska bli skönt att få vara med människor och jobba kliniskt. Du jobbar lite med Nordic Well, gör du inte det? Ja, jag är gruppträningsinstruktör och har varit det i sju år. Jag har yogaklasser och spinningklasser, men sen driver jag även deras hälsoblogg och träningsblogg.

Jag skriver lite grann åt dem.

00:06:13 – Jacob: Och så kör du styrkelyft på sidan om? På egen hand?

00:06:15 – Sierra: Ja.

00:06:16 – Jacob: Lära ut yoga, träna styrkelyft själv.

00:06:19 – Sierra: Så falsk marknadsföring säljer de dig.

00:06:21 – Jacob: Och det är så man ser ut när man kör yoga.

00:06:25 – Sierra: Nej, jag visar att man kan göra allt. Jag är ingen stereotypjoggy. En bra brygga i

Definitioner av vegetarianism, veganism och flexitarianism

00:06:32 – Sierra: bänkpressen. Ja, precis. Bra för min brygga.

00:06:39 – Wille: Det vi tänkte prata om idag, det är ju vegetarianism eller veganism. Grejen är såhär, innan vi började med det här så sa Jacob att vi skulle prata om ungefär det här och då direkt så försvann alla mina… Jag insåg att jag kan ju ingenting om det här för ni började diskutera vad som är vegetarianism och veganism och då var det såhär, jaha. Jag kan lika gärna bara ge upp här känner jag. Men det är i alla fall ämnet för dagen. Ska vi börja på något sätt med att definiera vad det är eller vad det kan vara för någonting? Om man till exempel börjar med vegetarian eller vegetarianism, vad kan det vara för något?

00:07:12 – Sierra: Ja, det är inte helt lätt att svara på. Hur man definierar sin kosthållning är väldigt tätt knutet till identitet och sådana faktorer. Så det är inte konstigt att det blir missförstånd och komplicerat. Det är ett sätt att säga vem man är när man säger ifall man är vegan eller vegetarian. Men för de allra flesta så innebär det när man säger att man är lakto-ovo-vegetarian att man inte äter kött eller fisk. Men man äter mjölk och ägg. Så lakto som i laktos, alltså mjölk och ovo Och sen kan man såklart vara lakto-vegetarian när man inte äter ägg men man äter mjölk. Och när man säger vegan då menar de flesta att man äter en så kallad helvegetarisk kost. Alltså inga animalier ingår i kosten överhuvudtaget. Man äter en helt växtbaserad diet.

Och då menar de flesta att även honung till exempel inte ingår. Mjölk ingår inte, mjölkprodukter ingår inte, ägg ingår inte och inte heller de tillsatser som har animaliskt ursprung.

00:08:24 – Jacob: Men om man säger att man är lakto-vegetarian då, undviker man även andra produkter som kan ha något med djur, spårämne, gelatin eller vad som helst? Det är väldigt olika hur folk… Ja, det verkar vara väldigt olika från de jag har träffat.

00:08:46 – Sierra: Som lakto-ovo-vegetarianer till exempel. De äter mjölkprodukter och så. Då äter de ju mjölkprodukter som innehåller vassle till exempel. Och det är ju många som påstår att, ja men som anser att det är ju liksom en animalisk produkt. Och det ska ju inte ingå där då. Det är inte bara en produkt av ett djur utan det kan hänvisas till faktiskt animalie liksom. Så att det beror på hur man definierar sig och man är ofta kanske inkonsekvent också när man Ja, det är svårt. Varför har man satt ett namn på det överhuvudtaget? Det kan ju vara för att man vill göra det lätt för sig på restauranger, att man vill vara tydlig. Man kanske inte är vegetarian, men man säger att man är det för man äter inte rött kött till exempel. Så det kan ju finnas andra anledningar till varför man kallar sig just det, tänker jag.

Men det bästa är ju om man är tydlig. Man säger, vegan till exempel. För mig innebär det det här och det här.

00:09:53 – Wille: Man gör en liten laminerad lista i plånboken. Till exempel på restaurangen. Det är bara att lämna in den i baren. Här har du mina förutsättningar.

00:10:02 – Jacob: Varsågod. Sen finns det faktiskt något. Det kanske inte är etablerat, men den används ganska ofta som flexetarian.

00:10:10 – Wille: Alltså det är väl egentligen bara att man äter mindre kött än att man gör det någon dag i veckan eller hur, vad menar de som säger så egentligen?

00:10:17 – Jacob: För det känns ju som att det är ju att jag är en halvseriös vegetarian kanske eller?

00:10:22 – Sierra: Nej men det är mer, jag kan tycka om den termen lite grann för det är lite så, jag är inte, alltså jag har inte valt aktivt att säga att jag absolut inte äter animalier men jag försöker äta mer vegetabiliskt baserat, att man ser kanske köttet som tillbehör, inte som huvudingrediens eller att man äter det färre dagar i veckan och kör med Green Monday och allt det.

00:10:51 – Wille: Sen kommer man ju också in på varför man väljer de här förutsättningarna. Det måste ju vara så olika också. Vissa kanske gör det av hälsoskäl, vissa kanske gör det av etiska skäl. Det finns ju även miljöskäl eller praktiska, ekonomiska. Det måste ju vara alla möjliga sådana grejer som avgör på något sätt i vilket fack man hamnar.

00:11:11 – Sierra: Ja, och även smakskäl. Att många väljer bort det för att de inte tycker det smakar bra. Och det påverkar ju såklart utfallet, alltså vad man faktiskt äter istället.

00:11:20 – Wille: Den hade faktiskt inte jag tänkt på, att någon skulle kunna välja bort kött för att de tycker att det smakar illa. Men absolut, folk får tycka vad de vill.

00:11:28 – Jacob: Det är ju en faktafråga, tyvärr. Det går inte att överbevisa någon där.

00:11:34 – Sierra: Man ska inte diskutera smak, har jag hört.

00:11:36 – Jacob: Nej, precis. Nej, det kan ju stämma. Ja,

Hälsoeffekter och näringsintag vid vegansk och vegetarisk kost

00:11:43 – Jacob: hur går vi vidare från det här?

00:11:45 – Sierra: Ja, men den vanligaste frågan jag får är ju ifall det är Först och främst, borde man bli vegan? Är det hälsosamt att vara vegan? Och sen lika många gånger får jag frågan, är det farligt att vara vegan? Visst är det farligt att vara vegan? Kanske jag får höra.

00:12:03 – Jacob: Lite mer riktade frågor, ja. Får jag som bild från folk som är upprörda över någonting. Jag fick av någon pappa, hans dotter hade fått för sig att hon skulle bli vegan. Han trodde hon skulle dö, kändes det som i bilen. Ska man inte äta kött?

00:12:23 – Sierra: Nej, men det är svårt. Det är verkligen vanebaserat. Har man lärt sig att kött är en central del av tallriken så blir det jättesvårt att förhålla sig till någon som skulle välja bort det. Vad äter man då? Hur får man i sig protein då? Hur går det till? Vad brukar du ge för svar?

00:12:42 – Okänd talare: Vad vet man om

00:12:50 – Jacob: Alltså studiemässigt om vegetarianer och veganer. I studier när man gör indelningen så är ju vegan det man säger när de inte äter något animaliskt alls. Det är väl så vi kommer använda ordet här. Vegetarianer är mer ett samlingsnamn för alla de andra typerna av vegetarianer som vi pratar om här. Alltså lakto, jord och… Vad är det de kallar det? Pesk… Fiskitarian.

00:13:15 – Sierra: Man äter fisk.

00:13:16 – Jacob: Så det är liksom… Men vegetarian är mer ett samlingsnamn för den gruppen och vegan är en grupp för sig själv som mer utesluter i princip allt som de kan koppla, precis som du sa, även honung och så.

00:13:28 – Sierra: Ja, det finns ingen bra studie i Sverige just på den populationen men man har ju tittat på vegankost och vegetarisk kost i andra länder. Det finns till exempel en i Danmark och en i Finland som är ganska, eller båda de är ganska, ja, från 2016, så de är ju nya. Och där ser man på det stora hela, och det här går ju i linje med även äldre forskning, att en vegankost, alltså att man inte äter animalier, har visat sig ha positiva hälsoeffekter. Alltså att man har lite bättre blodfettsnivåer, man har ett lägre BMI och man får i sig, på makronivå, mer i linje med de nordiska näringsrekommendationerna än blandätare.

00:14:21 – Jacob: Så då ser det ganska bra ut att de äter, ja men det är en bra balans mellan mättat och omättat fett, det är mycket fibrer, det är mycket kolhydrater, vissa studier så har det varit lite för lite protein men ändå andra studier så har det varit inom ramen för vad man anser är

00:14:43 – Sierra: Okej, och att det är ganska mycket, alltså folsyra, vitamin C, ja, vitamin E, magnesium, betakaroten. Men att man har också hittat brister i vissa mikronustrienter som B12, för B12 finns ju bara i animalier, så tar man inte tillskott eller äter tillräckligt med berikade produkter så får man brist på det. vitamin D som för resten av befolkningen, men det blir ännu svårare, så det var ännu mer utbrett med vitamin D-brist. Och järn, kalcium, omega 3, jod och selen, tror jag.

00:15:28 – Jacob: Men selen är också vanligt i allmänbefolkningen, oavsett hur man äter.

00:15:35 – Sierra: Ja, det har lite med jordmån att göra också. Samma med jod, Det har mycket att göra med att man inte använder joderat salt i så stor utsträckning. Vi har inte så många andra jodkällor. Det blir skaldjur och sånt, men det äter man inte då. Det kanske är därför man är extra känslig för det.

00:15:57 – Wille: Om man börjar med de positiva sakerna, vad är det man kan se med vegansk kost?

00:16:05 – Sierra: De positiva är att man rent epidemiologiskt ser att de har ett lägre BMI Så många anser ju att de här positiva utfallen som man ser, att med lägre risk för cancer och vissa typer av cancer, typ 2-diabetes och metabola syndromet, att det kanske är kopplat mest till att de väger mindre som grupp. Men det skulle ju också kunna vara att de får i sig mer fibrer, antioxidanter och De äter mer baljväxter.

00:16:33 – Jacob: Det är ju lurigt det där också. Det är ju människor som gör val när det kommer till sin mat. De äter liksom inte bara, oj nu är jag hungrig, oj titta där är en kebabbutik. Utan de gör ju aktiva val på ett mer medvetet sätt och då blir det ju oftast lite bättre mat. Så det är svårt Vem ska man jämföra dem med? Ska vi jämföra vietarianer med allmänbefolkningen? Det spelar egentligen ingen roll vilken specialgrupp man jämför med allmänbefolkningen så är de alltid bättre. Det är svårt att göra det sämre än vad gemene man gör det på sätt och vis som grupp med läskintag och godisintag och varmkorv och charkprodukter. Så man vet ju inte riktigt vad man jämför när man tittar där. Och sen är det ju också, som du nämnde här, vet du om man någon gång har delat upp vegetarianerna?

Det känns som att de som gör det av hälsoskäl borde ju göra bättre val också, medan någon som kanske bara gör det av etiska skäl fortfarande kan sitta och käka lösgodis och chips utan besvär. Nej, jag har faktiskt letat, men i inga av de studier som jag har hittat så har man

00:17:50 – Sierra: gjort skillnad på vilka anledningarna är till att man väljer en vegankost och inte heller hur lång tid man har varit vegan eller vegetarian. Och det tänker jag absolut skulle påverka. För ofta har de det i bakgrunden att de skriver lite grann om anledningarna till att man väljer att utesluta animalier kan bero på en rad olika faktorer exempelvis. Men sen så gör de liksom ingenting av det utan man vet inte så mycket om den gruppen som de väljer att titta på. Jag tycker det är jätteintressant med just vegankost och följer ganska många Facebook-sidor och bloggar bara för att jag är fascinerad av det. Jag försöker äta ganska mycket växtbaserat själv så jag får mycket praktiska tips. Men där ser man att det är en extremt stor skillnad.

Man kan ju äta väldigt dålig mat och ändå vara vegan. Eller så kan man äta otroligt nyttigt och vara vegan.

00:18:48 – Jacob: Det är det jag ser som en allmän

Matkvalitet, halvfabrikat och utmaningar i koststudier

00:18:51 – Jacob: brist i näringsrekommendationer. Man kan hitta de här procenten med väldigt olika kostupplägg på något sätt. Folk växlar matkvalitet med vilka makronutrienter man äter. Många av de här dieterna, om vi bara hoppar från vegankost eller vegetarisk kost, när man jämför Den här lågfettrekommendationen, alltså lågfett runt 30 procent fett. Att den alltid går sämre tror jag mest beror på att det är så mycket lättare att nästan följa den och ändå göra jättefel. Medan om du ska käka lågkolhydratskost, du kan inte nästan följa den och fortfarande äta väldigt mycket dålig mat. Det är liksom en bedrift. Då ska du käka friterade grejer hela tiden på något sätt. Medan du kan ju nästan följa rekommendationerna, äta ganska fettsnålt och tycka att du äter hyfsade kåldödaskällor.

Så till sist när man summerar det så är det jättedåligt. Jag tror det är samma sak där med vegetarianerna. De kan ju verkligen välja sina vägar. Det finns ju mycket som är… Vitt bröd kan man ju leva på om man vill. Det är ingen höjdare.

00:20:01 – Sierra: Ja, Oreos är veganska. Chokladbollar också.

00:20:09 – Jacob: Det hade varit verkligt spännande om man någon gång gett sig på det där och tittat på dem för sig själva. Att man försökte hitta folk som väljer vegankost av hälsoskäl och se hur de skiljer sig mot de som gör det etiska skälen.

00:20:24 – Wille: Du hade hittat folk som du tycker äter veganskt men ändå väldigt dåligt. Hur skulle du beskriva den kosten? Är det bara att de sitter och äter chips och oreos eller hur ser det ut?

00:20:37 – Sierra: Ja, det är ju inte personer jag känner personligen, utan det finns till exempel en Facebookgrupp som heter What Fat Vegans Eat. Och ja, där lägger ju många upp bilder på, men det kanske är mer, det behöver ju inte spegla hur de faktiskt äter såklart, utan den sidan handlar ju väldigt mycket om att man ska Man ska visa att vi är inte veganer bara av hälsomässiga skäl. Det handlar inte om att bara äta sallad utan det finns rätt mycket man kan baka eller man kan köpa rätt mycket skitmat som faktiskt är vegansk. Det finns chips som är veganska. Det finns kakor som är veganska och godis som är veganskt. Och att de lyfter upp det. Så jag vet ju egentligen inte ifall det Det är så de baserar sin kost, men de lägger ju upp rätt näst i bilder ibland alltså.

00:21:32 – Wille: Och jag tänker i de här studierna, det är inte så att man någonsin har klassificerat vad det är för typ av livsmedel som de framförallt äter då? Alltså om det är en grupp som baserar kanske sina kolhydratproteiner väldigt mycket på baljväxter och sen har de en annan grupp som är någonting annat då? Man har aldrig gjort den uppdelningen?

00:21:50 – Sierra: Det vet jag inte, men de jag har tittat på, då har de ju även tittat på vilka vad veganerna faktiskt åt, vilka livsmedelskategorier de åt ifrån. Och jämfört med kontrollgruppen så var det flera som såg det att man åt mindre processad mat överlag. Att det var mer att man lagar från grunden just för att deras teori är ju att mycket färdigmat innehåller ju animalier och att det är svårt att veta, man måste läsa ingrediensförteckningen. Det blir ett naturligt steg att börja laga mer mat. och göra saker från grunden. I de studierna så har veganerna ätit mindre skrattmat, verkar det som, än kontrollgrupp.

00:22:31 – Jacob: Det tror jag också är ett knep för alla dieterna. Det finns ju nästan ingen diet som är poppis där de inte utesluter någonting som finns nästan överallt. Alltså bara ta gluten liksom. Helt plötsligt om du ska äta saker med vete då måste du börja titta på baksidan och så måste du antagligen börja… Om du vill äta ungefär samma typ av mat som innan så måste du börja göra sakerna själv. LCHF är ju ett extremt exempel. De tar ju bort jättemycket där som man normalt sett finns i nästan alla. Det finns inte så mycket kvar att välja på i affärerna. Stenålderskost är också ett extremt exempel. Det är inte bara alla spannmål utan det har också mejeriprodukter. Då kommer du in i samma situation. Helt plötsligt måste du titta på baksidan och du måste börja tänka på hur ska jag kunna laga mat till mig själv för det här fanns inget som var färdigt.

Och veganer blir ju då lite åt samma spår. Medan om vi återigen tar de stackars nordiska näringsrekommendationerna. Du kan intala dig själv att du gör det rätt trots att det inte är särskilt näringsrikt och bra. Just för att det finns färdiga saker till dig då. Mycket större utbud och då blir det mycket lättare med att processa eller färdigmat som tenderar oftare att vara mer energität, mindre näringsrik och så vidare.

00:23:48 – Sierra: Det blir svårare att bara köpa en produkt och det gör ju att man såklart får i sig kanske lite mindre av skräpmat. Men samtidigt så är ju det här en marknad som växer jättefort. Det finns ju ett enormt utbud av vegansk mat överlag nu i affärer. Jag tänker de här studierna som visar att vissa veganer har svårt att täcka sitt proteinbehov. Det beror såklart också på vilka skäl man väljer. Men jag tänker ifall man idag väljer att göra det av hälsomässiga skäl och hela tiden hör ganska mycket budskap om hur viktigt det är med protein. Jag tror att då är det verkligen inte svårt att tänka sitt proteinbehov. Det finns ju hur många sådana ersättningsprodukter som helst. Och eftersom det blir en starkare målgrupp, en ganska köpkraftig målgrupp, så kommer det ju fler och fler produkter, inte bara protein eller köttliknande ersättningsprodukter, utan även snabbmat.

Nu kan man gå till en korvkiosk och få En vegansk skitmåltid också ganska lätt.

00:24:59 – Jacob: Pulvermos och någon sån här sojakorv istället liksom. Med ketchup såklart.

00:25:05 – Wille: Jag älskar att vi människor alltid måste paja det. Vi hade något upplägg här som var bra, så måste vi paja det på något sätt så att någon ska tjäna pengar. Paleo är väl det som egentligen på något sätt inte borde gå, men det finns ändå paleo-bars och paleo-tillskott och sådana saker.

00:25:20 – Jacob: Ja, precis så är det ju. Man missar målet för att man tittar på nätmaskerna eller vad som helst.

00:25:27 – Wille: Vi var inne lite på att det kanske är svårt att jämföra, för det här är en grupp som Jacob sa, som i alla fall har tänkt på sin kost och som väljer aktivt när de är i butiken. De har dessutom vissa restriktioner, eller ganska mycket restriktioner om man är vegan. Det finns vissa kategorier som är helt bortsorterade. Jag tänker kategorin människor som äter väldigt strikt ekologiskt, att de tänker på det. Jag tänker på till exempel när jag är i Ica Liljeholmen och handlar och så ser man att om jag bara skulle välja de ekologiska produkterna då skulle ganska mycket av den här skiten försvinna och det skulle bli mycket svårare att välja. Men det är inte så att man har jämfört med det med folk som har någon annan preferens eller någon annan restriktion i sin kost som är åt det hållet.

00:26:14 – Sierra: Det är inte vad jag känner till men det hade verkligen varit intressant att just när man blir restriktiv för någon anledning? Vad har det för effekt på näringsintaget? Hur spelar det roll vad man plockar bort? Eller är det bara så att det behöver vara en ingrediens som finns i mycket färdigmat till exempel för att det ska bli bättre? Eller har det med att göra att man faktiskt väljer bort chark och rött kött till exempel? Är det det som gör att man får bättre hälsovärden eller att det är vanligt att man ökar sitt intag av grönsaker, frukt och nötter och fibrer när man går över till just den en vegetarisk kosthållning.

00:26:52 – Jacob: Men det är ju näringslärans dilemma. Du kan ju inte bara plocka bort något. Du måste lägga till någonting också. Annars är det energiunderskott. Så plockar du bort kött så måste du lägga till kanske bönor, linser eller vad som helst som Om man vill ha proteinmängder och de likvärdiga så är det ju de grejerna man får ersätta med. Och då är det ju mycket annat som förändras också. Man kanske skulle kunna köra en 50-50 grej däremellan och få det ännu bättre från båda hållen. När man jämför en grupp som bara äter bönor och en som bara äter kött så kanske bönorna vinner. Men vad hade hänt om vi bara halverat mängden kött och fyllt på resten med bönor så att man fick visa från båda hållen? Det är sånt man aldrig riktigt får svar på när det gäller kost.

Man får skjuta från höften. Man själv tror det är nyttigast om man verkligen ska sikta mot det nyttigaste. Det intressanta är väl egentligen mer när vet vi att det blir ohälsosamt tycker jag. Vad är det som alltid förlorar? Typ läsk, det förlorar ju alltid. Det spelar ingen roll vad du jämför det med, som var läsk sämst. Det är ju sådana saker jag tycker, man får hitta den typen av rangordning. Jag tror att man skulle säga att en hel kosthållning med de här enkla reglerna skulle vara bättre än något annat. Det tror jag aldrig man kommer kunna verkligen kunna säga. Det blir bara dumt när man gör det, tycker jag.

00:28:12 – Sierra: Ur det perspektivet så vore det ju intressant att studera de som då kallar sig för flexitarianer då, exempelvis. För det är ju någon slags mellanväg där. Den klassiska medelhavsdieten är väl också åt det hållet. Man ska äta mindre kött och man ska äta måttligt med fisk. Man ska äta fågel men mycket växtbaserat.

00:28:37 – Jacob: Ja, och mer fullkorn och mindre raffinerat. Det är ju råden egentligen, men det är inte så att man torkar dem. Det måste paketeras snyggt. Ta delen som passar.

00:28:49 – Wille: Jag tänker på en annan grej. Jag letar efter en confounder som

Livsstilsfaktorer och interventionsstudier på minskat köttintag

00:28:54 – Wille: kan förklara den här effekten att man får positiva hälsoeffekter med veganism. Inte för att jag inte tror att det är något positivt med veganism utan för att få någon typ av kontext till det. Finns det några andra beteenden eller sådana saker som man kan se som är associerade med folk som äter vegetariskt eller veganskt? Jag tänker till exempel på rökning eller på dig som inte har tenta-öl som en automatisk reflex, alltså typ alkohol, den typen av saker. Man brukar alltid kontrollera för de sakerna i studierna, men har man fått någon typ av beskrivning av den här gruppen som helhet? Om det är så att det finns mindre sådana riskbeteenden associerat med de här kostvalen?

00:29:37 – Sierra: Jätteintressant. Jag vet faktiskt inte. I de studier jag har läst så har man inte uppgett att man har kontrollerat för saker som fysisk aktivitet eller rökning eller alkoholvanor, men det är ju absolut möjliga confounders.

00:29:54 – Jacob: Det finns ju en brittisk studie där man har försökt att jämföra vegetarianer mot hälsosamma vanliga människor, att man har försökt plocka bort de som lever på gatukiosken. Man försökte ha de som ändå gör medvetna val men som fortfarande äter kött. Där har man ju följt dem över tid också. Där är det ingen skillnad när det gäller i alla fall mortalitet, alltså hur länge folk lever. Annars brukar ju vegetarianer vinna där med några år. De tenderar att leva kanske, det beror på vilka man tittar på, men 3-8 år kan vi säga längre. än de som äter blandkost. Men när man tittar på de här som äter blandkost som verkar bry sig om sin hälsa så verkar de ligga jämt.

00:30:40 – Sierra: Där har man givetvis också tittat på det, sin hälsa.

00:30:42 – Jacob: Där har man hittat en matchande grupp även när det gäller fritidsaktiviteter, rökning och sådana här saker. Man hade en jättestor grupp från början där då kanske vi hittar på, säg 10 procent av vegetarianer. Det är väl ungefär så det ligger till i Sverige idag, i alla fall om man frågar folk.

00:30:57 – Wille: Och så kanske man plockar bort 75 procent av den generella befolkningen för att de inte matchade vegetarianerna när det gäller de här andra hälsosamma beteendena.

00:31:08 – Jacob: Där såg man ingen skillnad. Det var varken plus eller minus. Det verkar inte spela så extremt stor roll. Men samtidigt blev det också så att när man plockar bort de som inte levde på gatukiosken, som jag uttryckte mig, så plockar man faktiskt bort storkonsumenterna av kött. Generellt sett, folk som bryr sig mer om sin hälsa äter mindre kött än de som inte gör det. Så vi vet ju faktiskt inte exakt, det kan ju fortfarande vara att vegetarianskt eller äta mindre kött är bättre än att äta mycket kött.

00:31:40 – Sierra: Man kanske jämförde veganer mot flexitarianer i den studien. Ja, precis.

00:31:45 – Jacob: Kanske var det. Utan att de hade satt titten på sig själv. Det är en lurig fråga, men rent epidemiologiskt vet man att de som äter mer processat kött och rött kött har sämre hälsa ur flera aspekter. Det finns mycket som talar för att det är sämre att äta mycket av köttet.

00:32:04 – Wille: Ja, framförallt ska man veta att det verkar absolut vara sämre att vara en sådan person som äter mycket kött, därför att då har man kanske förmodligen andra riskbeteenden, till exempel att man rör sig för lite. Hör man det här och har en Instagram som ser ut som min, då kanske man ska fundera lite på vad man gör utöver det på fritiden med cigaretter och liknande. Finns det några experimentella studier där man har omfördelat folk från en animalisk kost till en mer vegetarisk? Eller anser man att det är oetiskt på något sätt, eller? Oetiskt att äta kött.

00:32:38 – Jacob: Det är vissa… Var det MUF som gjorde det när de skulle ha sån köttfri måndag? Tamburgare! Han bara, för helvete! Snacka om att sneda prioriteringar när man gör det.

00:32:51 – Wille: Jag kan ju säga att jag skämtar när jag gör de här sakerna också. Så att jag inte får någon vegansk hatmejl här. Men experimentella studier borde ändå kunna visa mer på det här. Om du låter en person gå över från en köttbaserad kost till och med vegetariskt baserad kost över en viss tid. Nu kanske du kan se skillnader i blodfetter eller blodtryck eller sådana saker. Är det någonting som du har tagit del av?

00:33:19 – Sierra: Inte att man har uttryckt det i de termerna, men det finns ju studier där man har minskat sin köttkonsumtion och det är ju lite åt det hållet antar jag. Men det är ju svårt att säga ifall man går åt att äta en vegankost eller inte och vad det är som gör effekten då. Men jag är osäker.

00:33:40 – Jacob: Det finns ju de här extrema varianterna. Det har de två amerikanerna som är stora inom vegan-vegan. De som är experter i Forks Over Knives. Men Dean Ornish och McDougall, de har ju sina… Det kallas ju till och med, vad är det de kallar det? Hole food. Plant-based diet kallar de det. Det är ju vegankost. De vill inte säga vegan för de ställer många människor av sig direkt när de tittar på filmen. Men deras är ju verkligen lågfett. Det är ner mot 10-15 procent. Ibland lägre i fettintaget. Plus att du då inte får äta socker och sådana här saker. Och där ser man ju drastiska hälsoförbättringar bara när folk börjar på den här dieten. Men det är kortsiktiga studier som kanske är 4 till 12 veckor. Men då blir det ju också när du går från att äta som en vanlig västerlänning till att börja äta det där.

Kvaliteten på maten blir ju extremt mycket bättre. Och sen samtidigt så blir det ju en väldigt, de flesta skulle beskriva det som en väldigt tråkig kost i alla fall. Som vi sa, vi ska inte bedöma smak här, men de flesta hade bedömt det som en väldigt tråkig kost med mycket orefinierad bönor, linser. spannmål och sådana här saker. De flesta går ner mycket i vikt när de börjar med den här dieten. Då kommer den här grejen in. Är det viktnedgången som gör det? Eller är det kostomläggningen som gör det? De där extrema interventionsstudierna finns det ju. Annars är det som Sierra säger, det är det enda jag känner till, det är när man äter lite mindre kött. Det finns ju en hel del studier och då blir det oftast bättre också. Hälsovärden.

00:35:22 – Wille: Då finns det ändå ganska mycket som tyder på att det är bättre. Dels köttet i sig, för en interventionsstudie får man ändå anta att de inte förändrar sina rökningsvanor, alkoholvanor och motionsvanor också. Då finns det ju inte en poäng med att göra den studien. Då kan man ändå säga att det finns någonting i köttet i sig som är negativt.

00:35:42 – Jacob: Det finns ju en orsak till att man har rekommendationer att folk ska äta mindre kött i kostråden. Det är ju inte något man bara har ljugit ihop. Sen är det ju alltid problemet med confounders. Vad är det vi verkligen ser i de här studierna? Är det verkligen köttet som var dåligt eller var det livsstilen kopplat till allt köttet? Man har ju lite mekanistiska studier. Det är därför man säger i alla fall att charkprodukter kan öka risken för cancer. Att det inte bara är en korrelation utan man tror att det är en orsaksvara däremellan. Mindre kött vet vi att det är bra, så om man ska äta inget kött vet vi inte om det blir bättre, skulle jag säga. Håller du med, Siara?

00:36:19 – Sierra: Jag håller med.

00:36:20 – Jacob: Vad skönt. Jag sitter här och tar över konversationen.

00:36:27 – Sierra: Det är bra. Så fort det blir väldigt restriktivt så finns det en risk med det. Det kan man inte bortse från. Det kan bli jättebra att plocka bort saker för det innebär att många kategorier faller bort. och man tvingas kanske tänka om och det verkar som att man lagar mer mat från grunden och köper mindre färdig mat och så vidare men desto mer saker man plockar bort från sin kost desto större krav ställs det ju på att det man har kvar är bra, att man inte bara äter färre och färre livsmedel och ingredienser utan att det finns ändå en variation där så att man får i sig tillräckligt med de ämnen man behöver och inte för mycket av något enskilt ämne som skulle kunna blir skadligt i för stor mängd. Jag tänker ifall man har definierat sig och har en strikt kosthållning så är det ganska viktigt att man tänker på att man väljer bra mat.

00:37:23 – Jacob: Jag tycker också att man får faktiskt ta på sig lite ansvar, införskaffa sig lite kunskap. Vi kommer komma in på det senare, vad man kanske behöver tänka på om man verkligen vill utesluta kött helt. Det är också en fördel, tycker jag, med flexitarian. Om man käkar kött två gånger i veckan så är det på något sätt safe för de värsta bristerna. Du behöver inte tänka så mycket.

Risk för näringsbrister i mikronutrienter och berikade livsmedel

00:37:56 – Wille: Du pratade en del om de här bristerna som man kan se. Det finns positiva saker. Det verkar finnas positiva saker som i alla fall är associerade med att äta mer vegetariskt eller veganskt. Men du var också inne på att man kan se generellt att det finns brister hos dem som gör det. Då är det mera i mikronutrienter. Vad kan det bero på?

00:38:18 – Sierra: Ja, då får man nästan kolla på just de här mikronutrienterna det gäller. Som B12 till exempel. Det finns ju bara i animalier, mer eller mindre. Så ifall man utesluter animalier så behöver man få i sig det från någonstans. Och äter man en lakto-ovo-vegetarisk kost så får man i sig B12 genom mjölk och ägg förmodligen. Men är man vegan eller inte äter någon animalisk produkt då behöver man ta ett tillskott av B12. Men sen beror det på. Man kanske får i sig lite Jag har inte läst studien, men jag har hört talas om en studie där man har hittat att det var någon by i Indien där man åt veganskt, men de hade inte brist på B12 och så började man forska i det och då visade det sig att det var kontaminerat med kött, det de hade ätit eller något, så de fick ändå i sig små, små doser så att de undvek brist, de hade låga nivåer, men de fick i sig det från något, De fick i sig små mängder kött utan att veta om det helt enkelt.

Att det var någon buljong eller någonting de fick i sig det ifrån. Och ifall man som vuxen blir vegan helt plötsligt, då har man ju ett lager av B12. Så det kan ju ta ett tag innan man får brist på det. Utan där tänker man ju att det är efter en längre period eller ifall man till exempel ger ett barn vegankost. Att man måste tänka på det. Att B12 är ju jätteviktigt.

00:39:50 – Wille: Men då är det på något sätt en kemiskt framställd variant av det, så att det inte finns något problematiskt i att man har utvunnit ur någon animalisk brud.

00:39:58 – Sierra: Nej, precis. Det finns vegetabiliskt tillskott. Man brukar ta alla B-vitaminer, för man ser ju att alla B-vitaminer är låga, men det är B12 som är lägst, av uppenbara skäl, eftersom den inte finns i vegetabilier. Så där skulle man säga tillskott. Och sen är det ju som vitamin D och kalcium. Då kan man ju välja att äta berikade produkter. Det är många av mjölkdryckerna och yoghurtvarianterna som är berikade med B12 och kalcium och vitamin D. Så det är också ett sätt att säkerställa att man får i sig tillräckligt. Kalcium är inga problem ifall man äter mjölk ost och sådana livsmedel. Men när man väljer bort dem så får man se till att välja berikade livsmedel. Det finns ju kalcium även i andra livsmedel som vissa gröna bladväxter och så, men biotillgängligheten är inte jättehög.

00:41:06 – Jacob: Det blir ganska stora mängder man ska äta också. Det blir inte orimliga, det går. Men då måste man återigen vara lite mer medveten vad man håller på med. Man får tänka på vad man äter.

00:41:16 – Sierra: Ja, precis. Vi kan inflika det här berikade.

00:41:19 – Jacob: Ekologiska är inte berikade, det kan vara bra att veta. Så man kan inte kombinera dem. Du får välja, du får vara ena eller andra. Nej, men de får ju liksom inte på grund av reglerna för kravmärkning då, så får de ju inte tillföra de här sakerna. Så köper du Oatly som inte ekologiskt så är det tillfört kalcium. Köper du ekologisk Oatly så får du inte kalcium. Så ekologisk Oatly är ju sämre än det vanliga ur ett näringsperspektiv i alla fall. Sen får man ju välja vad man vill med ekologiskt annars.

00:41:53 – Sierra: köpa ekologisk och ta ett tillskott ifall man hellre vill det då. Ja, precis.

00:41:57 – Jacob: Det kan man ju göra såklart. Men då blir det också lite omständigt helt plötsligt igen.

00:42:03 – Sierra: Ja, men så där handlar det väl i alla fall om att B12 behöver man ta tillskott av och D-vitamin rekommenderar man väl de flesta att ta tillskott av på vinterhalvåret i alla fall. Så det skulle jag säga gäller även den här gruppen. Men järn annars då? Det är ju också en mineral som ha sämre biotillgänglighet när det finns i vegetabiliska livsmedel, att det är så kallat icke-hemjärn och att det är mycket svårare att ta upp det då, så man behöver äta större mängder. Jag vet att många tycker att man, om man är vegan eller till och med vegetarian, att man borde höja rekommenderat intag, att det ska vara högre då med tanke på att man absolut inte får i sig hemjärn som som den ändå räknar med att en del av järnet kommer ifrån, den rekommendationen som finns.

00:42:57 – Jacob: Precis, den är baserad på mixad kost.

00:43:01 – Sierra: Så det är också relevant, för det vet vi till exempel att äter man någonting C-vitaminrikt i samband med en järnrik måltid så förbättras upptaget något. Och dricker man kaffe till maten så kanske det hämmar. Att vissa livsmedel som kan innehålla mycket järn som fullkornsbröd och så även innehåller fetinsyra som hämmar upptaget av järn. Det kan bli svårt att få i sig tillräckligt. Men man kan komma runt det lite genom att äta någonting C-vitaminrikt i sina stora järnmåltider och äta mycket baljväxter. grönsaker och sojaprodukter.

00:43:44 – Jacob: Järn är också någonting, i alla fall hos idrottare, alltså kvinnliga idrottare, så är det ju vanligt hos dem generellt sett också. Det blir ju lite som D-vitaminen där. Det kanske är ännu vanligare hos vegetarianer och veganer, men det finns hos alla, så det är något man ska tänka på oavsett hur man äter.

00:44:04 – Sierra: Ja, precis. Så det är ju inte något som är unikt för just den här populationen, men det blir kanske extra relevant när man plocka bort hemjärnet. Sen är det väl omega-3 som man skulle tänka på. Det finns ju olika former av omega-3. Modersubstansen i Arla finns ju i linfröolja och i rapsolja och i valnötter. I viss grad så omvandlar vi väl det till epa och DHA som är den formen vi vill ha det i. Men hos fisk så är ju det redan gjort. Det är redan omvandlat. Man vet inte hur mycket som omvandlas och man tror att det kanske inte är så himla mycket. Att det är ganska svårt att göra om Arla till de här aktiva formerna som vi behöver. Där finns det också veganska tillskott. Det finns vegansk DHA och EPA.

00:44:58 – Jacob: Från alger?

00:44:59 – Sierra: Ja.

00:45:00 – Jacob: Kan man berika livsmedel och sånt utan att smaka fisk?

00:45:04 – Sierra: Det vet jag inte. Det finns ju ägg med extra omega-3.

00:45:08 – Jacob: De har fått äta lite fiskrester. Det smakar ju ägg. Det är kanske en dosfråga också. Det är inte så mycket extra omega-3 i de här omega-3-äggen. Du ska äta mycket ägg om det ska kompensera fullt ut för att inte äta fettfiskar och kosttillskott. Men oftast är det inte själva där smaken sitter i fettet utan det är proteiner och så.

00:45:31 – Wille: Är det inte det? Just lax, tänker jag. Det är väl därför det luktar fisk, helt enkelt.

00:45:37 – Jacob: Fy fan, biokemister.

00:45:40 – Sierra: Ja, men just här också så är det ju inte fiskolja det skulle vara, utan då är det ju… Ja. algolja, så det kanske smakar något helt annat. Det kanske är jättegott.

00:45:54 – Wille: Du nämnde lite det här med idrottande populationer, att de kan

Vegansk kost för idrottare och konditionsaktiva

00:45:58 – Wille: lida ännu större brist på järn. Men jag tänker, borde det vara lättare eller svårare att få i sig de här sakerna om man är till exempel en konditionsidrottare som ändå äter mer, eftersom man har större energiutgifter?

00:46:12 – Sierra: Att man får i sig mer, om man skulle ha lättare att få i sig eftersom man äter större mängder mat då överlag.

00:46:19 – Wille: Eller om det är någonting extra man behöver tänka på så att säga. Eller är det så att bara för att man äter mer så får man i sig tillräckligt av de här mikronötgenterna?

00:46:29 – Sierra: Jag vet faktiskt inte, för det är ju så många, alltså det är ju väldigt utbrett med järnbrist, framförallt bland kvinnor, inte bara idrottande kvinnor. Så jag vet inte om det bara är en mängdfråga, att man skulle kunna, bara man äter tillräckligt med med icke-hem-järn så löser det sig eller ifall man också behöver tänka lite på vad man äter sitt järn tillsammans med, om det är en hämmande faktor eller någonting som gynnar upptaget. Eller om det finns väldigt stora individuella faktorer som spelar in. Alltså hur mycket förluster man har i form av mens exempelvis

00:47:04 – Wille: Men generellt, är det ett större problem om man ska försöka gå över till vegankost om man är idrottande eller är det samma saker man behöver tänka på som om man inte vore en konditionsidrottare till exempel?

00:47:19 – Sierra: Jag vet inte. Jag tänker väl rent spontant att det är bättre att vara idrottare och äta vegankost för då äter du mer. Det blir större marginaler. om du är inaktiv och går över till en vegankost och har ett ganska lågt energiintag, då finns det ju en risk att du inte får i dig tillräckligt. Men samtidigt så ställer ju idrotten krav på kroppen och näringstillförsel och ja, jag vet inte, där kanske protein blir mer relevant ifall man är intresserad av byggning mer eller så. Att man inte, ja, ifall man äter tillräckligt med protein då kanske. Jag tänker att överlag så borde det vara bra att vara aktiv för då äter du mer och då får du i dig mer av allt.

00:48:08 – Wille: Sen kanske man är ute i solen lite mer också så att det där med D-vitaminfaktorn kanske inte är riktigt lika stor som ifall man är en lanare som sitter inne hela dagarna.

00:48:17 – Jacob: Det är helt vilken idrott du äljer. Man har ju sett hos dansare att de har mer brist på D-vitamin än vanliga befolkningen. Nu är de ju kombinerat. De brukar ju tendera till att äta lite för lite också, dansare. Men de tränar ju alltid inomhus i princip. Så alla inomhussporterna tenderar faktiskt att ha sämre D-vitaminnivåer för att de är inne när de tränar på guldtiderna över sommaren.

00:48:42 – Sierra: Intressant.

00:48:44 – Jacob: Om vi ska hoppa in lite på protein kanske och i alla fall diskutera och nämna det. Den är ju lite möjligen speciella aspekter som

Proteinkvalitet, aminosyror och måltidsplanering

00:48:54 – Jacob: man behöver fundera kring om man inte ska äta animaliskt protein.

00:49:00 – Sierra: Ja, man tänker väl att de vegetabiliska källorna till protein ofta inte fullvärdiga, alltså de saknar någon aminosyra som är essentiell för att man skulle kunna leva på bara just det livsmedlet och ändå täcka sitt behov av aminosyror. Men att det här i praktisk betydelse egentligen inte verkar vara ett problem för man äter sällan så ensidigt och olika källor kompletterar varandra väl. Äter man någon surrealisk produkt, äter man potatis eller ris eller pasta och man äter någon ärta eller böna eller linser så är man hemma. Och att det inte behöver ske vid samma måltid utan det är på ett längre perspektiv. Jag tror det är under dagen.

00:49:45 – Jacob: Tror du det räcker med för idrottare då? Om du hade lagt upp en kost för en… Det har kommit en idrottare i ganska hög nivå till dig som vill lägga upp det på fyra, fem uppstyrda mål om dagen. Hade du funderat kring hur du kombinerat proteinkällorna i varje måltid för att försöka komplettera upp det eller hade du fortfarande bara kört på hela dygnet? Jag känner spontant att… Det är ju fortfarande det här med att man kanske ska ha ett visst antal större pulser eller kompletta proteinmåltider över dagen för att få den största möjliga anabola effekten. Man har ju visat det på äldre att det är bättre att sprida ut proteinet över dygnet än att äta väldigt mycket på en måltid. att det ger en bättre proteinbalans på sikt. Men där är det ju ändå, där är det inte proteinkällorna som varierar utan det är bara mycket protein på ett ställe och så mindre och mindre.

Men jag tänker att det kanske också är att man kan inte ha jämnt protein och så en måltid mycket komplett och så två måltider där det brister på de här som behövs för att det ska bli anabolt eller förhöja proteinsyntesen.

00:51:04 – Sierra: Nej, i ett sådant fall då hade man ju varit intresserad av att optimera och inte bara se till att den här personen mår bra, så då hade väl jag också försökt att se till att det blir fullvärdigt vid måltid, alltså på en måltidsnivå och att man väljer antal lämpliga nivåer så att man får i sig tillräckligt med protein i något bra intervall och jag hade säkert rekommenderat Ifall det är en person som har svårt att täcka sitt proteinbehov då hade jag ju… Alltså det finns ju veganska proteintillskott. Alltså att ta ett veganskt proteinpulver i samband med sin träning då till exempel ifall det hade passat just den här individen.

00:51:43 – Jacob: Vad hade du provat för något? Jag har hört att hampprotein ska vara väldigt illasmakande. Soja kanske är gott. Jag vet inte.

00:51:52 – Sierra: Jag har hört att det är vissa kombinationer är goda. Att det finns ärt, soja, och ris tillsammans till exempel ska bli en god blandning.

00:52:01 – Jacob: Kan vi köpa risprotein? Är det något som används i matlagning annars? Eller är det riktat mot proteintillskott?

00:52:11 – Sierra: Ja, precis. Det ser man.

00:52:14 – Jacob: Det har jag aldrig sett i någon studie på ens risprotein. Arta vet jag finns och soja finns det ju. Där har man undersökt hur de stimulerar proteinsyntes och sådär. Men ris har jag aldrig sett. Det här som man kanske hör mest om, just proteinet, kanske inte är det största problemet om man vill gå över till en sån här kost.

00:52:34 – Wille: Det verkar ändå vara relativt lätt, till och med att optimera det verkar vara ganska lätt.

00:52:41 – Sierra: Ja, bara man tänker på det så behöver det verkligen inte vara ett bekymmer där. Där finns det ju bra alternativ.

00:52:51 – Jacob: Är det spannmål och baljväxter man ska slänga ihop så är det

Praktiska måltidstips och köttersättningsprodukter

00:52:55 – Jacob: oftast komplett.

00:52:56 – Sierra: Ja. Exakt.

00:53:00 – Jacob: Har du något tips på vad det skulle kunna vara? Alltid när jag tänker så tänker jag att man skulle lägga bönor i havregrynsgröten, men det är ju inte gott. Men det säger lite om hur kreativ jag är i köket. Jag är en väldigt enkel person när det gäller måltider.

00:53:13 – Sierra: Om jag hade haft ett matinstagram som ville så hade det varit det tråkigaste någonsin.

00:53:19 – Jacob: Det är bara ingredienser som jag sätter på tallriken. Jag mixar inte och kombinerar inte. Det här är nyttigt så sätter jag det bredvid. Nu äter jag advokado och brieost. Det funkar jättebra.

00:53:35 – Wille: Det är verkligen två ingredienser bara. Ja, det är det jag säger. Så det är därför jag tänker att Sierra kan ju få berätta här och ge lite tips på vad som kan vara bättre och godare att kombinera. Vi kan ju tipsa Sierra på Instagram till att börja med. Det dyker ju upp en del matbilder så där kan man gå in.

00:53:52 – Sierra: Ja, jag försöker laga mycket veganskt. Jag tycker det är roligt och det är gott. Och det är spännande att testa. Jag gillar att laga mat till skillnad från dig, Jacob. Men nej, jag hade väl rekommenderat kanske att man gör olika bönbiffar, för det är kul. Att man äter det till potatis eller ris eller något liknande. Eller att man gör någon mustig gryta med svarta bönor och kikärtor och chipotle och lite chili och äter det till ris. Eller att man gör en linssoppa och äter något gott bröd till det. Man kan göra, när man gör en vanlig Alltså tomatsås för att ha på något eller en tomatsoppa att man mixar i vita bönor. Så blir det som en redning om man inte gillar smaken av bönor eller konsistensen. Och sen äter man lite couscous till det kanske.

Det är ganska enkelt tycker jag att kombinera. Det blir ganska tråkig måltid om man skulle bara äta ris och sås till exempel. Man vill ju ha någonting mer. åt baljväxthållet eller en ersättningsprodukt som någon sojabaserad köttaktig grej eller vegetarisk färs och bönpasta eller ja.

00:55:16 – Jacob: Vad tror du om de här köttersättningsprodukterna som har börjat komma lite? Jag vet en köttkrossist som har börjat köpa in i Danmark i alla fall sånt där Alltså falskt hamburgarkött eller falskt nötkött ska man säga. Oumph. Va? Är det Oumph du tänker på? Jag vet faktiskt inte. Det finns ju några tillverkare som har lite olika varianter.

00:55:38 – Sierra: Det finns ganska många. Ja. Oumph som du säger William är ju en av de lite nyare på marknaden. Det ska ju vara väldigt köttlikt i texturen och det är sojabaserat. De har lite sådana varianter som smakar som pulled pork mer och sen har de lite mer naturella och vissa som är mer, ja men lämpar sig för att sätta på grillen. Men sen finns det ju väldigt mycket, ja men hamburgare som är gjort av soja eller quorn och köttbullar och korvar och sånt. Men ja, det kanske var det du var ute efter Jacob. Det finns ju, jag vet att de håller på i USA nu i alla fall med någon köttbit som blöder när man skär i den.

00:56:20 – Wille: Ja, det är så jävla schysst. Att det ska vara väldigt så.

00:56:24 – Sierra: Jag vet faktiskt inte vad den är baserad på eller om det till och med inte, att de inte har gått ut med det än.

00:56:32 – Jacob: Det är ju typ provrörskött, kan man väl säga. Det är tillverkat kött.

00:56:37 – Sierra: Jaha, så det är odlat kött?

00:56:40 – Jacob: Ja, mer eller mindre.

00:56:43 – Sierra: Det ska ju bli spännande och hur man som, ifall man är vegan då, förhåller sig till det. Det beror ju verkligen på vad man valde. för anledning.

00:56:52 – Wille: Ja, precis. För det ursprung är ju ändå från en kocell i det fallet. Det är ju ändå på något sätt… Det är en cell en gång i tiden.

00:57:00 – Jacob: Kom igen, du trampar ju på myror även de veganerna liksom. Om det kommer ut på marknaden och alla… Det var livsmedelsföretagen, de gör en sån här undersökning varje år inför jul. Och nu senast så var det 10% som uppgav att de åt vegetariskt eller vegankost mestadels av tiden. Och så var det ganska många till som försökte minska på sin köttkonsumtion. De får ju på något sätt ta ett ansvar då kan man nästan säga. Om den här produkten kommer ut, att den börjar köpa den så att den finns kvar på marknaden. För en köttätare, Det är inte många av köttätarna som kommer säga att nu tar jag detta istället. Särskilt inte om det blir lite dyrare eller vad som helst. Nej, det blir mycket dyrare. Ja, just nu är det mycket dyrare. Men antagligen när det kommer ut på marknaden så kommer det inte vara så mycket dyrare.

Då får man på något sätt… Du räddar många kor om du får vanliga människor att börja äta det där. Det kommer de göra om det fortsätter finnas kvar på marknaden och det sjunker i pris. Så där kanske man får offra en kocell för att rädda många kossor. Hur ser de ut näringsmässigt, de här ersättningsprodukterna? Det växer inga sojakorvar någonstans. Det är process för att komma dit. Men hur mycket process blir det? Det är svårt att gissa sig till från innehållsförteckningen ibland. Finns det undersökningar på det? Hur är näringsmängden i dem? Eller är det bara det att det blir protein och mjöl kvar?

00:58:35 – Sierra: Det varierar jättemycket. De produkterna som är lite mer naturella i smak, då är ofta soja, vatten, salt och kryddor huvudingredienserna. Det är inte så mycket annat. Många av de vegetariska hamburgarna har högre proteinhalt per mängden kalori än en vanlig hamburgare som du skulle köpa i frysdisken. Så då ser det ju ganska bra ut, i alla fall på makronivå. Men sen vet jag liksom inte vad som sker i processen med sojabönorna för att de ska bli den färdiga produkten och hur det påverkar upptag.

00:59:15 – Jacob: Det är det man blir nyfiken på när det blir sådär. Det blir ju en helt annan produkt. Det kanske man ska säga. Det är som pasta, man kan inte säga att det är vete. Det är baserat på vete. Det är delar av vetet kvar, men det är inte som att äta vetekorn.

00:59:31 – Sierra: Nej, det är möjligt. Jag tycker det känns som att det är bra, men jag vet inte. Men sen finns det ju många produkter där jag inte får den känslan och då är det ju när det är mycket annat tillsatt helt enkelt. Det blir som en liten haloeffekt ifall det står att en produkt är vegetarisk så är den nyttig. Det kan ju vara att det mest är potatisstärkelse och ost i en sån biff till exempel. Att det inte är så mycket annat. Eller att det är väldigt mycket sötning till exempel. Att det är mycket sirap och socker och fett som man har tillsatt i produkten. Och att den också blir ganska aptitlig. Och då funderar man ju över vad det har för effekt.

01:00:18 – Jacob: Precis.

01:00:19 – Sierra: Men jag tänker som sojafärs och de här mer produkterna. Jätteintressant i och för sig. om det fanns undersökningar som visar lite grann vad som hände med sojan i den processen men när man tittar på liksom själva innehållsförteckningen och näringsdeklarationen, då ser det ju bra ut.

01:00:36 – Jacob: Men det är ju samma sak man har att gå på om man skulle köpa en vanlig korv eller en vanlig biff eller något sånt här. Du vet ju inte alls vad de har gjort där. Sen så är det klart, köttet är ju egentligen bara att göra fars av det och sen steka upp det kanske. Så det är kanske mindre risk, men man vet ju fortfarande inte säkert. Så är det ju så fort man köper de där halvfabrikaten. Ja, man vet att chark då inte

01:01:01 – Sierra: korrelera väl med vissa saker. Ja, precis.

01:01:05 – Jacob: Det är ju det också. Det behöver ju egentligen bara vara bättre än dåligt.

01:01:11 – Sierra: Ja, men det är intressant. Jag hade velat veta mer om sojan. Som ofta används då. Vad som händer.

01:01:17 – Wille: Kommer vi få en ny kategori anor när insekterna gör sitt intåg? Vi pratade innan vi började spela in om att det finns Stockholmsvegetarianer som även äter kyckling. Göteborgsvegetarianer som gillar räkor. Vem är norrlänningen? Vem kommer ge sig an insekterna? Det är en svår fråga att svara på i och för sig. Tycker du det?

01:01:46 – Sierra: Det här kanske vi borde ha den andra Jacob med. Han har säkert…

01:01:49 – Jacob: Han funderar på det. Garanterat. Jag är mer nyfiken på namnet. Vad heter insekt på latin?

01:01:58 – Sierra: Ja, just det.

01:01:58 – Okänd talare: Arachni.

01:01:59 – Jacob: Nej, det är spindlar. Jag vet inte. Jag äter bara insekter och vegetariskt. Den är nog svår att få folk att acceptera. De tittar nog lite konstigt på den då. I alla fall till en början. Men det kommer de göra oavsett. Så länge du käkar så käkar du insekterna.

01:02:18 – Wille: Ja, första gången du kommer med din biopsiburgare. Då kommer du få lite blickar i matsalen.

01:02:23 – Jacob: Jag tror mer folk tycker det är coolt. Ja, det är i och för sig sant. Tror du inte det? Men om du kommer med en insektsburgare så är det många som kommer rynka på näsan. Garanterat.

01:02:32 – Sierra: Äckelfaktorn är hög där.

01:02:35 – Jacob: Man vet ju var de brukar vara när man hittar dem själv här hemma.

Vegansk kost till barn och Livsmedelsverkets kostråd

01:02:50 – Wille: Finns det någon speciell riskgrupp? Med barn känns det ganska uppenbart att man måste fundera ännu mer. Du nämnde B12, barnen har inte hunnit bygga upp någon reserv så det märks ganska snabbt när det börjar bli en brist för dem. Finns det någon annan grupp eller något speciellt med barn som man bör tänka på när man vill få till den här kostnaden?

01:03:15 – Sierra: Just med barn så är det väl ett flertal, det gäller inte bara B12, det är mycket som vi lagrar i större eller mindre utsträckning i kroppen och då har ju inte de reserverna att det blir extra viktigt att man verkligen har en välplanerad vegankost då, ifall man ska ge det till ett barn. Och sen att de har ganska högt näringsbehov på grund av tillväxt, samtidigt som många barn är ganska kinkiga i maten, i alla fall i vissa perioder. Då blir det kanske extra viktigt att man täcker upp med tillskott vid behov eller att man ser till att man verkligen ger en varierad kost som faktiskt går in i munnen, inte bara att man tänker att det finns både de här vitaminerna och mineralerna här, men barnet äter bara hälften av det som serveras. Där är det verkligen så att man får se till att man får i sig en en bra balanserad kost.

01:04:12 – Jacob: Jag har lite svårt för det där. Det finns ju ingen orsak egentligen. Det är ingen allergi eller något sådant. Ge barnet ett glas mjölk två gånger i veckan eller en gång om dagen så är det löst. Jag förstår inte varför man ska… Du kanske inte är en så etiskt styrd person, men jag tänker ifall föräldrarna är det.

01:04:31 – Wille: Nej, jag är uppenbarligen inte det.

01:04:35 – Jacob: Det är ju jättemånga val i livet där man liksom… Du väljer mellan pest och kolera på något sätt och vis. Och här är det ju på något sätt att du chansar ju ändå lite med att det ska bli rätt med barnet när du ger vegan. Istället för att bara välja något som du kanske känner moraliskt är lite dåligt men som liksom… verkligen ta bort risken att det ska hända någonting. Eller hända, det är ju inte drastiska saker oftast. Det ska ju mycket till. Det var väl något exempel i Tyskland. Något barn som var riktigt illa härad. Annars är det väl antagligen inte så illa det blir. Men det är ju ändå någonting. Det är små saker som ska tillföras. Ge dem ett ägg en gång om dagen eller en mjölk. Det är vad jag tycker. Men det känns som att man försämrar oddsen att det ska bli bra bara för att man själv ska må bra etiskt.

Det tycker väl inte jag att man ska göra mot barnen.

01:05:30 – Sierra: Man kan väl tänka att ifall man väljer att ge sitt barn vegankost då är det jätteviktigt att man att man tänker till och gör det ordentligt och ger de tillskotten som behövs som B12 och vitamin D och så. Sen får ju alla göra sina val som de vill och det går att se till att man får i sig en fullvärdig kost. Livsmedelsverket avråder ju inte från det längre i alla fall. Men ja, det är väl någonting man kan diskutera.

01:06:00 – Jacob: Den är lurig den där. Lite snedspår därifrån, men som jag också funderat kring. Jag har alltid fått uppfattningen att det är nästan vanligare hos kostutbildade, framförallt dietister, men det finns ju lite nutritionister och kostvetare också som lär sig mycket om kost. Nutritionister kan ju jättemycket ofta. Att det är vanligare där att folk är vegetarianer eller att de i alla fall ligger väldigt lågt i köttintag. Är det också din uppfattning? Du sa ju själv att du också äter mycket vegetarisk och vegankost. Är det så när du började utbildningen, var det redan så då att de flesta som gick där var liksom åt det spåret? Eller är det något man kommer in på ju mer man lär sig eller ju mer man börjar fundera kring vad man äter?

Eller är det inte alls så? Är det bara jag som är ute och snurrar?

01:06:47 – Sierra: Nej, jag känner igen det där. Sen har jag ingen statistik på det, men jag tycker att… Jag var ju vegetarian ett tag, laktovo, innan dietistprogrammet. Jag tänker att det säkert gjorde att jag blev intresserad av näringslära. Då satte jag mig in i det. Det fick mig att vilja veta mer om kost. När jag väl började läsa mer om kost blev jag mer avslappnad kring mitt intag. Då började jag öppna upp att det kanske är bra att äta fisk ändå. Det kanske är bra att kunna äta allt, men jag tycker fortfarande inte om smaken av rött kött så jag äter inte det. Jag behöver inte det och det är inte något som jag tycker är gott. För mig personligen var det verkligen så, tror jag, att det påverkade att jag var redan inne på ett vegetariskt spår. Det gjorde att jag blev intresserad av kost.

Det var min inkörsport. Det märkte man när man jämför med matlådor i klassen. Det var väldigt lite kött. Det var många som kom med den inställningen. Några som var veganer och hade nån tanke om att de skulle få lite legitimitet i det. Att kunna prata utifrån vegankost på ett sätt som är professionellt och riktigt. Men sen vet jag inte ifall många blev veganer och vegetarianer. Men jag följer ju många dietister och nutritionister på sociala medier och det är väldigt många som äter en växtbaserad diet. Ja, det känns sammanrepresenterat.

01:08:23 – Jacob: Men jag känner det själv. Jag har också börjat äta mycket mer bönor och linser de sista tio åren. Alltså det åt jag ju knappt förr. Och det har liksom stegrats hela tiden. Nu köper jag sådana här bud med konserter nästan varje gång jag handlar.

01:08:37 – Wille: Du får köpa en tryckkokare. Det är torkade bönor i grejen.

01:08:42 – Jacob: Nu gör du det jobbigt för mig igen. Jag öppnar burken, jag värmer burken så är det klart.

01:08:47 – Wille: Jag höll på att jämföra mitt huvud med sjukgymnastprogrammet. Där är det väldigt många som är skadade och därför blir intresserade av dina skador och saker. Nu säger jag inte att det är en skada att vara intresserad av vegetarisk kost, men jag tänker att det är säkert jämförbart, att man blir intresserad av det och därför vill man lära sig mer om det. Det tror jag, absolut.

01:09:06 – Sierra: Men att det såklart, lite som i ditt fall Jacob, att när man vet mer så blir det också kanske naturligt att man att dra ner lite grann på köttet och äter lite mer växtbaserat. Så att det också är en konsekvens.

01:09:19 – Jacob: Jag har gjort det framförallt för att jag har fattat att det är väldigt bra mat. Alltså linser och bönor. Det är lätt. Det är liksom färdigt i princip. Om man köper det då inte torrt som vi letar. Du kan slänga dig i precis allting som du sa där. Din sås får göra det som redning. Nu har jag aldrig provat det som redning. Jag lägger i bönor och linser i allting som jag förr… Gjorde han köttfärssås så var det bara tomatblandning med lite champinjoner och nötfärs. Nu slänger jag i en massa olika bönor. Det smakade precis identiskt. Men jag vet att det blir mer näringsrikt. I och med att jag äter det så blir det lite mindre av annat. Det är få grejer som slår det verkar det som rent näringsmässigt. Det är kanske grönsakerna som slår det.

Annars skjuter det bort att jag kanske äter lite mindre pasta eller att jag äter lite mindre nötkött eller att jag äter mindre godis på kvällen. Kanske framförallt för att jag är mätt. Det är bra grejer. Ja, det kanske är där man hamnar. Men det är där jag tänker att jag tror, alltså jag förstår fortfarande inte. Livsmedelsverket, de är ute och varnar för att folk inte ska utesluta gluten för att man vet aldrig vad som händer med näringsinnehållet i kosten och sådär. Och sen så säger de ändå, man kan äta vegankost och klara det bra. Det känns som det är olika måttstockar där. Jag har alltid misstänkt att det är lite överrepresentation även på Livsmedelsverket mot de som liksom, och så vill de inte säga till folk att man ska

01:10:48 – Wille: Är jag bara konspiratorisk nu?

01:10:51 – Jacob: Det kanske jag är. Jag känner lite det fortfarande. Då får vi i alla fall skriva att det funkar, men ni gör det svårt för er själva. Särskilt då om man ska ge det till barn. Men där är det ju ingenting. Det bara står att det går bra att göra på hemsidan. Det är liksom två stycken.

01:11:08 – Sierra: De har lagt till nu lite grann om flexitarian. Ja, men det är bra. Jag tycker de för in mer och mer det resonemanget. Det är bra att gå mot en vegansk kost. Att man ser det som ett kontinuum, inte nånting man är eller inte är. Och att man går mer åt det hållet än vad vi är idag. Att det skulle ha hälsoeffekter på den svenska befolkningen.

01:11:31 – Jacob: Jag kan lägga till här, ifall det är möjligt att vi får lyssna som inte normalt lyssnar på podden. Jag har inget emot Livsmedelsverket. Jag tycker de gör ett bra jobb. Men det är vissa såna saker som jag alltid funderar kring. Just när de ibland ute i media säger att man inte ska utesluta gluten i onödan. Det kan jag väl hålla med om att man inte ska sätta… Man kanske har celiaki och så missar man det. Alltså riktig glutenintolerans som man verkligen borde veta. Och det finns ju… i alla fall antydan till att vissa som utesluter gluten börjar äta ännu sämre för att de köper de här glutenfria alternativen som har mer socker och fett i sig. Men jag tycker väl att de är lite väl kategoriska där och sen så liksom bara, ja men kör du, ge ditt barn vegalkost utan att liksom Jag tycker att man kan skriva att det funkar men göra en varning och så rekommendera folk att ändå ge dem ett glas mjölk om dagen.

Eller att de får fisk.

01:12:22 – Wille: Du släppte inte mjölken då?

01:12:24 – Jacob: Nej, det är ju lätt mjölk. De flesta ungar gillar mjölk om man introducerar det. Men annars kan man ge dem fisk någon gång. Något animaliskt, i alla fall hyfsat regelbundet så är det borta. Så behöver vi inte sitta och fundera kring om alla föräldrar som ger sina barn vegankonst gör det bra nog.

01:12:43 – Wille: Är det ett problem?

01:12:45 – Jacob: Jag vet inte om det är ett problem. Hur ska man kunna veta det? Det är bara om det blir de här stora tidningsrubrikerna. Annars är det en dietist på en vårdcentral som kanske får en femåring som är hängig och blek i hy eller vad som helst. Det är ju problem hos vanliga barn också att de får i sig för lite av vissa näringsämnen.

01:13:03 – Wille: Rent anekdotiskt så är min erfarenhet av folk som äter på det sättet att de faktiskt har tänkt till mycket och ska man dessutom föra över det på sitt barn då tänker jag att det borde ändå vara fåtalet som gör det på ett oansvarigt sätt.

01:13:16 – Jacob: Det är det säkert. Men skriver du bara det på ett annat sätt på hemsidan så de som vet vad de gör kommer antagligen säga att det är en varning men jag vet vad jag gör. Medan de som kanske inte riktigt är hundra på det eller bara kanske får för sig själv att nu ska jag äta vegankost. Så har man en dotter som är fyra år och så ska hon också börja få äta samma saker. Tänk igen, de kanske såg någon dokumentär på tv som var skrämmande hur man behandlar ljuden och så ska den svänga över på en dag så är det ett barn i familjen där hemma och då blir det ju lätt så att det kanske spiller över, vad vet jag. Jag tycker bara formuleringen känns lite rolig i förhållande till hur de håller sig till att utesluta andra saker. Och andra saker, gluten är ju bara en typ av spannmål.

Om vi ska ta vad som finns i animaliska livsmedel så är det ju faktiskt essentiella saker. Alltså betox och mycket annat som är svårt att få i sig andra vägar. Alltså gluten, veteprodukterna. Jag har svårt att se att det skulle bli någon riktig grej av det där när man utesluter. Det kan säkert bli sämre, men det kommer inte gå från OK till uselt. Som det faktiskt kan göra när man tar bort allt animaliskt.

01:14:23 – Wille: Får jag skriva något vi har debatterat mycket?

01:14:27 – Sierra: Men som du sa mer, där kanske det också handlar mycket om att man ska kunna diagnostisera det korrekt. Det är ju en mindre laddad fråga också, så där kan man kanske Här försöker man kanske förhålla sig… Ja, jag vet inte.

01:14:42 – Wille: Nej, du behöver inte svara. Jag tänker just på barnmorskor eller personer som eventuellt skulle träffa de här barnen eller föräldrar som funderar på, eller folk överlag som funderar på det. Har du några bra tips på källor eller sådär som man kan lära sig mer om det? För det verkar ändå vara ganska mycket som man måste tänka på, i alla fall när man går över till det, även fast det sedan kan bli naturligt och väldigt lätt. Finns det några bra källor för det?

01:15:08 – Sierra: Alltså nu så tycker ju jag att Livsmedelsverket har skrivit ganska bra om vad man behöver tänka på just vid vegankost för olika åldrar. Det framgår rätt tydligt vilka mineraler och vitaminer man riskerar att få i sig för lite av. De trycker på vissa nyckelingredienser att det är viktigt att man inför baljväxter, att man äter grönsaker och sköldkornsprodukter. Och att man väljer berikade produkter till det. Så jag tycker att det är en bra källa. Jag håller ju med dig där faktiskt.

01:15:45 – Jacob: Jag hinner kolla på Livsmedelsverkets sida innan vi spelar in det här. Och de har ju bra information där. Grejen är bara att om man söker vegankost för barn så kommer det in på en speciell sida på Livsmedelsverket. Och där har de egentligen bara… en liten kort frågesvar-grej om vegankost. Svaret där är ju bara såhär, jättekort, det funkar fine. Jag tror att det kan vara lätt att folk bara kommer in och läser, det funkar fine, och sen så lämnar de sidan igen och tror, jag vet hur man gör. För egentligen är det inte så svårt att göra det enligt de reglerna man får, inget animaliskt. Men man kanske ska tänka på det mer. Jag tycker bara att det blir lite uddare formuleringar. Men det är kanske jag som Kanske jag som är fördomsfull.

01:16:27 – Sierra: Nej, men man kan väl vara lite mer nyanserad där i inledningen och trycka kanske på att det är viktigt att som vid alla former av restriktiv kost att man är extra noga med vad man faktiskt ersätter med och det man ger och att det inte får bli för ensidigt och att barn är en extra utsatt grupp då för just ensidig kost. Men det finns ju också, Livsmedelsverket har ju en sida, eller de har ju en för hälsovårdspersonal där det står lite mer detaljerat också.

01:16:57 – Wille: Så det skulle jag vilja tipsa, du frågade William om man skulle tipsa just personal inom den mödra barnhälsovården eller sjuksköterskor eller så. Ja, men det är jättebra, för jag tänker att det är absolut ingenting man ska avråda från bara för att man vet för lite, utan då får man ju helt enkelt ta reda på det själv och det verkar ändå som att det finns sätt att komma runt att äta kött eller animaliska produkter överlag. Det är bara det att det är så pass kulturellt ingrott i oss hur vi ska äta helt enkelt. Det blir lite svårt. Det är lite som när man kommer till jobbet. Någon gång har man med sig en vegetarisk matlåda och så blir det folk som stirrar på en och bara ”Men är du vegetarian?” Nej, men det är inte grönsaker idag. Det är klart att man får läsa på lite om man ska kunna komma långt.

01:17:48 – Sierra: Ja. Jag menar, har personerna bestämt sig så är det ju bättre att kunna ge dem bra råd i det då. Det handlar ju om att möta dem var de är.

01:17:58 – Wille: Det har varit otroligt lärorikt. Det känns som att det har blivit lite mer nyanserat i alla fall för mig hur det här kan gå till. Det känns ändå kul på något sätt att det inte behöver bli så krångligt på något sätt. Det verkar ändå finnas väldigt många bra alternativ om man vill ta bort de här produkterna. Jag ska ändå tipsa om din Instagram-serie. Den är väldigt bra om man vill ha inspiration på hur man kan laga mat. Det känns som att det ligger i framkant där.

01:18:26 – Jacob: Du har artiklar också på Styrkelabbet kan vi ju nämna. Ja, jag har bland annat en vegansk Neil-prep där, kom jag på.

01:18:32 – Sierra: Ja, precis.

01:18:33 – Jacob: Så där kan man också titta in. Och där är ju annan, om du inte är vegetarian och bara vill ha god mat, så finns det andra artiklar. Och den artikeln såklart, man kan ju äta den ändå.

01:18:42 – Sierra: Det är väl det bästa.

01:18:44 – Jacob: Så är det.

01:18:45 – Wille: Stort tack för att du ville vara med.

01:18:46 – Sierra: Tack för att jag fick vara med.

01:18:47 – Wille: Och vi hörs när vi hörs. Ha det gott! Hej! Ja, hej, hej!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *