Vad händer när dina glykogenlager blir fulla?

Vad som händer när ens glykogenlager är fulla och man fortsätter att äta kolhydrater är en fråga som jag tror jag får minst ett mejl om varje månad. Och de som mejlar mig ska ha beröm för de har verkligen försökt hitta ett svar på frågan medan en väldig massa andra människor istället verkar nöja sig med sina helt egenpåhittade förklaringar och sprider dessa överallt på internet.

Som du säkert förstår så kommer detta bli ett inlägg med väldigt liten praktisk användbarhet. Men då det onekligen verkar vara en fråga som intresserar en del så mycket så de börjar mejla runt till olika personer så är det säkert också något som flera av läsarna här kommer vara intresserade av.

Egentligen skulle jag kunna göra det här inlägget väldigt kort. Svaret på frågan vad som händer när dina glykogenlager blir fulla behöver du inte bryr dig om för dina glykogenlager blir med största sannolikhet inte fulla 🙂 Men så enkelt tycker vi ju inte om att göra det för oss själva här på Traningslara.se så här kommer en lång förklaring varför.

Förbränning av fett och kolhydrater

Som vanligt använder jag mig av termen förbränning. Detta är inte korrekt då det egentligen handlar om oxidation när det är reaktioner i våra kroppar men eftersom folk i princip alltid använder termen förbränning så gör jag det här också så att det blir mer lättläst.

Din kropp förbrukar i huvudsak fett och kolhydrater för att skapa energi i kroppen. Din kropp använder dock aldrig fett och kolhydrater direkt utan de går alltid vägen via något som kallas för ATP, adenosintrifosfat. För att din kropp ska kunna skapa ATP från fett och kolhydrater så använder den normalt syre. Undantaget här är kolhydrater som faktiskt kan brytas ner till ATP utan syre. När detta sker brukar man säga att kroppen arbetar anaerobt.

Samtidigt som fett och kolhydrater bryts ner till ATP med hjälp av syre så bildar din kropp koldioxid som en biprodukt. Det här är intressant eftersom förhållandet mellan hur mycket syre som krävs och hur mycket koldioxid som bildas för en viss mängd ATP skiljer sig mellan fett och kolhydrater.

Kroppen behöver mer syre för att skapa energi från fett

När du skapar ATP från fett kommer din kropp att behöva mer syre än när den skapar energi från kolhydrater. Så om vi kan mäta förhållandet mellan mängden syre som kroppen tar upp och mängden koldioxid som kroppen gör av med så kan vi få ett värde på hur mycket fett och hur mycket kolhydrater som kroppen förbrukar över en viss tid.

Mäta upptaget av syre och utandningen av koldioxid
Att mäta upptaget av syre och utandningen av koldioxid är en ganska lätt process

Och det här går att mäta utan större problem. Det man gör är helt enkelt att man sätter någon form av mask över ansiktet som sen mäter både mängden syre och koldioxid som personen andas in och sen analyserar luften som andas ut för att se hur mängden syre och koldioxid har förändrats.

Det här förhållandet mellan syre och koldioxid som du andas ut kallas för respiratory quotient och när du i princip endast förbrukar fett ligger den på 0,7 och när du endast förbrukar kolhydrater ligger den på 1,0. När du tränar och förbränner kolhydrater utan att använda syre kan din respiratory quotient faktiskt hamna över 1,0 eftersom du då producerar koldioxid utan att använda syre. Men den här situationen kommer vi inte titta på i det här inlägget.

Så med det här ganska enkla medlet kan vi alltså mäta ganska precist hur mycket fett och kolhydrater en person gör av med varje dag. Vad säger då den här informationen oss?

Du förbrukar dagligen både fett och kolhydrater

Det man ser när man mäter hur mycket fett och kolhydrater en person förbrukar under en dag är att detta är väldigt beroende av vad personen äter. En person som äter strikt lågkolhydratkost kommer med andra ord att ha en respiratory quotient, här efter förkortat RQ, på 0,7. En person som istället äter en stor andel kolhydrater kommer att ha en RQ upp emot 1.

Förbränning av fett och kolhydrater
Förändringen i deltagarnas förbränning av fett och kolhydrater i förhållande till hur mycket fett och kolhydrater som de åt.

Hur detta kan se ut rent praktiskt kan du se här i tabellen till höger (1). Då den är lite stökig har jag markerat två par som exempel. Det som är markerat i rött är medelvärdet för när försökspersonerna åt en diet med mycket kolhydrater. Deras RQ kan du se 0,908 och själva förhållandet i den maten de åt var 0,936 om allting som försökspersonerna åt skulle ha förbränts exakt utan att något lagrats in eller att personen faktiskt legat på ett litet underskott. Detta är givetvis en utopi att uppnå och därför blir inte heller FQ exakt det samma som RQ.

Det som istället är markerat i blått är när samma försökspersoner fick en diet med mycket fett. Som du kan se var deras FQ, alltså förhållandet mellan kolhydrater och fett i kosten om allt skulle förbrännas för sig själv i kroppen 0,82. Motsvarande värdet på RQ, alltså den mängden kolhydrater och fett som personerna faktiskt gjorde sig av med var 0,829.

Det är kolhydraterna som styr vad din kropp förbrukar mest av

Kontentan är alltså att när du äter lika mycket kalorier som du gör av med så kommer din kropp att göra av med i princip exakt lika mycket fett och kolhydrater som du äter. Äter du en kost med lite kolhydrater så kommer din kropp att göra av med lite kolhydrater och istället använda sig av det fettet som du äter.

Äter du istället väldigt mycket kolhydrater så kommer din kropp att använda väldigt mycket kolhydrater. Och detta sker oavsett om du rör på dig eller inte. Folk verkar ha någon slags snedvriden bild av hur kroppen fungerar där de tror att vi använder kolhydrater först när vi börjar idrottar. Detta är helt fel. Det spelar ingen roll hur mycket du rör på dig. Din kropp kommer att förbruka i princip så många kolhydrater som du intar.

Faktum är att man i flera decennier hade en hypotes om att människor äter för att bibehålla sina glykogenlager på samma nivå. Grunden till denna hypotes var just för att man observerade att människor tenderar att ha en väldigt jämn nivå på sina glykogenlager oavsett vad. Tanken var alltså att om glykogenlagren var låga så åt personen omedvetet mer kolhydrater och om lagren var välfyllda så åt man mindre kolhydrater. Den här hypotesen är numera i princip skrotad då man som sagt sett att korrigeringen främst beror på att kroppen förändrar förbränningen av fett och kolhydrater, inte intaget (5)

Allt det här förutsätter givetvis att du är i någon form av energibalans. Om du äter 2500 kcal när ditt energibehov är 2500 kcal så försvinner ju lika många kcal som du äter och eftersom din förbränning anpassar sig efter förhållandet mellan fett och kolhydrater i kosten så kommer du att hålla både din fettbalans och din kolhydratbalans.

Men vad händer då om du äter för mycket? Svaret på den frågan är att det beror på. Skulle du bara äta lite för mycket så blir det ingen större effekt av det hela. Runt 100 kcal extra är ju inga problem alls för kroppen att lagra in även om det skulle vara så att det blir som glykogen i dina glykogenlager.

Vad som händer när du verkligen överäter är dock intressant. Det som händer då är att det i princip är kolhydraterna som styr. Din kropp fokuserar alltså på att hålla balansen när det gäller dina glykogenlager och om det kommer in mer kolhydrater än kroppen normalt förbrukar så kommer kroppen att öka på kolhydratförbränningen. Detta blir då givetvis på bekostnad av en lägre fettförbränning och resultatet blir att du lagrar in fett och går upp lite i vikt. En naturlig effekt av att du har ätit för mycket så klart 🙂

Det finns en studie som visade detta på ett väldigt effektivt sätt och som jag gillar då den samtidigt visar vilken effekt du kommer få av att äta för mycket skitmat (2). I studien lät man 34 försökspersoner äta fritt efter hunger från en buffé av det man valde kalla för en cafeteria diet. Detta är en typ av diet där man använder sig av mer eller mindre uteslutande mat som säljs i kafeterior och det är det mest effektiva sättet man vet för att göra djur feta och givetvis fungerar det även väldigt bra på människor.

Munkar är väldigt dålig mat
Munkar har givetvis en självklar plats i kategorin ”skitmat”

Effekten av fem dagar i den här miljön blev att försökspersonerna började äta hela 56 procent mer kalorier än de normalt gjorde. Fördelningen av protein, fett och kolhydrater blev 12, 40, 48. När man tittade på förbrukningen av kolhydrater såg man att deltagarna ökat sin förbränning av kolhydrater så de förbrände hela 607 kcal extra varje dag i form av kolhydrater jämfört med innan försöken. Förbränningen av fett däremot minskade med 214 kcal och inget av det extra fett som deltagarna åt förbrändes utan det lagrades in som fett.

Det här är ett väntat resultat och precis som jag har skrivit tidigare på TranaStyrka.se så är det väldigt sällan som kolhydrater omvandlas till fett, Kolhydrater blir inte till fett i normala fall.

Det som den här informationen också säger oss är att om du skulle äta lite för mycket kolhydrater en dag så kommer din kropp att förbränna det allra mesta av dessa för att fortsätta hålla balansen i dina glykogenlager.

Du får bara fyllda glykogendepåer om du själv vill det

Själva slutsatsen på det här är, som du säkert förstått, att du väldigt sällan kommer att ha fulla glykogendepåer. Det kan ta lite tid för kroppen att ställa om från en extrem till en annan och skulle du till exempel normalt äta lite kolhydrater och helt plötsligt börja äta en stor andel kolhydrater så kommer du under någon enstaka dag att öka på dina glykogenlager. Du har dock en ganska bra buffert på i alla fall en 500 gram kolhydrater att nyttja i dessa fall (4).

Överviktiga är generellt sett sämre på att ställa om förbränningen efter vad de äter. Troligen eftersom de är sämre på att lagra in både fett och kolhydrater och när det finns i blodet försöker kroppen använda både och. Men när jag skriver så handlar det generellt sett om någon dags extra omställning jämfört med normalviktiga (6, 7, 8).

Men skulle du verkligen fylla upp dina glykogenlager så skulle din kropp dels börja förbränna extra energi i form av kolhydrater för att bli av med ”problemet” och dels omvandla kolhydraterna till fett (4). I verkliga livet händer dock inte detta särskilt ofta. Jag kan inte komma på en enda normal situation där en person av någon anledning skulle stoppa i sig så mycket kalorier och så mycket kolhydrater så det här verkligen sker. Sen är det ju möjigt att det sker vid ätstörningar kanske och så även vid extrema ätardagar.

Sen finns ju även uthållighetsidrottaren som genomför en medveten kolhydratuppladdning. I denna situation tömmer han/hon först sina kroppar på kolhydrater så kropparna är inställda på att i huvudsak förbruka fett som bränsle. Därefter mer eller mindre chockar idrottaren kroppen med ett stort intag av kolhydrater över flera dagar.  Med ett sånt upplägg kan du få verkligen fyllda glykogenlager.

Summering

Det här blev ett väldigt långt svar på en fråga som rent praktiskt inte verkar spelar någon som helst roll 🙂 Förhoppningsvis blev det dock intressant läsning och jag vet att många uppskattar att de kan få den här typen av förståelse för kroppen.

Vi är helt enkelt inte statiska system där det är antingen av eller på. Det är alltid bara mer eller mindre av olika saker. Nu när du sitter och läser det här så förbrukar din kropp både fett och kolhydrater. Förhållandet mellan de två är till fördel för fettet och ju mer du rör på dig desto mer blir ökningen mot användande av fler kolhydrater. Men även det här är något som din kropp fixar till efterhand. Har du använt ovanligt mycket kolhydrater på förmiddagen jämfört med normalt så kommer din kropp spontant att använda lite mer fett på eftermiddagen. Allt för att fortsätta hålla din kropp i balans.

62 thoughts on “Vad händer när dina glykogenlager blir fulla?

  1. Är det inte RER (Respiratory Exchange ratio) man tittar på egentligen, och RQ då pratar man om det fysikaliska inom mitokondrien.

  2. Själva mätningen är ju RER för att sen uppskatta RQ. I vila är de dock i princip det samma. Men jo, det är RER man verkligen mäter. Jag ville bara inte blanda in fler termer i texten

  3. Nu är det ju inte en munk på bilden utan en donut 🙂
    Förlåt.

    Mvh/
    dryg jävel

  4. Vad händer då med blodsockret som insulinet sänker som sker ifall du äter för mycket kolhydrater. Ifall du har fulla glykogenlager i muskler och lever så ska väl överlopps blodsocker ta vägen någonstans? Jag har trott att det lagras som fett.

  5. Nu ser jag inte bilden på gamla mobilen, men har för mig att donut kan kallas (flottyr)munk, och ibland även ”Berlinare” – Ich bin ein Berliner 😉

  6. Intressant och kul med ett nytt inlägg!

    Detta var lite otydligt för mig ”När man tittade på förbrukningen av kolhydrater såg man att deltagarna ökat sin förbränning av kolhydrater så de förbrände hela 607 kcal extra varje dag i form av kolhydrater jämfört med innan försöken. Förbränningen av fett däremot minskade med 214 kcal och inget av det extra fett som deltagarna åt förbrändes utan det lagrades in som fett.”

    Varför svarar inte ökningen av förbränningen av kolhydrater mot minskningen av förbränningen av fett?

    Har senaste dagarna, på grund av ett par månader i kaloriunderskott, funderat mycket på vad som händer i det motsatta scenariot det vill säga, vad gör kroppen när glykogenlagrena tar slut, och hur ser förbränningen ut under ett kaloriunderskott / under en fasta?

    Av vad jag läst så har kroppens fettceller en begränsad utsöndringsförmåga. Vad händer om man ligger på ett större underskott än vad fettet kan leverera, är det muskelproteinet som ryker direkt?

  7. Anders:
    Vad händer då med blodsockret som insulinet sänker som sker ifall du äter för mycket kolhydrater. Ifall du har fulla glykogenlager i muskler och lever så ska väl överlopps blodsocker ta vägen någonstans? Jag har trott att det lagras som fett.

    Från inlägget

    Jacob Gudiol: Men skulle du verkligen fylla upp dina glykogenlager så skulle din kropp dels börja förbränna extra energi i form av kolhydrater för att bli av med ”problemet” och dels omvandla kolhydraterna till fett (4). I verkliga livet händer dock inte detta särskilt ofta. Jag kan inte komma på en enda normal situation där en person av någon anledning skulle stoppa i sig så mycket kalorier och så mycket kolhydrater så det här verkligen sker. Sen är det ju möjigt att det sker vid ätstörningar kanske och så även vid extrema ätardagar.

  8. Poyan: Varför svarar inte ökningen av förbränningen av kolhydrater mot minskningen av förbränningen av fett?

    De har egentligen inget med varandra att göra eftersom personerna inte är i viktbalans.

    Säg att du normalt äter 2000 kcal varje dag för att vara i viktbalans med 1000 kcal fett och 1000 kcal kolhydrater. Då förbränner din kropp i princip 1000 kcal fett och 1000kcal kolhydrater med. Tänk nu att du äter 4000 kcal per dag med 50 % fett och 50 % kolhydrater. Då kommer din kropp att minska förbränningen av fett markant och i princip lagra in allt fett medan förbränningen av kolhydrater ökar markant. Tar i värdena från delen du citerade (vilket egentligen är helt fel) innebär det till exempel att personen förbränner 1600 kcal kolhydrater och 800 kcal fett. Resultatet blir att omkring 1200 kcal fett och 400 kcal kolhydrater lagras in i din kropp.

    Poyan: Har senaste dagarna, på grund av ett par månader i kaloriunderskott, funderat mycket på vad som händer i det motsatta scenariot det vill säga, vad gör kroppen när glykogenlagrena tar slut, och hur ser förbränningen ut under ett kaloriunderskott / under en fasta?

    Dina glykogenlager tar inte slut. Den största siffran jag har har sett är en tömning med ungefär 70 procent efter ganska extrem träning.

    Kroppen kan ju bilda glykogen själv. Och dina blodceller, ryggmärgen samt lite annat är beroende av glukos för att överleva. Så kroppen kommer aldrig tillåta dig att lagren tar helt slut.

    Poyan: Av vad jag läst så har kroppens fettceller en begränsad utsöndringsförmåga. Vad händer om man ligger på ett större underskott än vad fettet kan leverera, är det muskelproteinet som ryker direkt?

    Det där är först och främst teoretiska siffror baserat på en kropp i balans. Du kan ju ”träna upp” dina fettceller så de blir bättre på att frisätta fett och musklerna på att bli bättre att använda det.

    Men stora kaloriunderskott innan kroppen hunnit ställa om sig fullt innebär en större proteinförlust ja.

  9. Hej.

    Rätta mig om jag har fel (vilket inte är helt ovanligt) men om man helt lägger av med kolhydrater (eller minskar drastiskt på detta intag) bör ens prestationsförmågan gällande högintensiv löpning försämras då det går åt mer syre till att omvandla fett till energi?
    Tack för två grymma sidor du bedriver.

  10. Olle: Rätta mig om jag har fel (vilket inte är helt ovanligt) men om man helt lägger av med kolhydrater (eller minskar drastiskt på detta intag) bör ens prestationsförmågan gällande högintensiv löpning försämras då det går åt mer syre till att omvandla fett till energi?

    Rent teoretiskt är det så. Då det krävs mer syre så räcker syret inte lika långt när du arbetar på en hög intensitet. Förutom några studier där man tittat på sprintförmågan hos långdistanscyklister så är detta dock aldrig verkligen testat i några kontrollerade former.

  11. Jag läste först:
    ”Vad händer med dina gynekologer när dom blir fulla?”
    Tyckte det var jätte konstigt inlägg från Träningslära. Det är nog jag som är jätte konstig dock
    Annars jätte bra skrivet som vanligt. Vet inte hur många intressanta diskussioner jag hamnat i med pga information jag läst på eran sida.
    Folk bara älskar att vräka ur sig båda det ena och andra utan att läsa på, speciellt angående näringslära och träning verkar det som.

    🙂

  12. Om du äter rätt sorts fett, kokosfett t.e.x, ska det ju gå direkt till levern, och där ombildas till energi, om du äter lågkolhydratkost !
    Du ska kunna köra högintensiv träning på Lchf-Kost, det går, men kanske inte för alla människor, ej att förglömma.
    Vora kroppar är ju väldigt olika byggda !

  13. Ulla-Karin: Om du äter rätt sorts fett, kokosfett t.e.x, ska det ju gå direkt till levern, och där ombildas till energi, om du äter lågkolhydratkost!

    För det första måste jag säga att det är lite underhållande att ett så ovanligt fett som MCT kallas för ”rätt sorts fett”. För övrigt är det bara ungefär hälften av fettet i kokosfett som är MCT-fett.

    Sen är det inte brist på energi i sig och ännu mindre brist på energi i levern som är ett problem när du idrottar på högre intensitet Ulla-Karin. Problemet är att du inte har tillräcklig tillgång till syre för att på ett effektivt sätt använda den energin du har. Och om du då inte har så gott om glukos och glykogen som energi så kommer ännu mer syre att förbrukas eftersom detta krävs när du oxiderar fett.

    Det finns för övrigt flera studier på MCT och de är negativa. Tex: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15902986 och http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11447364

    MCT är möjligen bättre än annat fett. Men det är inte kolhydrater.

    Ulla-Karin: Du ska kunna köra högintensiv träning på Lchf-Kost

    Varför ”ska” man kunna det? Det går givetvis, men varför ska de vara lika bra som med annan kost? Du får ju motivera det med lite mer än ”du ska”.

  14. Johan:
    Jag läste först:
    ”Vad händer med dina gynekologer när dom blir fulla?”

    Fulla gynekologer är pladdriga, sjunger falskt och snubblar på trösklar, såvitt jag vet. Men det är bara min personliga erfarenhet, jag tror inte det finns några vetenskapliga belägg för det.

  15. Det mesta glykogenet lagras i levern som förbrukar 75% under natten. Kolhydratladdning borde endast ha en marginell betydelse.

  16. Kenneth m Forsberg:
    Det mesta glykogenet lagras i levern som förbrukar 75% under natten. Kolhydratladdning borde endast ha en marginell betydelse.

    Nja, det mesta lagras i muskulaturen, ca 400-500g. Ungefär 100 g lagras i levern, om jag minns rätt.

  17. YAT: Nja, det mesta lagras i muskulaturen, ca 400-500g. Ungefär 100 g lagras i levern, om jag minns rätt.

    Det stämmer bra. Det mesta lagras i musklerna. Levern står för kanske 20 procent av inlagringen och under natten är det i princip bara detta glykogen som används.

  18. Hej, intressant artikel!
    Jag är rätt ny på området men tycker det är lika intressant varje gång att få lära sig något nytt om kroppen och träning.
    Det jag undrar är vad som händer om man överäter fett eller protein, istället för kolhydrater? Iom att man går upp av att överäta kolhydrater, och du säger att fettet då lagras. Vad händer tvärtom?

    Jag läste även någon annanstans att alla sorters kalorier är ”lika”. Eller misstolkar jag något? Tänkte på att kroppen väljer vilka den ska förbränna och inte.

    Tack för bra läsning!

  19. Helena Holmgren: Det jag undrar är vad som händer om man överäter fett eller protein, istället för kolhydrater?

    Fett lagrar kroppen in utan problem. Det är ju i princip redo för inlagring eftersom vi lagrar energi som just fett.

    Protein kan kroppen inte lagra utan om du skulle äta en stor mängd energi från protein så kommer din kropp att oxidera det extra, det förbränns alltså som energi och blir till värme. En liten andel av det kan konverteras till kolhydrater. Men det är inte någon större andel om du också äter kolhydrater. I princip går det inte att äta väldigt mycket protein sett till mängden kalorier. Om du ska ligga i kaloribalans så blir det svårt att nå över 40-50 % av energin från protein. Så äter du för mycket kalorier då så kommer ”det andra”, alltså resterande 50-60 % från kolhydrater och fett att vara det som kroppen lagrar in.

    Helena Holmgren: Jag läste även någon annanstans att alla sorters kalorier är ”lika”. Eller misstolkar jag något? Tänkte på att kroppen väljer vilka den ska förbränna och inte.

    En kalori är ett energimått. Så en kalori är alltid det samma precis som ett kilo alltid väger lika mycket eller en km alltid är lika långt. Så en kalori är alltid en kalori.

    Men det betyder ju inte att allt som väger 20 kg är lika lätt att bära på eller att alla kilometrar är lika lätta att gå. Olika kalorier påverkar din kropp olika med. Men det är inte för att de är ”kalorier” utan för att det är olika näringsämnen som behandlas av kroppen på olika vis. https://traningslara.se/en-kalori-ar-en-kalori-men/

  20. Jag försöker verkligen att läsa, läsa, läsa mig till varför jag inte når de resultat jag vill ha. Och ibland känns det bara som att jag blir mer o mer förvirrad. I augusti påbörjade jag min viktresa. Målet var att gå ner -10 kg. I slutet av september hade jag gått ner 5 kg. Jag köpte en våg med fettprocentmätning och hade 32%. Blev förvånad, känner mig inte överviktig så, men då satte jag även målet att komma under 30%.

    Nu har jag i princip stannat på -6 kg. 30.5% i fett ungefär.
    Det har stått still i över en månad. Jag kämpar på. Tränar ungefär såhär:

    4-5 pass per vecka på crossrunner i 40 minuter alt. intervalllöpning i ca 20 min.
    3 tillfällen av ovanstående kör jag även funktionell styrka, mycket bålträning, balansboll, samt ryggövningar.

    Jag tycker att kroppen ser mer tight ut och när jag mäter så minskar mina mått gradvis, men väldigt långsamt.

    Jag har fört matdagbok och kommit fram till att jag äter cirka 1200 kcal per dag. Jag tillämpar 16:8-fasta sedan cirka ett år tillbaka för att det får mig att må bra, helt enkelt.
    Min kost är lågkolhydratkost. Äter kött, fisk, grönsaker, nötter. Har försökt dra ner lite på mejeriprodukter men äter kvarg o keso ibland, och grädde o ost i maten någon gång/vecka. Dricker vin på helgerna. Absolut INGET godis, vitt mjöl, socker, stärkelsemat.

    Vad gör jag för fel? Varför har jag avstannat i vikt? Vad ska jag fokusera på från nu? Ska jag köra hårdare styrka, mer kondition? Utesluta mejeri? Ta bort alkohol helt?

    Förstår att det är svårt för dig att köra individuell kostrådgivning här, men jag vet snart inte vad tusan jag ska göra och som sagt – ju mer jag läser desto mer förvirrad blir jag. Vissa säger: lågintensiv träning länge! Andra: Nej! Hårda intervaller förbränner mest. Andra: Satsa på styrka. Och kring maten: Du äter för lite! MEdan andra teorier säger att energi-minus skapar viktnedgång o att det gäller att dra ner ännu mer.

    Snälla hjälp.

  21. Om man nu börjar ta mer av fett om man äter mer fett/mindre kolhydrater borde det väl vara det optimala för långdistansare? Glykogenet brukar man väl säga räcker ca 2h, sen behöver man tillfära. Anser du att det är bättre med fetare mat då om man håller på säg 7-8 timmar?

  22. Pär:
    Om man nu börjar ta mer av fett om man äter mer fett/mindre kolhydrater borde det väl vara det optimala för långdistansare? Glykogenet brukar man väl säga räcker ca 2h, sen behöver man tillfära. Anser du att det är bättre med fetare mat då om man håller på säg 7-8 timmar?

    När det gäller verkligen långa distanser så som 2h+ så är hög fettoxidation troligen viktigt och kosten inverkar sannolikt på det. Eller man behöver i alla fall träna med lägre nivåer av glykogen för att stimulera förmågan till fettoxidation.

    Överlag är den typen av extrem uthållighet dåligt studerad. Så ingen vet vad som verkligen fungerar. Men jag hade kört på ett lägre kolhydratintag.

  23. Skulle vilja få mina teorier bekräftade att de är någorlunda rätt vad gäller kosthållning vid bulk och deff samt prestation. Tränar väldigt mycket, både styrka och kondition.

    När jag själv ”bulkar” äter jag väldigt lite fett, i princip så lite som möjligt. Skulle gissa på att det blir 40-50g fett varav 10g kommer från omega 3 kapslar, minst 180g protein och sen så mycket kolhydrater som jag orkar. Anledningen till att jag kör detta är att jag tror att man då får så hög prestation som möjligt vid träning samtidigt som det inte finns så mycket lättillgängligt fett att lagra in.

    Vid deff där jag vill prestera så fortsätter jag med lågfett fast minskar kolhydrater såpass att jag går ner i vikt.

    Vid deff där jag inte har behov att prestera ökar jag fett och minskar kolhydrater kraftigt, mest för maten blir godare med fett och äter jag gott så känns det inte lika jobbigt att hålla dieten.

    Tycker ju själv att det går bra men är det något som är väldigt korkat eller fel?

  24. Anna Jonsson:
    Jag försöker verkligen att läsa, läsa, läsa mig till varför jag inte når de resultat jag vill ha. Och ibland känns det bara som att jag blir mer o mer förvirrad. I augusti påbörjade jag min viktresa. Målet var att gå ner -10 kg. I slutet av september hade jag gått ner 5 kg. Jag köpte en våg med fettprocentmätning och hade 32%. Blev förvånad, känner mig inte överviktig så, men då satte jag även målet att komma under 30%.

    Nu har jag i princip stannat på -6 kg. 30.5% i fett ungefär.
    Det har stått still i över en månad. Jag kämpar på. Tränar ungefär såhär:

    4-5 pass per vecka på crossrunner i 40 minuter alt. intervalllöpning i ca 20 min.
    3 tillfällen av ovanstående kör jag även funktionell styrka, mycket bålträning, balansboll, samt ryggövningar.

    Jag tycker att kroppen ser mer tight ut och när jag mäter så minskar mina mått gradvis, men väldigt långsamt.

    Jag har fört matdagbok och kommit fram till att jag äter cirka 1200 kcal per dag. Jag tillämpar 16:8-fasta sedan cirka ett år tillbaka för att det får mig att må bra, helt enkelt.
    Min kost är lågkolhydratkost. Äter kött, fisk, grönsaker, nötter. Har försökt dra ner lite på mejeriprodukter men äter kvarg o keso ibland, och grädde o ost i maten någon gång/vecka. Dricker vin på helgerna. Absolut INGET godis, vitt mjöl, socker, stärkelsemat.

    Vad gör jag för fel? Varför har jag avstannat i vikt? Vad ska jag fokusera på från nu? Ska jag köra hårdare styrka, mer kondition? Utesluta mejeri? Ta bort alkohol helt?

    Förstår att det är svårt för dig att köra individuell kostrådgivning här, men jag vet snart inte vad tusan jag ska göra och som sagt – ju mer jag läser desto mer förvirrad blir jag. Vissa säger: lågintensiv träning länge! Andra: Nej! Hårda intervaller förbränner mest. Andra: Satsa på styrka. Och kring maten: Du äter för lite! MEdan andra teorier säger att energi-minus skapar viktnedgång o att det gäller att dra ner ännu mer.

    Snälla hjälp.

    Hur stor blir din BMR om du använder någon av de olika räknare som finns på nätet? Och hur säker är du på att dina ”ca 1200kcal om dagen” verkligen är 1200kcal?

  25. Anna Jonsson:
    Jag försöker verkligen att läsa, läsa, läsa mig till varför jag inte når de resultat jag vill ha. Och ibland känns det bara som att jag blir mer o mer förvirrad. I augusti påbörjade jag min viktresa. Målet var att gå ner -10 kg. I slutet av september hade jag gått ner 5 kg. Jag köpte en våg med fettprocentmätning och hade 32%. Blev förvånad, känner mig inte överviktig så, men då satte jag även målet att komma under 30%.

    Nu har jag i princip stannat på -6 kg. 30.5% i fett ungefär.
    Det har stått still i över en månad. Jag kämpar på. Tränar ungefär såhär:

    4-5 pass per vecka på crossrunner i 40 minuter alt. intervalllöpning i ca 20 min.
    3 tillfällen av ovanstående kör jag även funktionell styrka, mycket bålträning, balansboll, samt ryggövningar.

    Jag tycker att kroppen ser mer tight ut och när jag mäter så minskar mina mått gradvis, men väldigt långsamt.

    Jag har fört matdagbok och kommit fram till att jag äter cirka 1200 kcal per dag. Jag tillämpar 16:8-fasta sedan cirka ett år tillbaka för att det får mig att må bra, helt enkelt.
    Min kost är lågkolhydratkost. Äter kött, fisk, grönsaker, nötter. Har försökt dra ner lite på mejeriprodukter men äter kvarg o keso ibland, och grädde o ost i maten någon gång/vecka. Dricker vin på helgerna. Absolut INGET godis, vitt mjöl, socker, stärkelsemat.

    Vad gör jag för fel? Varför har jag avstannat i vikt? Vad ska jag fokusera på från nu? Ska jag köra hårdare styrka, mer kondition? Utesluta mejeri? Ta bort alkohol helt?

    Förstår att det är svårt för dig att köra individuell kostrådgivning här, men jag vet snart inte vad tusan jag ska göra och som sagt – ju mer jag läser desto mer förvirrad blir jag. Vissa säger: lågintensiv träning länge! Andra: Nej! Hårda intervaller förbränner mest. Andra: Satsa på styrka. Och kring maten: Du äter för lite! MEdan andra teorier säger att energi-minus skapar viktnedgång o att det gäller att dra ner ännu mer.

    Snälla hjälp.

    Sluta med alla konstiga kostregler. Ät mat lagda på bra råvaror och sedan börjar du med riktigt tung styrketräning. Då menar jag inte att du går till någon pt på ett vanligt gym utan faktiskt tung träning 4-5 dagar i veckan där du faktiskt pressar din kropp. Kanske går med i en atletklubb och börjar med styrkelyft

  26. Anna Jonsson: …

    Balansboll, bålstyrka och crosstrainer är bara ett sätt för dig att jobba väldigt hårt utan att få några faktiska resultat.

    * Är riktigt mat, drick vatten. Det finns inga anledningar att ta in flytande kalorier.
    * Styrketräna 2-3 dagar i veckan. Stora basövningar med skivstång som marklyft och knäböj. Låt kroppen få tid att återhämta sig.
    * Spring maximala intervaller lite då och då. 10-14 dagar mellan passen. Maximalt arbete under kort tid.

  27. @Anna Jonsson
    Börja med att läsa alla inlägg som finns under kategorin viktnedgång, så får du en bra bild av hur kroppen fungerar.

    Sedan håller jag med beholder, ät bra råvaror och pressa kroppen vid träningstillfällena. Sedan om man väljer att öka vikterna om man tränar styrketräning eller springer längre om man tränar löpning (som jag gör) spelar nog inte så stor roll.
    Kroppen har ju en bra förmåga att anpassa hungern efter hur mycket energi man gör av med, så ligger man på samma tränings nivå så blir man både effektivare på det man tränar och därmed gör av med mindre energi och man äter mer för att kompensera energiåtgången vid träning.

  28. Henrik Holst: Hur stor blir din BMR om du använder någon av de olika räknare som finns på nätet? Och hur säker är du på att dina ”ca 1200kcal om dagen” verkligen är 1200kcal?

    Jag har använt mig av appen shapeupclub och kostregistrerat, för att få fram 1200 kcal. Jag är inte för att väga o mäta mat egentligen men jag gjorde det för att få en helhetssyn på mitt intag då jag inte får så mkt resultat. 1200 är ett ”vardagsmått”. På helgerna når jag ofta några hundra till då jag äter lite mer och dricker vin. Dock drar jag inte av för träningen. Om jag för in träningen så når jag under 1200 på vardagar och kanske 1400-1600 på helger.

  29. Beholder: Sluta med alla konstiga kostregler. Ät mat lagda på bra råvaror och sedan börjar du med riktigt tung styrketräning. Då menar jag inte att du går till någon pt på ett vanligt gym utan faktiskt tung träning 4-5 dagar i veckan där du faktiskt pressar din kropp. Kanske går med i en atletklubb och börjar med styrkelyft

    Uppskattar verkligen att ni tar er tid att svara men ”konstiga kostregler”? Jag äter kött, fisk, grönsaker, bra fetter från nötter/avocado/fet fisk. Kesella, keso, lite bär. Jag äter extremt ”ren” mat för jag gillar det, har alltid gjort. Mina ”regler” att inte äta onyttigt är väl ganska hälsosamt? Jag mår ju bäst så.

    Så tung styrketräning är det jag bör satsa på hellre än lågintensiv träning länge? Jag är helt klart beredd att göra en sådan förändring, trivs mkt bättre i gym med vikter än att nöta kondition… Känns dock som en mix borde vara bäst?

  30. Stefan: Balansboll, bålstyrka och crosstrainer är bara ett sätt för dig att jobba väldigt hårt utan att få några faktiska resultat.

    * Är riktigt mat, drick vatten. Det finns inga anledningar att ta in flytande kalorier.
    * Styrketräna 2-3 dagar i veckan. Stora basövningar med skivstång som marklyft och knäböj. Låt kroppen få tid att återhämta sig.
    * Spring maximala intervaller lite då och då. 10-14 dagar mellan passen. Maximalt arbete under kort tid.

    Tack Stefan. Kan du förklara för mig varför jag ska köra intervaller så pass sällan som på 14dagars intervall? Känns så långt emellan.

  31. Anna Jonsson:
    Tack Stefan. Kan du förklara för mig varför jag ska köra intervaller så pass sällan som på 14dagars intervall? Känns så långt emellan.

    Återhämtning. Varje träningspass bryter ner kroppen och det intervallpasset ska vara det mest intensiva passet och kräver återhämtning.

  32. Anna Jonsson: Uppskattar verkligen att ni tar er tid att svara men ”konstiga kostregler”? Jag äter kött, fisk, grönsaker, bra fetter från nötter/avocado/fet fisk. Kesella, keso, lite bär. Jag äter extremt ”ren” mat för jag gillar det, har alltid gjort. Mina ”regler” att inte äta onyttigt är väl ganska hälsosamt? Jag mår ju bäst så.

    Så tung styrketräning är det jag bör satsa på hellre än lågintensiv träning länge? Jag är helt klart beredd att göra en sådan förändring, trivs mkt bättre i gym med vikter än att nöta kondition… Känns dock som en mix borde vara bäst?

    Du äter 16:8 undviker massa saker osv osv. Med tanke på att du inte har fått några resultat alls av din lågintensiva träning verkar väl en mix vara en ganska dålig ide. För att få resultat och blir starkare borde du nog äta mer än 1200 kcal på en dag.

  33. Stefan: Återhämtning. Varje träningspass bryter ner kroppen och det intervallpasset ska vara det mest intensiva passet och kräver återhämtning.

    Fast det beror ju på vad man är van vid.
    Inte behöver man 10 – 14 dagars vila efter ett intervallpass om man är van vid att träna.

  34. Beholder: Du äter 16:8 undviker massa saker osv osv. Med tanke på att du inte har fått några resultat alls av din lågintensiva träning verkar väl en mix vara en ganska dålig ide. För att få resultat och blir starkare borde du nog äta mer än 1200 kcal på en dag.

    Står fast vid vad jag sagt innan angående det jag väljer bort: jag väljer bort rent onyttiga produkter på grund av att jag 1. mår bättre så och 2. vill leva hälsosamt. Det borde vara en bra sak. Att jag äter 16:8 är för att jag mår bättre av det. Det har inte gjort någon skillnad på min vikt sen jag började med det, men däremot mår jag såå mycket bättre i kroppen utan frukost.

    Jag har fått resultat men de har avstannat totalt och jag har fått svårt att veta vad jag ska ”ta bort” eller ”Lägga till”, både i kost och träning för att jag ska komma vidare. Det är jättebra att ni ger mig tips och det känns som att jag ska byta ut en del av min lågintensiva träning.

    En till fråga. Är det stor skillnad på resultat om man kombinerar sina styrke/konditions-pass mot för om man separerar dem till olika dagar?

  35. Anna Jonsson: Står fast vid vad jag sagt innan angående det jag väljer bort: jag väljer bort rent onyttiga produkter på grund av att jag 1. mår bättre så och 2. vill leva hälsosamt. Det borde vara en bra sak. Att jag äter 16:8 är för att jag mår bättre av det. Det har inte gjort någon skillnad på min vikt sen jag började med det, men däremot mår jag såå mycket bättre i kroppen utan frukost.

    Jag har fått resultat men de har avstannat totalt och jag har fått svårt att veta vad jag ska ”ta bort” eller ”Lägga till”, både i kost och träning för att jag ska komma vidare. Det är jättebra att ni ger mig tips och det känns som att jag ska byta ut en del av min lågintensiva träning.

    En till fråga. Är det stor skillnad på resultat om man kombinerar sina styrke/konditions-pass mot för om man separerar dem till olika dagar?

    Vad är resultaten du vill uppnå? Tyckte mig se ovan att du upplever att du blir tightare av vad du ser i spegeln och att midjemåttet minskar. Stirra dig inte blind på vågen. Strunta i att väga dig. Möjligheten finns att du ökar i muskelmassa och att det är därför vågen inte visar lika stor viktminskning. Vill du bara att vågen ska visa så lite som möjligt så är det äta mycket lite och låta musklerna förtvina. Men det är inte i linje med de hälsomålen jag gissar att du har.

    Vad gäller styrke och konditionsträning. Vill du maximera din styrka ska du inte träna så mycket kondition. Iallafall inte samma dag. Men är dina mål att må bra och njuta av träningen så gör det som passar dig bäst och är roligast. Du kommer garanterat bli både starkare och få bättre syreupptagningsförmåga oavsett hur du blandar din träning. Förutsatt att du tränar både din styrka och din kondition.

    Till sist. Låt det ta tid. Tänk långsiktigt. Framstegen kommer efterhand. Med vad du beskriver så gör du det mesta bra och du har fokus på bra saker. Det du ska försöka göra nu tycker jag är att fortsätta det du redan gör men att det tar mindre av ditt fokus. Låt det bli en livsstil du inte behöver gå och tänka på hela tiden. Ha tålamod. Var stolt över det du gör. Lycka till!

  36. Erik: Vadär resultaten du vill uppnå? Tyckte mig se ovan att du upplever att du blir tightare av vad du ser i spegeln och att midjemåttet minskar. Stirra dig inte blind på vågen. Strunta i att väga dig. Möjligheten finns att du ökar i muskelmassa och att det är därför vågen inte visar lika stor viktminskning. Vill du bara att vågen ska visa så lite som möjligt så är det äta mycket lite och låta musklerna förtvina. Men det är inte i linje med de hälsomålen jag gissar att du har.

    Vad gäller styrke och konditionsträning. Vill du maximera din styrka ska du inte träna så mycket kondition. Iallafall inte samma dag. Men är dina mål att må bra och njuta av träningen så gör det som passar dig bäst och är roligast. Du kommer garanterat bli både starkare och få bättre syreupptagningsförmåga oavsett hur du blandar din träning. Förutsatt att du tränar både din styrka och din kondition.

    Till sist. Låt det ta tid. Tänk långsiktigt. Framstegen kommer efterhand. Med vad du beskriver så gör du det mesta bra och du har fokus på bra saker. Det du ska försöka göra nu tycker jag är att fortsätta det du redan gör men att det tar mindre av ditt fokus. Låt det bli en livsstil du inte behöver gå och tänka på hela tiden. Ha tålamod. Var stolt över det du gör. Lycka till!

    TACK så hemskt mycket för dina kloka ord och pepp!

  37. Anna Jonsson: Jag har använt mig av appen shapeupclub och kostregistrerat, för att få fram 1200 kcal. Jag är inte för att väga o mäta mat egentligen men jag gjorde det för att få en helhetssyn på mitt intag då jag inte får så mkt resultat. 1200 är ett ”vardagsmått”. På helgerna når jag ofta några hundra till då jag äter lite mer och dricker vin. Dock drar jag inte av för träningen. Om jag för in träningen så når jag under 1200 på vardagar och kanske 1400-1600 på helger.

    Ok så appen minskar på kalorier in när du lägger in träning?

    Ang din våg som mäter fett÷ så är de tyvärr ganska värdelösa allihop. Om det dessutom är en sådan där som har plattir man står på bara så mäter den ju bara ben till ben och gissar sedan utifrån det hur resten av kroppen ser ut.

    Mäter mig själv på en Tanitavåg i 50000:- klassen eller om det var det dubbla, och enligt den kan jag tappa och gå upp 20-30kg i fettfri massa från gång till gång så du ska nog inte sätta för stort fokus på att din våg visar 30÷ hela tiden.

    En annan sak är den där aktiveringsfaktorn (average mets) som man anger i appar och bmr-räknare (1,1 för stillasittande osv), den kan ge ganska felaktiga resultat om man verkligen inte rör sig 100÷ likadant från dag till dag. Jag mäter själv min kaloriförbrukning med en Sensewear/Bodybug/Bodymedia och enligt den varierar mina mets ganska stort (min förbrukning kan gå från ca 3300kcal till ca 5200kcal per dag beroende på hur mycket jag rör mig och tränar).

    Vad jag egentligen ville ha sagt är att underskottet kanske inte alltid är så som din app visar.

  38. Kan du länka till studien på sprintförmågan hos långdistanscyklister?

    Jacob Gudiol: Rent teoretiskt är det så. Då det krävs mer syre så räcker syret inte lika långt när du arbetar på en hög intensitet. Förutom några studier där man tittat på sprintförmågan hos långdistanscyklister så är detta dock aldrig verkligen testat i några kontrollerade former.

  39. Letat efter svaret på den här frågan men är fortfarande en aning oklart för mig. Om man inte kan tömma glykogennivåerna helt och hållet så borde man kunna fortsätta med högintensiv fysisk aktivitet? Eller vad i ett läge där man har 30% av glykogenet kvar är det som ändå gör att man inte orkar, eller gör man det?

  40. Hjärnan tolkar hela tiden signaler från kroppen när du tränar och den kommer att se till så du slutar anstränga dig innan det händer något som verkligen skulle vara katastrofalt. Men egentligen finns där kvar i tanken. Man har till exempel låtit försökspersoner cykla så länge de bara orkar på en viss intensitet och när de inte längre har klarat av att hålla intensiteten trots uppmuntran har man sagt till dem att genomföra en spurt. Och då har personerna återigen kommit upp i samma intensitet och faktiskt långt förbi den.
    http://www.sportsscientists.com/2011/03/the-central-governor-and-the-athletes-clock-pacing-and-performance/

  41. Hej!
    När det gäller träning, så anpassar sig kroppen ganska fort. Därför så är en varierande träning de bästa( som mat) Jag rekommenderar verkligen crossfit för motionären. Och nej det är inte farligare än något annat, man ska inte ha bråttom bara. Sjäv äter jag ”normalt” hela veckorna, lite godis/öl på helgerna. Men luncherna kör jag LC.
    Kör ca 4 pass i veckan, och resultatet på 1 år är otrolig????. Använd måttband inte våg, och det viktigaste ,ät allt! Och måste man ”banta” se till att få i dig xtra proteiner, och ut och gå raskt!

  42. Jag har en relaterad fråga om glykogenuppladdning inför en tävling i kondition (>2 timmar). I vilket fall kommer jag inför tävlingen ha mest glykogen lagrat i kroppen? Jag utgår från en person med god träningsbakgrund och god kosthållning med relativt litet kolhydrater (10-20 energiprocent).
    Alternativ 1: 5 dagar före tävlingen gör jag ingen mer träning och äter ordentligt med kolhydrater, säg 50 energiprocent, samt ligger i energibalans.
    Alternativ 2: 5 dagar före tävlingen gör jag ingen mer träning men forstätter min normala lågkolhydratkost med 10-20% kolhydrater, samt ligger i energibalans.
    Som jag tolkar Ditt inlägg kommer glykogenlagren i båda fallen vara välfyllda, eftersom kroppen strävar efter ”balans”. Men blir det någon skillnad? Om inte skulle jag välja alternativ 2, eftersom glykogenlagret då borde räcka längre på tävlingen. Hur skulle Du resonera?

  43. Alternativ 1 ger eventuellt mer glykogeninlagring men båda alternativen är dåliga eftersom du är i energibalans. Då finns det inget överskott att lagra in. Alternaytiv 2 kommer nästan inte ge någon glykogeninlagring alls eftersom allt går åt till basalbehoven.

  44. Hej Ola, tack för svar. Är det verkligen så illa. Låt mig ändra förutsättningarna något för att se om jag förstått. Jag tränar ett långt och intensivt pass för att tömma mina glykogendepåer så mycket det går. Efter detta äter jag 150 gram kolhydrater per dag, samt ligger i perfekt energibalans på 3000 kcal utan nämnvärd träning. Låt oss säga att jag gör detta i 30 dagar. Kommer jag då även efter 30 dagar fortfarande ha lika låga glykogendepåer som efter sista träningen? Skulle glykogennivåerna efter 30 dagar påverkas mycket om jag hade ett litet kaloriöverskott med mina 150 gram kolhydrater?

    Förstår förstås att glykogen lagras in snabbare om jag äter mer kolhydrater, men vill liksom tro att det sker i båda fallen, bara i olika takt. Vet inte hur jag skall förklara, jag har liksom stor tilltro till kroppens förmåga att ta hand om viktiga funktioner.

    Bara för att förtydliga vad jag menar med energibalans. Min vikt ligger på 82 kg. Efter tömningspasset kommer jag nog akut väga runt 80 kg. Efteråt äter jag så att min vikt återgår till 82 kg, och sedan inte ändras alls.

  45. Äter du lite kolhydrater så kommer glykogennivåerna nå en steady state inom lägre normalområdet. Kolhydratladdning går ut på att superkompensera glykogendepåerna till 150-200% av normalt. Dit kommer du aldrig med ett lågt kolhydratintag, speciellt inte i energibalans.

  46. Jacob Gudiol: När det gäller verkligen långa distanser så som 2h+ så är hög fettoxidation troligen viktigt och kosten inverkar sannolikt på det. Eller man behöver i alla fall träna med lägre nivåer av glykogen för att stimulera förmågan till fettoxidation.

    Bingo! 😀

    Överlag är den typen av extrem uthållighet dåligt studerad. Så ingen vet vad som verkligen fungerar. Men jag hade kört på ett lägre kolhydratintag.

  47. Varför ska man inte isf hela tiden äta mindre kolhydrater än de flesta gör? Vad är våra liv och alla våra arbets dagar om inte ”ett långt lugnt pass”? 🙂 Snart går du till LCHF ser jag 😉

    Jacob Gudiol: När det gäller verkligen långa distanser så som 2h+ så är hög fettoxidation troligen viktigt och kosten inverkar sannolikt på det. Eller man behöver i alla fall träna med lägre nivåer av glykogen för att stimulera förmågan till fettoxidation.

    Överlag är den typen av extrem uthållighet dåligt studerad. Så ingen vet vad som verkligen fungerar. Men jag hade kört på ett lägre kolhydratintag.

  48. Hugo: Varför ska man inte isf hela tiden äta mindre kolhydrater än de flesta gör?

    I så fall? Situationerna är inte ens relaterade och vad som kan vara bra i det ena fallet behöver ju inte föra över på något sätt till andra situationer. I normala livet gör du helt enkelt inte slut på dina glykogenlager samtidigt som du fortsätter att behöva ganska gott om energi.

    Hugo: Snart går du till LCHF ser jag 😉

    Jo, precis. Det har LCHFare sagt i snart 5 år 🙂 Jag antar att det är en enorm kognitiv dissonans hos dessa personer som framkallar det.

  49. 5 år? Shiiiit du är verkligen envis, men visa behöver mer tid än andra 🙂 Vi tappar inte hoppet, vi tror på dig! 🙂

    Nej, skojar lite men nu seriöst.

    Jag väldigt ofta din blogg och påstår att du kan otroligt mycket om ämnet. Men ibland känns det att i det hela tappar du grunden.

    Jag förstår att du vill skilja träning och ”vanligt” liv men allt beror på hur man definierar träning. Jag tycker att många ( för många) bara påstår att de tränar så fort de skaffar ett gymkort. Enligt mig att ”träna” upp till 10, 15 timmar i veckan är INTE på något sätt extremt mycket ( som många tycker) utan är det något som bör tillhöra ett vanligt aktivt liv. Och när man tränar så mycket rent logiskt är 90 % av de timmarna ganska lugnt trots att man har visa pass med hög intensitet, det finns ingen som kan köra 15 timmar i veckan på max intensitet. Det som jag vill säga är att det som de flesta ”tränar” tillhör inte till något extremt utan till väldigt stor del bara någon typ av medel eller låg intensitet så undrar jag om verkligen glykogenlager tar slut efter att man sprungit en mil i 5min/km tempo typ?
    Du skriver i det normala livet…. Men vi har tydligen olika syn på vad ett normal liv innebär. För mig kan det innebära styrketräning nån gång i veckan, 3-5 gånger simningen, 3-5 gånger löpningen, 3-5 gånger cyklingen, promenad mm, och jag tycker inte att jag är onormal på något sätt. De flesta tränar lite mindre än mig antar jag och just därför tycker jag att deras”träning” bör tillhöra det vanliga livet… Och tror inte att deras glykogenlager tar slut så enkelt, så snabbt och så ofta när de tränar som de tränar.
    Jag hoppas bara att du förstår vad jag menar oavsett om du håller med mig eller inte 🙂

    Tack!

  50. Hugo:
    Men ibland känns det att i det hela tappar du grunden.

    Jag förstår att du vill skilja träning och ”vanligt” liv men allt beror på hur man definierar träning. Jag tycker att många ( för många) bara påstår att de tränar så fort de skaffar ett gymkort. Enligt mig att ”träna” upp till 10, 15 timmar i veckan är INTE på något sätt extremt mycket ( som många tycker) utan är det något som bör tillhöra ett vanligt aktivt liv.

    Genom att kritisera Jacob för att ”i det hela” tappa ”grunden” och därefter utgå från din väldigt specifika definition som är väldigt väldigt långt från vad som är 1) normalt i en statistisk bemärkelse och 2) nödvändigt för att upprätthålla en god hälsa, så faller ju dina argument på eget grepp.

    Givetvis kan man utgå från olika definitioner som alla är individuella men då är det ju anarki (här menar jag inte i idéhistorisk mening utan så som begreppet förstås i vardagligt tal) i diskussionen. Det enda rimliga är ju att försöka förstå ”extremt” utifrån vad som är ”way above average” så att säga. Vi är nog alla överens om att 1) det finns ett problem med alldeles för stillasittande människor på populationsnivå och att 2) det har gått en ganska kraftig inflation i vad som definieras som ”träning”, ”vältränad”, ”träna hårt” och för att inte tala om ”träna seriöst” (kanske min egen favorit bland smörgåsbordet av klyschor).

    Men att därifrån härleda en slutsats att man inte kan skilja träning och vanligt liv och att 15 timmars träning i veckan ”INTE på något sätt [är] extremt mycket” är lite överdrivet. Ta det inte som ett påhopp. Men du kanske ska se över dina premisser om du på allvar tror att den träningsmängden är något annat än extrem (det är ingen värdering utan en statistisk beskrivning). So jo, man kan utan problem prata om ”det vanliga livet” på en generell nivå även om det finns extremfall som du.

    …Något säger mig att du inte är heltidsarbetande och/eller förälder.

    /Nicklas

  51. Tack för ett bra svar!

    Det verkar att vi förstår varandra och det gör mig glad. Vi är dock inte överens…
    Jag strävar alltid efter perfektion men är väldigt medveten om att det går sällan att uppnå den. Ska man bara på grund av detta sluta sträva efter den? Nej, det tycker jag inte. Det handla om det som är rätt och fel.

    Jag har inte lösning till de som ”inte har” tid jag säger hur det ”bör” vara. Jobbar man för mycket då ska man kanske ifrågasätta ett sysmet som kräver att vi jobbar så mycket att vi betalar det med vår hälsa tycker jag.

    Så fort nämner man order average då enligt mig tappar man fokus från det som diskuteras. Jag vet att vi lever i en verklighet men debatten handlar inte om hur man kan anpassa sina naturliga behov till dagens samhället. Kanske skall vi sträva efter att hitta en hållbar lösning som gör samhället anpassat till till våra naturliga behov. För att skiter vi i det kommer konsekvenser att vara allvarliga som vi börjar se mer och mer. Jag hoppas att vi är överens om detta. Men det är ett helt annat ämne som vi inte ska öppna nu.

    När det gäller min ”extremism”, tar jag inte det som ett påhopp utan som en komplimang. 😀
    Du har helt rätt, jag jobbar inte hel tid. Jag har inga barn heller. Men bara för att du eller någon annan ( oavsett om det är minoritet eller majoritet) hinner inte med något betyder inte det att det är onödigt. ( Ett exempel: man har ett behöv att kissa flera gånger per dag. Arbetet i sig tillåter att man gör det bara en gång när man jobbar. Jag påstår att man bör och behöver vanligtvis kissa flera gånger per dag. Vad är fel i mitt påstående? :D. Oavsett man man hinner göra det på jobbet eller inte, har jag rätt. )

    Vidare när det gäller min extremism och påstående om 10-15timmar/veckan., jag har ju skrivit 10-15 timmar ”träning” inte träning. Därför kanske har vi svårt att komma överens för att varje av de 10 timmarna är för mig njutning medan många andra kopplar det till ansträngning och smärta. Men jag är ingen utomjordning. Jag är också en vanlig människa. Skillnaden är att jag inte sket i mina naturliga behöv under många år så klarar jag ”träna” så ”extremt” mycket. Jag skriver ofta ”träning” och då menar jag att vara i rörelse typ. Sen finns det träning också och det handlar om en planerat process med ett tydligt mål oavsett vad målet är. ( Jag tränar ofta egentligen mycket mer än 10-15 timmar men det är nu helt ointressant. Det handlar om principer.)

    Tack för att du nämnde barn 😀 Just barn ”tränar” hela tiden och om man skulle räkna deras aktivitet och mätta den då skulle man lätt överstiga de löjliga 10-15 timmarna. Utan problem. Och allt det utan att vi vuxna behöver motivera de. Utan att vi tvingar dem. Och det ska vill absolut inte göra! Jag tycker att barn ska ”träna” och inte träna. Och de gör det gärna. Varje dag. Flera gånger om dagen. Och det är ingenting extremt med detta. Det är extremt när vi begränsar dem och när vi hamnar i en situation när en 13 åring springer snabbare än sin pappa/mamma utan att träna. 😀

    Tack!

    Nicklas: Genom att kritisera Jacob för att ”i det hela” tappa ”grunden” och därefter utgå från din väldigt specifika definition som är väldigt väldigt långt från vad som är 1) normalt i en statistisk bemärkelse och 2) nödvändigt för att upprätthålla en god hälsa, så faller ju dina argument på eget grepp.

    Givetvis kan man utgå från olika definitioner som alla är individuella men då är det ju anarki (här menar jag inte i idéhistorisk mening utan så som begreppet förstås i vardagligt tal) i diskussionen. Det enda rimliga är ju att försöka förstå ”extremt” utifrån vad som är ”way above average” så att säga. Vi är nog alla överens om att 1) det finns ett problem med alldeles för stillasittande människor på populationsnivå och att 2) det har gått en ganska kraftig inflation i vad som definieras som ”träning”, ”vältränad”, ”träna hårt” och för att inte tala om ”träna seriöst” (kanske min egen favorit bland smörgåsbordet av klyschor).

    Men att därifrån härleda en slutsats att man inte kan skilja träning och vanligt liv och att 15 timmars träning i veckan ”INTE på något sätt [är] extremt mycket” är lite överdrivet. Ta det inte som ett påhopp. Men du kanske ska se över dina premisser om du på allvar tror att den träningsmängden är något annat än extrem (det är ingen värdering utan en statistisk beskrivning). So jo, man kan utan problem prata om ”det vanliga livet” på en generell nivå även om det finns extremfall som du.

    …Något säger mig att du inte är heltidsarbetande och/eller förälder.

    /Nicklas

  52. Nu vet jag inte ens om du är seriös. Driver du med mig om kissexemplet? Och nej, det finns inget som helst belägg för att din träningsdos motsvarar någon sorts ”naturligt behov” (ja det stavas med o och inte ö).

    I övrigt är det ju mest massa svammel som inte har med mitt inlägg alls att göra.

  53. Hugo:
    ???

    Jag förstår inte vart du vill komma med dina ??? och din ”träning”. För det första det finns oändligt med olika jobb, och många av dem behövs för att vårt samhälle skall kunna gå runt. Det finns de jobb som kräver att man är stillasittande mer eller mindre hela tiden och andra som kräver att man använder kroppen mer eller mindre hela tiden. Vi kan inte säga att alla har samma förutsättningar att lyckas och ”träna” varje dag eller ett visst antal timmar varje vecka. Men om du räknar pissepaus till träning kanske det kan gå ihop.
    Normalt brukar man säga att en ganska rejäl pulshöjning behövs för att det skall räknas som träning och det är inte ens vanligt bland barn att deras dag består av konstant hög puls! Har de dessutom blivit fem år gamla så sa väl senaste studien att de i snitt spenderar 3!? timmar framför skärm varje dag!
    Det är inte som förr i tiden när man var ute i skogen och lekte hela dagarna..

  54. som du skriver själv: ”Jag förstår inte” ……

    @rnHomE: Jag förstår inte vart du vill komma med dina ??? och din ”träning”. För det första det finns oändligt med olika jobb, och många av dem behövs för att vårt samhälle skall kunna gå runt. Det finns de jobb som kräver att man är stillasittande mer eller mindre hela tiden och andra som kräver att man använder kroppen mer eller mindre hela tiden. Vi kan inte säga att alla har samma förutsättningar att lyckas och ”träna” varje dag eller ett visst antal timmar varje vecka. Men om du räknar pissepaus till träning kanske det kan gå ihop.
    Normalt brukar man säga att en ganska rejäl pulshöjning behövs för att det skall räknas som träning och det är inte ens vanligt bland barn att deras dag består av konstant hög puls! Har de dessutom blivit fem år gamla så sa väl senaste studien att de i snitt spenderar 3!? timmar framför skärm varje dag!
    Det är inte som förr i tiden när man var ute i skogen och lekte hela dagarna..

  55. Hugo:
    som du skriver själv: ”Jag förstår inte” ……

    Bra, då har vi kommit fram till att du behöver gå tillbaka till skolan där du har en lärare som kan hjälpa dig och svara på dina frågor samt att bolla tankar och funderingar fram och tillbaka..

  56. Du behöver lite mer socker 😀

    @rnHomE: Bra, då har vi kommit fram till att du behöver gå tillbaka till skolan där du har en lärare som kan hjälpa dig och svara på dina frågor samt att bolla tankar och funderingar fram och tillbaka..

  57. Hej. Mycket bra artikel, även om den har några år på nacken. Jag har en fråga som jag försöker hitta svaret på (även om din artikel ger svaret). Jag vill bara ha det bekräftat 😉
    Jag har ”hört” att fett som du äter, används av kroppen till ”direkt” energi och att det inte lagras som fett i kroppen. Det som lagras som fett i kroppen är kolhydrater som görs om till fettlager om kroppen får energi från annat håll.
    Men som jag nu förstår det så bryts fett ned av kroppen för att sedan, om den inte används som energi, återigen förvandla det till fett igen som den lagrar på diverse pinsamma ställen.
    Är det rätt uppfattat?

  58. Tack för en bra text! Jag läste följande på en av Vasaloppets officiella coachers hemsida och tänkte höra om du känner till texten. Antar jag rätt om jag påstår att försökspersonerna INTE fick några mer kolhydrater under passets gång? Texten är kopierad från ”http://fysio-outdoor.se/2017/02/21/kolhydratuppladdning-hur-gor-man-och-hur-gor-man-inte/”

    ”Men nu ska jag skriva om en sak som många tyvärr inte känner till! Och en sak som tyvärr kan påverka ditt lopp väldigt mycket! Jag ser ofta åkare som sista tiden innan loppet går runt och dricker sportdryck eller intar annat ”socker”.
    Konsekvensen av detta kan faktisk vara katastrof! Detta gäller om man inte värmer upp och står still, som väldigt många gör på Vasaloppet.
    Det som händer i kroppen när man tillför kolhydrater (speciellt snabba) är att blodsockret går upp. Kroppen vill inte ha så hög koncentration av blodsocker och därför får man ett insulinpåslag. Som du kanske vet så gör insulin så att musklerna kan ta upp sockret från blodet. Men med ett ökat insulinpåslag börjar ”kolhydratsystemet” gå på högvarv, det betyder att när du startar tävlingen är kolhydratsförbränningen i full fart. Detta innebär att du snabbare kommer köra slut på dina kolhydrater än om du inte hade haft samma insulinpåslag…

    Detta ses tydligt i figuren under. Försöket gick ut på att köra 90 minuter på 70 % av VO2max (aktivitet ej beskrivet, men spelar ingen roll). Den blå personen fick inget att dricka innan försöket startade och den röda fick en sockerblandning 45 min innan. Det man ser är att den röde personens blodsocker stiger kraftigt efter intaget och sjunker rejält när personen börjar köra. Den röda personen orkar faktiskt inte köra hela 90 min! Den blå personen har ganska jämnt blodsocker under hela försöket.

    Från boken ”Physiology of Sports and Exercise”
    Från boken ”Physiology of Sports and Exercise”

    Vad innebär detta!
    Jo, dricker du sportdryck sista 45 minuterna innan start (eller intar annat ”socker”) så kör ditt ”kolhydratssystem” på högvarv innan du startar. Det finns stor risk för att du tömmer dina kolhydratslager snabbt och du går tom för energi!
    Det man vill är att kroppen direkt ska börja förbränna fett och på så sätt spara kolhydratslagren så mycket det går…
    Vad ska man då göra? Drick vatten sista 45 minuterna.
    Sista 5 minuterna går det bra att ta något, då systemet inte hinner köra i gång på så kort tid… Jag brukar ofta ta ca 3 dl lite stark sportdryck när det är 5 minuter kvar. När man väl börjar röra på sig är detta inget problem!
    Om man värmer upp kontinuerligt är inte detta något problem, då rör man på sig och kroppen reglerar detta själv. Men som sagt, de flesta står still innan starten på ett Vasalopp.

    Hoppas du har fått lite tips om hur du ska tänka när det gäller kolhydrater dagarna innan tävling!

    Lycka till!”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *