Upprop mot fetma – du bör verkligen skriva på!

Upprop mot fetma

Det här blir en annan typ av artikel än den som normalt brukar dyka upp här på Träningslära men ibland kommer det viktiga saker som förtjänar en artikel så att det verkligen får en uppmärksamhet som det förtjänar.

Om du är en regelbunden läsare av mina texter eller följer mig i sociala medier så har du troligen en ganska god bild av vad som är de största problemen när det gäller fetma i samhället och hur mycket vi människor alla påverkas av den miljö vi lever i.

Trots att det numera inte egentligen finns någon kontrovers kring vad som orsaker mest problem så har det från regeringshåll i princip bara varit fokus på alla individers egna ansvar och att man ska utbilda människor till att göra bättre val.

För några veckor sen startade några läkare och forskare igång ett upprop för att försöka ändra på det och jag tycker verkligen att det här är någonting som så många som möjligt bör skriva på. I det här uppropet tar de upp fem punkter som jag har kopierat här under.

1 Näringsrik mat som främjar hälsa måste bli det enkla och naturliga valet

Vi har upplevt en mycket ohälsosam utveckling vad det gäller vårt utbud av mat, så att det enkla och billiga alternativet numera oftast är både näringsfattigt och kaloririkt, så kallad skräpmat (1). Det finns tydlig evidens för att skräpmaten får oss att överkonsumera (rik på socker, fett och salt), samt att den är högst delaktig i fetma.

För att minska risken att vi fastnar i diskussioner kring komplexa gränsdragningar i en mer allmän och djupgående socker- eller skräpmatskatt, föreslår vi i detta initiala skede en enkelt definierad insats i form av en särskild skatt på läsk.

Länder och regioner såsom Berkeley och Philadelphia i USA, Frankrike, Mexiko, Norge och Storbritannien har redan lanserat ett sådant initiativ. Studier visar att skatt på läsk sänker konsumtionen, speciellt bland sårbara grupper (3, 4).

Forskning visar vidare att det finns samband mellan marknadsföring av och ökat intag av skräpmat, speciellt bland barn (5, 6)

2 Öka preventionen inom hälso- och sjukvården

I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder från 2011 rekommenderas bland annat metoder mot otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor (7). För otillräcklig fysisk aktivitet rekommenderas hälso- och sjukvården att använda rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination av fysisk aktivitet eller stegräknare samt med särskild uppföljning av åtgärden.

För ohälsosamma matvanor är rekommendationen kvalificerat rådgivande samtal. Rekommendationerna bygger på en omfattande genomgång av den vetenskapliga evidensen (8). Socialstyrelsen har i riktlinjerna utvärderat om metoderna påverkar de två levnadsvanorna, och inte om de leder till viktnedgång. Ett genomslag för metoderna inom hälso- och sjukvården skulle dock även vara en kraftfull insats mot fetmaepidemin.

Socialstyrelsens utvärdering av arbetet med riktlinjerna (2015) har visat att det idag endast är en liten andel av patienterna som får åtgärder för att förbättra sina levnadsvanor (9).

Utvärderingen visar också att utvecklingen är ojämn mellan olika landsting/regioner, och Socialstyrelsen listar en lång rad åtgärder som kan förbättra situationen.

3 Bygg bort fysisk inaktivitet

Fysisk inaktivitet står för nio procent av för tidiga dödsfall, och orsakar årligen lika många dödsfall som tobaksrökning (10). Minst 35% av den vuxna befolkningen i Sverige uppnår inte hälsosamma nivåer av fysisk aktivitet (11).

Individbaserade råd har ensamt en begränsad effekt på aktivitetsnivåerna på lång sikt (12). Däremot har tydliga samband uppmärksammats mellan fysisk aktivitet på individnivå och den sociala liksom fysiska närmiljön (13, 14).

Vi efterfrågar därför en samhällsplanering som i större utsträckning än dagens möjliggör hälsosamma aktivitetsvanor, och som stöttar människor till rörelse istället för stillasittande, vilket ofta är fallet idag. Bostadsområden som uppmuntrar till promenader, liksom möjlighet att ta sig till arbete och skola utan bil (aktiv transport) är exempel på faktorer med betydande effekt på graden av fysisk aktivitet (14-16).

Symboler som uppmärksammar hälsosamma val (så kallade ”points of decision prompts”), till exempel med hänvisningar till trappuppgångar istället för hissar, är andra interventioner som ökar den fysiska aktiviteten i befolkningen (17).

4 Alla barn ska stödjas i att etablera en livsstil som främjar hälsa

Förekomsten av fetma bland barn i Sverige har 2- till 5-faldigats sedan 1980-talet och ligger idag på omkring 2-4 % (18). Barnfetma är betydligt vanligare bland socioekonomiskt utsatta grupper (18).

Levnadsvanor etableras tidigt (19). Därför är hälsofrämjande arbete med barn och unga en förutsättning för en hälsomedveten befolkning över tid. Insatser från förskola, skola och skolhälsovård har avgörande betydelse för barns och ungdomars fysiska aktivitet (20), matvanor och benägenhet för fetma (21, 22), liksom möjligheter till framgångsrik fetmabehandling för de som så behöver (23).

Skolinspektionens granskning från 2012 visar på bristande efterlevnad av lagkravet på näringsriktiga måltider bland 60 % av huvudmännen (24).

Fysisk aktivitet hos barn och ungdomar har positiva effekter på fysisk liksom mental hälsa, vad det gäller exempelvis hjärt- och kärlsjuklighet, skelettstyrka, kognition och skolprestation (25). Svenska riktlinjer rekommenderar totalt 60 minuters fysisk aktivitet per dag för barn (25).

5 Personer med fetma behöver ökad förståelse och stöd, inte ytterligare skuld- och skambeläggande

Forskning visar återkommande att personer med fetma löper förhöjd risk att diskrimineras till följd av sin vikt, så kallad ”weight bias” (26). Stigma mot personer med fetma är ett växande problem i samhället i stort, till exempel i media, sjukvård, arbetsliv och utbildningsväsende (26, 27).

Det finns samband mellan ”weight bias” och att personer med fetma undviker sjukvård (28), i lägre utsträckning fullföljer högre utbildning (29) och har lägre socioekonomisk position (29) än personer som inte har fetma. Till exempel rapporterar personer med extrem fetma arbetsrelaterad diskriminering upp till 100 gånger oftare än personer med normalvikt (30). Svenska barn oavsett viktstatus uttrycker prejudicerande attityder mot barn med fetma (31).

”Weight bias” har samband med allvarliga psykologiska konsekvenser för den drabbade, såsom depression och låg självkänsla, men också fysiska hälsoproblem och till och med ökad dödlighet till följd av lägre användande av sjukvård (32).

Information kring de komplexa orsakerna till fetma, till skillnad från skuldbeläggande, minskar stigmatiseringen av individer med fetma (26). År 2014 slog EU-domstolen fast att fetma kan utgöra ett funktionshinder och därmed en diskrimineringsgrund (EUD; c-354/13).

Lite ytterligare information

Du kan läsa lite mer kring det här uppropet på deras egna hemsida som du hittar här, Fetmainitiativet. En av personerna bakom var även med i en kortare artikel i läkartidningen nyligen, Forskare och läkare uppmanar till »fetmaupprop«

En annan av personerna bakom det här är Erik Hemmingsom som jag har Wille hade med som gäst i ett uppskattat avsnitt av Tyngre Träningssnack som du kan lyssna på här, Övervikt, skatt på läsk och hur miljön påverkar dina val.

Även om du inte följer länkarna här ovanför så lägg någon minut på att skriva på det här uppropet nu. Det är väldigt lite av din tid som krävs och kanske är du med och hjälper till att sätta fart på lite förändring.

Referenser

  1. Juul F, Hemmingsson E. Trends in consumption of ultra-processed foods and obesity in Sweden between 1960 and 2010. Public health nutrition 2015;18(17):3096-107.
  2. Nestle M. Food marketing and childhood obesity–a matter of policy. The New England journal of medicine 2006;354(24):2527-9.
  3. Colchero MA, Popkin BM, Rivera JA, et al. Beverage purchases from stores in Mexico under the excise tax on sugar sweetened beverages: observational study. BMJ (Clinical research ed) 2016;352:h6704.
  4. Falbe J, Thompson HR, Becker CM, et al. Impact of the Berkeley Excise Tax on Sugar-Sweetened Beverage Consumption. American journal of public health 2016;106(10):1865-71.
  5. Sadeghirad B, Duhaney T, Motaghipisheh S, et al. Influence of unhealthy food and beverage marketing on children’s dietary intake and preference: a systematic review and meta-analysis of randomized trials. Obesity reviews : an official journal of the International Association for the Study of Obesity 2016;17(10):945-59.
  6. Boyland EJ, Nolan S, Kelly B, et al. Advertising as a cue to consume: a systematic review and meta-analysis of the effects of acute exposure to unhealthy food and nonalcoholic beverage advertising on intake in children and adults. The American journal of clinical nutrition 2016;103(2):519-33.
  7. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 – stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-11-11.
  8. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 – vetenskapligt underlag. Socialstyrelsen. http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforsjukdomsforebyggandemetoder/Documents/nr-sjukdomsforebyggande-vetenskapligtunderlag.pdf. In: Socialstyrelsen, ed.
  9. Nationella riktlinjer – Utvärdering 2014. Sjukdomsförebyggande metoder. Socialstyrelsen. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-1-11. In: Socialstyrelsen, ed.
  10. Physical Activity Fact Sheet: World Health Organization; 2016 [Available from: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs385/en/.
  11. Fysisk aktivitet. Nationella folkhälsoenkäten [Available from: https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistikdatabaser-och-visualisering/nationella-folkhalsoenkaten/levnadsvanor/fysisk-aktivitet/
  12. Jain A. Treating obesity in individuals and populations. BMJ (Clinical research ed) 2005;331(7529):1387-90.
  13. Bauman AE, Reis RS, Sallis JF, et al. Correlates of physical activity: why are some people physically active and others not? Lancet 2012;380(9838):258-71.
  14. Faskunger J. Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet. En kunskapssammanställning för regeringsuppdraget “Byggd miljö och fysisk aktivitet”. In: Folkhälsoinstitut S, ed. Stockholm, 2007.
  15. Sallis JF, Cerin E, Conway TL, et al. Physical activity in relation to urban environments in 14 cities worldwide: a cross-sectional study. Lancet 2016;387(10034):2207-17.
  16. Davison KK, Lawson CT. Do attributes in the physical environment influence children’s physical activity? A review of the literature. The international journal of behavioral nutrition and physical activity 2006;3:19.
  17. Artinian NT, Fletcher GF, Mozaffarian D, et al. Interventions to promote physical activity and dietary lifestyle changes for cardiovascular risk factor reduction in adults: a scientific statement from the American Heart Association. Circulation 2010;122(4):406-41.
  18. Braback L, Gunnel B, Ekholm L. No further increase of obesity among Swedish 4-year old children. Large regional differences indicate the significance of socioeconomic factors. Lakartidningen 2009;106(43):2758-61.
  19. Biddle SJ, Pearson N, Ross GM, et al. Tracking of sedentary behaviours of young people: a systematic review. Preventive medicine 2010;51(5):345-51.
  20. Metoder att främja fysisk aktivitet, en litteraturöverikt. Metoder inriktade på barn och ungdomar. In: SBU, ed.
  21. Sobol-Goldberg S, Rabinowitz J, Gross R. School-based obesity prevention programs: a meta-analysis of randomized controlled trials. Obesity (Silver Spring, Md) 2013;21(12):2422-8.
  22. De Bourdeaudhuij I, Van Cauwenberghe E, Spittaels H, et al. School-based interventions promoting both physical activity and healthy eating in Europe: a systematic review within the HOPE project. Obesity reviews : an official journal of the International Association for the Study of Obesity 2011;12(3):205-16.
  23. BORIS BarnObesitasRegister I Sverige. Årsrapport 2014. In: styrgrupp. B, ed.
  24. Riktad tillsyn av skolmåltiden. In: Skolinspektionen, ed., 2012.
  25. Berg U EÖ. Fyss. Rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och ungdomar, 2015.
  26. Puhl RM, Heuer CA. The stigma of obesity: a review and update. Obesity (Silver Spring, Md) 2009;17(5):941-64.
  27. Andreyeva T, Puhl RM, Brownell KD. Changes in perceived weight discrimination among Americans, 1995-1996 through 2004-2006. Obesity 2008;16(5):1129-34.
  28. Drury CA, Louis M. Exploring the association between body weight, stigma of obesity, and health care avoidance. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners 2002;14(12):554-61.
  29. Gortmaker SL, Must A, Perrin JM, et al. Social and economic consequences of overweight in adolescence and young adulthood. The New England journal of medicine 1993;329(14):1008-12.
  30. Puhl RM, Brownell KD. Confronting and coping with weight stigma: an investigation of overweight and obese adults. Obesity (Silver Spring, Md) 2006;14(10):1802-15.
  31. Hansson LM, Karnehed N, Tynelius P, et al. Prejudice against obesity among 10-year-olds: a nationwide population-based study. Acta paediatrica (Oslo, Norway : 1992) 2009;98(7):1176-82.
  32. Sutin AR, Stephan Y, Terracciano A. Weight Discrimination and Risk of Mortality. Psychological science 2015;26(11):1803-11.

6 thoughts on “Upprop mot fetma – du bör verkligen skriva på!

  1. Bra initiativ detta. Men det är synd att Erik Hemmingsson underminerar sin egen trovärdighet genom att hela tiden retweeta charlataner likt Gary Taubes, Nina Teicholz, David Ludwig, Aseem Malhotra. Det gör det svårt att ta honom på allvar.

  2. Jag håller med i kritiken Alexander. Han slutade även följa mig på twitter efter att jag påpekat att sötningsmedel är bättre än socker, https://twitter.com/TranaStyrka/status/753151138350952448

    Jag funderade även ett par dagar om jag skulle hjälpa till att sprida det här just på grund av det.

    Men alla punkterna är saker som jag utan problem kan ställa mig bakom samtidigt som det behöver ske något så det blev att jag la upp det ?

  3. Förstår precis vad du menar. Jag klickade på länken med en förutfattad mening att det skulle inkludera punkter med ogrundade påståenden och överdrifter pga den stämpel Hemmingsson ger sig själv på twitter. Punkterna var dock bra och jag skrev under.

  4. Har haft riktigt bra resultat av de dussintals patienter jag skrivit ut FaR (fysisk aktivitet på recept) till. Det jag dock har märkt och noterat är att dessa patienter behöver, eller rättare sagt motiveras av, är återbesök + provtagning med något jämna mellanrum.
    Det blir som en liten ”läkare-pt-roll” för mig som läkare, men när blodproverna visar goda resultat av viktminskningen motiveras patienten då det finns på svart och vitt och fortsätter med regelbundna träningssessioner per vecka.

    Försöker få in första återbesöket med tillhörande provtagning efter en månad, nästa efter 2 och sedan 3 månader. I slutändan blir det fortfarande billigare än en patient som tex fortsätter med sin tablettbehandlade diabetes och hypertoni år efter år.

    Skillnaden mot en kollega som följer upp sina patienter efter 6 månader efter att FaR skrivits ut är stor.

  5. Har använt Erik Hemmingsson som exempel på att PHD ≠ bra på att argumentera/förstå ämnet, tyvärr. Just på grund av uttalanden som ”Vi måste läst olika studier i så fall, artificiella sötningsmedel verkligen ingen hälsokur” samt ”Bättre jämföra riskökningen av sötningsmedel mot vatten”. Känns som att för att göra såna påståenden så är det både läsförmåga och empati som saknas.

    Om inte Erik nu har nått stöd till att det är vanligt att personer byter från vatten till drycker med sötningsmedel i på grund av hälsoskäl.

    P.S Menar inte att PHD är dåligt största delen är väldigt kunniga. Utan det är bara det att ibland tas vad en PHD säger som fakta endast på grund av titeln.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *