Socker, HFCS och fettlever

Publicerat den 3 kommentarer till Socker, HFCS och fettlever

HFCS och Socker
Hur stor orsak HFCS och socker spelar vid fettlever är någon skillnad mellan de två är något som diskuteras flitigt.

Idag blir det två inlägg då jag precis stötte på en väldigt intressant studie till där man jämfört effekten av socker, high fructose corn syrup (HFCS) och fettlever. Det pågår ju en ganska hett debatt nuförtiden där särskilt fruktos har svartmålats en hel del och om kommentarer på internet ska ses som någon form av riktmärke så verkar det finnas människor som tror att det är rena giftet för våra kroppar.
HFCS kan man lite förenklat säga är en form av socker fast fördelningen mellan fruktos och glukos som alltid är 50-50 i socker kan variera lite när det gäller HFCS. Det finns flera olika typer av HFCS men den vanligaste är med ungefär 55 procent fruktos och 45 procent glukos. Den här lilla skillnaden har fått många att totalt svartmåla HFCS och försökt få det till att det är HFCS som är orsaken till att folk är så mycket fetare i USA än resten av världen. I USA används nämligen väldigt ofta just HFCS istället för socker i produkter.

Consumption of sucrose and high fructose corn syrup does not increase liver fat or ectopic fat deposition in muscles
Applied Physiology, Nutrition, and Metabolism, Published on the web 12 February 2013.
Stephen Bravo, Joshua Lowndes, Stephanie Sinnett, Zhiping Yu, James Rippe
Background: Fructose induced triglyceride synthesis has been postulated to be augmented when accompanied by glucose. Chronic elevations could lead to excess fat accumulation in the liver and ectopic fat deposition in muscles which in turn could contribute to induction of abnormalities in glucose homeostasis, insulin resistance and the subsequent development of type 2 diabetes. Objective: Evaluate the effect of the addition of commonly consumed fructose/glucose containing sugars in the usual diet on liver fat content and intramuscular adipose tissue (IMAT). Materials and Methods: For ten weeks, sixty-four individuals (42.16 ± 11.66 years) consumed low-fat milk sweetened with either high fructose corn syrup (HFCS) or sucrose such that the added sugar matched the 25th, 50th and 90th percentile population consumption levels of fructose. Fat content of the liver was measured utilizing unenhanced CT Imaging and fat content of muscle was assessed by using magnetic resonance imaging (MRI). Results: Over the course of 10 weeks, fat content of the liver (13.32 ±10.49% vs 13.21 ± 10.75%, p > 0.05), the vastus lateralis muscle (3.07 ± 0.74 vs. 3.15 ± 0.84g/100ml) and gluteus maximus muscle (4.08 ± 1.50 pre vs 4.24 ± 1.42g/100ml) were all unchanged (p > 0.05) when the six HFCS and sucrose groups were averaged. Group assignment did not affect the result (interaction > 0.05). Conclusions: These data suggest that when fructose is consumed as part of a typical diet in normally consumed sweeteners such as sucrose or HFCS, ectopic fat storage in the liver or muscles is not promoted.

Chokladmjölk är i princip mjölk sötad med socker
Deltagarna i den här studien fick dricka mjölk sötad med socker eller HFCS. Alltså i princip chokladmjölk

Det man gjort i den här studien är att man delat in deltagare i 6 olika grupper som antingen fick dricka lågfettmjölk sötad med socker eller HFCS. Mängden socker och HFCS skiljde sig sen också mellan grupperna. En grupp drack en blandning med 8 procent, en grupp med 18 procent och en grupp med 30 procent. Dessa intag valde man baserat på hur intaget ser ut i USA idag där 25 procent får i sig mindre än 8 procent socker. 50 procent mindre än 18 procent socker och 90 procent mindre än 30 procent socker.
Studien pågick över 10 veckor under deltagarna fick alltså under den här tiden dricka den sötade mjölk de blev tilldelad för att man sen efter dessa 10 veckor skulle undersöka effekten av interventionen. Själva mätningen gjordes med CT och magnetkamera vilket är väldigt bra metoder för ändamålet. En annan viktig sak som jag kommer återkomma till senare är att deltagarna blev tillsagda att de inte skulle börja äta fler kalorier och de fick höra detta varje vecka när de hämtade ut sin dricka.
Resultatet av studien blev att man inte kunde se någon ökning alls av vare sig fett i levern eller fett i musklerna efter dessa tio veckor i någon av grupperna.
Effekten av socker eller HFCS på fett i levern
Skillnaden i inlagrat fett i levern före och efter de 10 veckorna med olika intag av socker eller HFCS

Där var bara några få resultat som var signifikanta i den här studien och det är enligt mig inte särskilt konstigt.  Man har i mångt och mycket försökt studera något som mest sannolikt tar lång tid att utveckla och valt att göra studien över endast 10 veckor. Dessutom är det alldeles för få deltagare med i studien.
Totalt var det inte ens i snitt tio deltagare i varje grupp när studien avslutades. Att få ett statistiskt signifikant resultat med så få deltagare kräver att man studerar något med ganska stor effekt där alla reagerar på ett ganska likvärdigt sätt. Det har man inte gjort i den här studien.
Det här är dock faktiskt den första verkliga studien som tittar på effekten av socker eller HFCS på fettlever. Många verkar ju redan ha bestämt sig för att detta är den enda orsaken men i studieväg är det antingen studier med väldigt höga doser, med endast fruktos utan glukosen och djurförsök som inte går att överföra direkt på människor.

Ett intressant fynd – drick inte dina kalorier del 2,5

Det var som sagt väldigt få resultat i den här studien som var signifikanta och de begränsade studieantalet gör att man inte ska dra några större växlar från resultatet oavsett men jag tänker ändå visa det här eftersom det visar på en trend som annan forskning redan visat. Här under kan du se hur kaloriintaget förändrades i grupperna över de 10 veckorna.

Förändring i kaloriintag över de 10 veckorna
Skillnaden i kaloriintag före och efter det att deltagarna fick dricka sockersötad mjölk med olika mängder socker i 10 veckor. Resultaten är inte statistisk signifikanta

Tabellen återger värdena i KJ och du får dela med 4,1 om du vill få det till kcal. De olika grupperna ökade alla sitt kaloriintag med mellan 130-760 kcal. Enligt diskussiondelen var ökningen signifikant men som du kan se är interaktionstestet man också utfört inte signifikant. Det här är alltså förändringar som kommit till trots att deltagarna varje vecka blev tillsagda att de inte skulle förändra sitt kaloriintag.
Deltagarna i den här studien visste inte hur mycket socker de fick, alltså om det var 8, 18 eller 30 procent så de har givetvis inte heller vetat hur mycket kalorier de skulle kompensera med för att hålla sitt kaloriintag konstans. Men det är ju inte heller så som 99 procent av befolkningen fungerar. De tror att så länge de inte äter ”för mycket” eller ”med måtta” så kommer de att hålla vikten. Och den tanken stämmer av allt att döma väldigt bra, så länge som man håller sig borta från skitmat och då särskilt läsk.
Deltagarna i den här studien fick direktiv varje vecka om att de inte skulle äta mer kalorier. Så sannolikheten att den ökning som ses här skulle bero på medveten överätning är inte särskilt stor. Den sockersötade mjölken som de fick dricka har helt enkelt ställt om deras hunger och gjort att de börjat överäta. Och de gick faktiskt även upp 0,77 kg över de här 10 veckorna.

3 kommentarer

  1. En ökning av 0.77 kg på 10 veckor motsvarar ca 90 kcal/dag i ökat energiintag. Hur mycket extra kalorier dryckerna innehöll framgår inte men det är mer än så.
    Resultaten är lite förvånande ändå eftersom man hade förväntat sig en viss ökning av tex leverfettet totalt sett, men att det skulle vara en skillnad mellan sackaros och fruktos-glukossirap var ju osannolikt.

  2. Ola Wallengren: Hur mycket extra kalorier dryckerna innehöll framgår inte men det är mer än så.

    Garanterat mer än så.

    Ola Wallengren: Resultaten är lite förvånande ändå eftersom man hade förväntat sig en viss ökning av tex leverfettet totalt sett, men att det skulle vara en skillnad mellan sackaros och fruktos-glukossirap var ju osannolikt

    Jo, i alla fall för grupperna med stor andel socker/HFCS.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *