Igår blev det liv i min inkorg på sociala medier då Joe Rogan än en gång gjorde det han verkar vara bäst på när det gäller hälsa. Det vill säga sprida trams. Den här gången så verkar det som att han har hittat ett inlägg på sociala medier om något som var aktuellt för mer än ett år sedan och sedan trott på allt han läst samtidigt som han även misstolkat allting lite extra.
Allt det här baseras på ett försök av en forskagrupp att ta fram ett universellt klassificeringssystemet av mat som baseras på mer objektiva och mätbara saker. Målet har alltså varit att ta fram olika kriterier som antingen gör mat bättre eller sämre för att sedan med hjälp av dem kunna ranka alla livsmedel från typ värdelöst, 0 poäng, till mer eller mindre fantastiskt, 100 poäng.
Det här arbetet publicerades i en tidskrift i oktober 2021 i en artikel med titeln ”Food Compass is a nutrient profiling system using expanded characteristics for assessing healthfulness of foods”. Det tog sedan bara någar dagar innan det kom en del kritik. En del av det var befogat (6) och en del var mindre rimlig. En del av den befogade kritiken gav upphov till korrigering av metoden. Där var en klar miss som forskarna justerade i efterhand (1).
Mycket av kritiken har dock varit lite missvisande och inte då och då så har det varit helt påhittade saker som har sagts. Nu när Joe Rogan fick för sig att dela det här så kommer det garanterat att bli ännu mer som är påhittad och väldigt missvisande så jag tänkte att jag kort försöker förklara studien, varför den har gjorts och vem som gjort den.
Att ranka livsmedel är ruskigt svårt
I studien har alltså forskare försökt att ta fram ett objektivt sätt för att rangordna alla livsmedel som finns. Det är en minst sagt svår uppgift och det är så klart därför som du inte heller har sett någon form av ranking av livsmedel som används särskilt flitigt.
Det som finns på marknaden idag är istället olika sätt att rangordna livsmedel inom samma kategori av livsmedel. Att rangordna olika former av drycker är så klart mer genomförbart än att försöka jämföra en bakelse med snacks. Eller bönor mot rotfrukter. Så vi har flera system där man försöker rangordna livsmedel inom en kategori och nästan inga som försöker rangordna alla former av livsmedel. I Sverige har vi den enkla nyckelhålsmärkningen som bara ämnar att försöka markera upp de bättre valen inom en kategori av livsmedel. I vissa länder inom Europa använder man idag något som kallas för NutriScore där man istället har en skala från A till F för olika livsmedel inom en kategori.
Men forskarna försöker sig alltså på ett sätt att rangordna alla former av livsmedel i den här studien och för att göra det så försöker de att ta hänsyn till en mängd olika saker. Här under kan du se vad de har inkluderat i algoritmen och vilken vikt som de har lagt vid de olika delarna.
Som du kan se är det många saker med. Man försöker titta på riktigt objektiva saker likt:
- Ratio mellan olika fetter och kolhydrater/fiber
- Mängden vitaminer och mineraler
- Fiberinnehåll
- Fytokemikalier
- Tillsatser
De har också försökt att ta med saker likt mängden processade livsmedel och hur stor andel av livsmedlet som är baserat på hela livsmedel. Den här delen av studien utgår mycket från den så kallade NOVA-klassificeringen som används för att försöka avgöra vilken mat som ska kallas för ultraprocessad.
Det finns säkert en del annat som vissa människor vill ha med i den här algoritmen men jag skulle ändå säga att den här omfattar nästan allting som de flesta skulle kunna tänka sig vara intresserad av om de ska försöka avgöra om ett livsmedel är bra eller inte.
Hur viktar man en massa egenskaper i maten mot varandra?
Den stora utmaningen med sådana här algoritmer eller rankingar ligger dock inte i vad de försöker att ta hänsyn till utan problemet ligger istället i hur man ska vikta de olika sakerna mot varandra. Alltså hur stor ska varje kakbit vara i diagrammet här ovanför? Och inom varje kakbit så behöver du så klart också fundera på hur mycket vikt du ska lägga på varje sak där? Är det lika viktigt att ett livsmedel innehåller vitamin A som att det innehåller vitamin b12 till exempel? Eller hur ska vi väga innehållet av järn mot innehållet av natrium?
Det här ganska uppenbart att när du kommer ner på den här nivån så kommer inte människor att vara överens? Det är också uppenbart att vissa delar av den här typen av poängsättande efter kriterier kan utnyttjas på ett fult vis av företag som vill höja poängen för deras produkt. Lägger du till exempel stor vikt vid vitaminer och mineraler så kan ett företag bara addera lite av det till deras lightläsk så får den högre poäng.
Den främsta kritiken mot Food Compass som är rimlig men där forskarna bakom Food Compass ännu inte har gjort några ändringar grundas föga överraskningen på det här med viktningen.
En grupp forskare och nutritionsintresserade människor la till exempel upp en preprint i början av 2022 där de säger att de anser att det inte är tydligt nog hur forskarna bakom Food Compass har kommit fram till sin poängsättning och att de lägger för stor vikt vid vissa delar som gör att animaliska produkter konsekvent rankas för lågt. Samtidigt tycker de också att det läggs för litet fokus på processande och det som kallas för food matrix i poängsättningen (2). Den här texten blir alldeles för lång om jag ska ta upp all kritik så är du intresserad så kan du följa referensen och titta på det själv. Personligen håller jag med i det mesta som tas upp i den preprinten.
Diagrammet som är till för att visa de mest udda sakerna i Food Compass
I den här preprinten så har de också tagit fram en lista med exempel på hur fel den här poängskattningen som Food Compass använder kan bli för vissa livsmedel. Det här visar de i ett stapeldiagram och det här stapeldiagrammet har sedan fått lite av sitt egna liv.
Totalt har forskarna rangordnat drygt 8000 livsmedel i studien och här har man då valt ut 24 stycken av dessa. Urvalet var just för att göra bristerna så tydliga som de bara kan bli och därför har man till exempel valt att ha kål (kale) bredvid vattenmelon (watermelon) längst upp. Där är flera andra livsmedel med 100 men forskarna tyckte att kontrasten blev som störst mellan just de två så därför är de med.
Så den här bilden är inte ens nära att ge en rättvis bild av Food Compass utan målet med bilden är att försöka lyfta fram de jämförelser som känns mest udda. För att belysa att det ibland blir udda.
När Food Compass släpptes så hade de även en pressrelease där de också valt att cherry picka en del livsmedel från deras lista men då så klart med syftet att försöka få systemet att verka bra istället. Deras lista såg då ut så här.
Det finns en hemsida för Food Compass där forskarna skriver om arbetet där de också har inkluderat en FAQ där de faktiskt bemöter det första stapeldiagrammet här ovanför. Där berättar de också att de uppdaterar Food Compass kontinuerligt (3).
När det gäller uppdateringar av Food Compass så har de än så länge släppt en i slutet av 2022. I den uppdateringen så har de dock inte direkt uppdaterat någonting som berör de främsta punkterna i den preprint jag nämnde. Vi får väl se om det kommer senare eller om det här helt enkelt handlar om forskar med helt olika syn på saker och ting. Båda delarna är möjliga då den vetenskapliga processen med publicering kan ta riktigt lång tid.
I den snabba rättningen som kom i den första artikeln så hade de dock upptäckt att de viktat den ultraprocessade maten fel så redan i den första publikationen så är det nu något lägre värden få till exempel Lucky Charms. Men det är inga stora förändringar vad jag kan se. Själva mönstret med animaliska livsmedel på betydligt lägre poäng än vissa ultraprocesserad livsmedel likt en del frukostflingor är fortfarande kvar.
Vilka är det som står bakom Food Compass?
Vi kommer tillbaka till lite mer kring Food Compass eventuella framtid senare men nu tänkte jag att vi ska hoppa vidare till det som Joe Rogan har valt att publicera kring det här.
Joe Rogan skriver på sin Instagram att den här algoritmen, av någon oklar orsak kallad matpyramid (?) är betald för av regeringen. Det första man hittar när man tittar i själva studien är dock följande rad.
This research was supported by Danone
Visst kan man säga att de är alldeles för tillåtande för lobbyverksamhet men jag skulle personligen inte kalla ett arbete som främst är finansierat av Danone för ”government funded” eller något liknande. Det är totalt 8 forskare som står med som författare till artikeln om Food Compass och 6 av dem fick sina pengar från Danone.
De andra två har fått sina pengar från National Institutes of Health. Skrollar du lite längre ner i artikel till competing interests så ser du också att en av de här två också fått pengar från Danone sen tidigare. Så även om det finns en del pengar som kommit från staten med här så skulle jag säga att det är en enorm överdrift att säga att det här är finansierat av regeringen.
En ranking blir inte råd utan att först testas
En viktig poäng som helt missas i allt den här uppmärksamheten av en enstaka studie är att det är just en studie. Man tar inte fram en helt ny algoritm/ranking på det här sättet och gör det till kostråd någon dag senare.
Det finns olika försök till sådana här rankingar sen tidigare och det man gör efter att de har blivit framtagna är att försöka undersöka om de fungerar i praktiken. Det första steget är vanligen observationsstudier. Där kan du titta på om människor som har en högre poäng enligt Food Compass också är i bättre hälsa.
Det finns vad jag kan hitta en studie där man har tittat på hur bra högre poäng enligt Food Compass korrelerar med hälsa och där fann man föga överraskande att de som hade högre poäng var friskare. De väger mindre, har lägre blodtryck, bättre blodfetter, lägre blodsocker, mindre hjärt- och kärlsjukdom, mindre cancer och så vidare (3).
Sådana här resultat visar dock som bäst att deras ranking i stort blir okej. Den säger dock ingenting om hur någonting eventuellt fungerar som ett råd. Hela Food Compass är viktat mycket mot oprocessade vegetabilier och att människor som äter mer av det oftare mår bättre vet vi sen innan.
Här kan man dock tänka sig att man gör justeringar i Food Compass efterhand för att se om man kan ta fram en ranking som är ännu bättre på att särskilja människor med olika hälsa. Bara för att du har något som kan särskilja dem lite så innebär det såklart inte att du inte skulle kunna särskilja ännu bättre om du får fram en bättre skala. Detta är något man behöver titta på. Det finns ju också idag andra formera av index för hur nyttigt någon äter och dessa olika index kan även jämföras mot varandra. Kommer Food Compass fungerar bättre eller sämre än något annat då?
Jag hittar idag bara en jämförande studie som inte är från forskarna själva där man tittade på hur Food Compass korrelerade med andra index samt med matvanor överlag (4). Där fann man bland annat att Food Compass korrelerade med andra index för hälsosam kost. De fann också att högre poäng korrelerade med högre intag juice, feta mejeriprodukter, grönsaker, baljväxter, frukt och olivolja. De med låga poäng åt istället mer av rött kött, mjölprodukter, sötsaker, alkohol, läsk, fetter förutom olivolja, snabbmat och kaffe.
Hur Food Compass fungerar som kostråd är det ingen som vet idag
En ännu viktigare fråga att försöka svara på innan man gör något sådant här till faktiska kostråd är hur det fungerar som kostråd. Vad hade till exempel hänt om vi gett folk en app som utgick från Food Compass och sedan bett dem försöka höja sin totala poäng genom att ändra kostval?
Här kan vi få helt andra effekter. Här ska vi inte underskatta folks förmåga att försöka ”lura systemet” genom att lura sig själva. Det är nog inte omöjligt att några människor då tex byter ut kokta ägg mot just lucky charms.
När LCHF var som störst och en grupp människor var övertygade om att minimalt med kolhydrater var det viktigaste för hälsan så hade vi människor som åt smörbitar som snacks. För i deras värld var det bättre än att äta nötter, en frukt eller sallad.
Om vi lyckas övertyga människor om att deras kost per automatik blir nyttigare bara de får en högre poäng på Food Compass så är det möjligt att deras matval blir sämre. För att vara säkra på att det inte blir så behöver man därför testa det hela i praktiken på många olika människor från olika grupper i samhället.
Det är med andra ord idag extremt långt ifrån att vi får Food Compass eller något liknande som någon ny form av matpyramid eller ens officiella kostråd.
Summering – en höna av en fjäder
Det här är ett fantastiskt exempel på hur man kan göra en grej som berör väldigt få människor till att bli någonting som gör en väldig massa människor upprörda.
En grupp på 8 personer som i huvudsak är sponsrade av Danone har försökt att ta fram ett system som de kallar för Food Compass för att ranka alla former av livsmedel mot varandra där de via sin viktning har fått till något som, jag tror, att de flesta hade varit överens om är allt för negativt mot animaliska produkter. Det här påvisades kort efter att studien släpptes och kritiken har lyfts. Andra forskargrupper har faktiskt också lyft att Food Compass möjligen undervärderar fullkorn jämfört med andra kolhydratskällor om man utgör ifrån dagens kostråd som jämförelse (5)
Samtidigt verkar inte Food Compass ha fått något större genomslag i debatten mellan forskar vad jag kan se. Det är nästan bara den här enskilda forskargruppen som än så länge verkar intresserade och det är ju ganska självklart då det är deras algoritm och försök att rangordna livsmedel.
När det här var aktuellt för lite mer än ett år sedan så var det en hel del fram och tillbaka kring studien på twitter men det senaste halvåret har jag inte sett någonting alls. Och så hittar då Joe Rogan ett instagraminlägg om en artikel publicerad av ranchägare där man kallar det här för en regeringsfinansierad ny kostpyramid och så blir det ett enormt liv kring det hela igen. Den här gången kommer det dock inte att komma någonting konstruktivt överhuvudtaget från det här.
Tack och lov så verkar den forskare som stod för majoriteten av kritiken i preprinten jag tagit upp här ovanför prioritera att saker och ting ska bli korrekt istället för att jaga likes på twitter så igår kväll skrev han ihop en tråd som säger ungefär det jag tar upp här med när det gäller själva missförstånden kring studien.
Uppskattade du den här artikeln?
Allt som jag skriver på den här sidan och mina sociala medier är gratis för alla, men tar så klart av min tid. Så om du uppskattar det jag gör så kan du stödja mig lite så jag kan lägga mer tid på att skriva och dela intressanta saker genom att bli medlem på min Patreon.
Glöm inte att också följa mig på Sociala medier. För närvarande är jag mest aktiv på Mastodon, Instagram. Facebook och Twitter.