Igår så delade jag en rolig bild i sociala medier där Emma Frans hade påpekat det logiska tankevurpan som gjordes i en debattartikel kring LCHF i Aftonbladet skriven av My Westerdahl som också kallar sig för LCHF-ingenjören.
Jag läste aldrig hela artikeln i sig då en artikel som börjar på det viset i princip är ett garanti på att den inte är värd att läsa. Senare på eftermiddagen blev jag dock varse om att jag var omnämnd i person i den här debattartikeln och då blev det så klart genast lite mer intressant för mig att läsa den 😉
När det gäller debattartiklar från LCHF-are så brukar de formligen vara dränkta i felaktiga påståenden, argumentationsfel, halmgubbar och saker som är ostuderat men som påstås vara fakta och den här texten är inget undantag.
Då jag sitter och skriver det här efter att min dotter precis lagt sig och jag titta på Champions League kvartsfinalerna så ska jag försöka att endast hålla mig till vissa saker som jag känner berör mer det som jag kritiseras för i debattartikeln.
Försök till argument mot det som jag (inte) sagt
Det första som tas upp i artikeln som på något sätt kan relateras till mig är följande citat:
Försvaret från experterna är att det är dig och mig det är fel på, det är du och jag som saknar disciplin och karaktär.
Det här kallas för att attackera en halmgubbe. Det man menar när man säger så är att en person hittar på vad ens motståndare har sagt och attackerar det istället för att bemöta det som verkligen sägs.
Det My Westerdahl påstår stämmer ju inte på något sätt in varken på mig eller på Erik Hemmingsson som det också refereras till i samma del. För det ultimata beviset på detta kan du lyssna ett podcastavsnitt som jag och Wille spelade in med just Erik Hemmingsson som vi släppte så nyligen som för två veckor sen, Tyngre Träningssnack: Övervikt, skatt på läsk och hur miljön påverkar dina val. I princip hela det avsnittet går ut på att vi måste förändra samhället om vi vill komma åt övervikten, inte skylla på individer.
Om det inte räcker för att övertyga dig så har jag också skrivit artiklar likt de här under:
- Bara individens fel om han eller hon blir fet?
- ”Vårt samhälle är riggat för ohälsa”
- Det är miljön det är fel på, inte människorna i den
Det här är också ett genomgående tema i min bok Skitmat. Det är med andra ord inga hemlighet alls att jag inte anser att övervikt och fetma beror på brist på disciplin och karaktär. Fast det här skiter givetvis My Westerdahl i. När man kommer från LCHF-världen finns bara svart och vitt och är du inte 100 procent med henne så är du med djävulen SLV som gjort henne och alla andra människor feta.
Suger minskar när man äter mindre av något, oavsett vad
Artikeln fortsätter sen med följande stycke som berör mig:
I samma artikel påpekar Jacob Gudiol att LCHF-metoden fungerar för att den är så pass begränsande att folk inte äter skräpmat eftersom det inte är tillåtet. Man reducerar alltså kaloriintaget. Måhända att han har en poäng, men han har fel i en sak. Det handlar inte vad man får och inte får, den största bidragande faktorn är att vi inte längre vill äta skräpmat. Suget, som alltid är det som lägger krokben för oss, försvinner efter bara någon vecka på LCHF.
Det här är något som påstås frekvent från LCHF-håll men det finns ett antal större problem med påståendet. För det första baserar My givetvis det här på hennes egna upplevelser och självbekräftande kommentarer från följare. Kostdoktorn gjorde på sin engelska site en undersökning bland sina medlemmarna och fick lite drygt 800 svar. Det här är alltså personer som är så engagerade i LCHF så de betalar för medlemskap hos honom så det är på inget sätt något som representerar befolkningen eller överviktiga i stort. Här är resultatet från undersökningen när medlemmarna svarade på vilka problem de främst upplevde med lågkolhydratkost.
Så även i ett så selektivt urval som kostdoktorns medlemmar finns personer som har problem med det där suget som My Westerdahl självsäkert säger försvinner.
Det finns faktiskt lite verkliga studier på det här med. I en studie lät man drygt 250 personer börja äta antingen en lågfettkost eller en lågkolhydratkost och sen lät man dem över tid svara på frågor kring om de upplevde någon skillnad i sug efter vissa typer av livsmedel (1). Resultatet i den studien blev att det som deltagarna blev tillsagda att äta mindre av fick de också ett minskat sug för efterhand. Så deltagarna som blev tilldelade en lågkolhydratkost upplevde ett minskat sug för livsmedel med mycket kolhydrater medan deltagarna som blev tilldelade en lågfettdiet fick ett minskat sug för fetare produkter.
Det här stödjer ju delvis det som My Westerdahl säger, att om du tappar lite av suget på saker som du inte äter. Resultatet när det gällde faktiskt viktnedgång över de två åren som studien pågick var att båda grupperna gick ner lika mycket i vikt (2).
Den här studien visar med andra ord att det där minskade suget för skräpmat som My Westerdahl skriver om inte bara handlar om saker med socker och mycket kolhydrater i. För om det varit så så borde ju rimligen lågkolhydratkostgruppen vunnit lätt i den här studien och alla andra studier på lågkolhydratkost vs någon annan kost men så blir aldrig fallet.
De här resultaten går helt enkelt inte ihop med det som My Westerdahl och andra LCHF-are försöker påstå. Gruppen som åt lågfettkost blev ju faktiskt också mindre sugna på feta livsmedel. Så de borde om något ha svullat upp i vikt inte sant? De äter ju mer kolhydrater och blir mindre sugna på fett. Istället går de ner lika mycket i vikt som de som äter större mängder fett och har ett minskat sug efter kolhydrater.
Vi har alltså en situation där My Westerdahls (och egentligen hela LCHF-rörelsens) förklaringsmodell inte går ihop med verkligheten. Det som de påstår är sant sker inte när man testar det på personer i praktiken. Istället går de tillbaka till sina egna anekdoter och upplevelser tillsammans med vad de selektivt valt att tro på från kommentarer från andra på sociala medier och så bestämmer de sig för att det är verkligheten och representerar alla ute i världen. Min artikel Verkligheten vs kartan känns väldigt aktuell här.
Förmågan att se den här diskrepansen och inse att det som fungerar för dem väldigt uppenbarligen inte fungerar för alla saknas dock i princip alltid. My Westerdahl var inne på min Instagram och kommenterade bilden här ovan och hon avslutade sin första kommentar där hon slängde upp fler halmgubbar med det här:
Jag har en jättebra vetenskaplig studie till dig: verkligheten. Å den läsningen är fan inte vacker.
Vad jag tror verkligen förstör följsamheten
Som en sista del här tänkte jag kortfattat berätta vad jag tror verkligen händer i de här studierna. Inte för att det egentligen är relevant för den här texten utan mest för att jag annars känner att jag utelämnar en väldigt stor del obesvarad.
Kort och gott så tror jag att dieter först och främst misslyckas på grund av den miljö som folk lever i idag. Det är så otroligt lätt att falla dit för lockelser när de finns precis överallt och det är ingen tvekan om att folk kan ha ohälsosamma förhållanden till olika typer av livsmedel, både de med mycket fett eller mycket kolhydrater/socker. Att då sluta äta dessa livsmedel är verkligen inte lätt när de ständigt lockar oss och är billiga samt lättillgängliga.
I början av en diet är man vanligen mer motiverad och mer inställd på att man ska lyckas och då kan man stå emot de här lockelserna bättre. Efterhand minskar däremot den motivationen och då faller man dit. Det faktum att folk går ner mer i vikt när de får mer stöd från andra människor eller vården talar också för det här. För själva reglerna när det gäller LCHF är verkligen inte svåra, de lär du dig snabbt. Det svåra är att följa dessa regler på lång sikt och då försvinner betydelsen av kostråden i sig och istället blir det en fråga om individen vs miljön.
Sen finns ju även problemet med LCHF i att det faktiskt inte ger en garanterad viktnedgång vilket säkert är dåligt för motivationen i längden.
Sen finns där säkerligen många undantagsfall och andra förklaringar till varför följsamheten blir sämre. Alla situationer är ju unika på sitt sätt. Det finns även rent fysiologiska mekanismer som jag, Wille och Erik också diskuterar i poddavsnittet länkat ovanför.
Summering
Det är verkligen inte lätt att argumentera med folk som inte håller sig till fakta och när det gäller LCHFs så är det i princip en regel att man inte ska göra det. Allting bygger på den felaktiga premissen att kroppens frisättning av insulin gör folk feta och därefter bygger man i princip allting på det vilket gör att en diskussion nästan aldrig står på någon ordentlig grund. Lägg sen till att man gillar att hela tiden hålla begreppet LCHF väldigt luddigt och utan tydliga definitioner så blir det nästan omöjligt.
Det här är verkligen ett sådan fall. My Westerdahl påstår att hon tycker att alla ska hitta en diet som passar dem och att hon aldrig sagt att man inte kan gå ner i vikt med andra dieter osv men sen samtidigt så går hela hennes förklaringsmodell ut på att allting är insulinets fel. Problemet är ju bara att när du tror på det så är ju den enda möjliga lösningen just lågkolhydratkost.
Så problemet i hela den här debatten där jag är inblandad är My Westerdahls bristande förmåga att se världen i nyans istället för svart eller vit. Hon tyckte inte det jag sa passade med LCHF och därför var jag alltså per automatik förespråkare för SLV/djävulen.
Jätterolig läsning 🙂
Det budskapet jag får ifrån dig är att den här frågan mer och mer börjar likna religion. Detta i sig är problematiskt då faktisk fakta inte tillåts.
På 90-talet så skulle ingen äta något fett
På 00-talet så skulle ingen äta kolhydrater.
På 10-talet så skulle ingen äta animaliskt fett.
Och nu igår läste jag en artikel från nått universitet i USA som har gått igenom forskningsdata från ett experiment från 70-talet och har fått fram ny information. Ingen skillnad i hjärt- och kärlsjukdom beroende på om man äter veg eller animaliskt fett.
Det absolut enklaste sättet att slippa alla dessa jävla dieter och det här ekorrhjulet är att inte gå upp i vikt från början. Jag personligen sitter bara och väntar på att teorin om en ”set-point” blir realitet med en någon typ av signal identifierad. För varenda jävel man känner ligger konstant på samma vikt, +-5 kg. Det spelar ingen roll om de lyckas gå ner 15 kg, de går snart upp igen. Men som sagt, nu börjar det bli ovetenskapligt trams. ”Det bara känns så” är ju ingenting man kan kvantifiera.
Hur som helst, kul läsning. Men i slutändan så tror jag George Carlin sa det bäst: “Never argue with an idiot. They will only bring you down to their level and beat you with experience.”
Tog mig cirka 5 minuter att hitta fler inlägg där My, själv, beskriver hur jobbigt det är att kämpa mot sockersuget. Ändra åsikt i all ära, citerar man sig själv bör det ju fakta checkas ?
http://lchfingenjoren.se/2015/december/hur-blir-man-sockerfri.html
My skriver ju faktiskt att olika människor kan gå ner i vikt med olika metoder. Problemet är att etablissemangsprofessorer och -nutritionister skrämmer folket med att mättat fett, och LCHF, är farligt att äta.
Nu har det kommit en studie som visar att de som åt vegetabiliskt fleromättat fett dog tidigare än de som åt mättat fett: http://www.bmj.com/content/353/bmj.i1246
Vi får hoppas att detta gör att människor vågar testa LCHF i större utsträckning, när de inte behöver vara rädda längre.
Ny forskning som handlar om det du tar upp.
http://www.hopkinsmedicine.org/news/media/releases/portion_control_cells_found_in_mouse_brain_that_signal_stop_eating
Kroppen har som du säger en setpoint det är därför det är svårt att gå ner i vikt.
Leptin är känt sen länge men det kan finnas fler hormoner, återstår att se om OGT är relevant för mäniskor.
Finns setpointen så har livsmedelsverket fel, teorin om kalori in ut är då totalt felaktig.
Teorin om insulin blir lika felaktig.
Det kan vara så att vissa dieter påverkar setpointen, eller så har skitmat flyttat upp setpointen.
Annika Dahlqvist
Kan har rätt mättat fett är ok.
Hon kan ha rätt i att många går ner i vikt med LCHF.
Sen har hon helt fel om insulin.
Hon kan inte erkänna det prestigen är för stor.
Den som minskar på kolhydraterna minskar på sitt insulin så långt är det rätt.
Men att mindre insulin skulle vara orsaken till viktnedgång och hälsoförbättringar är bara fantasier.
Den mänskliga dårskapen är oändlig.
När inte en enda vetenskaplig studie stöder insulin så är alla forskare köpta, att det kan vara fel på teorin om insulin går inte in i skallen på dom trögtänkta.
Dom enda som håller med om insulin är dom som inget kan eller dom som gör pengar på LCHF.
Det är pengar som styr LCHF dom är alla köpta, deras intäkter på bloggar köper deras åsikt.
När vi äter bra mat så fungerar vår setpoint, när vi äter socker och skräpmat så flyttas setpoinen upp och vi blir feta.
Med LCHF eller andra bra dieter kost så flyttas setpointen ner till den ursprungliga nivån.
Viktväktarnas diet fungerar inte för dom tillåter skitmat.
Livsmedelsverkets kostråd fungerar inte för dom tillåter skitmat, 10% socker är ok.
Putte 18.23
Jag gick ner 18 kg sedan jag övergick till LCHF, 2005. Jag hade tidigare inte klarat att gå ner med fettsnålt och kalorisnålt, snarare gick jag upp. Efter kostomläggningen hade jag inga problem att gå ner i vikt med (kalorisnål) LCHF. Sedan har jag gått lite upp och ner, men just nu är jag nere på den lägre vikten 63 kg, utan problem. Jag har inga problem med hunger. Jag tolkar detta som att jag får mindre hunger med LCHF, och därför klarar att hålla vikten nere. Jag tror att det beror på att fett mättar bättre, eller åtminstone minskar hungerkänslor, på något sätt.
För mig är resultatet viktigare än verkningsmekanismen.
Putte 19.42
Vi uppfattar att insulin är mättande hos friska, men hos insulinresistenta verkar det tvärtom till mera hunger. Det är också den kliniska erfarenheten beträffande överviktiga typ 2-diabetiker, att när man höjer insulindosen så blir de ännu hungrigare och äter mera och ökar i vikt.
Vi gör inga pengar på LCHF. Det finns inga stora pengar att göra där eftersom det bara handlar om vanlig riktig mat, och man kan läsa sig till information i böcker, tidningar och på internet. På bloggar tjänar man inga pengar. Det är ideell verksamhet. Fråga Gudiol.
Att de här mekanismerna finns är väl etablerat. Själva termen set-point är däremot inte längre den som används främst utan man har vidarutvecklar modellen. Du hittar bra läsning här och jag tror texten ska vara gratis. Ganska komplex läsning dock och även om jag gick igenom hela förstod jag inte allt fullt ut. Inte när jag läste den för drygt ett år sen i alla fall, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25005935
Jo, men samtidigt säger hon emot det själv konstant på sin egen blogg och faktiskt också indirekt i samma artikel. Det är lite som att säga att man inte äter godis samtidigt som man sitter och äter godis framför personen man säger det till.
Jag kan köpa att det varit, och till viss del fortfarande, är ett problem att man översålt farorna med mättat fett så man tappat fokus från andra viktigare saker. Att det skulle vara någon förklaring till varför folk misslyckas med sina dieter köper jag dock inte alls. Den kurva som man ser för viktnedgång i studier är precis den samma oavsett vilken diet som folk blir tilldelade och oavsett om det funnits några restriktioner på kalorierna eller inte.
Studien du länkar till är dock väldigt dålig och bidrar inte med någon information värd att bry sig om. Det finns väldigt många brister med datan och man kontrollerade i princip ingenting trots att det var psykiatripatienter. Läs ”response” delen till artikeln så hittar du väldigt bra och saklig kritik, http://www.bmj.com/content/353/bmj.i1246/rapid-responses
För övrigt föreslår jag att du ignorerar ”putte”s kommentarer. Det är samma kille/tjej som spammar här och på tränastyrka regelbundet med nya namn hela tiden. Jag raderar dem när jag ser dem men de här kom när jag var och tränade och eftersom du har svarat på dem låter jag de ligga. Men kommer fler kommentarer från ”putte” så raderas dem.
Jacob, din kommentar ””Så även i ett så selektivt urval som kostdoktorns medlemmar finns personer som har problem med det där suget som My Westerdahl självsäkert säger försvinner.” är väldigt talande för hur du snedvrider siffror och uttalanden till din egen fördel.
För det första så var artikeln hennes personliga berättelse och sina egna uppfattningar, inte en presentation av sanningen eller någon slags kollektiv uppfattning från LCHF-anhängare. Du misslyckas ofta med att göra den distinktionen. Det är uppenbart att du totalt missat det även i det här fallet med tanke på hur du bemöter artikeln. Vi andra klarar av att tänka lite logiskt och kritiskt. Självklart färgas henens uttalanden av att hon hänger med likasinnade LCHF:are med liknande historier. Det är ingen skillnad mot andra områden. Gå in på godtyckligt träningsforum så har du samma fenomen men tio gånger värre. och betydligt mer avlägset från allt vad vetenskap heter. Det är vanligt mänskligt beteende, inte ett angrepp mot vetenskapen så som du vill få det till.
Angående just kostdoktorns undersökning så gör du en väldigt märklig tolkning av resultatet. De som är medlemmar är troligtvis folk som har eller har haft enorma problem med övervikt och sötsug under lång tid. De som svarar på enkäten lär vara de mest engagerade av de engagerade, dvs de som haft absolut svårast problem. Att endast 1 av 5 personer av dessa personer svarat att ”I crave for foods I shouldn’t eat” är största problemet med lågkolhydratkost, är i sammanhanget självklart en försvinnande låg siffra. Du brukar ju prata om att man måste skilja på det relativa och det absoluta. Och så gör du själv värsta sortens snedvridning just med detta, när det passar dig och din egen argumentation. Man kunde lika gärna ha vänt på det och sagt att ”4 av 5 av de människor som har absolut störst problem i en stor grupp människor som har problem med sötsug, anser att lågkolhydratkost har löst deras problem”. Om 4 av 5 av de med störst problem blev hjälpta, betyder det då att 5 av 5 med inte fullt så stora problem blev hjälpta? Statistik blir vad man gör det till, det borde du veta.
Du formulerar det dessutom som ”medlemmar som har problem med det där suget som My Westerdahl självsäkert säger försvinner”. Att sötsuget ”bara” försvinner för 4 av 5 personer bland de som har störst problem, innebär således att hennes uttalande måste vara fel enligt dig. Du har en spännande logik i dina resonnemang.
Sen är det alltid intressant att se hur LCHF:arna smutskastas med det enda egentliga argumentet att de råkar nämna insulin då och då, trots att de flesta troligtvis knappt vet vad det är och inte direkt bryr sig och inte behöver bry sig.
Angående det där med verkligheten så duckar du den frågan återigen. Du har helt enkelt inget svar på det. Det är ok, men då är det intressant att du ändå anser dig ha behov att ge dig in i diskussionen.
Om kostråden gör folk feta så är kostråden dåliga, även om de på pappret är bra. Där har du den viktiga frågan. Att förklara överätande med olika belöningsmekanismer är att blunda för halva sanningen.
Ett större problem torde vara att namnkunniga professorer, överläkare, kostrådgivare, lobbyister mfl stenhårt marknadsför att all föda som inte är fettsnål ger impotens, övervikt, cancer, hjärtinfarkt med mera med mera. Helt utan förankring i någon som helst vetenskap. Vi pratar om personer som utbildar framtida läkare, dietister, lärare osv. Folk som hela samhället förlitar sig på ska ge oss vettiga råd baserat på forskning och beprövade metoder. Är inte DET ett större problem än att en före detta tjock tjej säger att en viss mat ger minskat sötsug, eller att en pensionerad doktor säger att ett jämnt blodsocker är bra?
Att en viss kost ger minskat sötsug är inte samma sak som att det i praktiken är lätt att bli av med sötsug.
Du kanske bör öva lite på din läsförståelse innan du skriver raljanta kommentarer bara för ryggdunkandets skull?
Du vet att alla kan läsa det som har skrivits tidigare va? My skriver klart och tydligt oss. Inte ”för mig” eller liknande, utan oss. Sen är ju det här ett dåligt argument från dig oavsett då en länk här ovanför redan har visat tydligt att My inte är av med sitt sötsug, http://lchfingenjoren.se/2015/december/hur-blir-man-sockerfri.html
Resten av din kommentar är inte ens värd att bemöta.
Tack för ditt värdefulla bidrag till att förbättra folkhälsan. Tänk att ingen har knäckt denna gåta tidigare.
Skönt att se att kommentarerna här håller såhär hög klass, till skillnad från kommentarerna hos exempelvis Kostdoktorn som Jacob så gärna använder i sin argumentation som bevis.
Det är säkert så att vissa dieter skulle kunna påverka en tänkt ”setpoint”. Olika dieter påverkar också insulinnivån och andra hormoner i kroppen (kortisol, leptin, ghrelin, osv). Det hänger ihop, att påstå att insulinteorin faller om det finns en ”setpoint” är ett underligt påstående, minst sagt. Rent allmänt är detta motstånd mot insulinteorin svår att förstå….äter man skitmat länge lär det sluta i permanenta höga insulinnivåer (insulinresistens). Sen att det är en förenklad förklaringsmodell är väl ganska uppenbart. Men att säga att höga insulinnivåer i kroppen INTE spelar en viktig roll dagens fetmaepidemi börjar nästan bli lite löjligt.
Är det bara min uppfattning, att man inom lowcarbrörelsen att man som bevis/argument för insulinhypotesen mm gärna hänvisar till varandra för bekräftande av sina teorier? T ex Kostdoktorn till Taubes till Attia som berömmer tillbaka dvs alla bekräftar varandra. Detta är väl inte helt unikt inom lowcarb det finns en hel del sådant inom andra grupperingar också där hörsägen och anekdoter ”blir” till fakta. Lekmän förvandlas experter över natten inom den slutna gruppen och höjs till skyarna och vars ”kompetens” sägs vara bättre än riktigt smarta forskare som vigt större delen av sitt liv till att studera t ex fettma. Detta tycker jag är synd och det kan liknas lite vid USA där vissa religiösa anser att skapelse teorin faktiskt är en likvärdig och konkurrerande teori med evolutionen.
Våra forskare kan ju inte vara så tappade bakom flötet som LCHF, veganer m f l vill få det att se ut som och är dessa lekmän (inklusive mig själv) rätt personer att kritisera,
Jag tycker det är bra Jacob att du belyser vart de riktiga forskarna anser att sanningen ligger. Eftersom de och deras upptäckter inte alltid får den exponering som de förtjänar eller att oss vanligt ej lika insatt folk riktigt förstår resultaten och kan sätta dessa i rätt kontext.
Ett ärligt förhållningssätt till t ex kalorier, skräpmat mm kan ju hjälpa alla få bättre resultat oavsett diet. Det kan hjälpa folk att felsöka varför resultat uteblir istället för att argumentera fram och tillbaka om fett eller kolhydrater så mycket, så vi missar den största poängen iaf för mig att kalorier är kung, jag kan inte äta hur mycket som helst och magiskt fortsätta gå ner i vikt.
Jacob, din blogg och dina 2 böcker hjälpte mig med detta och befriade mig från min rädsla för kolhydrater som jag drog på mig efter en tur inom LCHF. Och jag får bättre resultat och känner mig friare.
Är detta alla bevis som behövs? NEJ, detta funkar bra för mig. Så jag håller med dig att My gått ner i vikt via en metod som passade henne, inte har stor relevans eller bevis för gemene man.
Tack för ordet!
Så bra, så klockrent. Igen.
Intressant läsning! Att bemöta den man kritiserar med samma retorik som den man kritiserar använder blir väldigt komiskt..
Va? Du skämtar väl hoppas jag? Hon skrev ”oss” och därmed måste alla stå för hennes åsikt?
Om jag som enskild invidid själv tar på mig att tala för en viss grupp, så är det alltså gruppens kollektiva ansvar att stå till svars för altl jag skriver?
Haha, jösses.
Nej, om man skulle skriva en artikel… ”Vi som styrketränar och anser att man bara ska äta skitmat”. Alla kommentarer ska jag givetvis be dig stå till svars för, eftersom du styrketränar.
”Va? Du skämtar väl hoppas jag? Hon skrev ”oss” och därmed måste alla stå för hennes åsikt?”
Vart står det att ALLA står för denna åsikt bara för att lchf-ingenjören uttryckt den? Förstår verkligen inte vad du är ute efter. Själva problemet är ju att hon skriver ”oss” och räknar med en hel rörelse. My gör det felet, inte Jacob. Uppenbarligen är det något som många inom de hon tar sig friheten att tala för inte känner som hon gör kring.
Jacob skriver upprepat att detta är Mys påstående och åsikt men att den är vanlig bland andra LCHF:are.
”Det här är något som påstås frekvent från LCHF-håll men det finns ett antal större problem med påståendet. För det första baserar My givetvis det här på hennes egna upplevelser och självbekräftande kommentarer från följare.”
”det där suget som My Westerdahl självsäkert säger försvinner.”
”Det här stödjer ju delvis det som My Westerdahl säger”
”minskade suget för skräpmat som My Westerdahl skriver om inte bara handlar om saker med socker ”
”De här resultaten går helt enkelt inte ihop med det som My Westerdahl och andra LCHF-are försöker påstå.”
Okej, vi utgår ifrån att du har rätt om detta för sakens skull. Detta är alltså mest troligt en enkät med ett valbar alternativ. Lägger man ihop procentsatserna får vi 100%. Du kunde alltså bara välja ett alternativ. Det betyder att många fler fortfarande kan ha haft problem med sötsug, men såg sin uteblivna viktnedgång som ett större problem.
Av de som svarat, de mest engagerade av de engagerade, de som haft absolut svårast problem, så är det 20% som inte upplever problem med för dålig viktnedgång, cravings för kolhydrater till den grad att de anses vara ett problem eller att de överhuvudtaget inte mår bättre. En av fem av de mest engagerade som antagligen verkligen gått in för att följa denna kost. Det är inte imponerande siffror.
Hur kan detta vara någon slags generell lösning? Varför skulle detta vara bättre än nuvarande kostråd? Det går att hitta exakt samma anekdoter bland NNR5, VV, itrim, paleo, veganism, rawfood osv osv. Därför måste det göras studier där detta testas. Det som de studierna visar är verkligheten. Den som samlar flest anekdoter och skriker högst kan inte få avgöra vad som är ”verkligheten”.
Jag saknar en länk till studie 2 här.
Det är denna studie som refereras till
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3139783/
men själva viktnedgången redovisas här
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3139783/
Bilden i blogginlägget hittar jag inte i den studien och den är ju redan länkad?
Ola råkade ge samma länk två gånger. Men som han skriver så är det samma studie men resultatet är redovisat i flera artiklar. Om du bara ansträngt dig lite (typ en 20 sek titt genom metoddelen) så hade du givetvis hittat referensen till artikeln i fråga. Nu är dock artikeln här ovanför uppdaterad då det givetvis skulle varit en länk där från början.
Jacob, kan du ge en kommentar om nedanstående artikel. Lightläsk målas upp som det mest skadlika man kan dricka.
http://www.msn.com/sv-se/halsa/kost/15-s%C3%A4tt-lightl%C3%A4sk-och-alkohol-kan-d%C3%B6da-dig/ss-BBrMV2i#image=2
De ljuger givetvis Mackan. Mer kommentar än så är inte nödvändigt.
Fint då fortsätter jag dricka min lightläsk;)
Se på fan, inte varje dag man blir omnämnd i aftonbladet! Du är spot on som vanligt.
Hej! Kanske inte rätt artikel att ställa följande frågor i, men ni ger bra svar.
Mejerier som Bregott är väl ok att äta? Ekologisk eller mellan. Jag äter varierat både naturella lätta mejerier och vanliga. Jag springer ca 3-4 gånger/vecka oftast 5-10 km/pass. Finns det några hälsa fördelar att springa långpass ibland på ca 11-15 km? Hur mycket är max antal km/vecka för hälsans skull för en vanlig motionär? Hoppas på svar. Med vänliga hälsningar, Sofia
Som alltid, spot on Jacob.
Läser och följer det mesta du skriver. Saklig och kunnig, fortsätt så.