Jag skrev i våras min C-uppsats, påbörjar snart min masterutbildning och är därför lite nördigt inläst på forskningsmetodik för närvarande. 😀 Kostvetenskapen är ett tvärvetenskapligt område med både stor del samhällsvetenskaplig forskning men även naturvetenskaplig.
Allt från den beteendevetenskapliga synen på kosten ur ett samhällsperspektiv och till dess beståndsdelar i form av mikronutrienter och biokemiska processer. Hur en studie kan läggas upp skiftar ju enormt beroende på vad man vill undersöka, vilka resurser man har, vilket underlag man kan arbeta med etc. men för att inte göra texten helt enorm väljer jag att beskriva två huvudkategorier av forskning där jag begränsar mig till just kostforskningen.
Kvantitativ och kvalitativ forskning
Forskning kan delas in i två huvudkategorier med avseende på flera olika faktorer i studierna. Dessa är kvantitativ forskning och kvalitativ forskning.
Väldigt förenklat kan man säga att den kvantitativa forskningen ger resultat i form av siffror, konkret angivna mängder, tillfällen (när och hur ofta), svar som kön, ålder, utbildning och andra saker som är möjliga att räkna på. D.v.s. faktorer som vi enkelt kan kvantifiera.
Den kvalitativa forskningen går dock mer på djupet och försöker beskriva hur, vad och varför saker och ting sker och tolka utifrån dess kontext och dess sammanhang. Kvalitativt innebär alltså inte i forskningssammanhang på något vis att studien håller högre kvalité än en kvantitativ studie vilket kanske kan vara lätt att tro utan inblick i vetenskaplig terminologi.
När man studerar något kvantitativt kan detta göras via t.ex.
Enkätundersökningar, frågeformulär, experiment och strikt utformade intervjuer utifrån det forskaren vill ha svar på (där svaren bör vara korta och koncisa så som ja/nej, aldrig/ibland/ofta, hemma/på jobbet/hos vänner etc.). Forskaren har alltså redan från början en klar bild av vad han/hon vill undersöka och har redan på förhand strukturerat sin undersökningsmetodik utifrån rådande teorier. Därefter står man inför ett kvantifierbart material med konkreta svar vilka behandlas statistiskt och framställs i grafer, diagram, tabeller m.m.
Vid den kvalitativa forskningen är det en fråga om t.ex. observationsstudier av olika slag, tolkning av texter eller t.ex. intervjuer med enskilda personer eller fokusgrupper. I dessa intervjuer är diskussionen öppen och fokuserar på deltagarens åsikter, upplevelser, känslor, attityder, minnen etc. och därifrån växer en teori fram under arbetets gång.
Forskaren studerar, tolkar, upprepar arbetet, tolkar sin data på nytt, kategoriserar och försöker hitta röda trådar i materialet. Detta systematiska arbete med ständig insamling, tolkning, analysering, nya tolkningar leder till att materialet kan struktureras upp och förhoppningsvis generera en djupgående bild av hur en viss typ av undersökta människor upplever just sin situation utifrån en given kontext.
Skillnader mellan den kvantitativa och den kvalitativa forskningen
För att ytterligare förtydliga hur dessa två kategorier av forskning skiljer sig åt kan man ställa dessa mot varandra i olika övergripande punkter utifrån en tabell som i stort är hämtad från boken Samhällsvetenskapliga metoder av Alan Bryman (1):
| Kvantitativ: | Kvalitativ: |
| Resultat i sifferform | Resultat i form av ord |
| Resultat utifrån forskarens uppfattning | Resultat baserat på deltagarens uppfattning |
| Distans mellan forskare och deltagare | Kontakt mellan forskare och deltagare |
| Existerande teorier prövas och undersöks (teoriprövning) | Teorier skapas under arbetets gång (teorigenerering) |
| Statisk och undersöker bara skillnad mellan variabler | Processinriktad och undersöker utveckling i sociala sammanhang |
| Tydligt strukturerad och objektiv forskning | Mindre strukturerad och subjektiv (tolkande) forskning |
| Generaliserande resultat för valda populationer | Djupare förståelse utifrån given kontext |
”Hårda” data | Djupare och mer fylliga data |
| Stora trender och samband med övergripande fakta (makronivå) | Enskilda individer och mer begränsade situationer |
| Beteende (vad, när, hur ofta?) | Mening (hur kommer det sig, vad ligger bakom, hur upplevde du det här?) |
| Konstlad miljö (vägd måltid i ett labb t.ex.) | Naturlig miljö (t.ex. observation av en skolmåltid) |
Så vilken är bäst?
Ja det svaret beror helt på vad man vill få ut av sin undersökning. Om konkreta fakta och sambanden/skillnaderna mellan olika variabler (ålder, kön, motionsvanor, kostvanor m.m.) är av intresse då är ju någon form av kvantitativ forskning på sin plats. Om resultaten som eftersträvas snarare är av mer djupgående och förstående karaktär där bakomliggande faktorer, upplevelser, känslor m.m. föredras blir ju en kvalitativ studie det självklara valet.
Det finns dock inget som är per automatik bättre än det andra i alla lägen och dessutom finns ju mängder av olika studieupplägg inom den kvantitativa respektive den kvalitativa forskningen vilket i sig kräver en noggrann planering och fundering för hur ens resultat kan tänkas bli bäst.
Är kvalitativ forskning underskattad?
Inom forskarvärlden själv kanske den inte är det men dock tycker jag att de kvalitativa resultat som kommer fram inom forskningen får för lite utrymme i media. Det pratas gärna om nya studier som kopplar konsumtion av A till sjukdom x eller vad man bäst håller vikten på, hur mycket godis vi äter o.s.v.
Men de studier som försöker gå på djupet om varför vi gör som vi gör, hur människor tänker och resonerar, hur beslut tas och hur det skiljer inom olika grupper är tyvärr (enligt mig) något som sällan kommer fram.
Påfallande ofta ”vet” folk vad ”man ska äta” exempelvis. Men många faktorer i livet, enda från barnsben och genom hela livet, styr vad vi faktiskt plockar ner i korgen i affären och hur vi lever. Jätteintressant forskning men den ger inga sensationsrubriker.
Ett problem med kvalitativ forskning är att den lättare kan bli färgad av forskaren som utför studien än kvantitativ forskning. Vid kvantitativ forskning måste en forskare aktivt fuska med sina resultat om han vill påvisa något som resultatet faktiskt inte visar. Visst kan man försöka sig på något statistiskt trick för att hitta statistiska skillnader som egentligen inte spelar någon roll men utgångsmaterialet finns kvar för andra personer att göra egna uträkningar med och dra egna slutsatser ifrån
En kvantitativ studie är också lättare att upprepa av andra forskargrupper vilket är en av stöttepelarna inom forskning. Av dessa orsaker föredras ofta kvantitativ forskning före kvalitativ. Många gånger ses därför kvalitativ forskning som något man kan använda sig av för att hitta eventuella nya forskningsområden, för att hitta nya fenomen som man sen kan bryta ner till mer kvantitativa variabler och undersöka vidare.
Slutord
Den här texten har varit kort och koncis i syfte att bara ge en liten grundbild av två kategorier inom forskningen. Givetvis finns sedan oerhört många olika metoder just inom kvantitativ och kvalitativ forskning (något jag gett exempel på) men jag har medvetet valt att inte gå in djupare konkreta studieupplägg inom respektive forskningsstrategi i denna text. Dock skriver vi ju mycket om studier här på bloggen och om intresse finns skriver jag gärna mer om olika typer av vetenskapliga tillvägagångssätt inom kostforskningen.
Om något här dessutom väckt frågor så tveka inte att ställa dem i kommentarsfältet så ska jag försöka ge svar.
/Nicklas
1. Bryman, Alan; Nilsson, Björn : Samhällsvetenskapliga metoder 1. uppl. : – Malmö : Liber ekonomi, 2002. ISBN: 91-47-06402-1 s. 272-273
Uppskattar dessa inlägg minst lika mycket som inläggen som angår träning, då dessa hjälper till att skapa en egen uppfattning utifrån den informationen ni tillhandahåller. Mycket tacksam!
Underbart bra tidpunkt att lägga upp denna artikel! Jag ska börja med mitt projektarbete (går sista året i gymnasiet) och sitter och funderar hur jag ska lägga upp just ett test av olika kosttillskott.
Tack!
Kul att det uppskattas!
Anledningen till att det här inlägget var så väldigt generellt och bara berörde två huvudkategorier var just en osäkerhet på intresset för forskningsmetodiken som sådan.
Jag kommer påbörja kurser i vetenskapsteori, kostundersökningsmetodik och vetenskapliga metoder på masternivå under hösten så jag kombinerar gärna texter på bloggen i mitt pluggande. Win-win om ni som läsare kan få ut något vettigt samtidigt som jag får repetition. 🙂
Under topicen Är kvalitativ forskning underskattad? Så känns det som du blandar ihop begreppen. Först säger du att det kvantitativa metoderna får för lite plats io media, sen att studier som går på djupet (kvalitativa?) sällan kommer fram. Eller är det jag som yrar till det?
Med vänlig hälsning
Haha, du har rätt förstås rätt. Jag skrev fel.
Tackar för en bra sammanfattning!
Fantastiskt bra text! Fattat 100 gånger bättre nu än efter att ha läst massa böcker. Synd att jag inte kan använda dig som en vetenskaplig källa bara 🙂
Men tack för bra förklarat!
Hej!
Jag undrar om du vill hjälpa mig….jag har totalt kört fast med en chitvå analys….
Mvh Susanne
Du får gör dina egna läxor.
/Nicklas
Tack! Så bra du förklarade det! Litteratur i ämnet har bara förvirrat mig. Tänk att en liten sökning på nätet kan hjälpa en bättre än rekommenderad litteratur. Nu ska jag återigen kasta mig över artikelgranskningen – lite gladare.
Mvh Christina
Vi söker efter kvalitativa artiklar till vår C-uppsats. Tyvärr är det väldigt svårt. Alla verkar vara kvantitativa… Kan en artikel vara kvalitativ även om det förekommer siffror, ex n=5, >5 och tabeller?
Finns det fler databaser än de som är kopplade till högskolan man går på? Många artiklar finns inte tillgängliga utan att betala för.
Tacksam för hjälp. Med vänlig hälsning Ewa C
Har ni ingen handledare?
/Nicklas
oj!!!
Tusen tack! Vad bra du förklarade det! litteraturen i ämnet oerhört svårt. Jag är väldigt tacksam om jag får lite hjälp om hur man svarar den här frågan:
Med utgångspunkt i din profession som speciallärare och de relevanta teoretiska kunskaper på området försök att formulera tre olika undersökningar där du ger förslag på: 1 syfte, 2 hur vill du samla material och 3 hur du kommer att anlysera material. I de undersökningarna ska du utgå från grundad teori, fenomenografi och fältforskning.
[…] Läs: https://traningslara.se/en-kort-genomgang-av-kvalitativ-och-kvantitativ-kostforskning/ […]
Hej Nicklas!
Bra text! Jag har hört att kvalitativa studier ofta saknar hypotes. Beror det på att diskussionen är så pass öppen och fokuserar på t.ex deltagarnas upplevelser och att det därifrån växer fram en teori?
Tack, det här materialet har jag använt i min undervisning (biologi på gymnasiet). /Hanna
Hittade hit, läser vetenskaplig metodik just nu och när läraren själv hade svårt att särskilja dessa begreppen var det skönt att det fanns någon som kunde det! tackar!!