Djur blir fetare de med – del 2

Framsidan till boken Zoobiquity. Helt klart en läsvärd bok
Framsidan till boken Zoobiquity. Helt klart en läsvärd bok

För nästan snart ett år sen skrev jag ett inlägg med titeln Djur blir fetare de med där jag tog upp en studie som visade på att djur som lever i närheten av människor eller som användes som försöksdjur blir fetare de med.

För någon vecka sen fick jag tipset om att läsa boken [clink id=”37″ target=”_blank” title=”Zoobiquity hos Adlibris”]Zoobiquity[/clink] och jag beställde den därför idag som ebook via Amazon och just nu sitter jag och läser på delen kring övervikt hos djur. Mycket av det som tas upp där är väldigt relevant för människor med tycker jag.

Det som är mest intressant tycker jag faktiskt är att man har sett att många djur som normalt går i vinterdvala numera gör det under en kortare period på grund av global uppvärmning. Effekten blir att de har längre tid på sig att äta och resultatet av detta är att de numera väger klart mer än de gjorde för några decennier sedan. Jag har hittat en artikel om det i naturenews om du är intresserad, Marmots fatten up on climate change.

Det ges även lite andra exempel i boken från djur som väljer bort sin egna föda i förmån för mer kaloririk mat när de ges tillfälle och som också äter sig feta om möjligheten finns. Till exempel lejon som började äta mindre och mådde bättre efter att man endast gett dem tillgång till mat tre gånger i veckan istället för varje dag. Så vi människor är inte unika i att äta för mycket om tillfället ges. Problemet är att vi i princip alltid är i en situation där vi kan få tag i precis det vi vill ha.

Några andra intressanta aspekter i boken är att författaren berättar att i alla fall vissa djur nutrtionister läs sig frasen ”Feed the gut bugs first, then the animal” väldigt tidigt i sin utbildning. Detta är intressant eftersom det under de senaste åren kommit mer och mer studier på människor där fokus varit på magfloran och bakterier i magen och hur dessa påverkar vår hälsa och vikt.

Tydligen blir djur också fetare på mindre mat och de samtidigt ges antibiotika som förstör eller försämrar tarmfloran. Så den antibiotika som ges till många djur vid uppfödning för att minska risken för sjukdom på grund av minst sagt tveksamma förhållanden i övrigt leder alltså till att djurhållaren dessutom inte behöver ge djuren lika mycket mat för att de ska bli större och således ge mer kött vid slakt. Att använda antibiotika regelbundet är inte tillåtet i EU men använda på andra delar av jorden.

Att antibiotika kan påverka vikten är något man även visat hos människor. Till exempel har man sett att barn som får antibiotika går upp mer i vikt än barn som inte får det (1). Detta är innebär givetvis inte att man ska sluta ta antibiotika i de fall då det behövs men det är ju också väl dokumenterat att läkare ibland skriver ut antibiotika i situationer där antibiotika inte hjälper bara för att en patient tjatar sig till det. Så om du är en av dem som brukar tjata dig till antibiotika gör du nog bäst i att sluta med det 🙂

13 thoughts on “Djur blir fetare de med – del 2

  1. Djuren får väl helt enkelt försöka börja att lära sig räkna points.

  2. Hahaha 🙂 Murmeldjuren som jag tog upp som exempel har faktiskt haft en stor nytta av det hela. De har ökat i antal ganska rejält och man tror just att den extra energin med extra fertilitet är orsaken.

    Hos de flesta andra djur löser man dock problemet genom att förändra miljön. Som i exemplet med lejonen. Det är så jag tror att man måste göra om vi vill se stora förändringar i människors hälsa med, förändra miljön.

  3. Djuren får en kost som består av stärkelse. En katts normala föda är en mus. Den består till största delen av protein och fett, ytterst lite kolhydrater. Inte konstigt att katten går upp av bulldiet. Likaså hunden.

  4. När vi slutade med stärkelserik hundmat till vår Shih-Tzu så försvann en golfbollstor tumör på svansen, inom två år!

  5. Det finns flera typer av tumörer hos hundar som försvinner av sig själv. Men du är givetvis övertygad om att det var kosten.

  6. Det här är förvisso lite off-topic, men eftersom du tar upp antibiotika, så… 🙂
    Jag drabbas ofta av bihåleinflammationer, som ibland läker ut av sig självt, men som ungefär en gång per år kräver en antibiotikakur (kåvepenin) för att ge sig. Eftersom det här har pågått sedan tonåren och jag har passerat 40 med god marginal, så har börjat se ett mönster: Efter en sådan här kur blir jag klockrent ordentligt förkyld inom ungefär en vecka efter avslutad kur…
    Det kan naturligtvis vara inbillning och eftersom jag inte har dokumenterat detta på något sätt är det naturligtvis svårt att hävda sambandet, men för mig är det väldigt tydligt.

    Senast det hände (januari) var jag tyvärr inte i Sverige utan i ett land i Asien med en, låt oss säga, mycket liberal syn på antibiotika. Då fick jag ett penicillin som i Sverige enbart används för typ mycket svåra fall av lunginflammation hos äldre. Bihåleinflammationen försvann raskt, men å andra sidan har jag först nu kommit ut ur ett ”skov” av förkylningar, ansträngningsfeber och allmänt diffus ledvärk. Det behöver återigen inte finnas något samband, men det passar lite för bra in i bilden.

    Sensmoral? Att så långt det är möjligt låta bli antibiotika av resistensskäl är förmodligen en lysande idé på befolkningsnivå, men det kan vara minst lika viktigt att fundera över vad antibiotikan gör med vår allmänhälsa på individnivå.

  7. Anders: Det här är förvisso lite off-topic, men eftersom du tar upp antibiotika, så… Jag drabbas ofta av bihåleinflammationer, som ibland läker ut av sig självt, men som ungefär en gång per år kräver en antibiotikakur (kåvepenin) för att ge sig. Eftersom det här har pågått sedan tonåren och jag har passerat 40 med god marginal, så har börjat se ett mönster: Efter en sådan här kur blir jag klockrent ordentligt förkyld inom ungefär en vecka efter avslutad kur…Det kan naturligtvis vara inbillning och eftersom jag inte har dokumenterat detta på något sätt är det naturligtvis svårt att hävda sambandet, men för mig är det väldigt tydligt.Senast det hände (januari) var jag tyvärr inte i Sverige utan i ett land i Asien med en, låt oss säga, mycket liberal syn på antibiotika. Då fick jag ett penicillin som i Sverige enbart används för typ mycket svåra fall av lunginflammation hos äldre. Bihåleinflammationen försvann raskt, men å andra sidan har jag först nu kommit ut ur ett ”skov” av förkylningar, ansträngningsfeber och allmänt diffus ledvärk. Det behöver återigen inte finnas något samband, men det passar lite för bra in i bilden.Sensmoral? Att så långt det är möjligt låta bli antibiotika av resistensskäl är förmodligen en lysande idé på befolkningsnivå, men det kan vara minst lika viktigt att fundera över vad antibiotikan gör med vår allmänhälsa på individnivå.

    Intressant också att förkylningarna försvinner om man utesluter en del födoämnen…

  8. Morgan: Intressant också att förkylningarna försvinner om man utesluter en del födoämnen…

    Jaha? Har du nåt att stödja ditt uttalande på? Vilka födoämnen skulle det vara?

  9. Henrik Svedlund: Jaha? Har du nåt att stödja ditt uttalande på? Vilka födoämnen skulle det vara?

    Det är du ärligt talat inte intresserad av att få reda på.

  10. Morgan: Det är du ärligt talat inte intresserad av att få reda på.

    Berätta gärna för mig Morgan.

  11. Morgan: Det är du ärligt talat inte intresserad av att få reda på.

    Ärligt talat?! Vad gav då din första kommentar egentligen?! Men om både du och Henrik vet vad det handlar om så kan ni väl maila varandra istället eller?

  12. Morgan: Det är du ärligt talat inte intresserad av att få reda på.

    Och det vet du utan att ha frågat mig?
    Intressant. Kan du läsa tankar?

    Kan du inte bara berätta vad det handlar om för födoämnen?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *