De farligaste sporterna för tonåringars korsband!

Idag blir det ren epidemiologi här på sidan. Epidemiologi är ju något som ofta får sig en känga här men det beror inte på att det är fel med epidemiologi i sig utan bara på att människor överlag inte har någon som helst koll på vad man verkligen kan dra för slutsatser från epidemiologi. Och när jag skriver människor så menar jag allt ifrån vissa forskare till slupmässig person på gatan.

När det gäller informationen som jag tänkt ta upp här idag så fungerar dock epidemiologi alldeles utmärkt. För jag tänker bara berätta vilka sporter som är de farligaste att utföra för tonåringar när det gäller främre korsbandsskador. Jag kommer inte berätta varför de är farliga. Inte heller kommer jag försöka förklara resultaten eller dra några stora slutsatser från det. Den här datan kan dock användas om man som förälder eller tonåring känner sig orolig för att åka på en skada när man idrottar och då kan man genom att titta på den här datan få en liten uppskattning kring om man har valt en säker idrott eller inte.

Främre korsbandsskada är förutom huvudskador nog en av de värsta skadorna du kan åka på som idrottare. Nuförtiden opererar man sällan korsbandsskador direkt då man har sett att det i längden inte spelar någon roll om knät opereras eller inte på hur bra funktion man får tillbaka. Men om du ska kunna komma tillbaka till idrott på en hög nivå behöver du allt som oftast opereras.

Oavsett om det blir operation eller inte blir det en väldigt lång rehabiliteringstid och det inte heller säkert att du kommer tillbaka till din idrott. På längre sikt är utsikterna också dystra. Om du åkt på en korsbandsskada så är risken hög för artros, alltså ledförslitning, i ditt knä en ~15 år senare och för de flesta innebär detta smärta och ytterligare 10 år senare får många utföra en knäplastik. Man får alltså helt enkelt byta ut knäleden mot en variant i plast och metall.

Så främre korsbandsskada är med andra ord något som du verkligen inte vill råka ut för. Så låt oss då titta på vilka idrotter som är farligast när det gäller risken för denna skada. Då kör vi abstraktet till studien:

J Athl Train. 2013 Oct 23.
A Multisport Epidemiologic Comparison of Anterior Cruciate Ligament Injuries in High School Athletics.
Joseph AM, Collins CL, Henke NM, Yard EE, Fields SK, Comstock RD.

Background :  The knee joint is the second most commonly injured body site after the ankle and the leading cause of sport-related surgeries. Knee injuries, especially of the anterior cruciate ligament (ACL), are among the most economically costly sport injuries, frequently requiring expensive surgery and rehabilitation. Objective :  To investigate the epidemiology of ACL injuries among high school athletes by sport and sex. Design :  Descriptive epidemiology study. Main Outcome Measure(s) :  Using an Internet-based data-collection tool, Reporting Information Online (RIO), certified athletic trainers from 100 nationally representative US high schools reported athlete-exposure and injury data for athletes from 9 sports during the 2007/08-2011/12 academic years. The outcome of interest in this study was ACL injuries. Results :  During the study period, 617 ACL injuries were reported during 9?452?180 athlete exposures (AEs), for an injury rate of 6.5 per 100?000 AEs. Nationally, in the 9 sports studied, an estimated 215?628 ACL injuries occurred during the study period. The injury rate was higher in competition (17.6) than practice (2.4; rate ratio [RR] = 7.3, 95% confidence interval [CI]= 6.08,8.68). Girls’ soccer had the highest injury rate (12.2) followed by boys’ football (11.1), with boys’ basketball (2.3) and boys’ baseball (0.7) having the lowest rates. In sex-comparable sports, girls had a higher rate (8.9) than boys (2.6; RR = 3.4, 95% CI = 2.64,4.47). Overall, 76.6% of ACL injuries resulted in surgery. The most common mechanisms of injury were player-to-player contact (42.8%) and no contact (37.9%). Conclusions :  Anterior cruciate ligament injury rates vary by sport, sex, and type of exposure. Recognizing such differences is important when evaluating the effectiveness of evidence-based, targeted prevention efforts.

Så okej, jag överdrev lite i rubrik och introduktion. Det här är inte någon slutgiltig statistik. Datan kommer från USA så det är mest de amerikanska sporterna vi får någon information om. Så tyvärr är inte de vanliga svenska sporterna handboll, innebandy och hockey med i statistiken. Sporterna som finns med är istället Amerikansk fotboll, basket, fotboll, volleyboll, baseboll, softboll och brottning.

Det finns tidigare publicerade studier från samma forskning där man redovisat alla typer av knäskador och i den artikeln har man faktiskt med även hockey, friidrott, gymnastik, lacrosse och cheerleading med (2). Datan från dessa sporter började man dock samla in någon säsong senare och jag antar att det är därför den inte är med i den här studien.

Risken att åka på en korsbandsskada
Risken för korsbandsskada i olika idrotter.

Hur som helst så kan du se risken för de olika sporterna i tabellen här till höger. Det som är mest intressant i den här tabellen är det du kan läsa under all. Detta är antalet korsbandsskador som sker i en idrott vid 100 000 timmars träning.

Som du kan se är det en ganska solklar seger för damfotboll, dambasket och amerikansk fotboll. Efter detta är det en ganska lång väg ner till övriga sporter.

Att risken för korsbandsskador var så hög inom amerikans fotboll visste jag faktiskt inte. Fast om du följer mig på twitter så vet du att NFL redan haft 38 korsbandsskador i år och säsongen är bara halvvägs (3).

Att damfotbollen skulle hamna väldigt högt på listan är dock ingen överraskning. Sett till knäskador och framför allt korsbandsskador så är fotboll, tillsammans med handboll de värsta sporterna. Överlag är det faktiskt så att lagsporter med närkamper innebär en väldigt hög risk för korsbandsskador hos tjejer. Jag skriver tjejer för att den ökade risken verkar främst finnas just under sena tonåren och något år till.

Det finns ju även data för alla totala knäskador som publicerats i en tidigare studie (2) och det som är intressant där är i lacrosse verkar inte skaderisken skilja sig något mellan tjejer och pojkar. Detta är lite underligt eftersom du annars ser det här mönstret med fler korsbandsskador hos tjejer även mellan till exempel baseboll och softboll som är väldigt lika varandra rent rörelsemässigt.

Skaderisken totalt sett

Knäskador är ju intressant för sig själv men man vill ju också veta risken för att åka på andra skador. All den här informationen kommer från en stor undersökning i USA där flera high schools registerar alla skador som deras idrottare åker på varje år. Från informationen på deras hemsida tog jag fram följande diagram baserat på skadestatistiken under säsongen 2011-2012 (4).

Skaderisken i olika idrotter per 10 000 exponeringstimmar
Skaderisken i olika idrotter per 1 000 exponeringstimmar

Det är inte direkt något som poppar ut när man tittar på det här diagrammet här ovanför men undersöker du det lite noggrant så ser du att det fortfarande så att när man jämför samma sport och tjejer och killar så är skaderisken klart högre hos tjejer.

Om vi bortser från könsskillnaderna så är det ganska tydligt att ju mer kamp det är i sporterna desto större är skaderisken och ju mer hastiga riktningsförändringar det är i idrotten desto större är skaderisken.

Diagrammet här ovanför visar dock alla skador som registrerats. Intressant för sig själv givetvis men det är ju skillnad på skada och skada. En korsbandsskada är som sagt väldigt allvarligt medan en lättare sträckning eller lårkaka i princip aldrig ger några långvariga men. Här finns det tyvärr inte lika bra data fritt tillgänglig på hemsidan men det finns en studie publicerad 2007 där man endast tittat på mer allvarliga skador. Allvarliga enligt deras definition är skadefrånvaro på minst tre veckor. En inte direkt optimal definition om man som vi vill veta förekomsten av skador som troligen kan ge långvariga besvär men det är den data vi har. Här under kan du se ett diagram som visar den datan.

Antalet allvarligare skador per 10000 exponeringstimmar
Antalet allvarligare skador per 1000 exponeringstimmar

Det vi kan se är amerikansk fotboll dominerar skadestatistiken som vanligt. Herrbrottningen har dock klättrat upp och gått förbi damfotbollen med en ganska bra marginal. Det vi också kan se är att mängden allvarligare skador inte inte verkar skilja sig lika mycket mellan flickor och pojkar som totala antalet skador eller korsbandsskador specifikt.

Summering

Idrott kan vara ganska farligt. Inte farligt som att det är många som dör av det men du kan åka på ganska allvarliga skador som ger faktiska besvär under resten av ens liv. I det här inlägget har jag bara visat på skadestatistik och att mängden skador skiljer sig ganska mycket mellan olika sporter. Värst är kontaktsporterna där det i sporten finns ett inbyggt kampmoment. Efter det kommer sporter med hastiga riktningsförändringar eller stora hastiga krafter.

Och jag vet att jag skrev att jag inte skulle ta upp något kring vad man kan göra för att minska skador i det här inlägget men det struntar jag i. Det finns idag massor av bevis för att du kan minska antalet korsbandsskador hos just tjejer med omkring 50 procent med hjälp av ganska enkla övningar. Dessa finns fritt tillgängliga för alla som appar på google play och på appstore. Just dessa är mer anpassade för fotboll men det finns också liknande varianter för handboll framtaget som du kan få tag i via SISU.

16 thoughts on “De farligaste sporterna för tonåringars korsband!

  1. Folksam har iaf tidigare haft liknande statistik för Sverige, men jag vet inte om de fortfarande håller den tillgänglig.

    Apropå att dö av sin sport så säger jag ridsport.

  2. ”Om du åkt på en korsbandsskada så är du i princip garanterad artros, alltså ledförslitning, i ditt knä en ~15 år senare och för de flesta innebär detta smärta och ytterligare 10 år senare får många utföra en knäplastik.”

    Upplyftande. Finns det några generella råd över hur man kan reducera konsekvenserna på sikt?

  3. Henrik Svedlund: Folksam har iaf tidigare haft liknande statistik för Sverige, men jag vet inte om de fortfarande håller den tillgänglig.

    Den finns ju kvar. Men där finns två problem med den. Dels är det ju bara skador som behövt någon form av medicinsk åtgärd och där anmälan till försäkringsbolaget varit nödvändigt/givande. Så du missar ju sträckningar, mindre stukningar, blåtiror, blödningar mm.

    Den största bristen är ju dock att vi inte vet någonting alls om exponeringen och hur många som utför idrotten. Och då vet vi ju inte skaderisken per x antal timmar.

  4. Stefan Nilsson: Upplyftande. Finns det några generella råd över hur man kan reducera konsekvenserna på sikt?

    Det gör det absolut. Generellt sett ska man aldrig sluta helt med sina rehabövningar. Lite förenklat kan man säga att du under din rehab tränar upp annat för att kompensera för ett icke fungerande korsband och slutar du att underhålla dessa egenskaper så går det tillbaka.

    Sen generell fysisk aktivitet och styrketräning för musklerna kring knä och höft kan göra väldigt mycket.

    Med det kan du undvika smärta eller funktionella besvär väldigt länge. Inget vet exakt hur länge då du aldrig får den följsamheten i studier men långt mycket längre än det generella medelvärdet skulle jag gissa på.

  5. Tack Jacob.

    Klickade runt på Pubmed efter min kommentar och hittade några studier som mest bekräftade fördelarna med just träning men även en där man kontrollerat kosttillskott i form av D-vitamin vilket ska ha gett små positiva fördelar i den specifika studien för personer som hade brist (Does Vitamin D Improve Osteoarthritis of the Knee: A Randomized Controlled Pilot Trial). Nu ska man inte dra förhastade slutsatser men finner det ändå intressant hur mycket man verkar kunna knyta D-vitaminbrist till.

  6. Artrosrisken vid isolerade korsbandsskador är faktiskt inte alls så hög som det låter i denna text, det är när man pratar kombinerade skador med ACL+meniskruptur som det börjar komma upp mot 50% inom 15 år om ens det. Isolerade korsbandsskador har en artrosprevalens på upp till 13% på en 15årsperiod efter skada. Inte jättemycket högre än en oskadad population.

  7. Jacob Gudiol: Den finns ju kvar. Men där finns två problem med den. Dels är det ju bara skador som behövt någon form av medicinsk åtgärd och där anmälan till försäkringsbolaget varit nödvändigt/givande. Så du missar ju sträckningar, mindre stukningar, blåtiror, blödningar mm.

    Den största bristen är ju dock att vi inte vet någonting alls om exponeringen och hur många som utför idrotten. Och då vet vi ju inte skaderisken per x antal timmar.

    Japp. Visst har den stora brister. Men det är nog den enda statistik vi har i Sverige. Man kanske kan hoppas på att den förbättras framöver.

  8. Hej!
    Vad göra om du har artros i knäet efter 30 år som fotbollsspelare. Jag kan göra stort sett allting, men så fort jag spelar fotboll där jag ger järnet så svullnar/ömmar mitt ena knä(plockat ut brosk, meniskskada). Är det styrka o balansövningar som gäller? Vad för skydd rekommenderar du (avskyr skydd, men förstår att jag nog måste)?
    /Robban

  9. Jacob:
    Artrosrisken vid isolerade korsbandsskador är faktiskt inte alls så hög som det låter i denna text, det är när man pratar kombinerade skador med ACL+meniskruptur som det börjar komma upp mot 50% inom 15 år om ens det. Isolerade korsbandsskador har en artrosprevalens på upp till 13% på en 15årsperiod efter skada. Inte jättemycket högre än en oskadad population.

    Det är ju verkligen beroende av vilken studie man väljer att tro på. Det finns ju några svenska studier som kommit ut det senaste åren som gett en mer positiv bild av det hela men jag har aldrig sett en sån låg siffra som 13 procent. Var kommer den ifrån? Sen ska man ju påpeka att endast ACL-skada är ovanligt, omkring 20 procent tror jag det ligger på men jag har skickat iväg ett meddelande till en som är mer kunnig än mig på det här för mer exakta siffror.

    En snabb sökning gav i alla fall mig dessa värden när det gäller artros efter korsbandsskada:

    Den här visar på att 80% (kombinerad) respektive 62% (endast ACL) har artros på röntgen efter 15 år: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20713644

    Den här har inte kategoriserat dem och visade på att 82 procent hade förändringar och 51 procent artros efter 12 år: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15476248

    I den här är motsvarande siffror 78% och 41% efter 14 år: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14962961

    I den här fann man att 72% hade påbörjan eller mild/stor artros efter 12-15 år: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20647299

    Det här var nog den mest positiva där man fann att omkring 2/3 hade artros efter kombinerad skada och 1/3 efter endast ACL. Uppföljning på 15 år: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17501866

  10. Henrik Svedlund: Men det är nog den enda statistik vi har i Sverige. Man kanske kan hoppas på att den förbättras framöver.

    För sporter generellt så är det så ja. Men vi har ju stora studier som har genomförts på till exempel tjejfotboll och friidrott där vi har bättre statistik.

  11. Robban:
    Vad göra om du har artros i knäet efter 30 år som fotbollsspelare. Jag kan göra stort sett allting, men så fort jag spelar fotboll där jag ger järnet så svullnar/ömmar mitt ena knä(plockat ut brosk, meniskskada). Är det styrka o balansövningar som gäller? Vad för skydd rekommenderar du (avskyr skydd, men förstår att jag nog måste)?

    Det är precis samma saker som gäller för dig som det jag skrev till Stefan här ovanför. Med tillägget att du borde sluta spela fotboll då det uppenbarligen inte är en ”lagom” stress för ditt knä.

  12. Jacob Gudiol: Sen ska man ju påpeka att endast ACL-skada är ovanligt, omkring 20 procent tror jag det ligger på men jag har skickat iväg ett meddelande till en som är mer kunnig än mig på det här för mer exakta siffror.

    Fick svar precis. I en studie utförd på Champions League så var det 30 procent av ACL skadorna med endast ACL skada.

  13. Hej! Har du statistik eller tips på var jag kan hitta hur många tjejer i Sverige som varje år drabbas av främre korsbandsskada?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *